Nästa veckas VB blir det sista före sommarlovet. Skall nåt sägas före uttåget till hängmattorna så är det då!
red
red
VB har en lång historia som lokal vänstertidning i Lund. 30 årgångar av Veckobladet kom ut under den förre ägaren som var Vänsterpartiet i Lund och dess föregångare. Under de senaste tio åren har tidningen kommit ut med ett nummer varje vecka, numera som webbnummer och i bloggform.
2019-06-06
Friday for Future alla fredagar
Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget.
Höje å stationsområde
Protestera mot exploateringsplanerna
Det har skrivits många artiklar om Höje å området den senaste tiden i VB och på många andra ställen. Flera olika initiativ har tagits i frågan; miljöpartiet har motionerat om att göra å-dalen till naturreservat och det finns även ett medborgarförslag i Lund som kräver det samma.
Många hör av sig och vill instämma i det uttalande som Klostergårdens byalag gjort i frågan.
Förutom att VB:s spalter är öppna för inlägg så finns det en sida med länkar och nyheter i ärendet där även de namn som skickas in till veckobladets mail läggs till under uttalandet från byalaget.
Till Höjeå sidan »
Om kollektivtrafik och Sandinsk ostpaj av Ann
På beställning bakar jag en paj al la Gunnar
Sandin. Det är vanlig ostpaj där mjölken bytts ut mot vin och med
mycket vitlök och svartpeppar i.
Medan doften sprider sig i köket läser jag Metro Report International, som till min glädje fortsätter att komma trots att det är länge sedan Gunnar bidrog i den. Här läser jag om hur utbyggnaden av tunnelbana och spårvagn fortgår i världens städer. Detta nummer var mest om förortsbanor i Kina och Indien, men också i Manilla och Istanbul. Dessutom om en spårvagn i Douala, Kamerun.
Den roligaste nyheten var att Luxemburg har beslutat att införa gratis kollektivtrafik i hela landet även för turister. För att förmå bilisterna att byta färdmedel satsas stort på kvalitet och punktlighet. På tågen kan man mot en avgift åka första klass.
I Gunnars anda skriver jag om detta till Veckobladet.
Klostergårdsstationen mer än fem gånger så dyr som beräknat! av Gunnar Stensson
Skippa buss- och cykelförbindelsen under spåren!
Stoppa förlängningen av Åhlen och Åkerlunds väg till väg 108!
En nästan religiös framtidsvision av en station
Kommunstyrelsens ordförande Philip Sandberg (L) vill öka exploateringsintäkterna genom att bygga höghus vid stationsläget. Karin Svensson Smith (MP) håller med, men påpekar att hennes parti är emot höghus (varför, med tanke på att förtätning bevarar mer natur?), men att höghus passar just i Klostergården.
Det gör de kanske, förutsatt att de byggs väster om järnvägen på Södra företagsområdet och längs Maskinvägen. De skulle kunna skymma Åkerlunds och Rausings fula kontorsbyggnad.
På Klostergårdssidan är det färdigbyggt. Där har vi Arenastaden och Arenatoppen och till och med något som kallas Central Park.
Höghusområdet väster om järnvägen skulle kunna kallas Tetrastaden och den högsta skyskrapan naturligtvis Åkerlund och Rausing Tower. Genom att bygga högt och tätt där skulle det bli möjligt att spara det vackra naturområdet mellan Södra företagsområdet och reningsverket.
Men innan man bygger bostäder på den vidsträckta skräpiga gamla industritomten måste man undersöka om marken behöver saneras.
Under flera år svepte giftig toluengas från Åkerlund och Rausing in över Klostergården och vållade en rad cancerfall. Kommunen övervägde att flytta förskolan vid Västanväg för att skydda barnen. Klostergårdens byalag ledde den kampanj som till slut lyckades få företaget att upphöra med de giftiga utsläppen så att förskolan kunde stanna kvar.
