Klostergårdens byalag inbjuder till Vårvintervandring i Flackarp söndagen den 7 mars. Samling vid Korpvallens hållplats på Västanväg klockan 14.
VB har en lång historia som lokal vänstertidning i Lund. 30 årgångar av Veckobladet kom ut under den förre ägaren som var Vänsterpartiet i Lund och dess föregångare. Under de senaste tio åren har tidningen kommit ut med ett nummer varje vecka, numera som webbnummer och i bloggform.
2010-03-04
8 mars i Lund
Här är programmet för 8 Mars i Lund:
17.00 Feministiskt självförsvar, Lilla Teatern
19.00 Demonstration, samling Stortorget
20.30-23.00 Fika och musikuppträdanden, Lilla Teatern
Läs mer
Fler aktiviteter 8 mars
Stoppa våldet mot kvinnor!
ESK-gruppen i Amnesty Lund kommer att anvnda 8:e mars till att uppmrksamma våld mot kvinnor genom en alternativ catwalk på Stortorget i Lund mellan kl 14 och 16.
Förutom catwalken kommer ESK-gruppen att informera och att samla in namnunderskrifter till Amnestys rikstäckande kampanj Stoppa våldet mot kvinnor, som riktar sig mot Sverige regering och kräver att den ska:
Anta en särskild handlingsplan för att förebygga och bekämpa våldtäkt och annat sexuellt våld i samhället.
Öka stödet och hjälpen till brottsoffren bland annat genom attinrätta särskilda mottagningar för våldtagna kvinnor i större städer och se till att långsiktigt, professionellt stöd och rehabilitering finns tillgängligt för alla som utsatts för våldtäkt och annat sexuellt våld.
Inrätta en oberoende granskningskommission med uppgift att systematiskt samla in information om samtliga utredningar rörande våldtäkt som läggs ned eller leder till beslut om att inte väcka åtal. Kommissionen ska bland annat ha till uppgift att rapportera omskälen härtill och analysera utredningskvaliteten. Granskningskommissionens arbete och analyser bör ligga till grund för förslag om ytterligare åtgärder för att förbättra rättsväsendets hantering av våldtäktsärenden.
Doc Lounge, Lund
STOLEN ( Australien,75 min, English subtiles)
REGISSÖRER: Violeta Ayala och Dan Fallshaw
SAMTAL: Exlusivt regissörsbesök av Violeta Ayala
INTRODUKTION: Yahia Mohamed-Mahmood som kommer från Västsahara och är lektor vid Lunds Universitet ger en kort introduktion till filmen genom att ge lite bakgrund till konflikten i Västsahara och finns med i diskussionen
DJ: Camilla Malmberg från Doc Lounge i Malmö dimper ner i dj-soffan tillsammans med den blivande mästerarkitekten Mr Emanuel Ferm, och ljuv musik uppstår…
TID: Dörrarna öppnar 19.00 Film ca 20.00 PLATS: Mejeriet, Stora Södergatan 64, 222 23 Lund
ENTRÉE :60 kr
Violeta Ayala och Dan Fallshaw reser till Nordafrika för att filma en familjs återförening i ett flyktingläger i Sahara. Filmen förvandlas till en politisk thriller när regissörerna upptäcker den dolda sanningen om lägren. Det går inte längre att urskilja vilka som är ”the good guys” och vilka som är ”the bad guys”.
För 100 år sedan var Västsahara en spansk koloni, år 1975 tog Marocko över och hälften av befolkningen flydde med Polisarios befrielseprogram till flyktingläger i den algeriska öknen. I September 2006 åkte Violeta Ayala och Dan Fallshaw för att i samarbete med Polisario filma historien om en västsaharisk flykting som i tidig ålder skiljts från sin mamma och som återförenas med henne genom FNs släktträffprogram. Till en början går filmteamets besök i flyktinglägret problemfritt, men när Polisario upptäcker att de filmar material som de inte vill ska visas försöker de stoppa dem.
Violeta och Dan blir tvungna att gömma sina videoband i öknen och fly landet i hopp om att någon annan ska kunna smuggla dem ut. När de sen försöker få tag i banden dras de in en politisk kamp mellan Polisario och Marocko. Under 18 månader kämpar de helt ensamma med Polisario och Marocko flåsandes i nacken.
Filmen har sedan premiären i Sydney visats på en mängd olika festivaler runt om i världen och vunnit många priser och utmärkelser. Polisario menar att filmen och det som sägs i filmen är falskt och bör stoppas.
