Tom Lehrer 80

Surfande på nätet inhämtar jag att Tom Lehrer, min ungdoms idol, fyllde 80 i början på april. Han har inte uppträtt offentligt sedan mitten av 1960-talet och hans samlade verk lär omfatta exakt 37 visor. Men vilka texter och vilka kongeniala melodier! Och nu finns många av hans framträdanden tillgängliga på YouTube, pärlor som t.ex. Send the marines och I got it from Agnes. Men så här i vårens glada tid tycker jag det passar bäst med Poisoning pigeons in the park.
Lucifer

Med all respekt för Lucifers vårkänslor så kan red inte helt hålla med om vad som passar bäst, vår favorit hittan ni nedan. Tyvärr så är den ständigt lika aktuellt.

26:e april i Lund

Torgmöte

Demokratisk Vänster har torgmöte den 26 april på Mårtenstorget kl 11 – 12
Våren är här: tid för vitsippor, magnolior och politiska torgmöten. Demokratisk Vänster kör igång med säsongens första torgmöte den 26 april, dvs nu på lördag.
Kom och träffa kommunalpolitiskt förtroendevalda, lyssna på korta appelltal, diskutera politik och väder!

---------------------------------------------------------------------------------------------

Seminarium om identitet, kultur, nation och stat
i Israel/Palestinakonflikten

Den 26 april kl. 13-15, Kulturens auditorium, Tegnérsplatsen, Lund
En tvåstatslösning har stått på dagordningen i sextio år. Den palestinska presidenten Arafat föreställde sig en union mellan Israel, Jordanien och Palestina. Historikerna Ilan Pappe och Tony Judt, med anknytning till Israel, argumenterar för en enstatslösning. Vad talar för och emot en enstats- respektive tvåstatslösning?

I panelen:
Jorge Buzaglo, docent i nationalekonomi; aktiv i Judar för israelisk-palestinsk fred
Nu’man Kanafani, universitetslektor, Afdeling för International Økonomi og Politik, Köpenhamns universitet
Sune Persson, docent, institutionen för globala studier, Göteborgs universitet
Moderator: Gert Andersson, överläkare, aktiv i Palestinagruppen i Lund
Fritt inträde.
Arrangör: Palestinagruppen i Lund, med stöd av Kulturen, demokratisk vänster, FN-föreningen, miljöpartiet, socialdemokraterna och vänsterpartiet i Lund samt Tema Palestina, Malmö.
Se även www.temapalestina.com och www.panora.nu

---------------------------------------------------------------------------------------------

Håkan Carlsson-konsert i Stadshallen

Lördag 26 april, Stadshallen i Lund
Håkan Carlsson heter rektorn för musikskolan i Höör som gjort sig känd som styv dirigent och tonsättare. Han har skrivit en rad spännande musikverk direkt för Röda Kapellet. Han är också en återkommande gästdirigent för oss och för deltagare i våra regelbundet återkommande musikläger. Hans kapacitet har uppmärksammats, och nyligen fick han jobbet som chef för Kulturskolan i Lund.
I början av maj fyller han femtio, och vi vill hylla honom för hans fina musik och samtidigt hälsa honom välkommen till Lund. Det gör vi genom att direkt efter vårt appellmöte kl 11 - 12 på Stortorget lördagen den 26 april ge en specialkonsert för Håkan i stadshallens foajé på andra våningen. Röda Kapellet, Skånska Jernbanekapellet och Joakim och Maria Casagrande spelar musik av Håkan.
Fri entré och alla är hjärtligt välkomna att lyssna. Ägna en stund i det vackra aprilvädret åt att lyssna på vacker och spännande musik innan du åter kastar dig ut i den kommersiella svängen.

Första maj i Lund

Demonstrationen (ca tider)
14.00 Samling på Stortorget i Lund (pins, gör egna plakat, träna slagord, lyssna på musik, gör egna knappar, etc)
14.10 Hej och välkomna
Korta hälsningsanförande
Musik
14.20 Lars Ohly
Uppställning
Röda Kapellet/Flåset
15 Avmarsch
15.30 tillbaka på stortorget
Appeller från olika inbjudna organisationer
Vänsterkören/musik
16.15 Internationalen

Stadshallen
ca 13-17 Caféet öppet
19.30 - 21.30 Sjung med Röda kapellet

Krafts torg
ca 16--Picknick

Smålands nation
ca 17.30 Gratis film för barn
ca 18-23 Fest för hela vänstern

Första maj med Demokratisk Vänster, Magle Lilla Kyrkogata 2,
Röda Kapellet inleder med musik kl 15.45
Tal av:
Gunnar Stensson, ”Efter 11 september – Hämndens politik”
Ann Schlyter ”Global kvinnosolidaritet”. Mötet varar som längst till kl. 17.30.

Socialdemokraterna
Avmarsch från Stortorget kl. 12.30
Margareta Winberg talar i Folkparken kl. 13.00.

Kommunistiska Partiet
Röd Front-möte i Lund utanför Konsthallen vid Mårtenstorget kl.12.00.
Talare:
Nils Littorin, journalist på Proletären
Bengt Kristersson från Kommunistiska partiet
Olof Johansson från RKU.

Revolutionär första maj 2008
15.00 Sankt Knuts torg i Lund
Alla socialistiska kollektiv och personer är välkomna att delta på förstamajfirande med Revolutionär Första maj. Ta med er banderoller och flaggor om ni vill! Vi kommer som vanligt att avsluta demonstrationen med en pic-nic med matförsäljning på plats, denna gång tillsammans med Vänsterpartiet. Vår gemensamt beslutande paroll som kommer att stå på frontbanderollen är ”allt åt alla”

Sjung med Röda Kapellet första maj
Efter demonstrationer, röda fanor och långa tal bjuder vi in till allsång i Stadshallen (foajen andra våningen).
En nordisk folkbildningsorganisation (NSFOF) har låtit göra en nordisk rödgrön sångbok som kom ut för ett tag sedan. Den innehåller 116 sånger om solidaritet och rättvisa, jämställdhet och miljö.
Samtliga nordiska länder är representerade. Ur sångboken sjunger tillsammans vi ett antal sånger med stöd av orkestern, Bengt Halls (som varit redaktör för sångboken) dragspel och den danske trubaduren Per Warmings klaver och gitarr.
Det börjar 19.00 och håller på till 21.30 eller till rösten inte orkar längre.

Sören Wibe efter Nils Lundgren? av Gunnar Stensson

Sören Wibe uttrycker stor tillfredsställelse över erbjudandet om en styrelsepost, (ev. ordförandepost) i Junilistan. Det innebär att han knappast kommer att stå till förfogande för v. Kanske kan han bli Nils Lundgrens efterträdare som Junilistans samlande namn inför EU-valet och fånga röster som annars skulle gå till sverigedemokraterna. Men Junilistan har inte EU-utträde på sitt program (något som Nils Lundgren lyckades dölja väl i det förra EU-valet). På den punkten står vänsterpartiet ensamt i konkurrensen med sverigedemokraterna.

Varje sliten kavaj… av Gr

… blir en mantel av strålande ljus. Vi ses väl på arbetarrörelsens stora internationella högtidsdag? För ni tänker väl inte gå på kristihimmelfärdsdagsgudstjänsten?

Crossover?
I höstas erbjöd Röda Kapellet genom en rundskrivelse sina tjänster till en bred samling organisationer i sydvästra Skåne. Det kom ett snabbt svar från socialdemokraterna i Malmö: Vi brukar ha tre orkestrar i vårt förstamajtåg men nu har en av dem lagts ner. Kan ni ersätta?
Efter en något förvirrad diskussion tackade Röda Kapellet artigt nej. Ett sådant engagemang gick inte att tidsmässigt förena med en spelning för vänsterpartiet i Lund, och en brytning med den traditionen skulle vara ett brott mot orkesterns innersta kärnverksamhet: den startade 1974 som en förstamajorkester för vänstern. Därför ska den i år ackompanjera Lars Ohly, även om det är ett antal medlemmar som numera avstår från marschen Stortorget– Stortorget på grund av v-skepsis och/eller svaga ben.
Men socialdemokraterna i Malmö har funnit på råd, berättar Sydsvenskan. De ska i år köra med samba i stället för mossiga marscher. De har fördenskull inhandlat 500 visselpipor och lika många handklappare. Ombudsmännen kan få det snärjigt med utdelningen.
Som blåsare kunde man lätt gripas av harm över att kärnsvenska traditioner överges, men så är inte fallet. Det är naturligtvis positivt att arbetarrörelsen visar vilja till förnyelse. Fast är det inte cirka tretti år för sent? Vågen av latinmerikanska flyktingar på 1970-talet förde en sambavåg till Sverige men den har av bland annat biologiska skäl ebbat ut.
Ett annat år kunde Malmö-s pröva en crossover. Det gör Röda Kapellet i år och spelar en ”Katastrofsamba” – som inte är brasiliansk utan finsk.

Makeover?
Jenny Lindahl tillhörde de unga arga som undergrävde Gudrun Schymans ställning och därmed vänsterpartiets popularitet. Men så gick hon på Handels och lärde sej pr-knep. Partiet har en på tok för allvarig image, undervisade hon en lydigt lyssnande partistyrelse. Och det räcker inte att Lars Ohly ler ännu bredare i rutan. Det krävs en allmänt mjukare och snällare framtoning, en radikal makeover. I den andan präglades årets förstamajparoll: TILLSAMMANS! Det var, sagt utan ironi, ganska så genialt. Dagens unga var inte med 68 men de har sett filmen.
Det fanns emellertid en hake: partiet. ”Vi i Lund tycker att den parollen är alltför vag och intetsägande”, förklarade Claes Regander från v-styrelsen på ett torgmöte nyss. ”Därför har vi på våra affischer i stället lyft fram den klassiska parollen ARBETE, RÄTTVISA, SOCIALISM.”
Så kan det gå. Och därmed en fingervisning inför v-kongressen senare i vår. Programkommissionen föreslår till exempel en skrivning som tar hänsyn till arbetslivets nya verklighet med en formulering om kortare arbetstid”, men redan hörs ilskna röster som vill slå vakt om det konkreta kravet på sextimmarsdag. Därför tror vi att kommissionen får stryk i den frågan. Liksom Maria Wetterstrand (mp) som inte längre vill gå ur EU.
Moderaterna lyckades göra en radikal makeover under Borg & Reinfeldt. Jenny och Maria får det mycket svårare.

V-motion av Mats Olsson

Blommor och rehabilitering

För länge sedan hade Lunds kommun egna växthus och drog upp egna plantor för utsmyckning av staden. I samband med att de gamla växthusen inte längre kunde användas avvecklades denna verksamhet. Numera köps blommor in för dyra pengar från leverantörer, vilket ständigt skapar frågetecken om hur mycket kommunen egentligen har råd att satsa på blomsterprakt. Det är dessutom en källa till ständig träta med Lunds Handelsförening då kommunen, med vissa rätta, hävdar att dess medlemmar bör vara med att betala utsmyckningen
Samtidigt vet vi att antalet arbetsplatser där personer med permanent eller tillfälligt nedsatt arbetsförmåga, eller med olika typer av psykiska eller fysiska funktionshinder, kan anställas minskat betydligt. De kommunalt anställda förväntas idag undantagslöst vara ständigt högpresterande, vara sig de arbetar inom service eller förvaltning, eller vare sig de arbetar inom kommunens mjuka eller hårda sektorer.
Det finns en god lösning som kan åtgärda bägge dessa problem. Återupprätta de kommunala växthusen, med inriktning på rehabilitering. Det är välbekant att odling är en lisa för själen. Att så ett frö, eller att sätta en stickling, är att tro på framtiden. Genom att tillskapa en nyttig, utvecklande och fast verksamhet ökar kommunens möjlighet att bedriva bra rehabiliteringsverksamhet. Samtidigt skulle blomsterutsmyckningen av Lunds kommun kunna få ett verkligt lyft.
En lämplig tomt finns direkt intill Lunds energis anläggning på Gunnesbo. Denna placering skulle antagligen möjliggöra utnyttjande av spillvärme från värmeverket.

Jag föreslår
att Lunds kommun startar rehabiliteringsverksamhet genom att inrätta växthus för sitt blomsterprogram
Mats Olsson, vänsterpartiet

De veta icke vad de göra av Gunnar Stensson

Utbildningsnämndens borgerliga ledamöter beslöt införa skolpeng förra veckan. Samtliga deltog i beslutet. De struntade i den eniga kritiken från de åtta fackliga organisationer, från skolledarna till kommunal, som är verksamma inom gymnasieskolan. Kanske begrep de den inte. Lika lite som de fattade kritiken när det gällde grundskolan. ”Jag vet ingenting,” som den moderate representanten sa i skoldebatten på Klostergården. Men makt har de.
Visserligen tillfördes lite centrala pengar som tillsammans med ett nytt sätt att räkna minimerade gymnasieskolans ekonomiska förlust till följd av skolpengen till ett par miljoner, men vad hjälper det?
Fortfarande undergräver skolpengen planering och budget i skolorna.
Fortfarande leder den till ökad byråkrati på skolorna.
Fortfarande ökar gruppstorleken till följd av nedskärningarna. Fasta kostnader är ju fasta.
Fortfarande drabbas bibliotek, elevvård och förebyggande elevvård.
Fortfarande drabbas de svagaste eleverna.
Fortfarande slår skolpengen värst mot yrkesinriktade program, alltså mot Vipeholm.
Fortfarande prioriteras ett fåtals elevers lyxkonsumtion av undervisning utomlands.
Fortfarande sänks kvaliteten på Lunds gymnasieskolor.
Borgarna kan prioritera. Vad bryr dom sig om skolan jämfört med en skattesänkning?
”Folket visslar ut mig men jag applåderar mig själv hemma hos mig när jag betraktar pengarna i min skattekista”, som en romersk satiriker uttryckte saken.

Värst ute är Katedralskolan. Där blev inte programmen fyllda. Elever saknas till 70 platser. Det innebär en extra neddragning på cirka tre och en halv miljon. Nu lär det inte går så illa.
När den slutliga intagningen gjorts är säkert alla platser fyllda. Men skolan kommer få ett ovanligt stort antal omotiverade elever som hamnat i program och skola som var deras andrahandsval. Det kan bli avhopp och alltså neddragningar under läsåret.

Vi befinner oss i ett demografiskt läge där antalet elever i gymnasieskolan kommer att minska. Det innebär att skolpengen införs vid sämsta tänkbara tidpunkt. Med avsikt? Om politikerna i Lund hade kastat en aldrig så ytlig blick på situationen i Stockholm, där skolpengen redan orsakat fullt kaos, så hade de kanske betänkt sig.

Båstad 1968 – Båstad 2008 av Gunnar Sandin

1968 uppmärksammas på många sätt fyra decennier efteråt. Klart är att hur man än värderar den tidens händelser och stämningar så har de effekter ännu för dagens samhälle. Däremot var de konkreta aktioner som företogs det året – kårhusockupationen i Stockholm och annat – inte alltid så lyckade.
En aktion som däremot både var omedelbart framgångsrik och fick långsiktiga verkningar genomfördes den 3 maj 1968. Då stoppades i Båstad en tennismatch mellan Sverige och Sydrhodesia. Det gav upphov till en upprörd debatt både lokalt och nationellt, men ett resultat var att den svenska idrotten förlorade sin politiska oskuld. Dagens diskussioner kring OS i Kina bekräftar detta.
Lördag den 3 maj 2008 kl. 14 kommer det att hållas en liten ceremoni utanför tennisstadion i Båstad. Där talar Bo Lindblom som tillsammans med Birte Lindblom gjorde en bok som dokumenterade och diskuterade aktionen och dess efterspel, samt Herman Schmid, då deltagare i aktionen, senare professor i sociologi och EU-parlamentariker. Lite blåsmusik kompletterar evenemanget där en anspråkslös minnesplatta kommer att avtäckas.

Norge in i EU av Gunnar Stensson

- Norge borde gå in i EU, deklarerade den norske utrikesministern Jonas Gahr Störe, arbeiderpartiet, i ett uttalande i svensk television i veckan. - Vi ska vara med, där besluten fattas.
Det handlar förstås främst om Mellanöstern. Norge har under lång tid tagit på sig ett stort ansvar, framför allt beträffande konflikten Israel-Palestina.
Den norske utrikesministern är kritisk mot EU:s passivitet i Mellanöstern. Indirekt är kritiken riktad också mot Sverige. Han vill att Norge ska in i EU. Det gäller att genomdriva en bättre och mer aktiv utrikespolitik.
- EU:s röst hörs inte i internationella sammanhang, hävdade Jonas Gahr Störe. - EU borde ha en distinkt röst, en röst som skiljer sig från USA:s och Israels.
Den linje utrikesminister Jonas Gahr Störe vill att EU ska driva liknar den som president Carter företrädde under sitt besök i Israel och Palestina nyligen. Fredsförhandlingar med alla parter alltså, också med Hamas.
Hamas ledare Khaled Meshaal deklarerade efter mötet med Carter att Hamas är villigt att acceptera gränserna från 1967. Det innebär en tvåstatslösning och i praktiken ett erkännande av Israel. Men i stället för att ta fasta på det håller man fast vid den sterila frågan om ett formellt erkännande. På båda sidor. Det påminner om spansk inkvisition och ortodoxi.
Jimmy Carter har övervunnit den steriliteten. Han fick visserligen utstå fördömanden från alla håll och kanter, men stödet för hans ståndpunkt växer.
Den är i stort sett också Norges. Och udenriksminister Jonas Gahr Störe vill se till att den till slut blir EU:s.
Men det blir nog inte lätt för den norske utrikeministern få det därhän, även om det skulle underlättas om Lissabontraktaten antogs, så att även de länder som USA kontrollerar tvingas sluta upp bakom EU:s utrikespolitik.
Men först måste Jonas Gahr Störe förstås övervinna EU-motståndet därhemma i Norge, vars rödgröna regering är full av norska norrmän fra Norge.

USA 2008 som USA 1968 av Gunnar Stensson

Jag hörde just att Hillary Clinton vann i Pennsylvania med tio procent. Primärvalskampanjen i USA närmar sig sin kulmen. Alla skyr president Bush och Irak-kriget som pesten. Krigskostnaderna och den oansvariga fördelningspolitiken har drivit in USA i en allvarlig depression som indirekt drabbar hela världen. Överallt hoppas man på ett slut på kriget i Irak, ett slut på USA:s unilaterala utrikespolitik, en ny socialt medveten ekonomisk politik och en ansvarig miljöpolitik, det vill säga den förnyelse som kanske är möjlig om Barack Obama blir USA:s näste president.
Situationen liknar den som rådde i USA i april 1968. Ett orättfärdigt och impopulärt krig utan skönjbart slut rasade i Vietnam. Martin Luther King hade nyss mördats. Raskravaller härjade alla USA:s större städer. Den ekonomiska situationen förvärrades dag för dag. President Lyndon Johnson hade gett upp och skulle avgå. En ny president skulle väljas. Hoppet om förnyelse knöts till demokraternas unge presidentkandidat Robert Kennedy. Samma dag han vann primärvalet i Kalifornien blev han mördad.
Så blev Richard Nixon president. Han avsattes. Gerald Ford fick sopa upp efter honom och erkänna nederlaget i Vietnam, Laos och Kambodja. Sen kom Jimmy Carter som försökte återupprätta respekten för USA genom sin ”nya moral”. Han föll på gisslandramat i Teheran, som utgör en sorts upptakt till vår tids konflikter i Afghanistan, Irak och Iran. Ronald Reagan tog över och förmådde den sekuläre Saddam Husseins Irak att anfalla den religiöse Khomeinis Iran i ett krig som kom att vara i åtta år, samtidigt som Donald Rumsfeld försåg kemiske Ali med den giftgas som behövdes för massakern i Halabja.
En motsvarande händelsekedja våren 2008 skulle innebära att Barack Obama mördades just som han var på väg att bli demokraternas presidentkandidat, att republikanen John MacCain blev USA:s näste president och att USA raglade vidare mot den avgrund i vilken inte bara USA skulle falla. Vad som skulle ske där under kommande motsvarigheter till Ford, Carter och Reagan kan man bara spekulera om.
En sannolikare och mer prosaisk risk är förstås att Barack Obama förlorar antingen mot Hillary Clinton eller - om han blir demokratisk kandidat - mot John MacCain.

Kvinnokraft och datorkraft av Lucifer

Bara några ord om sköterskestrejken. Det är ju så att vi i Sverige har ett av de bästa sjukvårdssystemen i världen även om det förtigs i avsikt att privatisera det. Systemet är dessutom otroligt billigt: vår sjukvård kostar ungefär hälften så mycket som det amerikanska trots att det senare inte når alla medborgare. Vår låga kostnad (mätt i andel av BNP) beror på allmän effektivitet, brist på byråkrati samt låga löner. Svenska läkare har mycket bra betalt, men inte sanslöst bra som amerikanska. Svenska sjuksköterskor och undersköterskor är däremot mycket illa betalda: sjuksköterskelöner på 24,000 är inte ovanliga. Vad det handlar om är att de skulle kunna tjäna uppåt 30,000 med tanke på utbildning, ansvar, arbetstider etc.
Det här är alltså inte en normal avtalsfråga utan en feministisk fråga, det är kvinnor det handlar om. Region Skånes ledande man, Jerker Swanstein (m), som dessutom sitter i Kommunförbundets förhandlingsdelegation sa att det kunde inte bli tal om att gå sjuksköterskorna till mötes för då kunde det ”i värsta fall” resultera i att landstingsskatten behövde höjas. Exakt, där sa han ett sant ord: skatten behöver höjas. Vill vi fortsätta att ha en bra sjukvård måste vi betala kvinnorna inom vården rimligt och det kräver att en större andel av våra inkomster går till det. Uppmaningen första maj till alla politiker (särskilt v och s) måste bli:sluta parasitera på vårdpersonalen, höj deras löner och våra skatter!

FRA satsar
Årligen publiceras i USA en lista över världens kraftfullaste superdatorer. På senaste listan ligger Sverige på plats nr 5 på listan med det tillskott FRA fick i höstas, en HP-maskin med 13 728 processorer och en kapacitet på 102,8 teraflops. Vad det handlar om är att man har köpt på sig maskinkapacitet för att kolla den svenska Internettrafiken. FRA hade länge som affärsidé att kolla in östblockets radiotrafik och radarsignaler och byta det mot vad likasinnade i andra länder hade. Men branschen blev ju aldrig densamma efter 1989 (eller för den delen 1991). Så famlade man i några år innan man kom på att det var på Internet man hade sin stora uppgift. I fjor försökte regeringen få igenom en lag som gav FRA rätt att kolla all trafik som passerade rikets gränser, men det visade sig möjligt att i riksdagen få den bordlagd på ett år. Nu läggs lagen fram igen, riksdagen beslutar strax före sommaruppehållet i juni och allt talar för att från 1 juli är vi alla övervakade.

Global övervakning
Ja, men vänta säger någon, det handlar ju bara om utlandstrafiken. Jo men många av de svenska aktörerna på Internet låter sina servrar stå i andra länder. Om man är så dum att man låter Bill Gates ha hand om sin e-post via en hotmail-adress så få man skylla sig själv. Och var en server står fysiskt brukar man inte få veta. Men huvudproblemet är ändå Internets grundläggande funktionssätt. Internet är ett nätverk och varje meddelande där delas upp i små paket som tar sig till målet på vägar som inte kan överblickas och som skiftar beroende på trafikbelastningen. Ett brev inom Sverige kan mycket väl ta en sväng om Norge eller USA, allt kan hända. Om FRA ges rätten att övervaka trafiken över gränsen får man nog utgå från att allt blir övervakat. Det här är också något helt annat än den gamla telefonövervakningen som sattes in efter domstolsbeslut mot vissa personer. Här är det fritt fram: man trålar efter ord och kontakter i allt vad som passerar förbi och sen skärskådar man fångsten.
Ja, ute på Drottningholm, i berget eller var det kan vara, står nu alltså världens femte kraftigaste dator och stampar med fötterna i längtan efter att ge sig i kast med de stora skördarna. Man har redan fått 80 friska miljoner för 2008-2009 vilket räcker till att köpa ytterligare en superdator i samma klass. Men FRA nöjer sig inte med det: i sitt budgetunderlag för 2009 och framåt vill man utan att närmre precisera sig ha stora mängder pengar till ytterligare superdatorer och personal. Frågan är hur man ska förstå detta. Ska FRA göra jobb åt andra, t.ex. sådana länder som inte själv får lova att titta på de egna medborgarna? Är det en ny svenska exportnäring i servicebranschen som är under uppbyggnad? Får riksdagen veta?

Första maj
Det är dags för den årliga mönstringen, promenaden med plakaten eller vad man vill säga. Denna tidnings åldrande läsekrets är måhända tveksam till om det är värt mödan: sommarstugan eller kanske trädgården kräver sitt eller om det nu är barnbarnen. OK, jag ska inte moralisera. Men borgarna skulle säkert glädja sig över om du uteblir på torsdag. Det vill du väl ändå inte unna dem?
Och om du bara tycker att allt var bättre förr så kan du göra en nostalgitripp på lördagen den 3, till Båstad. Där ska vi fira 40 årsjubileum med att kl 14 inviga en liten skylt vid den s.k. torra grinden. Det kan väl ändå locka?