2020-04-09

Friday for Future alla fredagar



Veckobladet i coronatider


Solen och månen och påskens plats i kalendern
av Gunnar Stensson


Det är skymning. Himlen är klar och blå. Inte ett moln. I väster ser jag fullmånen, vit och rund. I öster strålar aftonstjärnan, Venus, intensivt. Inga andra stjärnor syns än. I småskolan lärde jag mig att påskdagen infaller första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen.
   Vårdagjämningen inföll den 20 mars, i kväll är det fullmåne för första gången sedan dess, alltså är det påskdag på söndag, den 12 april.

Regeringspropositionen om utökad makt


Här är regeringens historiska proposition om tillfälliga bemyndiganden i smittskyddslagen. Förhandlad med partierna på rekordkort tid, ska nu beredas av riksdagens utskott. Värd att läsa för den som är intresserad.
Läs propositionen »

Vårsång i påsken

Vänner,
Lite glädje i den påsk som egentligen i sig aldrig varit så kul.
Bertil Egerö

Vårsång i konjunktiv

Tänk, mina vänner, om majsol ej loge!
Tänk om silvrade bäckar ej sloge
vänliga armar kring tuvor och stenar,
om det ej sprutte i buskar och grenar
av liv och av dans
i - vems var det nu? - glans,
om lärkan i skyn sin drill icke sloge,
om drivans blommor ej smulte och doge,
om pilträden guldgula fransar ej bure,
om trogna bröder i hand inte svure,
om guldbelagda ängar ej låge,
om sjö och berg vi ej återsåge,
om ilande strömmarna vila ej funne
förrän i havet störtvågen runne,
om blåsippan inte i backarna stode
och nege, och sång inte ljöde från OD,
då skulle det kännas som vår det ej bleve,
varken i verkligheten eller i teve!
Vårsången leve!
Ursprunget obekant

U-landet USA kan få långt fler än 250 000 döda i corona-epidemin

Det amerikanska sjukvårdssystemet har en kombination av höga kostnader och låg kapacitet, som gör landet särskilt sårbart för pandemin, skriver DN:s Martin Gelin i en analyserande artikel (Så förändrades USA:s sjukvård över en natt).
DN 9/4

Krishärdar finns i New York, Washington, Florida, Louisiana, Texas, Michigan och Georgia.
   USA har färre läkare, färre sjukhussängar, färre respiratorer och färre sängplatser för intensivvård är andra länder.
   Det största problemet i USA är de höga kostnaderna. Amerikaner som tvingades i karantän efter att ha testats positivt fick räkningar på 4000 dollar, vilket motsvarar 40 000 kronor.
   USA har haft unikt dåliga förberedelser för en pandemi. Afroamerikaner drabbas i särklass svårast,
   Om inte Obamas sjukvårdsreform funnits hade situationen varit ännu värre. Republikanerna har gjort allt de kunnat för att försämra och fördröja den. Trump har genomfört stora nedskärningar.
   I panik röstades ett federalt krispaket på 2000 miljarder dollar igenom i mars.
Läs artikeln »

Storsatsning på kommunikationerna i Södra Lund
av Gunnar Stensson

Nu inleds bygget av fyrspåren, Klostergårdsstationen, väg 108 och Lunds Södra.
Efter det sedan länge väntade regeringsbeslutet har Trafikverket rivstartat bygget av fyrspåren mellan Flackarp och Högevall.
   Trafikverket har anlitat det svensk-spanska byggkonsortiet NCC-OHL som utför arbetet med arbetskraft från Tyskland, Spanien och Polen, vilket kan leda till problem nu när gränserna stängts.
   Skogsmaskiner fäller träd och buskar. Lastbilar forskar bort stockar och bråte. Grävskopor och schaktmaskiner arbetar kring tunneln mellan Klostergården och Åkerlund och Rausing. Grushögar och djupa schakt omger den gamla tunneln. En ny tunnel för bussar, cyklister och gående ska anläggas.
 

 
Här ska Klostergårdsstationen med stationsbyggnad och halvkilometerlånga perronger senare uppföras, mitt emot Åkerlunds och Rausings kontorsbyggnad.
   Hela området mellan spåren och Åkerlunds och Rausings väg ska röjas. Gamla odlingar försvinner för alltid när spårområdet utvidgas.
   Vid sidan om de två gamla spåren ska två nya byggas. Sedan ska också rälsen på de gamla spåren bytas ut.
   I byggplanen ingår det kontroversiella beslutet att anlägga en tunnel under spåren i Sunnanvägs förlängning.
   Mest tidskrävande blir bygget av den nya bron över Höje å. Den måste vara färdig till julen 2003. Arbetet ska därför påbörjas genast.  Nya vägar måste anläggas för att forsla schaktmassorna till den breddade järnvägsvallen.
   Eftersom den nya bron byggs väster om järnvägen störs inte Källbymöllas odlingslotter öster om järnvägen så värst mycket. Däremot kommer området kring Höje å väster om bron påverkas av verksamheten som ska pågå i tre och ett halvt år.
   Också över väg 108 ska järnvägsbron breddas för att ge plats åt de båda nya spåren.

Regeringen har alltså också beslutat att låta Trafikverket inleda arbetet med en breddning av väg 108, som ska få en ny vägbana och tillåtas för högre hastighet.
   En rondell ska byggas där gamla Malmövägen ansluter och en ny infart till Sankt Lars kommer att utgå från rondellen till det nya bostadsområde som planeras väster om Sankt Lars.
   Lunds Södra infart ska byggas om för att anpassas till breddningen av väg 108 och den ökade trafikmängden.
 

Efter påsk röjer vi träd och buskar i det röda området.
I maj börjar vi förberedelserna inför bygget av den nya järnvägsbron, då stängs vägen under bron så att vi säkert kan bygga bron.

Läs mer på Trafikverket »

Israel corona-attackerar palestinier av Gunnar Olofsson

Palestinska fångar smittas med coronavirus i israeliska fängelser. Flera fall finns konstaterade och eftersom nästan alla fångar redan från början lider av försämrad hälsa - och alltså tillhör riskgruppen för svår coronainfektion! – riskerar ett fullskaligt utbrott av virusinfektion i fängelserna att få katastrofala följder. Fångarna har ju inte heller någon möjlighet att undvika närkontakt med varandra i de trångbodda fängelserna.
   I nuläget sitter ungefär 5 700 palestinier – män, kvinnor och 180 barn – i israeliska fängelser. De allra flesta är politiska fångar, inspärrade för att på olika sätt ha protesterat mot ockupationen. Bland barnen är stenkastning mot soldater och militärfordon den vanligaste anklagelsen – brott som enligt israeliska militärlagar kan ge 10 år eller mer i fängelse. Dessa politiska fångar måste friges för att hindra en coronaepidemi!

I Gaza lever
över 2 miljoner människor under en israelisk blockad som medfört svåra påfrestningar på sjukvården. Det saknas rent vatten, elektricitet, fungerande avlopp, viktiga mediciner (inklusive mot cancersjukdomar) och utrustning för behandling av livshotande tillstånd. Enligt det palestinska människorättscentret (PCHR) saknas hälften av nödvändiga mediciner, 60 % av viktiga lab. tester, 45 % av medicinskt förbrukningsmaterial - och man saknar helt testkits för COVID-19.
   Trots detta har Israels försvarsminister Naftali Bennett nu villkorat hjälp att stoppa corona till kravet att de palestinska myndigheterna tar reda på och återlämnar kvarlevorna av två israeliska soldater som dödades i samband med det israeliska anfallet mot Gaza 2014. Till detta har Trump-administrationen i USA, som avsatt medel för bekämpande av corona i Mellanöstern, undantagit de palestinska områdena från hjälp - och tidigare beslut om nedskärning av biståndet till Palestina ligger fast. Det här måste påtalas. FN och internationella hjälporganisationer måste ta ansvar för att nödvändigt
 


 
bistånd till palestinierna garanteras. Israel måste tillåta införsel av nödvändiga mediciner och utrustning i Gaza och sluta hindra svårt sjuka människor att få vård!

På det ockuperade Västbanken
fortsätter den israeliska armén med sina raider i palestinska samhällen, arresteringar och fängslanden av palestinier. I byn Khirbet Ibzig förstörde militären materiel avsett för byggande av en ny klinik för corona-smittade patienter. Dessa åtgärder innebär ett sabotage mot palestiniernas möjligheter att stoppa en coronaepidemi, i praktiken en corona-attack mot det palestinska civilsamhället. Israel måste sluta upp med våldsaktionerna, övergreppen och smittspridningen,och ta sitt ansvar som ockupationsmakt att förse palestinierna under ockupation med det som behövs vad gäller hälsa och livsförhållanden i övrigt enligt regelverket i den Fjärde Genèvekonventionen!
   Med Världshälsodagen (7 april) just passerad, och de palestinska fångarnas dag (17 april) i antågande har frågan större aktualitet än någonsin. Vad med i de internationella aktionerna för att frige de palestinska fångarna och hindra en förödande coronaepidemi i Palestina. Läs på internet vad just DU kan göra!

Till alla vänner och kamrater, vi vädjar om hjälp.


Björkåfrihet som förening befinner sig i en speciell situation, och vi är oroliga för dem som vi vanligtvis skickar ekonomiskt stöd till och där några av dem behöver det ännu mer nu.
   Björkåfrihet som förening är sprungen ur den delen av solidaritetsrörelsen som alltid tjänat in sina egna pengar, särskilt på den framgångsrika butiksverksamheten med sin secondhandnisch.
   Att tjäna ihop egna pengar har också gett oss en frihet som många organisationer som arbetar med utvecklingssamarbeten och bistånd ofta saknar.
   Vi har inte varit lika beroende av hur de politiska vindarna blåst, och har därför kunna rikta ganska stora belopp med pengar i riktning mot dem som annars alltid hamnar sist i kön.
   De glömda och de gömda – västsaharier, palestinier, papperslösa i Sverige.
   När Sverige skalade ner biståndet till de västsahariska lägren, kunde vi öka vårt.
   När papperslösa i Sverige hamnar helt utanför systemet, har vi kunnat pumpa in pengar till samarbetsorganisationer som arbetar med att trygga försörjning, bostad och sjukvård till dessa personer.

Den vikande handeln i spåren av coronakrisen har redan fått oss att behöva meddela flera samarbetsorganisationer att vi måste pausa stödet. I en oerhört svår prioriteringssituation kämpar vi nu för att i bästa möjliga mån kunna fortsätta med det planerade stödet till de två sjukhus som vi samarbetar med.
   I flyktinglägret Ein El-Helwe i södra Libanon vill de öka antalet intensivvårdsplatser från en till fem – på 120 000 människor.
   I Gaza, känner säkert de flesta till, har den humanitära krisen sedan länge varit kanske ännu mer extrem.
I skrivande stund har de första rapporterna om coronasmittade kommit även därifrån.
   Vi brukar koncentrera oss på det vi gör bäst – ta hand om de kläder och föremål som folk skänker, tillhandahålla den bästa secondhand-handel som det bara går – och se till att överskottet når fram med högsta möjliga kvalitet i hanteringen av pengarna. Därför brukar vi inte be om pengar, men nu måste vi det.
Vänligaste hälsningar, Styrelsen för Björkåfrihet

Basinkomst försvar mot Coronan och tvärstoppet i ekonomin av Gunnar Stensson

Corona-pandemin är en konsekvens av våra ingrepp i biosfärens ekosystem. Civilisationen är människans ekosystem. Nu kolliderar åter de båda systemen.
   Konsekvenserna för samhället är en vårdkatastrof, ”social distansering” och ett ekonomiskt tvärstopp som kan kosta fler människoliv än själva coronan.
   För Sverige har kollisionen hittills lett till sjunkande BNP (minus 3 procent), tiotusentals oväntade konkurser och plötslig massarbetslöshet (just nu 9 procent) för hundratusentals medmänniskor. I tredje världen drabbas en halv miljard av fattigdom.
 

 
Regeringen och bankerna svarar med drastiska åtgärder, men många drabbade hamnar utanför stödåtgärderna. Särskilt drabbas de som är nya på arbetsmarknaden och nya invandrare.
   I världen som helhet blir konsekvenserna mycket svårare.
   Det är långt ifrån den första katastrofen i klimatupphettningens epok. Den kommer inom de närmaste årtiondena följas av andra, lika svåra eller värre. För att hantera dem måste vi förändra samhället och särskilt det ekonomiska system som bygger på ansvarslös konkurrens och ständig tillväxt.
   Ett led i förändringen kan vara införandet av villkorslös basinkomst, finansierad med skattemedel som barnbidraget. Reformen kan genomföras inom ramen för marknaden och tillfälligt bidra till att ekonomin åter börjar fungera efter corona-sammanbrottet.

Villkorslös basinkomst är en grundläggande omformning av samhällets inkomstfördelning som förespråkas av allt fler samhällsforskare. Det är en inkomst strax över fattigdomsgränsen som eliminerar fattigdom, reducerar ojämlikhet och främjar social rättvisa. Vi har redan en liknande institution i det svenska samhället: barnbidraget.
   Basinkomsten ersätter många befintliga former av inkomststöd. Den skulle göra lagstiftning om minimilön onödig. Den skulle befria samhället från det traditionella statliga bidragssystemets besluts- och kontrollapparat.
   Införandet av basinkomst skulle möjliggöra många kooperativa och andra experiment som nu är ogenomförbara på grund av den ekonomiska risken. Det skulle öppna helt nya möjligheter för landsortstidningar och rikstidningar som förlorat sina annonsintäkter, liksom för journalister, för det växande antalet anställda med gig-jobb och för kulturskapare som nu befinner sig i en desperat situation.
   Motståndet mot basinkomst är starkt, men även anhängare av den fria marknaden måste inse att basinkomst skulle bidra till att lösa producenternas huvudproblem: att finna konsumenter till sina varor. Basinkomsten är fullt möjlig att förverkliga. Och tiden är knapp.

Det är lätt att inse att tusentals företag som nu går i konkurs skulle överleva om basinkomsten infördes.
   Alla som nu hamnar i arbetslöshet skulle bli försörjda tack vare basinkomsten.
   Utsatta områden där coronasmittan härjar värst skulle gynnas.
   Många viktiga arbetsuppgifter med låga löner som till exempel säsongsarbete inom jordbruket skulle kunna utföras.
   Alla skulle kunna upprätthålla sin konsumtion av livsnödvändiga varor. 
   Matställen, restauranger och livsmedelsbutiker skulle behålla sin kundkrets.
   Småjordbruk skulle kunna fortsätta att existera.
   Fattiga familjer skulle kunna bo kvar i sina bostäder.
   Ekonomin i flertalets samhälle skulle fortsätta att fungera
   Samtidigt skulle samhället decentraliseras och bli mer jämlikt och demokratiskt.
   Basinkomst är en viktig byggsten i det framtida samhälle som är nödvändigt för människan, jorden och livet.
   Fortsättning följer i nästa nummer av VB.