Kvällen är ett samarbete med Utrikes Politiska föreningen i Lund
Kulturtips
Gilgamesh-han som vägrade dö
En 5000-årig historia från Mesopotamien under Berättarfestivalen på Teater Sagohuset i Lund 5 mars kl. 19:00.
Läs mer
Dödsvariationer
InSite spelar Dödsvariationer på Bastionen 11 februari - 13 mars
Fre 5 mar kl. 19:00 Läs mer
Ibsendekonstruktion I: Gengångare
Teatr Weimar vs Henrik Ibsens klassiska pjäs. Spelas på Teater Weimar 12 februari - 7 mars.
Fre 5 mar kl. 19:30 Läs mer
Porslinsnegrer
Av Dennis Magnusson, i regi av Dennis Sandin. Spelas på Bredgatan 3 i Lund, 26 februari - 16 april
Fre 5 mar kl. 19:00 Läs mer
Voices of Change – Manifesto
På Babel 5 mars kl. 19:00. Läs mer
Ramayana- ett Bollywooddrama
Ett Bollywooddrama med djupa rötter. Teater Sagohuset 6 mars kl.19. Läs mer
PATRIK JABLONSKI
På Palladium 6 mars 18.00 Läs mer
Enrique Pardo - Haitis Myter
Enrique Pardo talar om Haitis kulturella och religiösa traditioner. Teater Sagohuset 7 mars kl. 18. Läs mer
Gassires Luta
Ur det västafrikanska Dausieposet under Berättarfestivalen på Teater Sagohuset 5-21 mars.
Sön 07 mar kl. 20:00 Läs mer
AFRIKANSK VÅR - tema 8 mars
Fira internationella kvinnodagen den 8 mars på Biograf Panora - kom och ta del av tre starka kvinnoporträtt!
Mån 08 mar kl. 18:00 Läs mer
Internationella kvinnodagen 100 år - 2010 års Zontagala!
Palladium 8 mars kl 19.00. Läs mer
Susanna & The Magical Orchestra
Magiskt är ordet! Måndag 8 mars kl 19.30 på Victoriateatern Läs mer
Handen på hjärtat — Elias And The Wizzkids
Babel 10 mars kl. 19:00. Läs mer
Matkaravan med Hanna och Linda
med Hanna Tunberg och Linda Dahl
- smaka på våra nya matkulturer. guidade turer runt Möllevångstorget.
10 och 11 mars kl. 16. Läs mer
PROSTITUTIONSTRIBUNALEN
Vad är sexköp i Sverige? Arena Baubo sticker hål på både moralism och sexliberalism under en kväll med teater, konst och debatt. Inkonst 10 mars kl 19. Läs mer
Beowulf
En mustig historia om den Nordiske hjälten Beowulf spelas under Berättarfestivalen på Teater Sagohuset.
Tor 11 mar kl. 19:00 Läs mer
Fiske i minnets vatten
Sven och Lasse berättar om mer eller mindre trovärdiga händelser från sina egna liv. På Teater Sagohuset i Lund 11 mars kl. 18:00. Läs mer
Rickie Lee Jones
På Palladium 12 mars kl. 19:30.Läs mer
Fernando Sánchez Castillo på Skissernas museum
Vernissage söndag 7 mars 12-17
Invigningstal kl 14 med
Elisabet Haglund, museichef
Sven Strömist, vicerektor och professor
Fernando Sánchez Castillo berättar om utställningen
Förtryck, revolution och befrielse är återkommande teman i Fernando Sánchez Castillos konstnärskap. Han föddes 1970 i Madrid under Francisco Francos sista år som diktator i Spanien. Händelserna under Spanska inbördeskriget 1936-39 och den efterföljande totalitära regimen fram till 1975 har lagt grunden för det historiska intresse som utgör grunden i Fernando Sánchez Castillos konstnärskap.
Avtrycken som diktaturen lämnade i offentliga rum över hela landet är en viktig utgångspunkt för konstnären. Spåren finns överallt: i statyer av den fallne ledaren, monumentala byggnadsverk men också i nationella symboler. Fernando Sánchez Castillo konfronterar oss med frågor om historieskrivning och det kollektiva minnet: vems version av historien ska skrivas, vilka minnen ska bevaras?
I utställningen ingår skisser, modeller, teckningar, skulpturer och videoverk – alltsammans knutet till olika projekt Fernando Sánchez Castillo utfört under 1990- och 2000-talet. Överallt har konstnären tagit utgångspunkt i politisk historia, monument, dokument och offentlig plats som verktyg i den konstnärliga processen. Konstnären visar också helt nya teckningar, gjorda speciellt för den här utställningen.
Konstnärens intresse för konstverk och minnesmärken i offentlig miljö, gårdagens historia och det platsspecifika gör denna presentation av Fernando Sánchez Castillos konstnärskap särskilt intressant i den kontext som Skissernas museum erbjuder.
Under utställningsåret 2010 visar Skissernas museum spansk och mexikansk konst som lägger politiska såväl som konstnärliga perspektiv på det offentliga rummet. Museet introducerar Fernando Sánchez Castillos konstnärskap i utställningen Plats för motstånd. Peace to the Man of Bad Will, som är konstnärens första soloutställning i Skandinavien. I höstens utställning med mexikansk konst dras paralleller mellan samtida konstnärskap och historiska för att kasta ljus över gemensamma beröringspunkter.
Hebron - 6 aktuella notiser ur 3500 års historia
av Gunnar Stensson
1. ”Abraham flyttar till Hebron”. Gud ger honom följande löfte: ”Se, från den plats där du står, mot norr och söder och öster och väster. Ty hela det land som du ser skall jag ge dig och din säd för evig tid.” (1 Mosebok, 13).
2. I Hebron begravs de tre patriarkerna Abraham, Isak och Jakob. Också profeten Muhammed räknar Abraham som sin stamfader.
3. Den USA-födde bosättaren Baruch Goldstein stövlar den 25/3 1994 in i den 700-åriga al Ibrahimi-moskén i Hebron. Den är fylld av muslimer som firar minnet av profeten Muhammeds födelse. Baruch Goldstein kastar handgranater och mördar med sitt automatvapen 29 av dem. Hundratals såras. Goldstein sitter sedan dess i fängelse, men många bosättare vill ha honom frigiven.
4. Måndagen den 22/2 2010 utfärdar premiärminister Netanyahu ett påbud. Patriarkernas grav ska bevaras som en del av Israels nationella arv. Följande torsdag demonstrerar 300 muslimer och 30 israeler i Hebron mot påbudet. Demonstranterna uttrycker också sorg över massmordet i Al Ibrahimi-moskén 16 år tidigare. (Haaretz 26/2)
5. En grupp ortodoxa judar i Hebron firar Purimfesten, beskyddade av ett långt större antal israelisk polis och militär. Festen bevarar minnet av hur perserkungens judiska drottning Ester avslöjade en komplott för att utrota judarna. Tack vare hennes ingripande fick judarna kungens tillstånd att dräpa sina fiender i Persien. ”De dräpte 75000 av dessa sina motståndare.” (Esters bok).
6. Hebron besöks i mars 2010 av deltagarna i en studiecirkel om Mellanöstern-konflikten,
arrangerad av Demokratisk vänster.
Antisemitism och politik av Lars-Åke Henningsson
Ilmar Reepalu borde inte ha kopplat ihop antisemitism och israelisk politik, så som han gjorde när han blev intervjuad av en journalist från en skånsk tidning. Sådana sammankopplingar kan underblåsa latent antisemitism. Det har hans kritiker rätt i.
Man kan ju bara tänka på den mest famösa sammankopplingen av antisemitism och israelisk politik som gjorts, den som den israeliske högerpolitikern och dåvarande premiärministern Ariel Sharon stod för. När han kritiserades för att föra en kontraproduktiv politik, inte minst i Israel och inte minst ifrån den israeliska armén, då kunde han inte bemöta sina kritiker i sak, utan han beskyllde dem som kritiserade Israels regeringspolitik för att vara antisemiter. (Sydsvenskan rapporterade om ett sådant uttalande den 14/11 2003.) Att han genom att exploatera antisemitismen för sina egna partipolitiska syften, ryckte undan en väsentlig del av grunden för kampen mot denna, verkade inte bekymra honom.
Efter att fredsansträngningarna efter Osloavtalet misslyckats, förde han in sitt land i en ny återvändsgränd, en mental blockering mot fredsförhandlingar. Eftersom motparten man ska förhandla med, såväl som de som förespråkar förhandlingar på den egna sidan eller internationellt, stämplades som antisemiter av Sharon, är förhandlingar helt enkelt uteslutna enligt denna politiska linje. Att hellre utnyttja antisemitismen än bekämpa den, var ett av många kortsiktiga inslag i Sharons politik, och förmodligen ett av hans allra mest kortsynta.
Det är svårt att förstå självmordsbombare, och det är svårt att förstå Sharons självmordspolitik. Jag kan inte tolka det på något annat sätt än att det som ligger bakom är erfarenheter av förföljelse som är så svåra, att det är mer eller mindre omöjligt att lämna dem bakom sej och gå vidare till något mera konstruktivt. Paranoian är israelers och palestiniers värsta fiende, och konsekvenserna av den går dessutom också ut över andra.
Palestina-Israel: Enstatslösning palestinsk möjlighet
av Gunnar Stensson
Under senare år har tanken att skapa en stat för två nationer i det historiska Palestina vunnit allt bredare anslutning.
Många menar att Palestina blivit alltför fragmenterat för att fungera som en stat vid sidan av Israel. Oslo-överenskommelsen om en tvåstatslösning är därför överspelad av historien.
Den Palestinska Myndighetens chefsförhandlare Saeb Erekat har i ett dokument som sänts till Mellanöstern-experter i framför allt Europa pekat på möjligheten att i stället för en tvåstatslösning skapa en stat för två folk i det historiska Palestina, ett demokratiskt Israel-Palestina.
Erekat förklarar för den israeliska tidningen Haaretz att en binationell enstats-lösning inte är hans första val utan utgör plan B, framtvingad av Israels fortsatta vägran att återvända till förhandlingsbordet enligt de villkor som Israel och den Palestinska Myndigheten överenskom under den tidigare amerikanska administrationen.
Erekat diskuterar i dokumentet också ickevåldsmetoder för att få ett slut på stagnationen i Mellanöstern-processen. En möjlighet är att upphöra med säkerhetssamarbetet med Israel och upplösa de palestinska säkerhetsstyrkor som utbildats av den amerikanske säkerhetssamordnaren i regionen.
Dokumentet nämner också möjligheten att säga upp Oslo-avtalet och till och med upplösa den Palestinska Myndigheten. Det kaos som därigenom skulle uppstå skulle tvinga Israel att återta den militära kontrollen av Västbanken.
Saeb Erekats dokument har titeln: “The Political Situation in Light of Developments with the US Administration and Israeli Government and Hamas´s continued Coup d´etat”.
Gå ur monarkin! av Bengt Hall
Konstnären Carl Johan De Geer, republikan, konstnär och filmare (och med rötter i den skånska adeln) har formgivit ett utträdesbrev där innehavaren kan uttrycka sin personliga önskan att lämna monarkin.
Om inte monarkin lämnar medborgarna så får väl medborgarna lämna monarkin och med ett republikanskt utträdesbrev på väggen kan man åtminstone göra sitt eget hem till en republikansk frizon, säger Carl Johan De Geer.
Det tjusiga utträdesbrevet kan laddas ner på http://www.repf.se/ga-ur. Skriv ut det, signera, rama in och du har åtminstone ditt hem befriat från monarkin!
“Alla finanskrisers moder” av Gunnar Stensson
Problemet är inte bara Greklands. Det är världsomspännande och strukturellt, påpekar Immanuel Wallerstein i en krönika den 1 mars.
Greklands finanskris och banken Goldman Sachs´ sätt att utnyttja krisen ingår i ett spel som många banker spelar, och inte bara med Grekland utan med många, många andra länder – också med Tyskland, Frankrike, Storbritannien och till och med USA.
Orsaken är att regeringar vill överleva. För att göra det måste de fördela tillräckligt mycket pengar för att förhindra att medborgarna gör uppror. Och eftersom de inte vill höja skatten tillräckligt mycket för att klara av detta så måste de låna. Och hemliga lån är mycket bättre än öppna lån därför att de ger regeringarna en möjlighet att undgå kritik – fram till den dag då hemligheterna avslöjas och alla rusar till banken.
Greklands problem är förvisso Tysklands problem. Tysklands problem är förvisso USA:s problem. Och USA:s problem är förvisso världens problem.
Det som pågår är ett globalt chicken race. Någon kommer att göra ett misstag. Och då kommer vi att få uppleva ”alla finanskrisers moder”. Till och med Kina kommer att påverkas av den krisen.
Den svenska regeringen lånar till skattesänkningar.
Vårfloden underminerade den nya bron
av Gunnar Stensson
Förra fredagen slog vädret om. Regn och blåst och flera plusgrader. Höje å svämmade över sina breddar. Ådalen förvandlades till en skummande vattenyta. Den nybyggda brons fästen hamnade mitt i strömmen. Stenar och grus spolades bort. Decimetertjocka isflak tumlade runt och sprack och rev i gruset.
Längs den breda håvplattformen nedanför bup-området bildades en bröte av plankor, trädgrenar, vass och skräp tvärs över ån. Den växte snabbt. Labradoren sprang ut på bröten och gick ner sig bland vassruggarna. När han blivit uppdragen var bara nosen torr.
Sedan slog vädret åter om. Under klara kalla fullmånenätter frös allting. Vattnet blev is. Snön fick skare. Markens porer slöts. Tjälen växte underifrån. Å-vattnet sjönk tillbaka i fåran. Isflaken gick på grund. Trädstammar och grenar blev liggande på marken.
Nu betar gässen på de delvis snöfria fälten med höstsäd. En flock svartvita viggar med tofsar i nacken simmar på pölarna med öppet vatten. Några bläsänder har flyttat till ån. Solen strålar över frostglittrande tistlar.
På torsdagsmorgonen cementerar ett par byggnadsarbetare brofästena som åter befinner sig på torra land. I framtiden ska ingen vårflod kunna spola bort dem.
Spåren förskräcker
VB har tidigare återgett några av de krönikor som Stig Henriksson i v-Fagersta skriver för VLT. Hans senaste krönika, om det järnvägselände som regering och riksdag försöker skylla på vintern förtjänar att återges även på VB:s sydliga breddgrader detta kylslagna år.
Rubriken syftar inte på skidtävlingarna i Vancouver eller helgens Vasalopp utan på de problem med framförallt spårbunden trafik som många fått erfara djupt in på den frusna kroppen.
SJ och Banverket är var mans niding, regeringen är missnöjd och militären ska mobiliseras. I alla fall de rester som finns kvar. Men ovädret var faktiskt inte orsaken till problemen och inte heller är det SJ som är skyldigt till vädret.
Snarare borde detta vara det slutgiltiga kvittot för hur illa det går när ett sammanhållet system som järnvägen systematiskt bryts ner, kommersialiserats och förses med orimliga avkastningskrav.
Tanken var att få maximal effektivitet genom att stycka upp och konkurrensutsätta.
Så vi fick ett bolag för spåren, ett annat för själva tågen, ett tredje för fastigheterna, ett fjärde för godstrafiken. Var och en ska tjäna ihop till sina egna kostnader och utsättas för konkurrens. Nu skyller alla på någon annan vilket underlättas när underhållet styckas upp i smådelar och säljs ut till lägstbjudande.
SJ har i vårt glesbefolkade, avlånga land bland de högsta avkastningskraven av Europas alla tågbolag. Sveriges riksdag har med stöd av alla partier utom ett, som min blygsamhet förbjuder mig att nämna vid namn, beslutat att SJ ska avkasta hela 13%.
Resultatet av detta blev att det t ex idag finns kanske en tredjedel av de 30 snöplogningslok som fanns innan järnvägstrafiken blev en lekstuga för avreglering och konkurrensutsättning.
Vi har nu 1500 färre järnvägstekniker som arbetar med att förnya och underhålla järnvägarna, antalet avisningslokaler har minskat drastiskt. Avkastningskravet tvingar SJ att i normalläge pressa utnyttjandet av vagnar maximalt och skära ner personal till minimigränser. Det är därför kaos uppstår när sk ”sällanhändelser” som snörika och kalla vintrar kommer. Detta har gjorts trots att alla vet att vårt land, som ju är en utväxt på den sibiriska halvön, med ojämna mellanrum drabbas av vinterväder.
Men de verkligt ansvariga, regering och riksdag, är upprörda över att det inte fungerar. Eftersom medicinen med avkastningskrav, uppstyckning och konkurrensutsättning gett detta resultat är nu svaret - en total avreglering. Kära medresenär; många frusna timmar på perronger och utkylda, stillastående tåg ligger framför oss – ta fram skidorna!
Stig Henriksson
"Det enda sättet att hinna med ett tåg är att missa det föregående"
G K Chesterton
Kreativ förstörelse på Ideon av Lucifer
Allt som är fast förflyktigas, som det heter hos Marx och visst kan man komma att se Astra Zenecas nedläggning i Lund som ännu ett exempel på kapitalismens välsignade kreativa förstörelse. 
Tja, det gör det kanske. Också i det här fallet var samgåendet med Zeneca en historia som i först hand var motiverad av ledningens och Wallenbergs allmänna lust att få ut fräscha pengar i en internationellt gångbar aktie. Men om detta är det tyst. Jag häpnar över fackets allmänna medgörlighet och vilja att ställa upp på Londonledningens beslut. Men rent faktiskt har facket ingen möjlighet att sitta med i de centrala besluten. Så är det med globaliseringen, Astra Zeneca är ett brittiskt företag och där får inte facket vara med. Fackets styrelserepresentant hade som kommentar att hon var glad över att i varje fall AZ i Mölndal skulle få leva vidare. I blygsammaste laget kan man tycka.
Rovdrift
Det sägs nu också en del dumheter, t.ex. av Lunds s.k. starke man, Mats Helmfrid (m), kommunstyrelsens ordförande: ”Jag kände till att det gick dåligt men var inte riktigt förberedd på att man skulle avveckla i Lund”. Skulle det gå dåligt för AZ? Så vitt jag vet går det bara bättre och bättre med allt högre vinster. Men de går inte till investeringar utan till aktieägarna. Astra Zenecas aktieägare har på fem år fått 114 miljarder kronor – forskning och utveckling har fått 42 miljarder. För en månad sen beslöt man dela ut 47 miljarder till aktieägarna, 2 miljarder mer än vinsten. Det är från dagens arbete, fackets tidning som jag har siffrorna.
Problemet är att det i en framtid kanske inte går lika bra därför att man inte har nya vinstgivande läkemedel på gång. Då brukar man investera i mer forskning och utveckling och det är just vad 900 personer i Lund har ägnat sig åt. Är de dåliga på det och är de bättre i Mölndal? Nej, problemet är väl de allmänt otillräckliga investeringarna i forskning. Jag tycker någon, t.ex. på AZ eller i Lunds kommunledning borde ta bladet ifrån munnen och säga som det är: Astra Zeneca är misskött av sina ägare och utsatt för rovdrift.
Effekterna
Vad blir då effekterna på Lund. Ja på kort sikt så sjunker väl priserna på radhus och bostadsrättslägenheter, låt oss gissa med 10 procent. Och för 900 personer med familjer blir det mycket att tänka på och överväga, kanske flytt, kanske byte av yrkesområde. Jag gissar att det är en grupp som hittills haft full tilltro till att det fria näringslivet ordnar allt till det bästa och den tilltron blir väl aldrig mer densamma. Lund som stad klarar sig nog bra: få städer har ett så differentierat näringsliv med en fantastisk mix av elektronik, verkstad, sjukvård och utbildning. Men visst: det kan bli en viktig träning inför Ericssons kommande debacle.
Kommunrådet Helmfrid har redan aviserat behov av att bygga ut Lunds näringslivsenhet. Jag skulle vilja avråda från det: dess främsta resultat hittills är ett program där man som ett av Lunds företräden framhåller fisket i Rögle dammar. Vad som behövs i Lund är bostäder: fanns det bostäder skulle här finnas fler företag.
Per T. , kommunistjägaren
Ja, innan det är bortglömt får jag väl ändå kommentera Sydsvenskans ledarsidor på söndagen för nästan två veckor sedan. Där framträdde tidningen ledande publicist, Dalbys egen McCarthy, f. politiske redaktören Per T Ohlsson i ett av sina favoritämnen. I den pågående kampanjen att försöka hejda en röd-grön valseger i höst skjuter man som bekant in sig på Vänsterpartiet. Och då är Per T i sitt esse och kan utveckla hela sin kända eleganta polemik. Han var nu upprörd över att Socialdemokraterna ville samarbeta med dessa ”nackskottsnostalgiker”. Vad de gör är att de ” är i full färd att skingra ett viktigt arv med rötter i Hjalmar Brantings reformism: den demokratiska renhållningen vänsterut”.
Så är det alltså: Per T Ohlsson är den som rycker ut till försvar för arvet från Hjalmar Branting medan Socialdemokraterna vill samarbeta med sådana som gillar att döda folk med ett skott i nacken.
Visst, inför val höjs temperaturen, men är det verkligen det tonläget och ordbruket Sydsvenskan vill ha i den offentliga debatten? Sydsvenskan är i praktiken en monopoltidning i Lund-Malmö och borde hålla sig för god för sådant. Är det OK för oss nu att med hänvisning till senare års händelser kalla Per T och hans meningsfränder på Sydsvenskans ledarredaktion mördare och torterare?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)