En tidning med historia!: 1 maj 2014

2014-05-01

Bilder från första maj 2014 i Lund

Lördagsmusik

Helgeandskyrkan
3 maj kl 17
”Musik av Brahms”
Emma Jonasson, sång
Nicklas Jonsson, piano

Den 7 maj kl 18 arrangeras ett program med Staffan Heimersson “Vandringar i Afganistan....” Lokal: Järnåkraskolans kafé, Mellanvångsvägen 1 Fri entré, men gärna en skänk till SAK utbildningsinsatser i Afganistan
Svenska Afgankommittén i samarbete med Bokstödet (Järnåkrabibliotekets vänförening)

Midnattskörens Vårkonsert

Tid: Lördag 10 maj kl 20
Plats: Vita Huset, Uardavägen 131 på Östra Torn i Lund (Bakom ICA Tornet)
Entré: 100 kr, stud. 60 kr, barn under 10 gratis.
Biljetter: Biljettbyrån i Lund, tel. 046-13 14 15

Den legendariske spelmannen Klint-Olle från Delsbo gästar Midnattskörens vårkonsert!
Han passar också på att ge en workshop och dela med sig av sin känslofulla spelmansrepertoar,
Övriga gäster är: Jumping Joe, trollande clown och Lustspel, Lundastudenternas spelmanslag
Efter konserten blir det folklig dans!
Arr. Midnattskören i samarbete med Folkuniversitetet

Workshop: Spelmanslåtar med Klint-Olle
Tid: Lör 10 maj kl 15 -18
Plats: Vita Huset
Kostnad: 300 kr
Anmälan: Gösta Petersen

Lär dig trolla av Jumping Joe!
Tid: Lör 10 maj kl 13 -14.30
Plats: Vita Huset
Kostnad: 50 kr för barn från ca 5 år. Vuxna gratis i sällskap med barn.
Joe gör en magisk minishow varefter han kommer att lära ut några av sina bästa tricks!
Affisch »

1 maj i Lund

Några spridda noteringar
Såvitt red kan minnas var detförsta gången det gick fem demonstrationtåg genom Lund den första maj. Om vi tar det i tidsordning så var det:
1 Socialdemokraterna, ca 300 deltagare
2 Kommunistiska partiet, ca 30 deltagare
3 "Anarkisterna", ca 200 deltagare
4 FI, ca 250 deltagare
5 Vänsterpartiet, ca 1000 deltagare
Siffrorna är reds egna och synnerligen ca.
En annan nyhet som red känner sig säkrare på är att det var första gången två demonstrationståg möttes under sin vandring. Vänsterpartiet och "Anarkisterna" möttes i den ganska trånga S:t Petri kyrkogata. I den del av tåget där red befann sig skedde mötet under synnerligen gemytliga former. Om detta möte var en lapsus eller en ny syn på slika ting från polisens sida är oklart men om antalet tåg fortsätter att öka så lär det väl bli nödvändigt i framtiden också. Att även prova korsade demonstrationsvägar vill red avråda från på det bestämdaste!

Pusselbitar

De rödgröna rycker ifrån,
men S minskar. 33, 1% (-0,4). S lovar ingenting.
V växer, 9,4% (+1,8). Vinster i välfärden.
MP minskar, 9,9% (- 0,5), Friskolorna.
Fi växer, 2,3%. Jämställdheten
SD minskar, 7,6% (-0,2). Jimmie Åkessons Sverigeturné.
C minskar, 3,6% (-0,5). Nuon-affären.
FP minskar, 5,4% (-1,5). Skolpolitiken.
KD minskar, 3,0% (-0,7). Vård och omsorg.
M ökar, 24,6 (+1). Röster från Alliansens småpartier.
Två kan åka ut: SD och C.
Ett kan komma in: Fi
Allt enligt DN/Ipsos nya mätning 30/4

Dåvarande Säpochefen underkänner domen mot Guillou och Bratt av Gunnar Stensson

Det är inte någon nyhet att spioneridomen mot Bratt och Guillou vilar på orättfärdig grund. Det har vi vetat i mer än 40 år. Det är däremot en nyhet att dåvarande Säpo-chefen Olof Frånstedt underkänner domen och vill ha den omprövad (DN debatt 28/4). Ett av Olof Palmes största misstag var att spektakulärt låta gripa Jan Guillou hösten 1973.
   IB-skandalen, som handlade om att socialdemokrater i hemlighet svartlistade vänstersympatisörer och kommunister, hade kulminerat i maj och var på väg att klinga av. Jan Guillou hade inte mer att avslöja än han redan gjort i ett par nummer av FIB Kulturfront.
   I Lund anordnade FNL-gruppen och FIB Kulturfront ett möte i AF:s stora sal med Guillou som dragplåster. Visst talade han om IB-affären, men det egentliga syftet att använda honom som publikdragande och rolig medhjälpare vid en solidaritetsaktion för FNL, när han nu tillfälligt uppnått en stjärnstatus som var få vänsterister förunnad.
   Men när polisens insatsstyrka klampade uppför trappan i den studentlägenhet i centrala Lund där Guillou övernattade blåstes nytt liv i IB-skandalen.
   Sedan följde rättegången och fängelsedomen. Så säkrade man att IB-skandalen skulle fortsätta att undergräva socialdemokratins förtroende nationellt och internationellt i åratal, inte minst i vänsterkretsar. Och ännu när mer än 40 år förflutit kastar den sin skugga över minnet av Olof Palme!

Vill vi ha en rättvis skola? av Gunnar Stensson

Karriärtjänsterna för lärare ger en bonus på två månadslöner till de lärare rektorerna utnämnt. Deras arbetstid och arbetsuppgifter påverkas inte. Lärarna i Lund har reagerat skarpt mot reformen som skapar godtyckliga privilegier.
   Jan Björklund sa i radioekot 30 april att det var meningen att förstalärarna skulle fortsätta som vanligt, men få högre lön. Rossana Dinamarca (V) replikerade, att så lät det inte från början. Karriärtjänsterna för lärare var bara ytterligare en slarvigt genomtänkt och slarvigt genomdriven reform. Borås kommun deklarerade att man inte hade resurser att minska förstalärarnas arbetstid eller på annat sätt förändra deras villkor

Allt fler elever får allt sämre chanser, allt sämre utbildning och allt sämre betyg. Regeringen bryter i allt snabbare takt mot utbildningsväsendets portalparagraf om den likvärdiga skolan.
   Mest har likvärdigheten urholkats under Jan Björklunds tid som skolminister. 1993 berodde 3 procent av betygsskillnaderna på bristande likvärdighet mellan skolorna. Nu har siffran stigit till 11,3 procent enligt en undersökning av Kajsa Hansen Yang vid Göteborgs universitet (DN 28/4).
   En av orsakerna är betygsinflationen. Skolor sätter utan grund höga betyg för att dra till sig elever och skolpengar. De skolor som sätter rättvisa betyg förlorar elever och skolpengar. En konsekvens är att dagens betyg saknar informationsvärde. Betygen har stigit medan kunskapen sjunkit.
   Nu visar det sig att de statliga miljardbidragen till lärarlyftet, matematiklyftet och karriärtjänsterna för lärare, som regeringen skryter med, bara förvärrar orättvisorna! Miljarderna hamnar i storstäderna samtidigt som mindre kommuner förhindras att söka dem på grund av de ökade kostnader de medför. Det blir för dyrt för små kommuner.
   Ett förstatligande skulle skapa förutsättningar att återställa skolans likvärdighet. Men Alliansen vill nog varken ha jämlika lärare eller en likvärdig skola.

Nazismen inom kyrka, näringsliv och universitet på 1930-talet av Gunnar Stensson

”Kanske en ny liten Hitler”, sa prostinnan och lutade sig över vagnen där jag satt som tvååring en vårförmiddag 1935. Jag vet inte vad mina chockade föräldrar svarade. Men uttalandet blev ihågkommit i min familj. Episoden inträffade i Uppsala, men hade likaväl kunnat utspela sig i Lund. Den ger en antydan om kyrkans aningslöshet i förhållande till nazismen - även om det naturligtvis inom kyrkan fanns många undantag.
   Jan Guillous senaste bok ”Rött och svart” handlar om en norsk-svensk företagarfamilj under 1920- och 30-talen och utspelar sig i Berlin och Saltsjöbaden. De tre norska bröderna Lauritzsen utbildades i Dresden, byggde broar i Sverige och Norge och engagerade sig i tysk industri och tyskt bostadsbyggande.
   Det ger Jan Guillou möjlighet att ur ett övergripande företagarperspektiv skildra den tyska hyperinflationen, revanschismen, de sociala motsättningarna och den framväxande nazismen - som bröderna Lauritzsen inte kan ta på allvar med dess antisemitism, uniformer, folkdräkter, brutalitet, pöbelvälde och vilt gastande ledare. Det är ju bara för dumt, tycker de. Och sedan blir det för sent.
   Brödernas kulturella intressen leder till att en av dem köper Theater am Schiffbauerdamm där Bert Brecht sätter upp Tolvskillingsoperan. Skildringen av detta är initierad och mycket underhållande. Läsning för Röda Kapellet.
   Harald, son till den äldste brodern, sätts i tysk elitskola – och utvecklas till nazist. I ett otäckt avsnitt som, liksom boken i övrigt, är väl dokumenterat, berättas hur Harald rekryteras av den nazistiska Organisation Consul, som initierar pojkarna genom att låta dem genomföra politiska avrättningar. ”Verksamhetens karaktär av övning och rekrytering förklarade alltså att man nöjde sig med att skjuta vilken som helst flygbladsutdelare, ja röd flygbladsutdelare förstås, misstag på den punkten vore sannolikt oförlåtligt. Det var själva akten att döda sina fiender som var det avgörande.”
   Jan Guillou är väl påläst. Hans berättelse är skriven med distans från vad som sker och medvetet konstruerad så att de avgörande händelserna i den historiska utvecklingen kommer i fokus. Han anknyter till tendenser i samtiden – 2014 – då rörelser som Svenskarnas parti och Svenska Motståndsrörelsen imiterar nazismens metoder från tiden före maktövertagandet.
   30-talet skildras också i Stefan Zweigs ”Världen av igår” liksom i ”Haren med bärnstensögon” av Edmond de Waal. Båda böckerna dokumenterar nazistisk våldsutövning under åren före maktövertagandet. I fokus står Österrikes anslutning till Nazityskland 1938 och de fasansfulla pogromer som då genomfördes i Wien.
   Sverker Oredsson har kartlagt det omfattande tyskvänliga och nazistiska inflytandet i Lund under 1930- och 40-tal i ”Lunds universitet under andra världskriget”, utgiven 1996 av Lunds universitetshistoriska sällskap. Nationalism, konservatism, antisemitism och rasism präglade många akademiker och studenter under dessa år. Lund var genom närheten till Tyskland och de vetenskapliga och kulturella förbindelserna särskilt sårbart för nazistiskt inflytande. En professorska i Lund hade 1935 lika lätt som en prostinna i Uppsala kunnat kläcka ur sig repliken: ”Kanske en ny liten Hitler.”

Ship to Gaza utsatt för terrorattack

Gazas Ark - nu till hälften sänk i hamnen i Gaza

Klockan 03:45 lokal tid den 29 april fick nattvakten ombord på Gazas Ark, Ship to Gazas och Freedom Flotilla Coalitions senaste båt nere i Gaza Citys hamn, ett telefonsamtal om att lämna båten eftersom den skulle bli attackerad.
   Han gav sig av, men återvände snart då ingenting hände. Några minuter senare skakade en stor explosion båten och gav den omfattande skador. Båten sjönk delvis och vilar nu på den grunda havsbottnen. Vakten blev inte skadad i explosionen men fördes till sjukhus för observation.
   På plats i Gaza City finns sedan sent i höstas Charlie Andreasson, matros ombord på S/V Estelle från aktionen 2012, som hjälpt till att färdigställa arken inför avsegling. Ship to Gaza inledde för ett tag sedan sin varukampanj för att fylla Gazas Ark med palestinska exportprodukter, en kampanj som trendade högt på Twitter senast igår.
   Gazas Arks projektledare Mahfouz Kabariti säger: ”Omfattningen och förhållandena kring skadorna håller på att utredas. Vi uppdaterar när så är möjligt.”
   ”Freedom Flotilla Coalition förbereder vårt agerande som ett svar på detta fega terrordåd, men vår ståndpunkt är klar: varken denna eller andra attacker kommer att stoppa våra försök att bryta den illegala blockaden av Gaza”, säger David Heap i Gazas Arks styrkommitté.
   ”Båtar från Freedom Flotilla har saboterats tidigare. Den här attacken kommer när vi var bara veckor ifrån att segla iväg. De kan sänka en båt, men de kan inte sänka en rörelse, säger Ship to Gazas talespersoner Ann Ighe och Dror Feiler.
Läs mer »

Uttalande om attacken mot Gazas Ark
Judar för Israelisk-Palestinsk Fred fördömer attacken mot båten ”Gazas Ark” som sprängdes tidigt på morgonen den 29 april i Gazas hamn. Båten som iordningställts under mer än ett års arbete, skulle frakta hantverk och jordbruksprodukter från Gaza till beställare, främst i Europa. Syftet är att bryta Israels illegala blockad av Gaza.
   JIPF stödjer de initiativ som tagits för att bryta blockaden, våra medlemmar har seglat med Ship to Gaza och stöttat byggandet av Gazas Ark.
   Av allt att döma är sprängningen ett sabotage utfört av krafter som motsätter sig palestiniernas rätt att handla med omvärlden.
   Turligt nog fick ingen människa sätta livet till.
   Dådet bidrar till att sabotera den sköra fredsprocessen mellan Israel och Palestina. En rättvis fred är en förutsättning för ett bra liv för såväl palestinier som israeler.
   Taget vid styrelsemöte för JIPF Sverige den 29 april 2014.
Ilan Cohen (cohen.ilan46@gmail.com)
   tel. 0768/186072, talesperson för JIPF
Olle Katz (ollekatz@gmail.com)
   tel. 0708/943402, talesperson för JIPF

Lisbeth Å. en hubot? av lillbjörnen

Om rubrikens lätt medelålders "pingla" tittar ut över SVT:s publikhav inkl. VBläsarna med nåt förebrående men samtidigt förbryllat och smickrat i blicken så fick nog ved. en kopia av mitt mail - enkla teleprompterryttare adresseras ej direkt. Vi får sen se om assauts de citoyen blir a la mode även la Suède så entrédelen till Sanningsministeriet på Gärdet kan bli en smula deformerad efter vaktpersonalen getts möjlighet retirera, förstås. Civiliserat barbari och måttlighet även kring bärsärkagång gott folk, verkar som nån knyckt mitt koncept för Fysisk politik vs postversionen av la maison de peuple! En FSB-trojan i min himmagjorda P4:a? Tänk dom hittar rätt där, snart får man väl ett tackmail från Kreml och gärna genstabch även, den strame bak Krigsplan Civil för Ukraina.

CB har ju varit smått osynlig i PS-media sista veckan även om på västlig säkpolkonf i Estland, enl. en av PTO:s favoritdamer vid namn Dahl. Hon ingick i Ivar Ekmans panel i lördags - vad tyckte ni? CB blev ju kallad krigshetsare i ring P1 och kanske har torrt magistrale Reinfeldt funnit anledn. påpeka att UM är underordnad SM med då både regering och sossar bak sig. Kan ju kosta Gotland på 50 år med minimal hyra samt halva Muskö och en svenskfinansierad marinbas vid Stenungssund jämte en obegärd minering kring Bornholm för den tror björnar är i ide året om. Skrev så ett kort till den nu sitter på Kollontajs forna excellensstol och begärde en Spetsnazop. mot CB, när denne ylade som värst. Snällt så SÄPO slipper ånga upp! Var framfusig nog begära xa kopia till Hamiltonskan fast nog klokt kolla om kortet alls kom fram .. Hamnade väl i en inbox "exekutiva ärenden, brådskande" i Grå Huset.

Föreslog vidare inreseförbud för de'min. Ohlsson samt att fyra namngivna SR/SVT-korrar skulle deporteras till tf öst-västlinje längs Dnjepr, att placeras i demarkationsroddbåten sen lösen krävts och getts via temp teleledn å flodbotten. Dock än bättre om blir omhändertagna in situ att säga. En småhalt madame Löfgren med rispor i ansiktet och blåmärken på skämmiga ställen, tja nog meritblessyrer för en chefsmodul hemmavid och MUST-sergeant Jönsson med vol. POW förhörskursen från Karupsbunkrarna månne hamnar på NATO-uppdrag i Minsk så se upp Belorus KGB!

Min PS-krönika sist var ju rätt tam man blir ju matt och handfallen av all Sodom&Gomorra i licensfinansierade fora och TV4 snart lika lättviktig som sina extrakanaler - och så slopat lokalt. I SVT är det vulgobarocka digitala effekter med bombasm-jinglar samt scen-skuttande nyhetsansvariga och så div nätkopplingar jämte allt annat i gränslösa lekstugan. Fast BBC värst - det minner om Ludvig XIV mellanvägs chambre dormir publique och grande salle de la cour när räknas ner till nyhetsdags! Om ni skulle satsa på spartansk, kritisk och intelligent samt hemskt gärna politiskt och ideologiskt neutral omvärldsbevakning med hög akad. faktor istället? Med sista menas inte blott emeritus Gerner, försvarets framskjutne anti-kommissarie från Uppsala och 80-talet. KrG var ju gäst hos Linder i Axess ännu en fd SvD polchef med många +points hos oss sinistra. Och var inte Gerner med i Civilisationsserien oxå, med Gür? Axessredaktionen kan väl inte släppa loss en sån professorsclown hur som, ju en kvalitetskanal. Överraska med kritiska frågor kring mixtaburetten på 80-talet och var hans hat mot allt ryskt, socialistiskt och östkulturen generellt bottnar. Och en surprise-panel med nån vänsterhällad, så Svante Nordin och nån yngre akademiker typ han bak Tingsten och CIA. Blanda med siktpunkt årets praktgräl i stundtals väl stillsamma Chopinsmäktande Axess! Och med en leg läkare i kulisserna så vi inte skickar överkammaren akut till kardiologen.

Tror jag uppvaktar Eva med en kopia samt minner om att svar ej erhållits om hon överste inom psykförsvaret fram till ev. pension som general och hur vapenslagsbeteckn. för en statlig, överordnad propagandaofficer ser ut. En riktig Svenssonfjäsk är hon SVT:s ex nöjeschef och fältropet för VD-gärningen var väl "Underhållning till döds". Vadå, modernklassiskt bokcitat ... Små fjunlätta k-journalister å SR äro Gunnar Bolin och Måns Hirschfeldt (son t. ?) och han halvindiern i SVT samt Sahlin osv. Och Anna Hedenmo kan väl köra en remake av rättegången mot Cecilia Uddén fast med östkorrar från Dixelius över Stig Fredriksson till Claes JB och fråga vem som försvaret utbildat samt om dom fick lära sig elchocker och sömndepravation samt nej t. toaärende på S1. Dock ej Stig, tillhörde väl "skönandarna" och universitetsutbildad endast. Måtte kriget komma snart en sån här fred är mer än vi mäktar.

1 maj 2014, Lund av Ali Esbati

Ali Esbati
Det talade ordet gäller

Kamrater, partivänner, mötesdeltagare. Välkomna till denna högtidsdag av fest och allvar.

Vi som står här har all anledning att fira. Oavsett om vi idag har hållit i ett handskrivet plakat, målat banderoller hela gårdagskvällen eller vandrat i tåget med händerna lite ovant i fickorna – så är alla vi som har kommit hit en del av något större. Vi firar tillsammans för att vi vet att vårt samhälle hade varit så mycket hårdare utan tidigare generationers kamp, och att vår värld kan bli så mycket bättre genom vår egen.

Vi har mycket att vara stolta över och stå upp för.
Den som har ett fast jobb i Sverige idag kan inte avskedas på stående fot utan sakliga skäl. Därmed får man en större frihet, kan säga ifrån tydligare om något är galet. Det är resultatet av kamp. Men det är också något som hotas av osäkra anställningar. Vi är tacksamma för dem som gick före. Men nu kavlar vi upp ärmarna för tryggare och bättre jobb. Vänsterpartiet vill sätta stopp för möjligheten att stapla osäkra anställningar på varandra i evig tid, vi ska stärka den lagliga rätten till frivillig heltid, och vi ska täppa till de hål som ger företag rätt att utnyttja bemanningsanställda under långa perioder, istället för att anställa fast. Detta, mina vänner, är en frihetskamp.

En del av oss som är här idag, är föräldrar som kan vara mer med sina barn tack vare en betald föräldraförsäkring. Det är något som successivt har blivit möjligttack vare vunna politiska strider. Det ska vi vara glada för – samtidigt som vi fortsätter att arbeta för att försäkringen ska utvidgas och individualiseras, och inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor nötas ned.

Vi firar också själva det faktum att arbetarrörelsens högtidsdag är en helgdag. Varje år anmäler sig bittra borgare till tjänstgöring för att ifrågasätta våra samlingar. Deras hån har något nervöst och ensamt över sig. I år tyckte Centerns skojfriska ungdomsförbund att det vore en ”kul grej” att be folk fotografera deltagare i tågen och lägga upp bilderna på nätet, med rubriken The Walking Red, som alltså anspelar på zombier. Uppmaningen har nu dragits tillbaka efter påpekanden om att denna typ av verksamhet mot vänstern normalt genomförs av nazistiska grupperingar. Kvar finns ett digitalt eko av desperata ökenrop. En dag som denna kan vi väl glädjas lite grann också åt det. Vi är The Walking Red med stolthet och glädje. När vi går, står, sitter, rullar, debatterar, affischerar, organiserar, agiterar, knackar dörr och springer i trappor – så är vi inte ensamma. Vi står upp för varandra och vi går in i framtiden. Idag unnar vi oss att fira det. Det får ni gärna twittra ut, centernyliberaler.

Kamrater och demonstranter, kampen mot fascistiska, rasistiska och högerpopulistiska krafter är en av vår tids ödesstrider. Och en vänster som ska vara relevant måste som många gånger förut stå i första ledet.

Och när vi står där måste vi röra oss framåt på två ben. Det ena är att bemöta rasistiska insinuationer; inte låta rasistisk praxis normaliseras. Det är därför som man måste protestera, när makthavare som integrationsminister Billström drar skrönor om jätteproblem med invandrarkids på Malmös skolor som inte får simma, med det uppenbara syftet att etablera misstro och distans. Det är framför allt därför som det är fantastiskt glädjande, när människor på skolor och arbetsplatser säger ifrån mot rasismen: när de värnar sin egen och sina arbetskamraters värdighet genom att säga: nej tack, den som vill splittra, etnifiera och nedvärdera, är inte en del av vårt vi. Det är hjältemod i vardagen.

Det andra benet – det är kampen för social rättvisa. Det mest gynnsamma växthuset för fascism och högerpopulism, det är när folkstyret framstår som meningslöst och irrelevant. När förändring ses som synonymt med förfall, när framtiden upplevs som omöjlig att påverka, när strävanden aldrig får lov att vara kollektiva. Då kan sociala problem beskrivas i etniska termer. Då kan både ängsliga mellanskikt och utstötta från samhällets välfärdsgemenskap mobiliseras, för hårdare tag och snävare välfärd. För att vända den utvecklingen måste vi ta strid för en ekonomisk politik för minskade sociala klyftor, för rätten till arbete, fritid och kultur för alla. Det är vänsterns ansvar. Det är ett ansvar vi måste hjälpas åt att ta varje dag.

Vänner och mötesdeltagare. De senaste åren har runt nio miljarder kronor av våra skattepengar sipprat ut till privata vinster inom välfärdsområdet. Det motsvarar till exempel lönekostnaderna för 23 tusen undersköterskor. Ja – tjugotre tusen undersköterskor. Jag tror man måste vara mycket renlärig i sin marknadsfundamentalism, för att inte förstå att det är ett problem.

Fram till valet i september och så länge det behövs därefter ska vi därför resa frågan: var tycker du att pengarna behövs mest? För att minska stressen i äldreomsorgen? För att få råd till fler specialpedagoger i skolan? Till att fixa krisen på BB runt om i landet? Eller… Kanske till väldigt, väldigt många cocktails på Caymanöarna och Bahamas, för ägarna av ”riskkapitalbolagen”, som har haft den fräsiga affärsidén att ta kapitalet till skatteparadis och outsourca riskerna till kommuner, landsting och stat? Man måste inte alltid ha svaren – ibland räcker det med att ställa frågorna.

Men resultatet av att kommersiella vinstintressen har planterats in i välfärden, är större än vinstläckaget i mångmiljardklassen. En effekt är att icke-kommersiella företag – ni vet de där som högern hyllar under högtidsstunder – de slås ut. En annan effekt är att också offentliga aktörer tvingas anpassa sig till den enkelspåriga marknadslogiken. Som när skolor lägger pengar på reklam för att locka till sig elever, eller när vårdcentraler måste prioritera förkylningar för att inte gå back på multisjuka. Detta är intet mindre än en civilisatorisk tillbakagång.

Att vinstintresset ska bort från välfärden, det är något som har ett mycket brett stöd i Sverige idag. Nästan överallt, men inte i riksdagshuset. Där står Vänsterpartiet idag ensamt. Det är förstås glädjande att Socialdemokraterna och Miljöpartiet på olika sätt har börjat se och förhålla sig till de här fundamentala problemen. Samtidig velar de och kommer med utspel om att kanske kan folkpartiet eller centern vara med och så får vi väl se. Det som därför definitivt står klart, det är att rödgröna väljare som önskar sig en välfärdssektor i välfärdens tjänst, måste förlita sig på vänsterpartiet. Det är vad en röst på vänsterpartiet i höstens val betyder: bort med vinstintresset – bara det bästa är gott nog åt folket.

Kamrater, för några år sedan prövade Moderaterna parollen Föregångslandet Sverige. En ganska passande paroll. Sverige har blivit världsmästare på att sluta vara i världstoppen på område efter område. Sverige är ett av de länder där inkomstskillnaderna har ökat snabbast. Skolresultaten uppvisar en unik kollaps. Sverige har gått från topp till nedre halvan när det gäller att ha en god arbetslöshetsförsäkring. Ser man på pensioner i relation till lönenivån, stupar de svenska mot botten bland industriländerna

Medan argumentationen för regeringens politik blir allt mer bisarr, mobiliserar rikingar och kapitalägare för att med näbbar och klor försvara de privilegier som har vuxit de senaste åren. Avskaffad förmögenhetsskatt och rader av skatteavdrag är en sak. Man ser det uppenbarligen också som en skymf när subventionerad hushjälp, miljardbidrag till ägare av restaurangkedjor och dragningsrätt på skattemedel inom välfärden ifrågasätts. Då slänger man in de riktigt stora pengarna och då engagerar man sina skarpaste hjärnor. Som nu senast när hotell- och restaurangarbetsgivarna rekryterade Maud Olofsson.

Mot utspelspolitiken och faktaföraktet ställer vi en ekonomisk politik för märkbar samhällsförändring och upprustning.

I vänsterpartiets vårbudgetmotion kan man se hur en konkret politik skulle kunna se ut om man vill lyfta låginkomsttagarna, bygga en gemensam välfärd att lita på, och investera i jobb, utveckling och klimatomställning.

Där kan man till exempel se hur bemanningen inom äldreomsorgen kan stärkas med 9000 undersköterskor, underhållsstödet höjas med 400 kronor, försörjningsstödet för barnfamiljer höjas med 300 kronor per månad och barn, och utrymme skapas för mindre barngrupper på förskolan och fritids, för att bara nämna några exempel som ger en bild av våra prioriteringar.

De största pengarna lägger vi på investeringar och energiomställning. Vi gör det för att allt annat är oansvarigt, bakåtsträvande och på lite sikt faktiskt livsfarligt. Självklart behöver vi fler hyresrätter och upprustade välfärdslokaler. Naturligtvis behöver vi storsatsa på järnväg och kollektivtrafik. Och självklart måste det skapas utrymme för energiomställning och klimatsatsningar i kommunerna.

Medan regeringen den senaste åttaårsperioden har lagt 30 gånger mer pengar på skattesänkningar än på välfärdssatsningar i kommuner, finansierar vi våra förslag, våra stora välfärdssatsningar inom en ram som innebär att ingen som tjänar under 30.000 i månaden får höjd inkomstskatt. Medan regeringen totalt har misslyckats med att knäcka massarbetslösheten, kommer våra förslag att försiktigt räknat ge 40.000 nya jobb redan det första året.

Det är inte resurser som saknas i Sverige, kamrater. Det är viljan att satsa dem där behoven finns istället för där Maud Olofsson råkar ha funnit sina uppdragsgivare.

Vänner, vår ekonomiska politik är förankrad i nuet men har blicken fäst mot framtiden. I en kvävande ekonomisk-politisk debatt där de stora framtidsfrågorna lämnas obesvarade i dueller mellan de två största partierna, måste vi i vänstern utmana den rådande ordningen.

I åtminstone något decennium nu har de ekonomiska makthavarna och deras språkrör tutat i oss att vi inte har råd med framtiden. Att i takt med att vi blir friskare och rikare, måste vi också minska ambitionerna inom den gemensamma välfärden och använda de tekniska framstegen till att springa fortare och lönearbeta mer. Logiken här är en ren klasslogik. Det låter bättre att framställa saken som järnhårda ekonomiska lagar, istället för att sälja in det egentliga budskapet: att plånbokens tjocklek ska betyda mer, att många ska slitas ut för att få ska leva ett ännu mer privilegierat liv.

Men kamrater, om detta kommer det att bli strid. Ja, vi ska arbeta för att leva gott – och vi ska vara många som arbetar och vi ska arbeta effektivt. Men vi ska inte enbart leva för att lönearbeta. När produktiviteten förbättras måste vi kunna ta ut en del av det i kortare arbetstid. Det ger oss ett bättre förvärvsarbetsliv, en friare vardag och större möjligheter att klara klimatet. Historien lär oss och fakta visar oss: nämligen att vi har valmöjligheten. I vänsterpartiet vågar vi ha visioner – inte lösa drömmar utan en tydlig färdriktning – för en annan och bättre framtid. Arbetstidsförkortning ska upp på den politiska dagordningen! Vi vill ha sex timmars arbetsdag!

Kamrater och mötesdeltagare,
Första maj är en dag för allvar och firande. Och firandet framöver blir roligare ju fler vi blir. Vänsterpartiet har redan passerat 16.000 medlemmar. Vi vill bli fler. Om du inte redan har tagit steget: kom med, utifrån dina egna villkor. Så möts vi lättare i den vardagliga kampen; vi sträcker oss ut och upp, vi tar vår egen mänsklighet på allvar.

Och så ses vi väl på segerfesterna. Den 25 maj. Och den 14 september.
Tack – och välkomna vidare.