Källa: Alf Sjögren, Notan för nya stationen chockar kommunstyret, Sydsvenskan 3 juni.
Stoppa förlängningen av Åhlen och Åkerlunds väg till väg 108!
I förra numret av Veckobladet
kommenterade jag kommunens fördjupningsplan om Källby. Efter
sensationella uppgifter från mötet med kommunstyrelsens arbetsutskott i
måndags är det nödvändigt att anlägga nya perspektiv på stationsbygget
och spårområdet.
Enligt avtalet med Trafikverket 2016 skulle Klostergårdsstationen kosta 40 miljoner, men när Lunds gatuchef Per Eneroth häromdagen träffade företrädare för Trafikverket hade priset femdubblats till 215 miljoner – en kvarts miljard. Och då är ändå inte bullerskydden längs järnvägen inräknade. Så kostnaden kan stiga.
Kommunalrådet Börje Hed (FNL) är bekymrad. Kommunens ekonomi är hårt ansträngd och exploateringsintäkterna från utbyggnaden av stationsområdet ligger långt i framtiden.
De svårbegripliga samarbetsinviterna till Staffanstorp grundar sig kanske på förhoppningen att Staffanstorp ska dela kostnaden för stationsbygget.
Den största enskilda kostnadsökningen orsakas av kommunens tillägg av en buss- och cykelförbindelse under järnvägen för att binda samman Sunnanväg med Höjeåvägen väster om järnvägen. Det tillägget fanns inte med 2016.
Förlängningen är högst kontroversiell eftersom den går rätt igenom det gröna stråket från Arenan till Höje å, som i den fördjupade översiktsplanen kallas Aktivitetsstråket.
Många Klostergårdsbor vill skydda det gröna naturområdet från trafik och är oroliga att den planerade vägen ska störa koloniområdet Klostertäppan och odlingslotterna i Källbymölla.
De undrar också vilket syftet är, eftersom det varken finns bebyggelse eller människor längs den två kilometer långa Höjeåvägen. Människor kanske flyttar dit först om 15 eller 20 år eftersom den planerade förflyttningen av reningsverket till Sjölunda sannolikt drar ut på tiden.
Man undrar om det finns ett samband mellan den planerade nya förbindelsen under järnvägen och planen att bygga ut Åkerlunds och Rausings väg till väg 108, en trafikled som skulle ta i anspråk en del av Sveriges bästa åkermark och kräva ett dyrt brobygge över naturområdet vid Höje å.
Det bästa vore om Byggnadsnämnden och Kommunstyrelsen beslöt att avstå från den miljöskadliga förlängningen av Sunnanväg!
De bör också ge upp planerna på utbyggnaden av Åkerlunds och Rausings väg till väg 108!
Enligt avtalet med Trafikverket 2016 skulle Klostergårdsstationen kosta 40 miljoner, men när Lunds gatuchef Per Eneroth häromdagen träffade företrädare för Trafikverket hade priset femdubblats till 215 miljoner – en kvarts miljard. Och då är ändå inte bullerskydden längs järnvägen inräknade. Så kostnaden kan stiga.
Kommunalrådet Börje Hed (FNL) är bekymrad. Kommunens ekonomi är hårt ansträngd och exploateringsintäkterna från utbyggnaden av stationsområdet ligger långt i framtiden.
De svårbegripliga samarbetsinviterna till Staffanstorp grundar sig kanske på förhoppningen att Staffanstorp ska dela kostnaden för stationsbygget.
Den största enskilda kostnadsökningen orsakas av kommunens tillägg av en buss- och cykelförbindelse under järnvägen för att binda samman Sunnanväg med Höjeåvägen väster om järnvägen. Det tillägget fanns inte med 2016.
Förlängningen är högst kontroversiell eftersom den går rätt igenom det gröna stråket från Arenan till Höje å, som i den fördjupade översiktsplanen kallas Aktivitetsstråket.
Många Klostergårdsbor vill skydda det gröna naturområdet från trafik och är oroliga att den planerade vägen ska störa koloniområdet Klostertäppan och odlingslotterna i Källbymölla.
De undrar också vilket syftet är, eftersom det varken finns bebyggelse eller människor längs den två kilometer långa Höjeåvägen. Människor kanske flyttar dit först om 15 eller 20 år eftersom den planerade förflyttningen av reningsverket till Sjölunda sannolikt drar ut på tiden.
Man undrar om det finns ett samband mellan den planerade nya förbindelsen under järnvägen och planen att bygga ut Åkerlunds och Rausings väg till väg 108, en trafikled som skulle ta i anspråk en del av Sveriges bästa åkermark och kräva ett dyrt brobygge över naturområdet vid Höje å.
Det bästa vore om Byggnadsnämnden och Kommunstyrelsen beslöt att avstå från den miljöskadliga förlängningen av Sunnanväg!
De bör också ge upp planerna på utbyggnaden av Åkerlunds och Rausings väg till väg 108!
En nästan religiös framtidsvision av en station
Kommunstyrelsens ordförande Philip Sandberg (L) vill öka exploateringsintäkterna genom att bygga höghus vid stationsläget. Karin Svensson Smith (MP) håller med, men påpekar att hennes parti är emot höghus (varför, med tanke på att förtätning bevarar mer natur?), men att höghus passar just i Klostergården.
Det gör de kanske, förutsatt att de byggs väster om järnvägen på Södra företagsområdet och längs Maskinvägen. De skulle kunna skymma Åkerlunds och Rausings fula kontorsbyggnad.
På Klostergårdssidan är det färdigbyggt. Där har vi Arenastaden och Arenatoppen och till och med något som kallas Central Park.
Höghusområdet väster om järnvägen skulle kunna kallas Tetrastaden och den högsta skyskrapan naturligtvis Åkerlund och Rausing Tower. Genom att bygga högt och tätt där skulle det bli möjligt att spara det vackra naturområdet mellan Södra företagsområdet och reningsverket.
Men innan man bygger bostäder på den vidsträckta skräpiga gamla industritomten måste man undersöka om marken behöver saneras.
Under flera år svepte giftig toluengas från Åkerlund och Rausing in över Klostergården och vållade en rad cancerfall. Kommunen övervägde att flytta förskolan vid Västanväg för att skydda barnen. Klostergårdens byalag ledde den kampanj som till slut lyckades få företaget att upphöra med de giftiga utsläppen så att förskolan kunde stanna kvar.
Källa: Alf Sjögren, Notan för nya stationen chockar kommunstyret, Sydsvenskan 3 juni.
Veckan i riksdagen: V-nej till utökad RUT och skatteavdrag för gåvor av Hanna Gunnarsson
Riksdagsvåren börjar gå mot sitt slut, men ännu
har vi två veckor av debatter (bland annat en partiledardebatt) och
voteringar kvar. Mellan varven hinner vi med flera olika
sommaravslutningar. V-riksdagsgruppen och kansliet hade
avslutningsmiddag på en av Jonas Sjöstedts favoritrestauranger, en
georgisk restaurang som heter Tbilisis Hörna (rekommenderas varmt om ni
är i Stockholm) och i nästa vecka har talmannen bjudit in alla
ledamöter och alla anställda (uppemot 700 personer) på sommarfika!
Det har varit två korta veckor, eftersom både denna och förra torsdagen är helgdagar, så då har riksdagen haft votering på tisdagarna istället för onsdag och torsdag. Den här veckan har Vänsterpartiet röstat nej till två av de borgerliga förslag som regeringen har lagt fram efter överenskommelsen med C och L. Det handlar om höjt tak för RUT-avdrag och skatteavdrag för gåvor till ideell verksamhet.
