Nazismen inom kyrka, näringsliv och universitet på 1930-talet av Gunnar Stensson

”Kanske en ny liten Hitler”, sa prostinnan och lutade sig över vagnen där jag satt som tvååring en vårförmiddag 1935. Jag vet inte vad mina chockade föräldrar svarade. Men uttalandet blev ihågkommit i min familj. Episoden inträffade i Uppsala, men hade likaväl kunnat utspela sig i Lund. Den ger en antydan om kyrkans aningslöshet i förhållande till nazismen - även om det naturligtvis inom kyrkan fanns många undantag.
   Jan Guillous senaste bok ”Rött och svart” handlar om en norsk-svensk företagarfamilj under 1920- och 30-talen och utspelar sig i Berlin och Saltsjöbaden. De tre norska bröderna Lauritzsen utbildades i Dresden, byggde broar i Sverige och Norge och engagerade sig i tysk industri och tyskt bostadsbyggande.
   Det ger Jan Guillou möjlighet att ur ett övergripande företagarperspektiv skildra den tyska hyperinflationen, revanschismen, de sociala motsättningarna och den framväxande nazismen - som bröderna Lauritzsen inte kan ta på allvar med dess antisemitism, uniformer, folkdräkter, brutalitet, pöbelvälde och vilt gastande ledare. Det är ju bara för dumt, tycker de. Och sedan blir det för sent.
   Brödernas kulturella intressen leder till att en av dem köper Theater am Schiffbauerdamm där Bert Brecht sätter upp Tolvskillingsoperan. Skildringen av detta är initierad och mycket underhållande. Läsning för Röda Kapellet.
   Harald, son till den äldste brodern, sätts i tysk elitskola – och utvecklas till nazist. I ett otäckt avsnitt som, liksom boken i övrigt, är väl dokumenterat, berättas hur Harald rekryteras av den nazistiska Organisation Consul, som initierar pojkarna genom att låta dem genomföra politiska avrättningar. ”Verksamhetens karaktär av övning och rekrytering förklarade alltså att man nöjde sig med att skjuta vilken som helst flygbladsutdelare, ja röd flygbladsutdelare förstås, misstag på den punkten vore sannolikt oförlåtligt. Det var själva akten att döda sina fiender som var det avgörande.”
   Jan Guillou är väl påläst. Hans berättelse är skriven med distans från vad som sker och medvetet konstruerad så att de avgörande händelserna i den historiska utvecklingen kommer i fokus. Han anknyter till tendenser i samtiden – 2014 – då rörelser som Svenskarnas parti och Svenska Motståndsrörelsen imiterar nazismens metoder från tiden före maktövertagandet.
   30-talet skildras också i Stefan Zweigs ”Världen av igår” liksom i ”Haren med bärnstensögon” av Edmond de Waal. Båda böckerna dokumenterar nazistisk våldsutövning under åren före maktövertagandet. I fokus står Österrikes anslutning till Nazityskland 1938 och de fasansfulla pogromer som då genomfördes i Wien.
   Sverker Oredsson har kartlagt det omfattande tyskvänliga och nazistiska inflytandet i Lund under 1930- och 40-tal i ”Lunds universitet under andra världskriget”, utgiven 1996 av Lunds universitetshistoriska sällskap. Nationalism, konservatism, antisemitism och rasism präglade många akademiker och studenter under dessa år. Lund var genom närheten till Tyskland och de vetenskapliga och kulturella förbindelserna särskilt sårbart för nazistiskt inflytande. En professorska i Lund hade 1935 lika lätt som en prostinna i Uppsala kunnat kläcka ur sig repliken: ”Kanske en ny liten Hitler.”