Antalet elever som lämnar grundskolan utan fullständiga betyg har ökat från cirka 8 till cirka 11 procent de senaste 10 åren. Det är en konsekvens av nedskärningarna i början av 90-talet. Nedskärningsbeslut har långsiktiga konsekvenser.
Ulf Nilsson (fp) var ordförande i skolstyrelsen när 90-talsnedskärningarna i Lund gjordes. Effekterna av dem syns fortfarande.
Nu sker samma sak ännu en gång och liksom förra gången under borgerlig majoritet. Eleverna i förskolor och grundskolor i Lunds stad får en nedskärning på 35 miljoner. Till skillnad från den förra nedskärningen genomförs denna under en högkonjunktur. Om femton år visar sig skadorna i elevernas resultat. Varningarna från tjänstemän som skolchefen Lena Leufstedt och Uldis Skuja viftades bort som felaktiga eller ignorerades.
Fullmäktiges långa, siffer- och detaljbemängda debatt ledde ingen vart. Klyftan mellan majoritet och minoritet är djup och oöverstiglig. Endast miljöpartiets Anders Ebbesson närmade sig majoriteten genom att påpekandet att det är bra att skolornas medelstilldelning anpassas till antalet elever, så kallad volymtilldelning, något som sedan länge tillämpas inom gymnasieskolan. Under debatten lutade sig majoriteten arrogant mot det faktum att den är en majoritet. Wright och wrong, my majority.
Rak skolpeng direkt till eleven är ett slagord som låter bra och döljer verkligheten väl. Vad det handlar om är att införa ett köp och säljsystem inom kommunen med skolor och förvaltningar i rollerna som köpare och säljare.
Särskilt tydligt är detta i relationen mellan skolorna och modersmålsundervisningen som blir omöjlig att planera och schemalägga när den blir beroende av rektorsområdenas efterfrågan. Mats Olsson, Anders Almgren, Olof Norborg och Sven-Bertil Persson påpekade gång på gång dessa fakta och möttes antingen av raka förnekanden eller av oförskämda punchlines från Mats Helmfrid.
Sven-Bertil Persson vädjade förgäves om att modersmålsundervisningen skulle förläggas utanför köp och säljsystemet och fortsätta som egen förvaltning.
Köp och säljsystem är per definition byråkratiska. Byråkratin, som nu är koncentrerad till respektive skolnämnd, kommer i praktiken att fördelas på fem nivåer, som Sven-Bertil Persson, dv, påpekade: Barn och skolnämnderna, de enskilda skolorna, rektorsområdena, rektorsområden i samverkan och som en sorts ”överskolnämnd” kommunstyrelsen och fullmäktigemajoriteten. Rak skolpeng blir slak och byråkratisk. Men det sker en klar koncentration av makten till i första hand kommunstyrelsen.
Utgången av omröstningen blev att den borgerliga majoriteten i kraft av sin majoritet nonchalerade minoritetens påpekanden och förslag och drev igenom sin linje, trots alla sakliga tveksamheter och oklara konsekvenser.
Det är olyckligt att en tradition av blocköverskridande kompromisser när det gäller skolutvecklingen i Lund på detta sätt bryts.
Det blir spännande att se huruvida samma sak sker på riksplanet eller om Mona Sahlins invit om överläggningar den borgerliga regeringen får ett positivt svar från Reinfeldts regering. Allianspartiernas beslut här i Lund, torsdagen den 22 november klockan 20.50, är ett exempel på motsatsen: konfrontationspolitik
VB har en lång historia som lokal vänstertidning i Lund. 30 årgångar av Veckobladet kom ut under den förre ägaren som var Vänsterpartiet i Lund och dess föregångare. Under de senaste tio åren har tidningen kommit ut med ett nummer varje vecka, numera som webbnummer och i bloggform.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar