2021-09-30

Friday for Future alla fredagar

 

Varje fredag samlas vi för klimatstrejk på Stortorget eller för digital strejk. Vi vill att Sverige och Lund medverkar till att hålla den globala temperaturökningen under 1.5 grader, uppfyller Parisavtalet, verkar för klimaträttvisa och lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.

Äntligen Kulturnatten!

 

Den 2 oktober blir det extra festligt i Lund när Kulturnatten välkomnar dig till ett dygn fullt av upplevelser. Över 50 olika arrangörer bjuder på konst, livemusik, guidade turer, dans, vetenskapsshower, teater och lite till i en salig blandning.
   Programmet för Kulturnatten finns att hämta på folkbiblioteken samt hos de flesta arrangörer, och den digitala evenemangskalendern är såklart fullt uppdaterad.
Läs mer »
 




Öppen ateljé

Välkomna till Östervångsvägen 32, på Kulturnatten, eller snarare Kulturlördagen eftersom jag har öppet mellan kl 12 och 17.
   Jag har plockat fram nya och lite äldre målningar i akvarell och olja med motiv från min trädgård, Lund, Skåne och Bohuslän.

Ann Schlyter
 



Källby avloppsreningsverk
Höjeåvägen 64
13.00 – 14.30 & 15.00 – 16.30

VA Syd inbjuder till en guidad tur på Källby avloppsreningsverk. Lär dig hur Källby avloppsreningsverk fungerar idag och vilka krav som ställs på våra framtida reningsverk. Vi behöver ta hänsyn till växande städer och globala miljömål när vi nu formar en framtida hållbar avloppsvattenrening. Begränsat antal platser. Besöket sker utomhus.
   Kan fågeldammarna vid Höje å räddas om Källby reningsverk läggs ner?
   När Klostergårdsborna ska gå till reningsverket utgör järnvägsbygget är en barriär.  Antingen får de gå under den nya järnvägsbron över Höje å eller ta omvägen via Ringvägen och Åkerlunds och Rausings väg.           

Jag saknar fruntimmer här – en föreläsning om Anna Bugge Wicksell (1862-1928)

 

Anna Bugge Wicksells biografi speglar de nordiska kvinnosakskämparna på ett ovanligt tydligt och dramatiskt sätt. Den börjar i Norge, där hon tillhör de första kvinnliga studenterna och kvinnorörelsens grundare. Men när hon väljer att ingå samvetsäktenskap, och till råga på allt med den kontroversielle debattören Knut Wicksell, tar familj och vänner sin hand ifrån henne.
   Föreläsare och författare till biografin Jag saknar fruntimmer här är Christina Carlsson Wetterberg, professor emerita i historia.
2021-10-05 kl 12:00, Stadsbiblioteket, Atriumgården
Läs mer »

Konflikt inom V?

  

Läs mer i Flamman»
Läs mer i ETC»

 

Alla beslut är ödesbeslut

 

Nu samlas miljöministrarna i Milano för att förbereda klimattoppmötet i Glasgow som ska förhindra att världen drabbas av klimatkatastrof med 2,7 graders uppvärmning.
   Men klimatnödläget påverkas inte bara av toppmötesbeslut. Varje beslut är ett ödesbeslut: ringled kring Sandby, mat i Nova, utbyggnad av E23, vindkraftparker utanför Trelleborg och Abbekås, norsk oljeprospektering, jordbruksmark i Djurslöv, nedläggning av Källby avloppsreningsverk, Sveriges budget, Lunds budget.
   Alla beslut är ödesbeslut.           

Valkampanjen har börjat av L

 

Skickar över en kopia av Moderaternas valutskick i vår nordostliga sovstad Löddeköpinge.
   Moderaterna motsätter sig vindkraftverk ute i Öresund. i alla fall om de syns från Kävlinge kommun, Barsebäckshamn eller Vikhög. Att döma av bilden står de väldigt nära. I själva verkat är det 5-6 km ut till de tänkta vindkraftverken från Barsebäckshamn.

 

 

 

Prenumerera på Vänsterpartiets nyhetsbrev!

 

Håll dig uppdaterad om vad som händer i Vänsterpartiet, våra politiska frågor och evenemang vi anordnar. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

Du behöver inte vara medlem i Vänsterpartiet för att prenumerera på vårt nyhetsbrev. Nyhetsbrevet riktar sig till den politiskt intresserade med hjärtat till vänster. Det är enkelt att börja prenumerera på vårt nyhetsbrev,  fyll i formuläret nedan. Du kan närsomhelst avsluta prenumerationen genom en länk i varje utskickat nyhetsbrev.
Läs senaste nyhetsbrevet »

Moderat maktspråk

 

Christian Sonesson: ”Sydsvenskan är inte bara en dålig tidning. Det är dessutom en dålig tidning med en agenda om att driva Sverige vänsterut rent politiskt.”
   Christer Wallin: ”Satt själv och tuggade fradga när jag läste skiten.” 
   Så kommenterar mäktiga moderata politiker journalisterna Jessica Ziegerers och Elinor Strands avslöjanden om sekretessen bakom beslutet om Microsofts investering i Staffanstorp. (Hemligt spel bakom IT-jättens datacenter, SDS 18/9; Fastighetsjätten sålde mark – fick miljondeal. SDS 25/9.)
   Sverige är inte i Ungern.
   Sydsvenskans chefredaktör Jonas Kanje svarar de två moderaterna: ”Vi är oberoende, granskande journalister – inga politiska fiender.” SDS 26/9.
   Bra! Auktoritära busar får inte tysta den fria debatten!           

Deppigt i kommunalpolitiken av Ann Schlyter

Det känns lite deppigt. Att sitta i byggnadsnämnden och gång efter gång erfara att majoriteten tar beslut som kommer att göra staden Lund mindre attraktiv. Nu senast kvarteret Häradshövdingen.

   För knappt ett år sen togs ett inriktningsbeslut som krävde mycket hög exploatering, kongress och massor med underjordiska parkeringsplatser. Det var lätt att förutse det som tre arkitektförslag fick illustrera: en fullständigt oacceptabel bebyggelse.
   Vid mötet förra veckan yrkade Vänsterpartiet att ett nytt inriktningsbeslut skulle utarbetas, med samma krav som partiet tidigare framfört. Jag fick dock inte ta upp det yrkandet, eftersom ett tidigare yrkande om återremittering och en avskrivning av det liggande förslaget hade röstats ner. Helt obegripligt. Men ett förslag med ny inriktning om ännu större kongresshall kunde röstas igenom. Trots många år i politiken är det inte lätt att hänga med och protestera på websammanträdena.

            

Som tur var hade Miljöpartiet ändrat sig från att inte velat bygga alls, ens på parkeringsplatsen, och tagit upp alla Vänsterpartiets förslag endast något omformulerade, så jag kunde rösta på dem. Men deppig blir jag, dels för att Ulf Nymark i VB framställer Miljöpartiet som enda drivandei frågan, dels för att inget annat parti stödde förslagen. Det innebär att planeringen rullar vidare, miljön kring Klosterkyrkan förstörs, Westmans arkitektoniska verk stympas och betongpartierna kan vara nöjda.
   Jag undrar om jag kommer att få rätt att yttra mig om den kommande detaljplanen i egenskap av blivande granne. Schlyter har ju sin familjegrav vid Klosterkyrkan.

PS. Ännu deppigare blir jag när jag läser i tidningen att socialdemokraterna nu accepterar livsmedelshandel på Nova. Naturligtvis blir följden utarmning av stadens stadsdelscentrum.
   S bekräftar det adekvata i att använda begreppet betongpartierna, som i allians med högerpartierna går exploatörerna tillmötes.

Framgafflat – om cykel och trafik: Växande olägenhet med växtlighet av Ulf N

 

Dödlig felparkering av elrullbrädor
Så har det då hänt igen – ännu en dödsolycka där en elrullbräda är involverad. I maj omkom en man i Helsingborg i krock med en bil. I Västerås omkom i söndags en äldre man efter att ha kört på en elrullbräda som stod eller var slängd på cykelbanan. Det brådskar verkligen med en nationell lagstiftning som ger möjlighet för kommuner stävja eländet med dessa vuxenleksaker.
   Fast en del kommuner, bland annat Lunds kommun, vägrar att nyttja de medel som faktiskt står till förfogande. Kommunerna kan se till att felaktigt parkerade elrullbrädor snabbt fraktas bort på bekostnad av företagen, de kan kräva polistillstånd för uppställning av elrullbrädor och de kan ta upp avgift för att företagen nyttjar kommunal mark för utbjudande av sina varor. Ingenting av detta görs i Lund. Här är det elrullbrädesdjungelns lag som hyllas av kvintetten.

