2020-03-05

Friday for Future alla fredagar

On Friday we strike in Brussels! ‬ ‪See you at Central Station 14:00 along with representatives from all European nations.
 
 

Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget. 

8 mars 2020

I vanlig ordning är det många arrangemang som vill uppmärksamma kvinnors villkor denna dag. Vill man ha överblick över alla så får man söka på nätet i allmänhet och Facebook i synnerhet.
   Här nedan finns två evenemang från Lund och två från Malmö.


Lund


 
Feminismen har inte gått för långt, vi har inte gått långt nog!
Den 8 mars arrangerar Vänsterpartiet Lund och Ung Vänster Lund en manifestation på Stortorget.
   I alla kvinnors liv och vardag är patriarkatets förtryck närvarande. I Lund liksom resten av Sverige drabbas kvinnor när det genomförs stora nedskärningar i välfärden. För av alla kvinnor som arbetar i Sverige idag, jobbar 4 av 10 i välfärden. Kanske är du som läser detta en av dem. En av alla dem som känner av nedskärningarna i vården, skolan och omsorgen.
   Nu måste vi stoppa välfärdskrisen. Därför är huvudparollen för årets 8 mars Vi behöver välfärden - Välfärden behöver oss!
   Under manifestationen kommer tal hållas från både Vänsterpartiet och Ung Vänster.
Söndag 8 mars kl. 14:00–15:00
Stortorget, Lund
Läs mer på Facebook »
 

 
Demonstration: Åttonde mars – internationella kvinnokampsdagen!
Åttonde mars instiftades för att uppmärksamma kvinnors kamp, för att under en day lyfta hela den feministiska kampen och det är återigen det vi demonstrerar för. Omkring oss så är det samma problem nu som då: mäns våld mot kvinnor, kvinnors lägre lön, sämre sjukvård, sexuella trakasserier på stan och sexuellt våld i hemmet.
   Vi samlas för att vi vet att vi behöver bekämpa patriarkatet som system, och att detta system är sammanflätat med kapitalism och rasism. Vi är en del av en världsomspännande rörelse som kämpar i Rojava, latinamerika, Sverige och överallt annars. Kom med!
   Vi vill i vår demonstration knyta an till olika kamper, från antifascistisk kamp i Chile och Rojava, till kampen mot sexuellt våld, för makten över vårt arbete, till #metoo och så mycket mer. Är du engagerad i något sådant? Kontakta oss!
* Med kvinnor menar vi såklart alla som identifierar sig som kvinnor.
Söndag 8 mars kl. 13:00
Stortorget, Lund
Läs mer på Facebook »

Malmö


 
Feminism underifrån - krossar patriarkatet
Det pågår ständigt feministiska kamper världen över. Idag står vi tillsammans i solidaritet med varje grupp och individ i kampen mot patriarkatet.
   Från strider för rättvisa löner i Malmö och kampen mot islamofobi i Skurup till upproret i Chile och revolutionen i Rojava. Från kampen för rätten till abort och frigörelse för HBTQIA+ personer i Polen till motståndskampen i Iran och den ständigt pågående kampen för frihet i Sydafrika. Dessa är några få av alla de kamper och frågor som pågår just nu i vår rörelse.
   Vi skapar den här demonstrationen tillsammans. Ta med dina vänner och kamrater. Vi välkomnar initiativ innan under och efter demonstrationen. Vi ses på Möllevångstorget klockan 15.00 på internationella kvinnodagen.
Vi är kampen!
Söndag 8 mars kl. 15:00–18:00
Möllevångstorget, Malmö
Läs mer på Facebook »
 


 
En kamp för överlevnad – en strid för rättvisa: Kvinnokamp, klimatkamp!

Feminismen har inte gått för långt, vi har inte gått långt nog!
   I alla kvinnors liv och vardag är patriarkatets förtryck närvarande. Även så i klimatfrågan. Det är kvinnor som tar de största konsekvenserna av den klimatpåverkan som män är största orsaken till. Kampen för kvinnors säkerhet och rättvisa måste därför vara nära kopplad till kampen för klimatet.
   Slut upp med oss den 8 mars i internationell solidaritet för global rättvisa!
Söndag 8 mars kl. 10:00–20:00
Biograf Panora, Friisgatan 19 D, Malmö
Läs mer på Facebook »

Den arabiska våren och det som har hänt därefter


Professor emeritus Jan Hjärpe berättar.
9 mars kl 19.
Mötesplats Klostergården, Klostergårdens Bibliotek & Fritid, Nordanväg 11 b  

Veckans vårtecken


Ett ensamt plommonträd i vit skrud lyser bortom Korpvallens gröna bollplaner.
   Måtte det slippa drabbas av frost!

Ernesto Cardenal är död

Den nicaraguanske poeten och tidigare kulturministern Ernesto Cardenal är död. Han avled i söndags 2 mars 95 år gammal. Tre dagars landssorg har utlysts i Nicaragua med anledning av hans bortgång.
   Cardenal föddes i en inflytelserik familj och prästvigdes 1965. Han engagerade sig i politiken och stödde Sandinistrebellerna mot Somozadiktaturen. Sedan Sandinisterna kommit till makten 1979 blev han allt mer engagerad och var kulturminister i åtta år.
   På grund av sitt politiska engagemang blev han under 35 år avstängd från prästyrket. Först i februari förra året upphävde påve Franciskus hans avstängning.
   Cardenal fjärmade sig under senare år från Sandinistpartiet och var en av president Daniel Ortegas argaste kritiker.
   Trots passionen för politik och religion var det enligt Cardenal själv kärleken till skrivandet som kom i första hand. Bland hans mest kända verk finns "Timmen 0" och "En bok om kärleken".
 
 

Alla vet vad SD vill…

Varför slås vi fortfarande av häpnad? Jag fattar det inte. SD har med stor tydlighet talat om för väljarna vad de tänker sig. … Den enkla sanningen är att populister och extremister aldrig kan förstöra demokratin. Det kan bara vi andra – om vi låter dem. Och inte en enda människa med rösträtt i Sverige kan påstå att hon eller han inget visste.
Elisabeth Åsbrink, författare och journalist, i DN 28 feb 2020, apropå SD:s angrepp på konst och yttrandefrihet samt den senaste SD-attacken mot en oberoende journalistisk.
Ulf N.
 

Elevhälsan viktig i coronavirusets tid

Kommunernas insatser för elevernas hälsa varierar och skolornas information är ofta svårtolkad, påpekar Emma Leijsne i en artikel i Sydsvenskan 27 februari med rubriken Elevhälsan – skolans vita fläck.
    ”Vad gäller privat drivna skolor finns ingen information alls. De privata skolornas ekonomi är sekretessbelagd och därför kan man inte se något alls om hur de använder sina pengar, inte ens på koncernnivå.”
SDS 27/2 

Det var en gång…



 Året är 1989. Flyktingkrisen är vinterns stora samtalsämne.
Dagarna innan har Ingvar Carlssons socialdemokratiska regering, med stöd av Carl Bildts moderater,
drivit igenom Luciabeslutet. Skärpta asylregler. I princip bara de som uppfyller kraven i
FN:s flyktingkonvention får komma till Sverige.

Ulf Kristersson ska fylla 26 om några veckor. Han är ordförande för Moderata Ungdomsförbundet.

Populism: Högerblocket har lagt tre nya insikter till en gammal övertygelse

Först insåg KD, M och SD att väljarna kräver bättre välfärd. I somras framträdde därför Ebba Busch på Gotland som blond vårdängel med händerna fulla av miljarder.
   Sedan insåg de att deras skola är kass och djupt impopulär.
   ”Många tongivande politiker har gått skolkoncernernas ärenden i stället för att verka för ett så välfungerande skolsystem som möjligt. Nu finns därför friskolor som konkurrerar med betygsinflation, gratis körkort, ipad restaurangbesök och minskad undervisningstid”, sa MUF-ordföranden i januari.
   Tio år efter den första Carema-skandalen insåg Moderaterna i Lomma äntligen, efter att med tragiska konsekvenser ha prövat ytterligare ett antal vinstjagande vårdkoncerner, nu senast Frösunda, att vinster inte fungerar i välfärden. Välfärden kräver omsorg, generositet och tålamod.
   Nu ber de moderata kommunalråden medborgarna i Lomma om ursäkt för vanvården under de gångna femton åren.
   Inställsamheten inför väljarna tar sig inte bara uttryck i ett senkommet stöd för berättigade krav utan också i högljutt och äkta bifall till den gamla välkända främlingsfientliga opinionen.
 

 
Flyktingkatastrofen längs gränsen mellan Turkiet och Grekland ger Ulf Kristerson chansen att framstå som tuff Frontex-man. Med neddragen skärmmössa, sammanbitna tänder och korsade armar står han i skogen och stirrar väljarna rakt i ögonen med budskapet: Stärk gränsen!
   Samtidigt traskar hans kompis Jimmy Åkesson omkring i gränsområdet och delar ut flygblad till förtvivlade föräldrar och hungriga barn med texten. ”Sverige är fullt. Kom inte hit!”
   Högerblockets nya populism stöder välfärd – och främlingsfientlighet.
 

Vart går USA? av Gunnar Stensson


Têt-offensiven var ett skede i Vietnamkriget
som inleddes under det vietnamesiska nyåret
(Tết Nguyên Đán) den 31 januari 1968 och pågick
till den 23 september samma år
.
 
Våren 1968 trodde jag att en genomgripande samhällsomvandling i USA snart skulle komma. I februari genomförde FNL Tet-offensiven i hela Sydvietnam. President Johnson avgick.  Antikrigs- och medborgarrätts-rörelserna kämpade i Södern och alla USA:s stora städer. Robert Kennedy kandiderade i presidentvalet med ett program för fred och jämlikhet.
   En dag i början av juni vann han primärvalet i Kalifornien (Kalifornien ingick inte i supertisdagen då). Jag befann mig på järnvägsstationen i Hallsberg efter ett Stockholmsbesök som handlade om ett jobb i Afrika. Där nådde mig budet: Robert Kennedy skjuten. Först blev det tomt. Jag har svårt att ta till mig katastrofer. Några dagar senare fattade jag.
   Efter en skitig och brutal valkampanj valdes den sämste kandidaten till president: Richard Nixon. Han slog ner fredsrörelsen och den svarta rörelsen, skickade nya soldater till Indokina och utvidgade Vietnamkriget till Kambodja.

Under Barak Obamas presidenttid mobiliserade högern och lyckades blockera eller urvattna praktiskt taget alla reformer. Krigen fortsatte. Fossilkapitalet intensifierade klimatförstöringen. 2016 blev Donald Trump president och tog därmed makten över världsekonomin och jordens framtid. Efter fyra års destruktivt kaos är den viktigaste uppgiften nu att besegra honom.

Utgången av primärvalen under supertisdagen lyfte fram Joe Biden. Han segrade i sydstaterna där han som tidigare medborgarrättskämpe och medarbetare till Obama uppskattas av den svarta generation som Martin Luther King ledde. Han får tillgång till Blooms kampanjkassa när denne mångmiljardär lämnar fältet. Han stöds av det demokratiska etablissemanget.
   Men Bernie Sanders är långtifrån uträknad. Bakom den gamle socialisten står en allt starkare ungdomsrörelse som kommer att få ökat inflytande även om Bernie Sanders varken blir presidentkandidat eller president.
   Vem av de båda som än nomineras så står han inför en mäktig och djupt korrumperad statsapparat såväl i kampen om presidentmakten som i genomförandet av sin politik efter en seger.

USA började som en slavägardemokrati och utvecklades till ett parti-duopol.
   Det är ett land med skevt valdeltagande. 80 procent av befolkningens rikaste tiondel röstar, men bara 40 procent av den fattigaste tiondelen.
   Enorma privata penningsummor används inom politiken och medierna.
   I USA har en lag stiftats som innebär att företag kan behandlas som individer.
   Stora kapitalägare finansierar ofta samtidigt båda partierna. Detta gäller i synnerhet fossilkapitalet.
   Från 2000 till 2012 ökade kostnaden för kongress- och presidentval från 4 till 6 miljarder, och den summan är nu på väg att fördubblas.
   Mer än två 2 procent av arbetskraften används till vaktarbete, vilket innebär att 5 miljoner amerikaner arbetar som vakter. Vaktarbete är utbrett i ojämlika länder.
   Fler medborgare är frihetsberövade i USA än i något annat västerländskt land. Tidigare dömda och frihetsberövade som har förlorat sin rösträtt utgör 2 procent av USA:s befolkning. En tredjedel av dem tillhör minoriteten afroamerikaner.
   Den som vill nå politisk framgång måste försäkra sig om rika individers och företags politiska stöd.
   Det politiska systemet i USA förblir demokratiskt till formen, med bibehållen yttrandefrihet, mötesfrihet och fria val. I verkligheten styr kapitalet.
   Ett land med den strukturen är en plutokrati.

Uppgifterna om den amerikanska plutokratin är hämtade från Branco Milanovic, Global ojämlikhet. Nya perspektiv i globaliseringens tidevarv, Daidalos 2017
 

Framgafflat – om cykel och trafik: Överenskommelse om elrullbrädor av Ulf N

Hårdare regler för elrullbrädor
I VB nummer 4 för i år skrev jag om att Tekniska nämnden stod i begrepp att göra en överenskommelse elrullbrädeföretagen om vissa uppföranderegler.
Vid möte den 12 februari ställde sig nämnden i allt väsentligt bakom tjänstemannaförslaget till överenskommelse med bolagen.
   Beslutet innebär bland annat att bolagen ska dämpa hastigheten på sina elrullbrädor i vissa zoner i kommunen. I dessa zoner ska de inte kunna köra fortare än 6 km/tim. Zonerna beslutas av kommunen. Elrullbrädor som parkerats ”trafikfarligt eller hindrande” ska av bolagen flyttas inom 3 timmar att de nåtts om information om detta.
 

Elrullbrädor som nedskräpning och trafikhinder
 
Karin Svensson Smith (MP) föreslog ett tillägg till tjänstemannaförslaget. Hon yrkade ”att bolagen skall inom 6 timmar från det att bolagen fått kännedom om felparkerade elskotrar flytta dessa till en lämplig uppställningsplats”. Detta tilläggsförslag vann nämndens bifall, mot ordförandens (FNL) och SD:s avslagsyrkande.
   Överenskommelsen är ett steg framåt i varje fall på papperet. Ett problem i sammanhanget är förstås att kommunen inte har några som helst resurser att på ett effektivt följa upp att bolagen följer avtalet. Den första april i år bolagiseras parkeringsövervakningen. Den flyttas från Tekniska nämnden till Lunds Kommuns Parkerings AB, LKP. Och för detta vinstdrivande bolag finns det inga pengar att hämta i att övervaka reglerna för elrullbrädor.

Bolagiseringen av p-övervakningen
I fjol beslutade nämligen kommunfullmäktige att parkeringsövervakningen i kommunen skulle bolagiseras. MP och V-röster m fl mot detta beslut räckte inte till för att förhindra bolagiseringen.
Kommunstyrelsen tog i går ställning till hur detta skulle ordnas upp. LKP tar alltså hand om all p-övervakning i kommunen. Fram till nu har LKP haft hand om p-frågorna i p-husen, dvs på s k kvartersmark. Men nu ska bolaget således även ta hand om p-övervakningen på gatumark. Alla intäkter, både p-avgifter och felparkeringsböter, ska håvas in av bolaget. För detta betalar bolaget en schablonersättning till kommunen.
   Bolagiseras görs även avgifterna för torghandeln samt kontroll av uteserveringar, gatuskyltning, och all kontroll av upplåtelse av allmän platsmark. I likhet med övervakningen av elrullbrädor inbringar de sistnämnda uppgifterna inga inkomster till bolaget. Som all bolagisering av kommunal verksamhet innebär detta en försvagning av den demokratiska styrningen av verksamheten. En kan dock hoppas att p-övervakningen för bilar skärps genom att det kan inbringa mera klöver till bolaget.

Program för trygghet och säkerhet – men inte för trafiken
Kommunen har nu antagit ett program och en plan för trygghet och säkerhet. Fullmäktige fattade beslut om detta i förra veckan. Märkligt tog saknas helt skrivningar om den sannolikt största otrygghets- och olycksorsaken i kommunen: trafiken på våra vägar och gator. Ordet ”trafikolyckor” nämns en enda gång dokumenten och detta i förbifarten.
   Det är allt, fast det inträffar i genomsnitt två dödsolyckor per år i trafiken, och 22 personer som allvarligt skadas i vägtrafiken. Till detta kommer 730 trafikolyckor med ”måttligt” eller ”lindrigt” skadade per år. Denna programmatiska tystnad känns ännu märkligare när en betänker att just säkerhet och trygghet i trafiken är något som kommunen har stor rådighet över i varje fall på det kommunala vägnätet.
 

Vill vi ha nya Lund C såhär?
 
Nya Lund C under jord eller i markplan?
Kommunstyrelsens arbetsutskott har fått en första dragning kring utredningen om nedgrävning av järnvägen genom Lund. Konsulten har ännu inte räknat färdigt på kostnaderna för nedgrävning av sex spår i tunnlar genom Lund, men ledamöterna lär ha fått information att en nedgrävning beräknas ta 5 till 8 år längre tid att anlägga en nya spår i markläge. Och det ger ju en vink om skillnaden i kostnader för de olika höjdlägena.

Trafikverkets samråd kring dubbelspårig stambana
mellan Hässleholm och Lund – 9 mars i Lund
Den 9 mars mellan kl. 15.00 och 19.30 i Magle Konserthus, Magle Stora Kyrkogata 4, håller Trafikverket öppet hus med samråd kring sin pågående lokaliseringsutredning för den planerade 7-mila dubbelspåriga nya stambanan mellan Hässleholm och Lund. Verket gör en presentation varje heltimme med efterföljande frågestund. Det finns såvitt jag ha förstått det inga färdiga förslag på möjliga sträckningar. Samrådet handlar mera om att informera om själva projektet och presentera det material som hittills tagits fram.