Jag hörde just att Hillary Clinton vann i Pennsylvania med tio procent. Primärvalskampanjen i USA närmar sig sin kulmen. Alla skyr president Bush och Irak-kriget som pesten. Krigskostnaderna och den oansvariga fördelningspolitiken har drivit in USA i en allvarlig depression som indirekt drabbar hela världen. Överallt hoppas man på ett slut på kriget i Irak, ett slut på USA:s unilaterala utrikespolitik, en ny socialt medveten ekonomisk politik och en ansvarig miljöpolitik, det vill säga den förnyelse som kanske är möjlig om Barack Obama blir USA:s näste president.
Situationen liknar den som rådde i USA i april 1968. Ett orättfärdigt och impopulärt krig utan skönjbart slut rasade i Vietnam. Martin Luther King hade nyss mördats. Raskravaller härjade alla USA:s större städer. Den ekonomiska situationen förvärrades dag för dag. President Lyndon Johnson hade gett upp och skulle avgå. En ny president skulle väljas. Hoppet om förnyelse knöts till demokraternas unge presidentkandidat Robert Kennedy. Samma dag han vann primärvalet i Kalifornien blev han mördad.
Så blev Richard Nixon president. Han avsattes. Gerald Ford fick sopa upp efter honom och erkänna nederlaget i Vietnam, Laos och Kambodja. Sen kom Jimmy Carter som försökte återupprätta respekten för USA genom sin ”nya moral”. Han föll på gisslandramat i Teheran, som utgör en sorts upptakt till vår tids konflikter i Afghanistan, Irak och Iran. Ronald Reagan tog över och förmådde den sekuläre Saddam Husseins Irak att anfalla den religiöse Khomeinis Iran i ett krig som kom att vara i åtta år, samtidigt som Donald Rumsfeld försåg kemiske Ali med den giftgas som behövdes för massakern i Halabja.
En motsvarande händelsekedja våren 2008 skulle innebära att Barack Obama mördades just som han var på väg att bli demokraternas presidentkandidat, att republikanen John MacCain blev USA:s näste president och att USA raglade vidare mot den avgrund i vilken inte bara USA skulle falla. Vad som skulle ske där under kommande motsvarigheter till Ford, Carter och Reagan kan man bara spekulera om.
En sannolikare och mer prosaisk risk är förstås att Barack Obama förlorar antingen mot Hillary Clinton eller - om han blir demokratisk kandidat - mot John MacCain.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar