2018-04-19

FN:s kärnvapenförbud

Hur går vi vidare?
86% av väljarna vill att vi skriver under, men med NATO:s och USA:s invändningar tvekar regeringen. Hur får vi politikerna att följa folkviljan?
Välkomna till ABF, Kiliansgatan 9 i Lund, lördag 21 april 14:00. Lyssna, diskutera, fika.

Ingela Mårtensson, Kvinnor för fred
Opinionsbildare, skribent och debattör. Fd universitetslärare i sociologi & riksdagsledamot. Sverige måste säga JA till kärnvapenförbudet.
David Vidorin, Styrelsemedlem i Svenska läkare mot Kärnvapen
FN-förbudet mot kärnvapen och de humanitära konsekvenserna av en kärnvapenexplosion.
Jan Hammarlund, Viskompositör och musiker med rötter i proggrörelsen
Invald i Svenska Visakademin underhåller med egna och andras sånger.
Affisch»

Lördagsmusik

Klosterkyrkan
21 april  kl 18
Helgsmål med musik: Lunds vokalensemble

”Den stora accelerationen” Höje å och Källbystaden

Samling på Kyrktorget klockan 13.00 söndagen den 22 april. Promenad förbi Klostergårdsstationen, Åkerlund och Rausing, Reningsverket och längs Höje å.
Vad händer de närmaste fem åren?

Så räddar vi Höje å
Jonas Johansson, limnolog i Höje å vattenråd, föreläser och visar bilder. Klostergårdens bibliotek måndagen den 23 april klockan 19.
Klostergårdens byalag

Försvinner våra bin – och spelar det någon roll?

En stor del av den globala matförsörjningen bygger på att vi får hjälp av pollinerare som bin och humlor. Samtidigt visar flera forskningsstudier att insekterna får det allt svårare att klara sig i en värld med klimatförändringar, urbanisering och högintensivt jordbruk.
   Henrik Smith är professor i zooekologi och föreståndare för Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet. Hans forskning rör framför allt biologisk mångfald i jordbrukslandskapet.
26 apr | 18.00 | Lunds stadsbibliotek, atriumgården

Motståndets lilla katekes



Håll yrkesetiken högt
När politiska ledare föregår med dåligt exempel blir det desto viktigare att alla upprätthåller en oklanderlig yrkesetik. Det är svårt att bryta ner en rättsstat utan jurister eller hålla skenrättegångar utan domare. Enväldiga makthavare behöver lydiga ämbetsmän och cheferna för koncentrationsläger letar efter affärsmän som vill ha billig arbetskraft.
 
Timothy Snyder, Om tyranni. Tjugo lärdomar från det tjugonde århundradet, Bonniers.

Apropå Svenska Akademin


Vi tar förstås avstånd från  mansdominerade slutna sällskap med högkvarter i Börshuset och kungen som beskyddare.
   Varför? För att vi är för jämställdhet och demokratisk öppenhet och motståndare till kapitalism och monarki.
Här en konstig liten trall ur det svenska kulturarvet att nynna på:
   Små gubbarna i Börshuset är lustiga att se.
   Små gubbarna i Börshuset är lustiga att se.
   Ej öron, ej öron, ej ögon hava de.
   Ej öron , ej öron, ej ögon hava de.
   Koack, ack, ack. Koack, ack, ack.
   Koack, ack, ack, ack, ack!
   Koack, ack, ack. Koack, ack, ack.
   Koack, ack, ack, ack, ack!

Byggplanerna i södra Lund


Bilden är lånad från Sydsvenskan
 
En stor del av veckans artiklar handlar om den framtida utbyggnaden i södra Lund. Kartan kan förhoppningsvis hjälpa till med orienteringen.

Miljöpartiet föreslår omarbetning och nytt samråd kring översiktsplanen av Ulf Nymark

Miljöpartiet röstade vid gårdagens sammanträde i Byggnadsnämnden emot att godkänna utställning av förslag till översiktsplan för Lunds kommun. I en första omgång yrkade vi att nämnden skulle besluta att planförslaget skulle gå tillbaka till Stadsbyggnadskontoret för bearbetning (s k återremiss), och för att därefter sända ut planen för ett nytt samråd.

Nytt samråd
Anledningen till att vi vill se ett nytt samråd är att det nu antagna utställnings-förslaget på flera avgörande punkter skiljer sig från samrådsförslaget. Flera nya strategier och ca 180 konkreta ställningstaganden har tillkommit. Ett tydligt kartmaterial över planerad mark- och vatten-användning saknades också i samrådet. Endast i form av ett protokollsutdrag kunde lundabor och andra berörda ta del av de beslut som nämnden tagit. Det gäller bland annat den planerade kraftiga exploateringen av högklassig jordbruksmark och planeringen för ökad biltrafik genom ett flertal nya vägar och trafikplatser för bilar. Redovisning av miljö- och hållbarhetskonsekvenser saknades helt i samrådsunderlaget.

Omarbetning
I uppdraget inför ett nytt samråd yrkade Miljöpartiet på omarbetningar på flera avgörande punkter. Som exempel kan nämnas:
 • att ingen ny högklassig jordbruksmark ska tas i anspråk för exploatering
 • att planeringen av samtliga nya vägar och trafikplatser utgår ur planen
 • att parker och andra högkvalitativa grönytor skyddas från exploatering
 • att i planen översiktligt beskriva vad som krävs för att Lund ska klara klimatmålet för transportsektorn
 • att nästa etapp för utbyggnad av spårväg planläggs
 • att planperioden begränsas till 2040 och att samtliga utbyggnadsområden efter detta år utgår ur planen
Sammanfattningsvis menar vi att det förslag som nu föreligger på ett flertal avgörande punkter skiljer sig från samrådsförslaget vilket gör ett nytt samråd kring planen nödvändig.
   När Miljöpartiets förslag om återremiss och nytt samråd föll ansåg vi oss inte kunna rösta för att planförslaget i nuvarande skick ställs ut. Därför röstade vi avslag på planen.

För en hållbar översiktsplanering
Vårt nej till planförslaget är ett ja till bevarandet av högklassig jordbruksmark, ett ja till minskade klimatutsläpp från vägtrafiken och ett ja till att skydda våra parker från exploatering. Kort sagt: ett ja till en hållbar översiktsplanering. Vårt ställningstagande för en ny samrådsomgång är ett ställningstagande för att lundabor och andra berörda ska ha ett komplett och tydligt underlag för dialog och diskussion kring den nya översiktsplanen.
Ulf Nymark , Miljöpartiet

NOT. Vänsterpartiet yrkade också på återremiss men med egna formuleringar av återremissuppdraget. I slutomröstningen röstade dock V för att godkänna utställning av förslaget. C yrkade avslag.

”Kraftfullt byggande” av bostäder söder om Höje å
av Gunnar Stensson

Politikerna i Staffanstorp vill ha ett kraftfullt byggande av bostäder på åkermarken på Staffanstorps sida av Höje å.
   Moderaternas talesman i Lund, Christer Wallin, håller med. ”Lunds Södra måste trafikmatas från mindre än ett håll” säger han. ”För att trafikverket ska vara fullt nöjda med Lunds Södra.” Det låter som tvångsmatning.
   Ett kraftfullt byggande på åkermarken i Staffanstorp på Höje ås södra strand förutsätter att Åkerlunds och Rausings väg förlängs till väg 108.
   I så fall måste inte bara en stor järnvägsbro byggas över Höje å,  utan bredvid den också en landsvägsbro för tung trafik. Det kommer att påverka naturen kring ån mycket negativt. Om avsikten är att öppna för ”ett kraftfullt byggande” längs vägen drabbar det åkermarken. Nu bor ingen på åkermarken söder om Höje å.
   Lunds Södra, eller som vi kallar den, Klostergårdsstationen, är inte den närmaste stationen för Staffanstorpsborna. De som faktiskt bor närmast, de i Flackarp omkring Flackarpsmöllan, vill inte få sin miljö fördärvad.
   Det är andra intressen än omsorg om staffanstorpsborna som styr.

Staffanstorpsborna har faktiskt en helt egen station vid samma höghastighetsspår som Klostergårdsstationen: stationen i Hjärup. 
   Den håller just nu på att anpassas för höghastighetstågen genom en genomgripande ombyggnad av stationsområdet. Satsa på den, Staffanstorpspolitiker, och parasitera inte på Lund!
   Bredvid station i Hjärup finns mark väster om järnvägen att utveckla. Hjärup har ständigt behandlats styvmoderligt av politikerna i Staffanstorp, kanske för att det är den enda ort i kommunen som har förutsättningar för utveckling.
   Stationen i Hjärup ligger dessutom nära den snabbt växande orten Lomma. Se till att öka tillgängligheten för Lommaborna!