Vänsterpartiet är ju motståndare till RUT, att hushållsnära tjänster ska vara skattesubventionerat för andra personer än de som har behov av hjälp i hemmet på grund av ålder eller funktionshinder. Dels är RUT en dyr reform, pengar som borde läggas på den kommunala omsorgen och hemtjänsten istället, och dels ser vi att den mest används av och gynnar de rika (läs Vänsterpartiets svar på detta förslag här.
Vänsterpartiet är också emot skattereduktion för gåvor till ideella föreningar. Gåvor till föreningar är självklart bra, vi är många som bidrar ekonomiskt till olika ändamål som vi tycker är bra och viktiga. Men vi tycker inte att en sådan gåva ska ligga till grund för skatteavdrag. Vi behöver ha in skatt till samhällets gemensamma välfärd, och att hitta på olika former av skattesänkningar är därför inte bra, läs Vänsterpartiets svar här.
Det har varit två korta veckor, eftersom både denna och förra torsdagen är helgdagar, så då har riksdagen haft votering på tisdagarna istället för onsdag och torsdag. Den här veckan har Vänsterpartiet röstat nej till två av de borgerliga förslag som regeringen har lagt fram efter överenskommelsen med C och L. Det handlar om höjt tak för RUT-avdrag och skatteavdrag för gåvor till ideell verksamhet.
Vänsterpartiet är ju motståndare till RUT, att hushållsnära tjänster ska vara skattesubventionerat för andra personer än de som har behov av hjälp i hemmet på grund av ålder eller funktionshinder. Dels är RUT en dyr reform, pengar som borde läggas på den kommunala omsorgen och hemtjänsten istället, och dels ser vi att den mest används av och gynnar de rika (läs Vänsterpartiets svar på detta förslag här.
Vänsterpartiet är också emot skattereduktion för gåvor till ideella föreningar. Gåvor till föreningar är självklart bra, vi är många som bidrar ekonomiskt till olika ändamål som vi tycker är bra och viktiga. Men vi tycker inte att en sådan gåva ska ligga till grund för skatteavdrag. Vi behöver ha in skatt till samhällets gemensamma välfärd, och att hitta på olika former av skattesänkningar är därför inte bra, läs Vänsterpartiets svar här.
Hanna Gunnarsson (v)
Riksdagsledamot och Stockholmskorrespondent
Framgafflat – om cykel och trafik av Ulf N
Elspark”cyklar” och ”cykelkommun”
FNL förhalar utbyggnaden av centrala cykelstråket
Interpellationen om skyltar på trottoarer
Svaret på undertecknads interpellation om den vildvuxna floran av felaktigt uppställda skyltar på trottoarer får också vänta på sej till augusti månads fullmäktigesammanträde. Av samma skäl som den interpellation som nämns i stycket ovan: Jan Annerstedt (FNL), var inte närvarande vid fullmäktigesammanträdet i maj. Dock har Annerstedt i ett epostmeddelande till mej sagt att han ”uppmanat teknisk förvaltning att kolla upp efterlevnaden av gällande regler i stadsmiljön” och att han räknar med att kunna redovisa resultatet av förvaltningens koll när interpellationen kommer upp i fullmäktige.
Transportstyrelsens utredare av elspark”cyklar”
I mina öron låter det som ljuv musik när Transportstyrelsens utredare säjer att elspark”cyklarna” ska bort ur trafiken om de inte uppfyller kraven för eldriven cykel. Som jag ser det är dessa leksaker för vuxna (som helt felaktigt har fått beteckningen ”cyklar” i sitt namn) inte bara en trafikfara för i första hand gångtrafikanter, cyklister och sej själva. De är dessutom en sanitär olägenhet som skräpar ner överallt. Dessa vuxenleksaker, som ställs lite överallt där de inte ska stå, borde betraktas som miljöfarligt avfall och den som ställer transportleksaken ifrån sej på detta sätt borde kunna bötfällas för nedskräpning.
Argumentet att elspark”cykeln” bidrar till att minska bilresandet ger jag inte mycket för. Det borde utredas vilket annat transportsätt spark”cyklarnas” förare skulle ha använt, om elspark”cykel”möjligheten inte erbjöds, och i vilken utsträckning de i stället skulle ha valt bil. Intill dess en sådan utredning visar att resande med transportleksaken i stor utsträckning ersätter bilresande är min bergfasta övertygelse att de i huvudsak ersätter kollektiv-, cykel och gångresor.
Lund: Cykelkommun eller ”cykelkommun”?
Som den uppmärksamme läsaren noterat sätter jag i stycket ovan citationstecken kring ”cykel” när det gäller transportleksaken. Jag kommer också att även i fortsättningen använda citationstecken kring ”cykelkommun” när det gäller Lund.
Visst cyklas det i Lund, men fortfarande är trafikinfrastrukturen i allt väsentligt anpassad till bilismen. För den som ifrågasätter korrektheten i detta påstående rekommenderar jag t ex en cykeltur från Östertull till Gastelyckan. För att passera motorvägen ta två 90-graderssvängar och två hårnålskurvor och sedan köra i en cykelunderfart med två tvärbranta lutningar och ta en ny 90-graders sväng, alternativt längre fram korsa en sexfilig bilväg.
Eller cykla från Tetra Pak i söder i riktning mot sydöstra vägen. För att här passera under motorvägen måste cyklisten göra inte mindre än 7 (sju!) 90-graders svängar (eller nära nog 90-grader). Bilisterna? Två mjuka svängar som inte kräver någon fartreducering! Exempel på bilprioritet i infrastruktur och regelsystem skulle helt och hållet kunna fylla VB åtminstone ett halvår framöver, men det skulle förstås inte redaktören acceptera och läsarna skulle bli alldeles utmattade.
FNL förhalar utbyggnaden av centrala cykelstråket
Det nordsydliga cykelstråket genom
stadskärnan som ska sträcka sig från Allhelgonakyrkan ner till
Södertull är färdigbyggt i sin nordliga och sydliga del. Återstår
etappen att förbinda dessa båda delar genom centrala Lund, dvs vid
Lundagård och Stortorget.
Planeringen ligger klar på Tekniska förvaltningen, det
är bara att trycka på startknappen. Men Tekniska nämndens ordförande,
Jan Annerstedt (FNL), fördröjer ärendet genom att med stöd av de andra
borgerliga partierna förhindra att nämnden tar ett beslut om
igångsättning. Varför FNL agerar på detta sätt är oklart, kanske vill
de helt enkelt inte att centrala Lund ska få ett sammanhängande
cykelstråk. Om detta har Karin Svensson Smith (MP), 2:e vice ordförande
i nämnden, ställt en interpellation (skriftlig fråga) i
kommunfullmäktige riktad till nämndsordföranden. Interpellationen fanns
med på fullmäktiges dagordning i maj, men Annerstedt deltog inte i
mötet för att besvara den. Han uppges ha deltagit i en
hållbarhetskonferens i Oslo. Gott så – han har mycket att lära på det
området. Nu kommer interpellationen i bästa fall upp först vid
sammanträde i augusti, eftersom fullmäktigesammanträdet i juni
prioriterar beslut om budget.Interpellationen om skyltar på trottoarer
Svaret på undertecknads interpellation om den vildvuxna floran av felaktigt uppställda skyltar på trottoarer får också vänta på sej till augusti månads fullmäktigesammanträde. Av samma skäl som den interpellation som nämns i stycket ovan: Jan Annerstedt (FNL), var inte närvarande vid fullmäktigesammanträdet i maj. Dock har Annerstedt i ett epostmeddelande till mej sagt att han ”uppmanat teknisk förvaltning att kolla upp efterlevnaden av gällande regler i stadsmiljön” och att han räknar med att kunna redovisa resultatet av förvaltningens koll när interpellationen kommer upp i fullmäktige.
Transportstyrelsens utredare av elspark”cyklar”
I mina öron låter det som ljuv musik när Transportstyrelsens utredare säjer att elspark”cyklarna” ska bort ur trafiken om de inte uppfyller kraven för eldriven cykel. Som jag ser det är dessa leksaker för vuxna (som helt felaktigt har fått beteckningen ”cyklar” i sitt namn) inte bara en trafikfara för i första hand gångtrafikanter, cyklister och sej själva. De är dessutom en sanitär olägenhet som skräpar ner överallt. Dessa vuxenleksaker, som ställs lite överallt där de inte ska stå, borde betraktas som miljöfarligt avfall och den som ställer transportleksaken ifrån sej på detta sätt borde kunna bötfällas för nedskräpning.
Argumentet att elspark”cykeln” bidrar till att minska bilresandet ger jag inte mycket för. Det borde utredas vilket annat transportsätt spark”cyklarnas” förare skulle ha använt, om elspark”cykel”möjligheten inte erbjöds, och i vilken utsträckning de i stället skulle ha valt bil. Intill dess en sådan utredning visar att resande med transportleksaken i stor utsträckning ersätter bilresande är min bergfasta övertygelse att de i huvudsak ersätter kollektiv-, cykel och gångresor.
Lund: Cykelkommun eller ”cykelkommun”?
Som den uppmärksamme läsaren noterat sätter jag i stycket ovan citationstecken kring ”cykel” när det gäller transportleksaken. Jag kommer också att även i fortsättningen använda citationstecken kring ”cykelkommun” när det gäller Lund.
Visst cyklas det i Lund, men fortfarande är trafikinfrastrukturen i allt väsentligt anpassad till bilismen. För den som ifrågasätter korrektheten i detta påstående rekommenderar jag t ex en cykeltur från Östertull till Gastelyckan. För att passera motorvägen ta två 90-graderssvängar och två hårnålskurvor och sedan köra i en cykelunderfart med två tvärbranta lutningar och ta en ny 90-graders sväng, alternativt längre fram korsa en sexfilig bilväg.
Eller cykla från Tetra Pak i söder i riktning mot sydöstra vägen. För att här passera under motorvägen måste cyklisten göra inte mindre än 7 (sju!) 90-graders svängar (eller nära nog 90-grader). Bilisterna? Två mjuka svängar som inte kräver någon fartreducering! Exempel på bilprioritet i infrastruktur och regelsystem skulle helt och hållet kunna fylla VB åtminstone ett halvår framöver, men det skulle förstås inte redaktören acceptera och läsarna skulle bli alldeles utmattade.
Ett nytt sätt att informera om klimatupphettningen
av Gunnar Stensson
Om inte de nya uppgifterna om stationsbygget i Klostergården kommit i onsdags hade jag tänkt skriva om Guardians bevakning av klimatet. Det hinns nu inte, men här är några fragment.
Ett. Exxon-mobil har gjort större vinster än någonsin de senaste åren och har konsekvent använt sina rikedomar till att undanhålla allmänheten kunskap om klimatforskningen. Kortsiktiga vinster har valts före överlevnad för stora delar av mänskligheten.
Två. Översvämningar på grund av klimatupphettningen drabbar stora områden i Mellanvästern.
Tre. I Brasilien minskar regnskogen med två fotbollsplaner i minuten under jakten på kortsiktig vinst. Avskogningen innebär att upptagningen av koldioxid minskar i snabbare takt än någonsin.
Fyra. I Berings hav massvälter tofslunnar (en fågelart) och gråvalar på grund av att uppvärmningen minskat tillgången på plankton, ryggradslösa havsdjur och småfiskar.
Fem. Bekämpningsmedel från företaget Monsanto utrotar viktiga insekter, fördärvar myllan och förorenar livsmedel.
Sex. Människor inandas och sväljer 50 000 mikroplastartiklar dagligen. Många av partiklarna stannar kvar i magar och lungor.
Sju. Guardian har inlett en stor artikelserie under rubriken Toxic America. Artiklarna är dyra att producera, tar tid och arbete att skriva och ställer krav på läsaren.
Ett. Exxon-mobil har gjort större vinster än någonsin de senaste åren och har konsekvent använt sina rikedomar till att undanhålla allmänheten kunskap om klimatforskningen. Kortsiktiga vinster har valts före överlevnad för stora delar av mänskligheten.
Två. Översvämningar på grund av klimatupphettningen drabbar stora områden i Mellanvästern.
Tre. I Brasilien minskar regnskogen med två fotbollsplaner i minuten under jakten på kortsiktig vinst. Avskogningen innebär att upptagningen av koldioxid minskar i snabbare takt än någonsin.
Fyra. I Berings hav massvälter tofslunnar (en fågelart) och gråvalar på grund av att uppvärmningen minskat tillgången på plankton, ryggradslösa havsdjur och småfiskar.
Fem. Bekämpningsmedel från företaget Monsanto utrotar viktiga insekter, fördärvar myllan och förorenar livsmedel.
Sex. Människor inandas och sväljer 50 000 mikroplastartiklar dagligen. Många av partiklarna stannar kvar i magar och lungor.
Sju. Guardian har inlett en stor artikelserie under rubriken Toxic America. Artiklarna är dyra att producera, tar tid och arbete att skriva och ställer krav på läsaren.
Därför har tidningen startat en insamling för att finansiera dem. Målet är 150 000 dollar. Tredje juni hade tidningen fått in 65 207 dollar. Den sjätte hade summan ökat till 74 189. Målet kanske nås om någon vecka. Artiklarna berör hela världen och är kontroversiella för många stora företag på energi-, livsmedels- och läkemedelsområdena.
Klimathotet avgör mänsklighetens framtid, menar tidningen. Nu är den avgörande tiden. Men informationen om det som sker förvanskas och förtigs.
Medias beroende av rika ägare, annonsörer, energiföretag, biltillverkare, tillväxttroende ekonomer och politiker leder till att verkligheten förnekas, viktiga fakta undanhålls allmänheten och falska uppgifter sprids.
Därför har Guardian gjort sig oberoende av annonsörer, finansiärer och politiska makthavare och förlitar sig i stället på ett globalt samarbete med forskare, miljöorganisationer, partier som tar klimatkatastrofen på allvar, ursprungsbefolkningar som drabbas och människor som är medvetna. Det leder också till en sorts internationell organisering av de ledande krafterna i kampen för överlevnad.
Toxic America är ett exempel på hur arbetskrävande vetenskapliga artiklar finansieras.
Jag vet inte vilka möjligheter tidningen har att genomföra sitt projekt att fungera som global och oberoende informatör om miljökatastrofen. Liknande projekt är möjliga i fler sammanhang.
Men jag uppmanar alla att följa och stödja Guardians unika projekt som har lett till en enastående kvalitet på rapporteringen om klimatkrisen och sambanden mellan politik och klimat.
Valet i Danmark av Göran Persson
Det finns mycket att både glädjas åt och kommentera i resultatet av det danska folketingsvalet. Jag nöjer mig med två saker.
Den första är naturligtvis att SD:s danska förebild Dansk Folkeparti gjorde ett katastrofval. Det var som om danskarna plötsligt vaknade till ur utlänningspsykosen. Partiet tappade runt 60 % av sina röster! Man förlorade 21 av sina 37 mandat. Den nya konkurrenten med ännu grövre politik, Stram kurs, kom inte in i folketinget, gränsen i Danmark går vid 2 %.
Den andra är att det inte blev något uppsving för Socialdemokraterna. Det som gör att alla tror på en S-statsminister är att deras tilltänkta sammarbetspartier gick framåt. Om och hur detta påverkar den kursändring som S gjort i Danmark de senaste åren återstår att se.
Danmark är mycket likt Sverige men ändå så olika. Jag tolkar det danska valet som hoppingivande inför nästa svenska val. Hoppet om en tillnyktring även här har i alla fall inte minskat.
Bilderna visar vilket parti som blev störst i olika delar av Danmark.
Bilden ovan är nu efter senaste valet ich bilden nedan är föregående val.
En imponerande ommålning för den som inte vill ha rasism och främlingsfientlighet!
Den första är naturligtvis att SD:s danska förebild Dansk Folkeparti gjorde ett katastrofval. Det var som om danskarna plötsligt vaknade till ur utlänningspsykosen. Partiet tappade runt 60 % av sina röster! Man förlorade 21 av sina 37 mandat. Den nya konkurrenten med ännu grövre politik, Stram kurs, kom inte in i folketinget, gränsen i Danmark går vid 2 %.
Den andra är att det inte blev något uppsving för Socialdemokraterna. Det som gör att alla tror på en S-statsminister är att deras tilltänkta sammarbetspartier gick framåt. Om och hur detta påverkar den kursändring som S gjort i Danmark de senaste åren återstår att se.
Danmark är mycket likt Sverige men ändå så olika. Jag tolkar det danska valet som hoppingivande inför nästa svenska val. Hoppet om en tillnyktring även här har i alla fall inte minskat.
Danskarna målade om kartan!
Bilderna visar vilket parti som blev störst i olika delar av Danmark.
Bilden ovan är nu efter senaste valet ich bilden nedan är föregående val.
En imponerande ommålning för den som inte vill ha rasism och främlingsfientlighet!
Kommentarer om valet i Danmark
Danmark går in i ett
post-nationalpopulistisk tillstånd i politiken. Om några decennier kan
det hända att vi upptäcker att vi också befinner oss där, skriver Susanna Birgersson för Kvartal.
Danmarks socialdemokrater går mot seger – med högerpolitik
Hå
rd migrationspolitik, mjuk fördelningspolitik. Frederiksen har hittat en kurs mot att besegra blå blocket.
Allt tyder på att det blir maktskifte
i Danmark. Övriga borgerliga partier kan inte kompensera för att
Dansk Folkeparti går mot ett katastrofalt val, decimerat av konkurrens
från nya extremister som Stram Kurs, men också av att de stora
partierna – Socialdemokraterne och liberala Venstre – senaste åren
anammat en migrationspolitik som är lika restriktiv och konfrontativ.
Läs artikeln »
Läs artikeln »
Det røde Danmark vinder det grønne
valg, nu kommer det svære: At vinde i virkeligheden Valgkampen har været
den grønneste nogensinde, og nu skal de røde partier vise, at de også
er klar til den svære del: Nemlig at føre de grønne visioner ud i livet.
Hvis man har gået og frygtet, at klimaproblemerne var alt for store og uoverskuelige til det danske demokrati, og hvis man har været bange for, at danske politikere allerede havde givet op over for de forfærdende fremskrivninger af klodens tilstand, så har folketingsvalget 2019 været en vidunderlig begivenhed.
Läs artikeln »
Hvis man har gået og frygtet, at klimaproblemerne var alt for store og uoverskuelige til det danske demokrati, og hvis man har været bange for, at danske politikere allerede havde givet op over for de forfærdende fremskrivninger af klodens tilstand, så har folketingsvalget 2019 været en vidunderlig begivenhed.
Läs artikeln »
Værsgo, Mette Frederiksen:
Her er køreplanen for en grøn
regering Danmark skal gå forrest i kampen for grøn omstilling, men hvis
vi igen skal være grønt foregangsland, skal tempoet op. For at hjælpe en
ny regering under Mette Frederiksen med at blive grøn har Information
samlet en række borgere og eksperters krav til, hvor den skal tage fat,
så vi hurtigt og effektivt får vendt udviklingen.
Läs artikeln »
Läs artikeln »
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)