Obekvämt att cykla i stadskärnan
Det blir allt besvärligare och obekvämare att cykla i stadskärnan. Det är inte bara den ökade mängden bilar som kör där de inte får köra. Det är också de av motortrafik sönderkörda gatstensgatorna som är fyllda av gropar och ojämnheter. Stortorget, Magle Lilla Kyrkogata, gatan vid Krafts torg är bara några av de gator som är i akut behov av renovering.
   Och apropå gatsten: frågan är hur många år till som Östra Mårtensgatan ska dras med omfattande lagningar i asfalt, blandat med gatsten?

Ökat antal inskrivningar på sjukhus på grund av cykelolyckor
Socialstyrelsen meddelar nu att ”inskrivningar på sjukhus till följd av cykelolyckor har ökat de senaste tre åren.” Nästan 4000 personer vårdades i fjol på sjukhus för en cykelolycka. Det är den högsta siffran sedan 2005. Och jovisst, i cykelolyckor räknas olyckor med elrullbrädor in.

Växande olägenhet med växlighet
Växtlighet som växer in över trottoarer och gång- och cykelbanor är en växande (!) olägenhet och olycksrisk. Det gör att fotgängare och cyklister tvingas ut i gatan och utsätts för onödiga risker. Kommunen borde satsa på att informera och säja till fastighetsägare om vad som gäller i de lokala ordningsföreskrifterna: ” Häck, buske eller träd får intill en höjd av 2,2 m över marken inte skjuta ut mer än 40 cm över gångbana eller cykelväg”. Och om fastighetsägaren inte bryr sig om att rätta sig efter tillsägelsen har kommunen rätt att beskära växtligheten på fastighetsägarens bekostnad.

2001 inleddes marschen mot avgrunden? av Gunnar Stensson

 Somliga händelser förändrar våra perspektiv på världsutvecklingen. En sådan händelse är USA:s tillbakadragande från Afghanistan. Vilken är min bild av de senaste tjugo årens erfarenheter? Vilka är slutsatserna?


Försommaren 2001 var fin. Vänsterns aktivister samlades i Göteborg. Det skulle bli en värdig manifestation mot president Bush när han besökte Sverige. I stället utbröt kravaller. Tillresta demonstranter låstes in i de skolor där de övernattat. Våldsamma grupper vandaliserade butikerna längs Avenyn. Beridna polisstyrkor försökte behärska stan. För första gången sedan Ådalen sköt polisen skarpt mot demonstranter. Minst en sårades allvarligt. Spänningarna i samhället ökade. För vänstern var kravallerna ett allvarligt bakslag.
   Tre månader senare attackerades World Trade Center. Som hämnd inledde Bush kriget mot terror. Det drabbade först Afghanistan.

2001 stoppades den demokratiska utvecklingen i Eritrea. Dawit Isaak arresterades den 23 september, strax efter attacken mot World Trade Center. Han är svensk medborgare.
   1990 hade Eritrea hade vunnit sin självständighet. En internationell solidaritets-rörelse stödde landets återuppbyggnad.
   1998 bombade Etiopien flygplatsen i Eritreas huvudstad Asmara. Jag råkade befinna mig på ett Eritreamöte i Örebro då det meddelades i radio. Det blev ett blodigt skyttegravskrig i öknen längs gränsen. Vapenstillestånd uppnåddes år 2000, men inte fred. Etiopien godkände inte Eritreas gränser.
   De svenska Eritreagrupperna hade samarbetat med den eritreanska befrielserörelsen sedan början av 1980-talet. I Operation Dagsverke 1995 insamlades några miljoner till Eritreas skolor. Elsa Grip i Lund var huvudansvarig för fördelningen av biståndet och gjorde flera resor till Asmara. Både före och efter självständigheten besökte ledande eritreaner vid flera tillfällen Lund, bland annat för att inleda en vänortsförbindelse mellan Lund och Asmara.

   Jag hade nära kontakter med Eritreas ambassadör i Stockholm. Eritreas utrikesminister deltog i en fredskonferens i Lund 1988. Under kriget träffade jag honom i Stockholm när han sökte stöd från den svenska regeringen. Utrikesministern och flera demokratiska ledare och journalister i Eritrea blev gripna samtidigt som Dawit Isaak. De blev aldrig frisläppta. Eritreas ambassadör i Sverige tvingades fly till USA. Eritrea förvandlades till en militärdiktatur. Dawit Isaak är sedan 20 år fortfarande fängslad. Flertalet av de övriga som fängslades 2001 har dött i fångenskap.
   Etiopiens nye regeringschef fick Nobels fredspris i Oslo sedan han slutit fred med Eritrea. Ledare ur den tidigare etiopiska regeringen inledde 2021 ett uppror i provinsen Tigray. Det etiopiska inbördeskriget pågår fortfarande och har lett till svältkatastrof.

2003 invaderade USA på falska grunder Irak. Ulf Nymark och jag tog initiativet till en demonstration mot invasionen som vann stor anslutning. Motståndet mot kriget var kompakt i alla länder, men Bush och Blair var opåverkbara. Invasionen ledde till uppkomsten av Islamiska Staten.

              

2008 kollapsade marknadsekonomin efter nyliberala spekulationer i USA. Occupy Wall Street tände hopp om en ny ekonomisk världsordning.

Den arabiska våren kunde ha inlett en ny epok i Mellanöstern. Demokrati infördes i Egypten, men den fredliga revolutionen ledde till en övertro på IT och telefoner. I det egyptiska valet segrade ett konservativt islamiskt parti med rötter i landsbygden. Missnöje uppstod bland telefonägarna i Kairo. Militären återtog makten. Sisi blev diktator. Allt är som förr – eller värre.
   Konsekvensen av det ännu pågående inbördeskriget i Syrien blev att Islamiska staten bredde ut sig innan den tvingades gå under jorden.

I bakgrunden: Israel förde tre krig mot Gaza. Tusentals civila palestinier miste livet. Solidaritetsdemonstrationer i Malmö fördömdes för antisemitism. Bistånd till palestinierna med Ship to Gaza stoppades av Israel.
   Under Trump-åren 2016 – 2020 förvärras allt. Irak, Afghanistan, Syrien, Saudiarabien, Egypten, Israel – Palestina. Stormningen av kongressen hotar det som återstår av demokrati i USA.

USA:s uttåg ur Afghanistan efter 20 år blev den händelse som förändrade perspektivet. Men inte för alla. Nu rustar USA, Storbritannien och Australien för ubåtskrig mot Kina.
   Under de tjugo åren har Kina utvecklats snabbt, fått stort inflytande över ekonomierna i USA och Europa, ökat sin makt i tredje världen (särskilt i Centralasien) genom Belt and Road Initiative och rustar för att komma ifatt USA militärt.


Men. Samtidigt som västs fokus och resurser koncentrerats på militär maktkamp och konkurrens om naturtillgångar under de senaste 20 åren, förvärrades klimatkrisen till ett allt överskuggande globalt hot, som kräver omedelbar gemensam handling för att inte bli den tippingpoint, över vilken den mänskliga civilisationen snubblar och störtar i avgrunden.
   En helt ny världsordning av fred, samarbete och bevarande i stället för konflikt, konkurrens och utnyttjande är nödvändig. Genast! Är den möjlig?

Politiken och människorna återtar centrum av Marianne Sonnby Borgström


Global klimatmanifestation på Stortorget
Stortorget fylldes i fredags vid lunchtid av ett myller av klimatdemonstranter. Fridays For Futures lokalorganisation stod bakom lundademonstrationen. Representanter för ett otal olika klimat- och miljöorgansationer fanns representerade på torget med olika bokbord och banderoller, exempelvis Extinction Rebellion, Flex for Future, Naturskyddsföreningen, Jordens vänner och Klimatstudenterna. I den nästan postcovida yran vågade sig lundaborna åter ut för att demonstrera tillsammans.


En av klimatorganisationerna på Stortorget_ Flex for Future som representerar anställda på LU

Stortorget fylldes av hundratals klimatengagerade lundabor. I nästan postcovidtider kan det äntligen åter fokuseras på den i nuläget viktigaste politiska frågan, nämligen kampen mot den globala uppvärmningen. Engagerade talare från de olika organisationerna intog talarstolen och de hundratals åhörarna applåderade ivrigt. Mellan talen spelade ett jazzband från Höör. Slutligen samlade de c:a 500 deltagarna ihop sig till ett brokigt och lite trevligt odisciplinerat demonstrationståg som utgick från Stortorget under huvudparollen ”UPROOT THE SYSTEM”.


Demonstrationens huvudparoll            

Under demonstrationen spelade Röda kapellet. Vill du lyssna hur det lät när Röda kapellet spelade till Klimatdemonstrationen så kan du klicka här.
   Samtidigt som vi i Lund demonstrerade på Stortorget samlades klimataktivister i 25 olika städer i Sverige och hundratusentals människor i nittionio länder runt om i världen deltog i klimatmanifestationen. I Berlin talade Greta Thunberg inför 50 000 människor.

Appelltal och spelning av Röda kapellet på Mårtenstorget
På lördagen samlades Röda kapellet åter. Denna gång för att spela mellan olika appelltal som hölls av representanter för Vänsterpartiet och även av kapellets egna medlemmar. Septembersolen strålade över Mårtenstorget och åtskilliga torgbesökare stannade till en stund och lyssnade på appelltalen och musiken.
Vänsterpartiets riksdagsledamot från Lund, Hanna Gunnarsson, höll det första appelltalet, som passande nog handlade om Vänsterpartiets miljöpolitik och hon fokuserade bl.a. på V:s olika förslag till åtgärder för att minska koldioxidutsläppen till atmosfären.


Hanna Gunnarsson framför sitt appelltal framför Röda kapellet

Vänsterpartiet i Lunds ordförande Steingrimur Jonssons talade om Vänsterpartiets bostadspolitik och speciellt om Vänsterpartiets seger i somras då V genom sitt agerande lyckades stoppa regeringens försök att införa av marknadshyror. Ett annat tal handlade om den styrande kvintettens planer på att göra E22:an sexfilig och V:s kamp för att stoppa denna utbyggnad. Efter det första talet spelade orkestern Staten och kapitalet och efter det andra talet spelade orkestern Falsk matematik.
   Martin Stensson, Vänsterpartiets i Lunds ledamot i Vård och omsorgsnämnden, talade om styrets införande av olika besparingsåtgärder inom äldreomsorgen och vilka effekter dessa haft för de äldre. Han redogjorde för Vänsterpartiets kamp för bättre arbetsvillkor för de anställda och V:s strid mot de ständiga försämringarna för vårdtagarna när det gäller deras vardag i form av färre dagcentraler, dyrare hjälpmedel, minskad städning mm. 
   Owe Svensson, basklarinettist i Röda kapellet, talade om miljövänlig kollektivtrafik som exempelvis spårvägen i Lund. Hans tal hade formen av politisk satir och han gjorde en jämförelse mellan Lunds spårvagnslinje och spårvagnslinje nr 1 i sagan Folk och rövare i Kamomilla stad. Ove sjöng också en melodi ur Folk och rövare i Kamomilla stad med en ny för blåsorkestern specialkomponerad text: Här i lilla Lund är det inte alls så dumt att bo. Oves tal kan du läsa i sin helhet genom att klicka här.
   Bertil Egerö, flöjtist i Röda kapellet och aktivt drivande i en organisation för en human flyktingpolitik, talade om regeringens inhumana flyktingpolitik och Sveriges irrationella utvisningar av unga arbetsföra människor. Han pekade speciellt på den resurs som de nyanlända faktiskt utgör för Sverige
   Bengt Hall avslutade med att göra reklam för Röda kapellets julkonsert den 11 december på Magle konserthus där Röda kapellet kommer att spela specialkomponerad spårvägsmusik. På konserten får vi höra mer om spårvägen i Lund och om Lunds nya vänort, Kamomilla stad.
Rapporterat av Marianne Sonnby Borgström



"Staten och kapitalet"

      

För knappt 50 år sedan, år 1972, kom proggbandet Blå tåget med ett dubbelalbum som bland annat innhöll låten "Den ena handen vet vad den andra gör". Texten handlade om hur kapitalismen har nytta av en stark och smidig stat; det vill säga det vidriga samarbetet mellan företagen som hyr ut bostäder och staten som förser hyresgäster som inte klarar av den höga hyran med bostadsbidrag. "Kapitalet höjer hyran och staten bostadsbidragen" sjöng de. Och i refrängen blev det klart: "Sida vid sida tillsammans hjälps dem åt, staten och kapitalet, de sitter i samma båt." Och således kunde man hålla nere lönerna hos arbetande människor.

Omkring 15 år senare tog Ebba grön denna låt, puffade till den rejält och gjorde den till den svenska punkens största nummer: "Staten och kapitalet."

Ja, texten beskrev ett vidrigt samhälle där staten och kapitalet samarbetade.

Det var därför en otrolig upplevelse att se hur man vid regeringsbildandet i januari 2019 hade en punkt i regeringsdeklarationen som handlade precis om denna vidrighet: Man skulle tillåta fri hyressättning i nybyggda bostäder. Klart att det skulle betyda högre hyra. Det är vad bostadsbolagen ville. Men det man inte sa var att staten skulle höja bostadsbidragen. För som hyran är idag så är det många som inte klarar av att betala den

utan bostadsbidrag. Och det skulle bli fler som hamnade i den situationen. För att det inte skulle ske – för att människor skulle kunna bo i de nya lägenheterna – skulle staten höja bostadsbidragen. "Sida vid sida tillsammans hjälps dem åt."

Just nu byggs det mycket nya bostäder i Lund. Väldigt många är hyresrätter. Alla dessa skulle således omfattas av den fria hyressättningen. Hyra som endast bostadsbolagen skulle besluta om.

Men Vänsterpartiet – som släppt fram denna regering – sa mycket klart att här går gränsen. Går regeringen över denna röda linje så har regeringen inte Vänsterpartiets förtroende. Och därmed hade regeringen en majoritet i riksdagen emot sig.

Antagligen trodde inte regeringen på Vänsterpartiets ord. Vänsterpartiet, "sossarnas dörrmatta", skulle aldrig fälla en socialdemokratisk regering. Även om det hade skett tidigare så hade regeringen antagligen glömt februari 1990 när regeringen lade fram en proposition om bland annat lönestopp och strejlkförbud, och gjorde den till en kabinettsfråga och hotade avgå om inte riksdagen röstade för förslaget. Vilket Vänsterpartiet inte gjorde och regeringen avgick. Att det vid den tidpunkt inte fanns något annat regeringsalternativ i riksdagen gjorde att den socialdemokratiska regeringen kunde återinträda nästan oförändrad två veckor senare. Utan propositionen om lönestopp och strejkförbud.

Nu upprepade sig historien. Vänsterpartiet visade att det inte är någons dörrmatta. Vänsterpartiet visade att i frågor som är viktiga för svenska folket så kan man lita på Vänsterpartiet.

Vänsterpartiet tryckte på den röda knappen vid voteringen i riksdagen om förtroende för regeringen. Vänsterpartiet röstade rött. Vänsterpartiet sa nej!

Sedan vet vi alla hur det blev. Regeringen återinfördes, utan förslaget om fri hyressättning i nybyggda bostäder.

Vänsterpartiet visade att det är ett parti man kan lita på.

2021-09-23

Friday for Future alla fredagar

 

Manifestation för systemändring, för levande skogar, för jämlikhet i omställningen. I Lund presenterar sig olika miljöorganisationer, det blir musik av jazzgrupp och Röda kapellet. Som avslutning blir det demonstrationståg genom Lund.
12:00 Klimatmässa
13:30 Demonstrationståg           

Röda Kapellet på torgen

 

Fridays for Future Miljömanifestation enligt tidigare koncept Stortorget, fredag 24 september klockan 13:15
Appellmöte Sedvanligt torgmöte Mårtenstorget, lördag 25 september klockan 11:00             

Vänstern ökade mest

 

Vänstern ökade mest i kyrkovalet, 4 procent, och nådde därmed totalt 7,3 procent av rösterna. En som  gladdes åt framgången var Jonas Sjöstedt.
   Socialdemokraterna blev  trots en viss nedgång största parti med  27,6 procent.
   Trenden var densamma i Skåne. Vänstern fick 5 mandat i Lunds stiftfullmäktige, en ökning med 2 mandat. Antalet mandat till kyrkomötet blev 18, en fördubbling jämfört med valet 2017.
   Det extrema högerpartiet AFS fick 3 mandat.
   Den förre kyrkoherden i Klostergårdens församling Fredrik Modéus - nu biskop i Växjö -  kommenterar deras intrång: ”Det här är en varningssignal. Det är viktigt att de inte står oemotsagda i debatten.”

I Lunds pastorat fick Vänstern - som under förra mandatperioden saknade representation - 15 procent av rösterna och 5 mandat. En viktig framgång!
   SD åkte ur Lunds pastorat eftersom de glömt att lämna in sin lista.
   Socialdemokraterna och Vänstern utgör tillsammans med ett par miljöaktiva grupper en majoritet i  Lund.           

Samråd om regional avloppsrening i Lund-Malmöregionen

 

Rädda dammarna!
Lund växer och mängden avloppsvatten ökar. Reningen måste utvecklas, bland annat för att få bort läkemedelsrester och annat farligt avfall. Den mekaniska, biologiska och kemiska reningen i Källby reningsverk uppfyller dagens krav. Den avancerade rening som krävs i framtiden kan utvecklas inom nuvarande anläggning.

   Källby reningsverk är en förutsättning för Höjeå naturskyddsområde. De stora dammarna med renat vatten längs Höje å utgör livsmiljö för ett rikt fågelliv. 
   För att behålla dammarna krävs ett stadigt vattenflöde. Det garanteras tack vare Lunds stora och växande befolkning som brukar alltmer vatten från sjöar i Skåne och Småland. Vattnet passerar bostäderna och renas i Källby, innan det flyter ut i Lommabukten.

VA Syd planerar att bygga ett moderniserat reningsverk i Sjölunda, Malmö. För att dela kostnaderna med Lund vill man lägga ner Källby reningsverk och i stället bygga en väldig avloppstunnel under åkermarken till Sjölunda. För lundaborna skulle kostnaden för reningen mer än fördubblas.
   Om planerna genomförs kommer vattenflödet genom dammarna i Källby upphöra. Det talas om att ersätta det renade vattnet från Källby reningsverk med dagvatten från Lunds gatunät. Det vattnet är smutsat av asfalt och avfall från gatutrafiken och skulle förgifta fågellivet och  skada miljön i Höjeå Naturskyddsområde.
   VA Syd inbjuder till samråd fram till den 3 november. Det ger alla chansen att uttrycka sin mening.
Läs mer på »

Beslut om kongressanläggning: den gamla tingsrätten hotas av Ulf Nymark

 

Som framgår av dagspressens lokala sidor fattade byggnadsnämnden i början av veckan beslut om inriktningen på detaljplanearbetet för en kongress- och hotellanläggning väster om Lund C, där Klosterkyrkan och gamla tingsrätten ligger.
   Beslutet föregicks av en omröstning om att helt avbryta planarbetet. För avbrytande röstade FNL och V. Detta förslag avvisades av nämnden. Två förslag till inriktning fanns efter detta ta stallning till.

Möjliggör rivning av gamla tingsrätten
Ett förslag på inriktning kom från S, M, L, C. De samverkande partierna föreslog en storskalig anläggning som kan svälja 2000 konferensdeltagare. - 25 procent större än kongressdelen i Malmö Live!. För att få plats med en så stor anläggning öppnar förslaget för att riva hela den gamla tingsrätten. ”Möjligheten att bevara äldre delar av den gamla tingsrätten ska beaktas”, lyder formuleringen. De fyra partierna vill också att parken i områdets södra del ska bebyggas. Ingen begränsning av byggnadernas höjd fanns med i förslaget på ett undantag när: i Klostergatans förlängning vid Klosterkyrkan förespråkar förslaget en byggnadshöjd lägre än kyrkans torn. I förslaget ingår också att planera för 450 nya p-platser för bilar.

MP-förslag: bevara tingsrätten – inga nya parkeringar
Mot detta förslag stod ett MP-yrkande som i huvudsak gick ut på att:
 • hela den gamla tingsrätten ska bevaras
 • antalet parkeringsplatser i området inte ska utökas
 • parkytan söder om den gamla tingsrätten inte ska bebyggas
 • maximal byggnads i hela området inte ska överstiga 4-6 våningar
 • byggnadshöjden i förlängningen av Klostergatan ska vara lägre än Klosterkyrkans torn
 


Inget felröstande av SD
Miljöpartiets förslag fick i omröstningen stöd enbart av Vänsterpartiet. FNL och KD la ner sina röster. De fyra samverkande partiernas förslag fick stöd från SD och nämnden beslutade således i enlighet med detta förslag. Att SD:s representant i nämnden, Dragan Brankovic, skulle ha röstat fel av misstag, som deras partiföreträdare Victoria Tiblom nu hävdar i Sydsvenskan, är att vara ytterst ovarsam med sanningen. Brankovic var i högsta grad medveten om vad omröstningarna gällde och var aktivt pläderande och yrkande för S, M, L och C-förslaget.

Omprövning?
När byggnadsnämnden i december 2019 beslutade att dra i gång en detalj-planeprocess för kongressanläggningen var MP det enda parti som sa nej till att planera för en anläggning i detta område. Efter att nämnden ändå beslutat om att en planläggning skulle starta har partiets inriktning varit att så långt möjligt påverka utformningen och omfattningen av anläggningen i enlighet med vad partiet yrkade vid detta nämndsammanträde. När nu planarbetet tagit en helt annan riktning än den av MP föreslagna är det nog inte en alltför djärv gissning att MP kommer att ta upp en diskussion om att ompröva sitt ställningstagande till projektet.
Ulf Nymark, nybliven MP-ledamot i Byggnadsnämnden

Veckan i riksdagen: Pandemilagen och budgetdebatt av Hanna Gunnarsson

Veckan i riksdagen började med budgetdebatt på måndagen. Samma dag som regeringen lämnar sin budget till riksdagen hålls en allmän budgetdebatt mellan de ekonomisk-politiska talespersonerna och finansministern. Sedan följer en två veckor lång motionstid (som vanligt i riksdagen) då partierna får komma med sina egna förslag i form av motioner. Beslutet om budgeten fattas sedan i november, efter att finansutskottet har berett alla motioner. Det var såklart Ulla Andersson som deltog i budgetdebatten för Vänsterpartiet, och den går att se och lyssna på (den finns även teckentolkad!) här.

På höstens första votering fattades några viktiga beslut. Dels en förlängning av “pandemilagen” med ytterligare några månader fram till januari 2022. Lagen ger regeringen möjlighet att vidta åtgärder för att minska smittspridningen, men tack vare vaccinationerna så hoppas vi ju att den inte behöver användas mer. Men den finns ändå om ifall att. Alla partierna var eniga om förlängningen, med krav på en avstämningen halvvägs (i november). Och dels att det ska införas möjlighet att ge böter även för “liten” nedskräpning, till exempel om man slänger fimpar eller tuggummin på gatan. Det är ett väldigt bra beslut, denna nedskräpning är ju väldigt vanligt förekommande. Även om det såklart är svårt att ställa någon till svars för nedskräpning om det inte gjorts precis framför en polis, är det en viktig signal till alla att detta inte är acceptabelt.

Även den här veckan deltog jag i torsdagens frågestund med ministrarna. Denna gång frågade jag ministerns för högre utbildning om den stora höjningen av räntan på CSN-lånet. Studielånet är ju ett lån med mycket låg ränta, vilket är bra eftersom det ger många möjlighet att studera utan att skulderna drar iväg genom höga räntor. Det blir en låg tröskel till studier och breddar rekryteringen av studenter, vilket ju är otroligt viktigt. Lyssna här, (klicka på mitt namn). 
   För den som vill lyssna på fler seminarier från riksdagen (jag tipsade om några förra veckan också) hölls det denna veckan ett seminarium om Dag Hammarskjöld och tjänstemannens ansvar. Riksdagen tar ofta tillfället att uppmärksamma högtider eller minnesdagar som kan kopplas till demokrati på olika sätt, vilket känns väldigt viktigt och fint. Seminariet finns här.
Hanna Gunnarsson (v), Riksdagsledamot, Lund 

Skogsbruk som jordbruk av Gunnar Stensson

 

Det finns många skillnader mellan den brukade skogen och naturskogen.
Bild: Rose-Marie Rytter

Jag var hemma i Älghult förra veckoslutet. Vägsam-fälligheten, det vill säga jordägarna i Fjärdingsmåla, Kvartebo, Brandstorp, Höneskruv och Silvereke. hade samlats. De smala, krokiga och backiga skogsvägar som förbinder byarna skulle besiktigas och repareras efter årets regn och slitage. De hade trafikerats av skogsmaskiner, traktorer, vägskrapor och timmerlass som lämnat djupa spår.
   Karlarna pratade om det moderna skogsbruket. Deras förfäder har i generationer ägnat sig åt jordbruk. Den nya generationen är skogsbrukare, även om somliga fortfarande har några kor som betar i hagarna.
   De gillade Centerpartiets förslag att  stärka äganderätten över skogarna. Det var bäst för klimatet, menade de. Kalhugg ett halvt hektar tallskog, plantera nya tallar och vänta sedan i 80 år. Då är tallarna fullvuxna och ska avverkas. Medan de vuxit har de fångat upp massor med koldioxid. Kalhugg en ny bit skog vart eller vartannat år, så har du både arbete och inkomst.
   Skogsbruket är samma sak som jordbruk med den skillnaden att det handlar om långa odlingsperioder. 80 år. Därför är äganderätten viktig.

Först de senaste årtiondena hade de små skogsägarna insett att deras skog utgör en rikedom. Ägorna är visserligen inte stora, men väl hanterade kan de ge ett långsiktigt levebröd. Vändpunkten i det småländska skogsbruket  var nog orkanen Gudrun som fällde ofantligt mycket skog. Under det mångåriga uppröjningsarbetet hade de fått tillgång till moderna, osannolikt effektiva skogsmaskiner.


Blomkålssvamp

Vi ägnade dagarna åt att gå runt i ”våra” skogar och leta efter bär och svamp som vi gjort i årtionden. De gamla stigarna var fördärvade av skogsmaskinerna. Breda traktorspår ledde till uppsamlingsplatserna där lastbilarna hämtade timret.
   Riset gjorde kalhyggena svårframkomliga. Tallplantagerna var enformiga och fattiga på blåbärs- och lingonris, ormbunkar och vitmossa, kantareller och soppar.
   Lyckligtvis finns mycket naturskog kvar. Inte urskog, men blandad skog som fått växa fritt, ibland i hundra år eller mer. Sådan skog kommer alltid finnas i det småländska höglandet eftersom det finns  rullstensåsar och områden med flyttblock och stenhögar som är så besvärliga att de moderna maskinerna inte kan ta sig fram.
   Där klev vi omkring mellan stenblock, vissna ormbunkar, fallna träd och mossa. Där hittade vi kantareller, Karl-Johan och andra soppar. På ett ställe intill en död tall stod tre jättelika blomkålssvampar, sådana som väger flera kilo och som man inte hittar varje år.

Jag har levt ett långt liv med skogen, fällt skog, kört timmer, jobbat på sågverk och planterat skog både i Norrbotten och Småland. Jag vet vilken utomordentlig råvara trä är. Kring Bottniska viken består städerna av trähus. I Växjö och nu också i Stockholm har man byggt höghus av trä.
   Min uppskattning av trämaterial för många ändamål gör mig kluven. Jag vill bevara naturskogen, men jag vill också att man använder trä till hus och möbler och mycket annat.
   Henrik Teleman som jag lärde känna i vpk Lund på 70-talet var arkitekt, om jag minns rätt. Han var också besatt av trä. I Virserum byggde han en monumental utställningshall av trä. Väggar och tak består av en sorts papper som släpper in dagsljuset. Byggnaden ser ut som om den kunde blåsa bort, men den har stått i över 40 år nu. Jag brukar besöka den varje sommar, alltid lika imponerad.

Biologiskt kön eller könsidentitet? av Bengt Hall

Efter att ha streckläst Jonas Sjöstedts memoarer ”Allt kommer att bli bra” så börjar jag läsa Kajsa Ekis Ekmans ”Om könets existens”. Jag har inte kommit så långt ännu, men tillräckligt för att adre-nalinet ska poppa upp. Utan att ha reflekterat speciellt djupt har jag lagt märke till att begreppet könsidentitet är på modet. I sin regeringsförkla-ring häromdagen deklarerade Löfven att ”en modern köns-tillhörighetslag kommer innan mandatperiodens slut”. Jonas Sjöstedt krävde 2018 att ett tredje juridiskt kön skulle utredas och möjliggöras. Det ska ses som ett bejakande av transpersoner, dvs personer som vill byta kön.

Ekis Ekmans bok beskriver trenden att var och en själv ska få bestämma sitt kön. Kön har inte något med kroppen att göra utan är en känsla. Varje pojke som gillar rosa klänningar och känner sig som en flicka ska kunna klassificeras som flicka. Och få nytt personnummer. Detta ses av många som progressivt. Nu ska alla få vara sig själva. Men jag misstänker att i själva verket befäster inställningen de traditionella könsrollerna. Ett exempel är författaren Fredrik Ekelund som kom ut som transperson. Hans kvinnliga jag heter Marisol. Så här beskriver han sig själv:
   Som Fredrik vill jag alltid prestera, alltid åstadkomma saker och ting. Marisol är lugnare, mer harmonisk, hon låter världen komma till henne. Som Marisol är jag inte lika offensiv, om vi pratar fotbollsspråk. Om jag som Fredrik får bollen finns det bara en tanke i mitt huvud, det att göra mål. Men om jag hade varit Marisol där på planen hade jag nog nöjt mig med en och annan snygg dribbling.
 


Fredrik Ekelund – Marisol M            

Könsrollerna förstärks. Mannen är aktiv, kvinnan passiv, mannen agerar, kvinnan väntar, mannen gör mål, kvinnan spelar bara för att det är snyggt. Kajsa ger många exempel på samma sak. Kön bestäms inte av kroppen utan av våra beteenden. Istället för att tillåta att mannen får vara kvinnlig och vice versa så blir befästandet av könsidentitet uppenbarligen en återgång till traditionella könsroller. Kanske är det signifikativt att Marisol utsågs till kulturchef på den nya nationalkonservativa tidningen Bulletin?
   Att förbättra situationen för transpersoner är i högsta grad rimligt. Men det finns en rad komplikationer i synnerhet när det gäller könskorrigeringar. Det framkommer senare i boken. Jag fortsätter läsa med stort intresse och stor förvåning.

Socialdemokraternas partistyrelse: Förbjud vinster i skolan av Gunnar Stensson


Inför socialdemokraternas partikongress läggs äntligen förslag till den avgörande reform som krävs för att rädda det sjunkande svenska skolskeppet! Vinstuttaget ska stoppas. Det handlar inte bara om pengar. Marknads-skolan segregerar och utarmar svensk skola på alla områden. Alla vet det.
   Annie Lööf vet det. Ulf Kristersson vet det. Jimmie Åkesson vet det. Ebba Busch vet det. Nyamko Sabuni är kanske så förblindad att hon inte vet det. Deras väljare vet det.
   Men många av dem sväljer missnöjet, eftersom de samtidigt tror att deras egna barn på kort sikt kan gynnas av den ökande skolsegregationen.

Academedia är den ledande friskolekoncernen med 12 miljarder i omsättning, 290 grundskolor, 78 grundskolor och 140 gymnasier. 
   Academedia expanderar genom att med sina skattepengar köpa upp mindre skolor och konkurrenter och vinstoptimera verksamheten.
   Lärarna åläggs att leverera högt betygsgenomsnitt – glädjebetyg. Klädkoder och undervisning på engelska är andra marknadsknep. Billiga outbildade lärare, minskad lärartäthet, besparingar på resurspersonal och skolbibliotek höjer vinsten.

Skolpengssystemet utnyttjas på många sätt. När friskolan lockar elever från till exempel Klostergårdsskolan följer skolpengen med. Ingenting i klassundervisningen har blir mindre kostsamt, men resurserna minskar. Följden kan bli att skolan blir mindre attraktiv och förlorar fler elever, samtidigt som skolpengarna går till friskolan – och kanske hamnar i ett skatteparadis.
   Friskolor som gått i konkurs tvingar kommunerna att ta ansvar för eleverna. Det ökar kommunens kostnader. Utredningen ”En mer likvärdig skola” (SOU 2020:28) konstaterar att kommunerna haft merkostnader på drygt 8 procent till följd av sitt större ansvar för skolan och eleverna.
   Lund har antagit en motion från V som kräver att lagstiftningen ändras så att detta missförhållande ändras.

Skolinspektionen godkänner i stort sett alla etableringar av nya friskolor. Från mina år i Utbildningsnämnden minns jag att vi nästan aldrig lyckades stoppa en oönskad friskola. Samtidigt som  skolan kommunaliserades fråntogs kommunerna rätten att planera skolutbudet.
   Men vi lyckades ju förhindra en segregerande privatskola i Annehem förra veckan.
   När förslaget om förbud mot vinstuttag blev känt sjönk Academedias aktievärde med tre procent.
Det gäller att få ner det till 0!

Att läsa:
Folkviljan nr 4, 2021, Marknadsskolan ifrågasätts.
Marcus Larsson, De expansiva: en bok om skolmarknadens vinnare – och förlorare. Tankesmedjan Balans.
  
PS. Sydsvenskan är för vinstuttag ur de svenska skolorna.
I dagens (23/9) huvudledare skriver tidningen: ”Med totalstopp för vinstuttag skulle otaliga välskötta och uppskattade friskolorsnart läggas ned. Därmed skulle elever och föräldrar också få mindre valfrihet och oftare sakna alternativ där offentligt drivna skolor dras med kända problem.”
   Välskötta och uppskattade friskolor och problematiska kommunala skolor alltså! Överklassens barn måste ha frihet att välja bort underklassens skolor. Det kallas segregation. Jämlikheten har mäktiga fiender!

2021-09-16

Friday for Future alla fredagar

 

Fredag och vi samlas på Stortorget kl 12-14 för att uppmärksamma klimatkatastrofen och kampen för ett värdigt samhälle.           

Vandring i Höjeådalen

 

Höjeådalen är Lunds närmaste naturområde, och stora delar av dalen är på väg att bli naturreservat. Områdets biologiska mångfald och rekreationsvärden hotas dock fortfarande av Lunds och Staffanstorps exploateringsplaner. På den här vandringen kan deltagarna uppleva naturen och på plats få veta mer om kommunernas planer. Vandringen är ett samarbete mellan Lunds Naturskyddsförening LNF och Höjeådalens intresseförening HIF.
   Vi träffas kl 15 vid fågeltornet norr om reningsverks-dammarna vid Höjeåvägen, ungefär där denna möter Högbovägens förlängning. Närmaste busshållplats är linje 2-hållplatsen Jöns Ols Toft.
När: söndag 19 sep 15:00 - 16:00.
Plats: Höjeådalen
Arrangörer: Lunds Naturskyddsförening

Rösta i kyrkovalet!

 

Jesus predikade att alla människor var jämlika och lika mycket värda. De rika skulle överlämna sin rikedom till de fattiga. De sjuka och nödlidande skulle vårdas. De flyende skulle erbjudas en plats att bo. Allt schackrande för vinst skulle bort. När Jesus hade vält omkull växlarnas bord i Jerusalem hämnades de giriga genast. Han blev korsfäst.
   Men detta lade grunden för den långsamma utvecklingen fram emot rättvist globalt välfärdssamhälle.
   Mäktiga kyrkor agerade ofta för motsatsen: orättvisa, intolerans och hat. Makten utnyttjar ofta kyrkorna för andra syften.
   VISK, Vänstern i Svenska kyrkan, agerar för jämlikhet och social rättvisa. Om du är en av de fem miljoner röstberättigade i svenska kyrkan är det viktig att du röstar.
   Du kan till exempel bidra till att Nilla Bolding kommer in i Lunds kyrkofullmäktige. Där behövs hon.           

Riksdagen är igång igen! av Hanna Gunnarsson

Hej allihopa!

Nu har ett nytt arbetsår i riksdagen börjat, riksmötet 2021/2022, det sista på mandatperioden. Öppnandet var lite festligare än förra året, i år med gudstjänst eller ceremoni hos Humanis-terna, men inget stort mingel och ingen konsert på kvällen. Men alla riksdags-ledamöter var på plats i kammaren när statsminis-tern läste upp regerings-förklaringen. Det är ju tyvärr så att det är kungen som öppnar själva riksmötet, vilket såklart är galet, och vi i Vänsterpartiet “protesterar” genom att inte sjunga med i Kungssången.
   Från och med riksmötets öppnande återgår riksdagen till mer normala arbets-former. Alla ledamöter kommer vara på plats och rösta (inte bara 55 som det varit sedan i mars 2020) och utskotten återgår till att ha fysiska möten. Vi är fortfarande lite restriktiva med att ta emot större besöksgrupper, men det känns bra att kunna börja åka på studiebesök igen.

Riksdagen är ju i tjänst hela året och det har varit verksamhet under nästan hela augusti. Pandemin har såklart krävt att socialutskottet har haft kontinuerliga möten (det kommer också ett beslut om förlängning av pandemilagen snart) och vi i försvars- och utrikesutskotten har haft flera möten om läget i Afghanistan, biståndet och evakueringarna. I måndags var det en särskild debatt om just Afghanistan (lyssna här) och en särskild debatt om FNs klimatpanel IPCCs rapport (lyssna här). Det har även varit en partiledardebatt, som såklart alltid är intressant att lyssna på. Detta var Stefan Löfvens sista så han blev avtackad med presenter. Se den här.

På riksdagens hemsida finns också flera seminarier som handlar om rösträttsfirandet och Baltikums 30 års-jubileum. Gå in på www.riksdagen.se och klicka på webb-tv.
Hanna Gunnarsson (v) , Riksdagsledamot, Lund 

Det är höst av Gunnar Stensson

Plötsligt har alla sommaruppehållets vallar brustit. Politiska och historiska konflikter och beslut, katastrofer och tillfälligheter, ödesdigra jordskred och meningslösa virvlar svämmar i en strid, bullrande, oöverskådlig ström ut över och in i människors medvetanden i Lund, Sverige, Europa och på hela planeten. Bakom medias rapportering finns verkligheten.
   Talibanernas plötsliga seger i Afghanistan, USA-generalens samtal med Kina för att förhindra att den galne Trump satte igång ett kärnvapenkrig, konflikten mellan den transatlantiska alliansen och Kina, överenskommelsen mellan USA, Storbritannien och Australien att bygga atomdrivna ubåtar att sätta in i Sydkinesiska havet, vänstervindarna i det norska valet, Norges fortsatta oljeutvinning i Arktis, riksdagens öppnande, Stefan Löfvens avgång, regeringsförklaringen, budgeten, valet av ny statsminister, Kristerssons och Forsells moderata hjärtlöshet, kampen om makten över svenska skogar och stränder, den uppblossande konflikten mellan Annie Lööfs nyliberala partiledning och partimedlemmarnas insikt om vinstintressenas förgiftning av svensk skola, Lunds byggnadsnämnds beslut att stoppa bygget av en friskola i Annehem, det goda förslaget att införa ämnesbetyg i svensk skola, hoten mot Sveriges bästa åkerjord i Skåne, länsstyrelsens svaghet jämfört med kommunernas makt att ödelägga åkerjord, kyrkovalet.
   Jag kan fortsätta. Moderatpolitikers övergrepp mot kvinnor, pandemirestriktionernas upphävande, risken för uppblossandet av nya varianter, Liberalernas splittring och nedgång...

Trots att vår kunskap är fragmentarisk, våra resurser små, vårt utrymme mikroskopiskt, våra intellekt otillräckliga, våra perspektiv lokala, vårt beroende av information utifrån stort, vår tid flyktig och kort och vår läsekrets minimal fortsätter Veckobladet att rapportera lokalt och globalt några år eller kanske månader eller veckor till.
   Egentligen delar nästan varenda människa våra villkor.

Gör inte självmål, MFF! av Kerstin Dahlberg och Yvonne Fredriksson

 
Malmö FF och PUMA skriver nytt långtidsav-tal Publicerad 10 maj 2021 i Företag,Nyheter 

MFF, Malmös stolthet vad gäller fotboll. Ett lag som skördar framgångar och deltar i Allsvenskans toppstrid, men också visar framfötterna internationellt i Champions League. Bra skyttar och en duktig målvakt gör att MFF når långt, år efter år. Sportsligt fantastiskt bra.
  Men MFF gör självmål, om inte ofta på fotbollsplanen så moraliskt och etiskt genom att välja Puma som sin sponsor. Det är säkert ändamålsenliga kläder och skor, som sportföretaget förser laget med, men Puma är ifrågasatt och risken finns att det smittar av sig.
   Puma är nämligen även sponsor åt israeliska fotbollsförbundet, IFA, som omfattar lag i de illegala bosättningarna på palestinska Västbanken. Att ha samröre med dessa, enligt internationell rätt olagliga bosättningarna är inte ok, inte fair play. 


Det är mycket väl känt att invånarna i bosättningarna på senare år ägnat sig åt eskalerande våld mot palestinierna, deras egendom och odlingar. Det förekommer ständiga sabotage mot böndernas viktiga näring: olivodlingen. Avloppsvatten från bosättningar släpps orenat ut på palestinska åkrar. Men inte nog med det - det fysiska våldet mot palestinier tilltar från de beväpnade bosättarnas sida.

MFF har givetvis inte direkt del i dessa våldsamheter och övergrepp, men genom att vara beroende av Puma som sponsor kan föreningen inte helt friskriva sig från ansvar. Den dag Puma tar sitt förnuft till fånga och avslutar sitt sponsoravtal med israeliska fotbollsförbundet är allt ok. Till dess är det inte det. Andra internationella klubbar har börjat visa kurage och ta ansvar genom att avstå från samarbete med eller helt avsluta sina avtal med Puma, däribland Qatar sportklubb och fotbollsklubbarna Luton, Chester och Liverpool. MFF valde i stället att i våras förlänga sitt sponsoravtal med Puma i ytterligare några år, trots att föreningen är väl medveten om problematiken.
   Vi skulle helhjärtat vilja visa MFF vårt stöd och önska lycka till såväl i Allsvenskan som i Champions League, men det är tyvärr omöjligt att blunda för föreningens bristande omdöme. Såväl föreningen som supportrar bör ta sig en allvarlig funderare på om de vill fläcka ner sitt rykte med ett tvivelaktigt sponsoravtal.
Palestinagruppen i Hässleholm/Kristianstad
Kerstin Dahlberg och Yvonne Fredriksson

”Att skriva i onda tider” av Gunnar Stensson

Jan Guillous Skriftställning 2005 – 2021 kan läsas som en fragmentarisk skildring av de senast sexton årens historia. Veckobladets nätupplaga omfattar nästan exakt samma tid och är tillgänglig på nätet.
   Boken är upplagd som en krönika med fem-sex skriftställningar för varje år. En typisk rubrik från 2005 lyder ”Leijonborgs bomb-liberaler gör sig redo för heligt krig”.
   2006 kommer begreppet igen ”Nu är det bara bomb-liberalerna som inte fattat”. Det handlar förstås om krigen i Irak och Afghanistan.
   Man kan konstatera att det som stod klart för nästan alla andra inte blev uppenbart för de bombliberalerna här och i USA förrän i år. Till fruktansvärd kostnad i mänsklig lidande.
   2007 riktas uppmärksamheten mot den katastrofala skolpolitiken. Rubrik: ”Barnen förlorar, de vinsttörstiga rektorerna vinner.” Vi konstaterar att det fortfarande förhåller sig så.
   2008 konstaterar Guillou ”Kriget mot terrorismen är motorn bakom vår tids nazism”.
   2010 manar han: ”Därför är det så viktigt att kritisera USA”.
   2012 tar han upp vinstdriven privatvård: ”Direktör Borelius tjänar halv miljard på privat vanvård”.
   2013. ”Fatta det uppenbara: en privatiserad skola är en försämrad skola”.
   2015. ”Saudiarabien kommer inte att bli en demokrati genom vapenaffärer.”
   2016. ”Allt ter sig futtigt när en Sverigedemokrat blivit president i USA.”
   2017. ”Brottsbenägenheten inom SD är i sanning omfattande”.
   2018. ”Ojämlikhetspolitiken en fara för demokratin.”
   2019. ”Regeringen vacklar inför pöbeln medan sju svenska barn lider i ett fångläger.”
   2020 har Guillou upptäckt ”Ebba Busch framstår som en elak liten fan.”
   Och 2021 konstaterar han dagsläget: ”Busch och Kristersson behöver Åkesson – och blir hans nyttiga idioter”.
   Som ni förstår är det rolig läsning – och delvis högaktuell. Det betyder inte att allt är bra. Jag delar långt ifrån alla Guillous ståndpunkter eller uttryckssätt. Men jag har följt honom sedan han var talare på en studentafton i Lund – och följande morgon greps av Säpo.

Kriget mot terrorismen, vapen ger inte bestående fred av Bertil Egerö

Med Afghanistan som inspiration är det värt att reflektera över den frågan. En som gjort det är Jonathan Powell, chefsförhandlare när kriget i Nordirland avslutades. Hans slutsats: ”Krig tar inte slut förrän du börjar tala med männen med gevär”. 
   Citatet är hämtat från hans artikel den 10 september (apropå 9/11) i Guardian om krigen i Mali, i Mocambique, i Nigeria, krig som inte tycks kunna ges någon militär lösning. Kriget mot talibanerna i Afghanistan är ett lysande exempel: trots sin absoluta militära överlägsenhet lyckades USA inte uppnå någon bestående fred. Talibanerna förstod att USA förr eller senare måste lämna landet, och bidade sin tid.
   Inbördeskriget i Nordirland varade många år, men kunde lösas först när Storbritannien öppnade för direkta samtal med ’fienden’ Sinn Fein. USA tycks aldrig ha lärt sig av sina många krig mot terrorismen att samtal – förhandlingar – med fienden är ett måste för att få slut på krig, menar Jonathan Powell.

Men när ska samtal inledas? När fienden är svag, menar Paul Rogers. Då räcker det inte med bara samtal, förhandlingarna måste fokusera på roten till terrorismen. Den återfinns bland marginaliserade unga människor i marginaliserade regioner, t.ex. norra Mocambique där utländska företag rövar mark och en korrupt regering ’glömt bort’ att skapa arbete och utveckling för hela landsändan. Detsamma gäller krigen i de fattiga delarna av Sahel; Mali, Burkina Faso, norra Nigeria m.fl.
   Att terrorismen idag är en globalt växande rörelse måste erkännas. Militära punktinsatser ger inga bestående resultat. Det är slutsatserna i reflektioner över de små men svårhanterade krig där mer vapen inte skapar fred.
   Den intresserade är välkommen att nedan läsa ett utsnitt på engelska ur Joseph Hanlon’s utmärkta skrivningar om denna väsentliga fråga, mot bakgrund av en växande konflikt i norra Mocambique, där idag militär från Sydafrika, Rwanda, Zimbabwe m.fl. länder försöker hålla tillbaka lokala uppror som stöds av olika islamistiska grupper.
Bertil Egerö


War on terror

'Wars don’t end for good until you talk to the men with the guns,' writes Ireland negotiator, citing Mozambique

We have to learn the lessons from Afghanistan elsewhere in the world. How are we going to deal with the armed Islamist groups across northern Africa, in Somalia (another 'forever war'), in Mozambique and in Nigeria? Are we going to continue kidding ourselves that we can defeat them by military means alone?" asks Jonathan Powell. He was Tony Blair’s chief of staff from 1995 to 2007, and was chief government negotiator on Northern Ireland and thus one of the main architects of the peace deal there. His 2014 book Talking to Terrorists: How to end armed conflicts specifically cites Mozambique's negotiation with Renamo, ending in the Rome Peace accord.
 


A protest in Kabul, 7 September 2021. ‘No one knows if Taliban 2.0 will be a return to the 1990s or something more moderate. They may possibly not even know themselves.’ Photograph: EPA 

In a London Guardian (10 Sept) article headlined "The lesson of 9/11: we should have talked to our enemies", Powell says "the principal failure in Afghanistan was to fail to learn, from our previous struggles with terrorism, that you only get to a lasting peace when you have an inclusive negotiation - not when you try to impose a settlement by force. In Northern Ireland we tried making peace at Sunningdale in 1973, in the Anglo-Irish agreement in 1985, and in the Downing Street Declaration in 1993 - each time excluding Sinn Fein, and each time we failed to end the Troubles. Having tried everything else, we finally had to talk to the men with guns, and that is why the Good Friday agreement succeeded." http://bit.ly/Moz-Af-Powell
   "The lesson from Afghanistan is as clear as it was from Northern Ireland. If we ever want to secure lasting peace then we have to engage with our enemies, not just with those we like," Powell concludes. "Wars don’t end for good until you talk to the men with the guns."
Paul Rogers: A war of the marginalised against the strong, where military response won't work
   Paul Rogers, the highly respected Professor of Peace Studies at University of Bradford, also cites Mozambique, DRC and various other small wars in his response to the US loss of the Afghanistan war.

After 9/11, "the US military and most analysts around the world missed the significance of a new phenomenon, the rapidly improving ability of the weak to take up arms against the strong." Second, there was a "fundamental flaw" in the analysis, "the belief that the main security concern must be with an extreme version of Islam…. The war on terror is better seen as one part of a global trend which goes well beyond a single religious tradition - a slow but steady move towards revolts from the margins."  The Conversation, 10 Sep http://bit.ly/Moz-Af-Rogers
   In his much reprinted 2010 book Losing Control: Global Security in the 21st Century, Prof Rogers wrote "What should be expected is that new social movements will develop that are essentially anti-elite in nature and will draw their support from people, especially men, on the margins. In different contexts and circumstances, they may have their roots in political ideologies, religious beliefs, ethnic, nationalist or cultural identities, or a complex combination of several of these. They may be focused on individuals or groups, but the most common feature is an opposition to existing centres of power … What can be said is that, on present trends, anti-elite action will be a core feature of the next 30 years - not so much a clash of civilisations, more an age of insurgencies." 
   "The primary factors in global insecurity [are] a combination of increasing socioeconomic divisions and environmental limits to growth coupled with a security strategy rooted in preserving the status quo", he writes. Two decades after writing Losing Control, "socioeconomic divisions have worsened, the concentration of wealth has reached levels best described as obscene and has even increased dramatically during the COVID-19 pandemic, itself leading to food shortages and increased poverty.
   "Meanwhile climate change is now with us, is accelerating towards climate breakdown with, once again, the greatest impact on marginalised societies.

It therefore makes sense to see 9/11 primarily as an early and grievous manifestation of the weak taking up arms against the strong, and that military response in the current global security environment woefully misses the point."

Comment Negotiate when the opponent is weak
The end of this war in Afghanistan has led civil war scholars to point to two key lessons on how wars end successfully. First is to negotiate with the enemy when it is weak and ready to accept a deal, and second is to give them enough to resolve grievances and make them a serious part of the settlement.
   This comes to the fore because in 2001 when the US military swept to victory in Afghanistan, the Taliban wanted to negotiate, but then President George Bush refused to "talk to terrorists" and the Taliban was excluded from the December 2001 Bonn conference to shape the new Afghanistan. Excluded from any official role, the Taliban regrouped, returned to war, and won total victory 20 year later.
   Mozambique is the most widely cited counter example, negotiating with Renamo to end a decade long war. Renamo were terrorists by any definition, kidnapping, killing, burning people alive in buses. But in 1990 they were at their weakest. The end of the cold war meant they lost their external support, and a severe drought made it impossible to feed their fighters. In Rome peace talks, Renamo accepted multiparty elections and becoming the main opposition.
   But Renamo returned to sporadic war through 2013-8, which raises the second point. Paul Collier, who later became famous for his book The Bottom Billion, in 1994 was writing about the end of civil wars and stressed "The winner is obviously regarded as partisan. Since this perception motivates the potential threat to the government, public gestures of redistributive expenditure are needed to counter it. … The conversion of swords into plough-shares [requires] a visible redistribution of plough-shares to the potential enemy." For peace to be maintained requires a "re-distributive expenditures in favour of the losers." http://bit.ly/Collier-1994-plough (Chapter 1)

As well as money, this applies to status and power. Frelimo was prepared to talk to terrorists, but not make concessions to them. Senior Renamo fighters integrated into the army and police were largely marginalised. Renamo did not benefit from privatisation, jobs, and so on, which were reserved for Frelimo. So Renamo saw themselves as outsiders, and never fully demobilised - keeping both seats in parliament and an armed militia. Even to try to get fair elections, Renamo head Afonso Dhlakama felt he had to go back to war.
   The lessons of history suggest this is the best time to negotiate with the men with guns and machetes in Cabo Delgado, when they are weak and dispersing. But the low level of fatalities so far shows they are simply returning home or breaking into small groups. As in Afghanistan, they will regroup and return to war. This is the time to talk and to reintegrate the insurgents - with "ploughshares" in the form of jobs, and a visible end to discrimination and marginalisation.
   George W Bush can say as US president he won the war in Afghanistan in 2001 - but he lost the peace. With Rwandan troops President Nyusi will be able to say he is winning the war in Cabo Delgado, and perhaps ride in triumph through the Frelimo Congress next year. But if he fails to talk to the insurgents, or treats them as Renamo was treated, be may lose the peace. But as with George W Bush, Nyusi can bask in glory and renewed fighting will be a problem for a future president.
   ("They shall beat their swords into ploughshares, and their spears into pruning hooks; nation shall not lift up sword against nation, neither shall they learn war any more" comes from the Old Testament book of Isaiah (2:3-4). The "plough share" is the metal blade of the plough that cuts into the earth. But the book of Isaiah also contains a warning - Isaiah's son is named Maher-shalal-hash-baz, which means "rush to plunder".)
   Seriously redressing the grievances and poverty in Cabo Delgado will require significant spending on jobs and education. It seems highly unlikely that the gas and mineral companies, or the Frelimo oligarchs, will pay the bill. Current IMF austerity policy will increase the poverty and marginalisation at the root of the war. And two decades of experience shows the private sector cannot or will not reduce poverty. Stopping a return to war will require a big increase in state spending. Will the IMF allow it? Or will the World Bank and the big donors provide the money without an IMF programme?
   Across the world, "don't talk to terrorists" plus austerity has led to endless civil wars. Is that inevitable in Cabo Delgado as well?
Jh


Vad händer i Klimatskogen vid Höjeåreservatet? av Gunnar Stensson

 Här är ju stopp! sa Anna, när vi kom till passagen under järnvägen vid Höje å i onsdags morse. Hur ska vi då komma till Klimatskogen?

(I samband med ett klimatmöte i Lund för ett par decennier sedan planterades träden för att kompensera för de internationella gästernas miljöpåverkan genom flygtransporter; därav namnet Klimatskogen).
   Vi tänkte kolla vilka ingrepp kommunen höll på att genomföra i bokskogen norr om dammarna efter beslutet att naturreservatet skulle göras mer tillgängligt för barn och andra besökare.
   Enda sättet att ta sig till dit var att gå tillbaka upp till Ringvägen, och sedan fortsätta längs Åkerlunds och Rausings väg och Värpingevägen. Av stegräknaren att döma nästan två kilometer.
 


 

Flera stora grävskopor och traktorer var i full gång på stigarna och bland björnbärssnåren vid fågeltornet när vi äntligen kom fram.
   En cyklist kom slirande nerför backen från Pilelyckan.
   – När jävelen kommer asfalten? ropade han till traktorföraren som bredde ut vitt grus på vägbanan. Det ska inte bli någon asfalt, fick han veta.
   Strax därpå kom ännu en cyklist. Här blir det fint, sa han. För fint, fortsatte han sedan kritiskt. Två perspektiv på kommunens åtgärder.
   Vi gick in i bokskogen. Den var fortfarande lummigt grön. Några gula löv låg i mossan. Stigen var markerad med rött. Den förde till en röjd yta där kommunen planerar en grillplats liknande den vid Flackarpsvägen. Platser för bord och bänkar var markerade. En linbana för barn planeras nerför sluttningen mot dammarna.

Som alltid rörde sig besökare längs dammarna. Vi pratade lite om naturreservatet. Oron för vad ingreppen innebär för djur och mångfald är stor. Snår och nässlor som utgör habitat för många djur är ersatta med gräsmattor. Vad betyder det för biotopen?
   Om Källby reningsverk läggs ner, vad händer då med dammarna? Denna morgon var fågellivet rikt. Svanungarna är nästan fullvuxna.
   Man har talat om att leda ån genom dammarna. Men åns vattenföring är opålitlig. Just nu finns det mycket litet vatten där.
   Man vill leda dagvatten till dammarna. Men det orenade dagvattnet är nedskitat av asfalt och rester från bildäck. Rena giftet för änder och gäss.
   Källby reningsverk garanterar ett jämnt flöde av renat vatten till Höje å via dammarna. Att förstöra dammarna vore ett fruktansvärt ingrepp i biologin. Det kan jämföras med ingreppet när de grävdes ut och cementerades 1934.
   Men beslutet om Källby reningsverk är ännu inte fattat. Inte slutgiltigt. Dammarna kan räddas.
   Vi skildes och vandrade var och en åt sitt håll.
   Kommunen måste vara varsam. Medborgarna bevakar vad den gör i Klimatskogen.




Här hittar du Klimatskogen

Mer information om Klimatskogen i Källby från Lunds hemsida:

Klimatskogen i Källby
Det ska vara nära till natur och saker man kan göra i naturen, var man än bor. Lundaborna ska få bättre möjligheter till rekreation, naturupplevelser, lek och möten inom gång- och cykelavstånd. I klimatskogen blir det nya gångstigar, lekmiljöer, fikaplatser med mera.
 


Illustrationen ger en uppfattning om vad som byggs i klimatskogen. Illustration: Maria Nilsson Fidler