Uppgiften för Lunds politiker är att bygga och integrera en helt ny stadsdel invid Klostergårdsstationen på den mark som nu äntligen ska frigöras från Södra företagsområdet och Källby reningsverk. Håll er till den och låt er inte förledas av inviterna från Staffanstorp!
   Åkermarken söder om Höje å är tom på människor. Det är bra. Vi trivs bäst i öppna landskap. På åkermarken odlas livsmedel. Den ska inte utnyttjas för fastighetsspekulationer.
   Den odlade jorden i Sverige har halverats på hundra år. Vi står inför en klimatkatastrof. Gustav Fridolin kallar utbyggnaden av höghastighetstågen ”århundradets klimatinvestering”. Det vore absurt om den klimatinvesteringen ledde till omfattande miljöförstöring av landskapet kring Höje å!

Rädda dammarna! Medverka inte till Staffanstorps exploatering av åkermarken söder om Höje å! av Gunnar Stensson

Höje å syns inte när man går eller springer längs ån från järnvägsbron till Värpinge. Den är skymd bakom frodiga buskar och träd. De utgör en värdefull naturkorridor som måste bevaras!
   Däremot ser man den långa kedjan av dammar norr om ån med blanka vattenytor fulla av fåglar: änder, viggar, sothöns, skarvar, måsar, kanadagäss och svanar. Man hör lekande fisk plaska i vattenbrynet och om några veckor ljuder paddornas bölande.

Dammarna är människoskapade cementtråg. Deras klara vatten har passerat reningsverkets mekaniska, kemiska och biologiska rening innan det flöt ut för att till slut renas av solens strålar som når ända till dammarnas botten.
 

 

På 1930-talet anlades Källby reningsverk och i samband med det grävdes dammarna ut. Det var ett gigantiskt arbete som sträckte sig en och en halv kilometer längs Höje å. Jordmassorna lagrades bredvid järnvägen. Det innebar ett brutalt ingrepp i landskapets natur och kultur.
   Men så småningom läktes såren. Fåglar slog sig ner och fiskar tog sig in via dammarnas utlopp i Höje å. Hela tiden strömmar vattnet från den högsta dammen vid järnvägen till den lägsta i höjd med Värpinge.
   Det blev populärt att gå runt dammarna, men den promenaden är inte längre möjlig. Källby reningsverk har vuxit och tagit mer och mer yta i anspråk. Så småningom införlivades en stor del av dammarnas norra strand i Källby reningsverk och inhägnades.

Nu ska Källby reningsverk bort. Smutsvattnet ska ledas till Sjölundaverket i Malmö. 20 000 kvadratmeter mark som varit inhägnad i mer än 70 år befrias från de höga stängslen och låsta grindarna. Vägen norr om dammarna blir tillgänglig för promenader igen.
   När tillförseln av vatten från reningsverket upphör, vad händer då med dammarna, fåglarna, fiskarna, grodorna, paddorna, trollsländorna? Vad ska Lunds kommun göra för att rädda dammarna?

Det är en uppgift för Lunds kommun, i samband med  återtagandet av de 30 000 kvadratmeter som kommunen i strid mot alla lagar skänkte bort gratis till Åkerlund och Rausing 1938.

 • Bygg Källbystaden på de 50 000 kvadratmeter mark som berövades Källbyborna och inhägnades av storkapitalet och Källby reningsverk för 70 år sedan!
 • Gör den efter alla år äntligen tillgänglig för Lunds medborgare!
 • Smutsa inte ner händerna genom att medverka till Staffanstorps planer att exploatera den förstklassiga åkermarken söder om Höje å!
 • Ingen vill det, allra minst invånarna kring Flackarps-kvarnen, de enda som bor i närheten av den åkermark som Staffanstorps politiker vill förstöra.

PS. Kom till mötet i Klostergårdens bibliotek måndagen den 23 klockan 19 då Jonas Johansson, limnolog för Höjeå vattenråd, föreläser.

Frihetens olika ansikten

http://veckobladetilund.se/bilder/180420/frihet.jpg
Frihetsgudinnan, ombyggd av Tamam Azzam,
en syrisk konstnär, med spillrorna från sitt eget hus.