2022-09-29

Friday for Future alla fredagar

 

Vi samlas på Stortorget varje fredag kl 12-14 liksom Fridays For Future-rörelsen inspirerad av Greta Thunberg gör på många håll.
   Vi kräver att Lund medverkar till att Parisavtalet hålls, att vi strävar mot att hålla uppvärmningen till högst 1.5 grader, att det sker på ett klimaträttvist sätt och att man lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.
   Kom förbi och prata med oss och stötta vår kamp för framtiden för våra ungdomar, barn och barnbarn.

Fyra aftnar om klimatet

19/9, 3/10, 31/10, 14/11 i Lilla salen på AF i Lund. Filmas och kan ses live via vår hemsida

3 oktober kl. 18.00 Elin Jacobsson
På flykt från klimatet — om klimatdriven migration och global styrning.
Fritt inträde. Allmänheten välkommen
Affisch »

”Europa vaknar!”

 

Marine Le Pen jublar. Förra söndagen anslöt sig Sverige till Polen, Tjeckien, Ungern och alla oss andra. Och i söndags kom Italien. Nya bundsförvanter! 

Sjungen poesi

 

PoesiBandet bildades i Lund hösten 2019. Gruppens musikaliska inriktning är "sjungen poesi" med en stark inspiration från vispop och folkmusik, oftast med inslag av improvisation. I repertoaren finns tonsatta och lästa dikter, både andras och egna.
   Bandet sjunger och spelar gitarrer, flöjter, bas, piano, percussion. För närvarande består gruppen av Pia Carlson, Jurek Pyrko, Carl Sköld och Per Hiselius. Bandet har släppt flera låtar och videor på Youtube, Spotify och Instagram. Fri entré, ingen föranmälan.
Tisdag 4 oktober 18:00 – 19:00
Stadsbiblioteket - Atriumgården
 
Läs mer »

Ett nytt riksdagsår har börjat

 
Hanna Gunnarsson i luggudedräkt från nordvästra Skåne 

En första bild från ett nytt riksdagsår. Efter öppnandet så hoppas vi Hanna återgår till sitt vanliga jag och förser VB-läsarna med de fylliga rapporter från riksdagsarbetet som hon försett oss med under förra perioden.
   Med tanke på händelser i omvärlden och (förmodligen) en ny oprövad regeringskonstellation så borde det bli en hel del i riksdagen att skriva om. 

Sverige ojämlikast av Gunnar Stensson

Den rikaste hundradelen svenskar äger 37 procent av svenskarnas samlade förmögenhet. Det brädar med marginal USA vars rikaste hundradel bara äger 35 procent av den amerikanska förmögenheten.
   Våra nordiska grannländer är mindre extrema. Den rikaste hundradelen äger 23,8 procent i Danmark, 29,3 procent i Finland och 29,7 procent i Norge. Siffrorna presenterades nyligen av storbanken Crédit Suisse. 


Läs rapporten »

Samtidigt ökar antalet fattiga överallt. Den ojämlika förmögenhetsfördelningen är skandalös och djupt tragisk. Under de goda åren på 1950- och 1960-talen rättade man till klyftorna med rejäla arvsskatter på 70, 80 procent. Då kunde man bygga välfärdsstater och goda skolor.
   När nyliberalismen tog över kraschade både välfärd och utbildning samtidigt som fattigdomen ökade, såväl i Sverige som i USA .
   Thomas Piketty hävdar att vi måste skapa jämlikhet inom och mellan stater. Annars kan vi aldrig lösa klimatkrisen och andra globala kriser. Ojämlikhet är ett hot mot mänskligheten. Det är temat i hans senaste bok ”En kort historik om jämlikhet”.

Det finns fler sätt att mäta ojämlikhet i ägande. Gini-koefficienten går från 0 till 1. Ju närmare 1 den ligger desto högre ojämlikhet. Den svenska gini-koefficienten är 88,1, betydligt högre än den ryska. Sverige har fler oligarker än Ryssland.
   Oligarker ja. Förra året fanns det cirka 600 miljardärer i Sverige. I år är de över 1000.
   Professor Michael Zürn uttrycker det så här: ”Kulturell splittring i samhället och ökad ojämlikhet utgör grogrunden för auktoritära populister.”
   Det visar valresultatet.
Källa: Andreas Cervenka, Siffrorna som S inte ville se i valrörelsen”, Aftonbladet 26/9.

Höghastighetståg mellan Lund och Hässleholm!

 

Höghastighetsbanan läggs i malpåse utom mellan Lund och Hässleholm. Där kommer tågen susa fram i 250 km/tim på landbroar högt över slätten. Om några år åker vi till Hässleholm på en kvart! Vilken trevlig utflykt till en skånsk småstad som vi ofta passerat men sällan besökt! Nästan som att åka spårvagn från Clemenstorget till MAX 4 i Brunnshög.
   Sverige har världens mest avreglerade järnväg. Det har lett till att det svenska järnvägsnätet numera är uppstyckat, upphandlat och spritt för vinden i pyttesmå beståndsdelar. Något samhällsansvar är det ingen som hört talas om. Det försvann när SJ blev ett vinstmaximerande företag bland andra. Ur Aftonbladets ledare 27/9.

 

Korrupt betygssystem

 

SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, dömer ut skolans betygssystem.
   ”Liksom tidigare forskning finner vi tecken på generösare betygssättning i friskolor, särskilt de som drivs i aktiebolagsform eller har låg andel lärare med pedagogisk utbildning”, skriver Karin Edmark, en av rapportens författare.
   Hon konstaterar: Friskolor sätter högre betyg än vad eleverna presterar på nationella prov. Särskilt de som drivs i aktiebolagsform eller har låg andel lärare med pedagogisk utbildning
   Friskolor ger högre betyg i ämnen som inte har centrala prov. Vilket är de flesta.
   Friskole-elever klarar gymnasiet sämre än elever från kommunala skolor (eftersom de har mindre kunskaper).
   Så sammanfattar Emma Leijnse i en artikel rapporten från SNS, (SDS 27/9). Hon påpekar att beslutsfattarna visste att det nya betygssystemet var sämre som urvalsinstrument för högre studier än det gamla redan när det infördes på 1990-talet.

EXXON begår ekocid

 

Nu övervägs lagstiftning mot Ekocid, miljömord.
   Ekocid är ”Allvarlig skada på, förstörelse eller förlust av ekosystem i ett angivet område, orsakad av mänsklig handling eller andra omständigheter i sådan omfattning att fredligt åtnjutande av invånarna i det angivna området kommer att bli eller har blivit avsevärt förminskat”.
   Ekocid som drabbar hundratals miljoner i Asien, Afrika och Amerika har begåtts och begås fortfarande av oljebolagen. Det kan jämställas med homicid – folkmord.
   Kunskapskanalen visar ett par program om hur EXXON med flera oljebolag med raffinerade lögner har döljer sin trettioåriga ekocid.
   Sverige med flera stater ger bilägare bidrag som går till vinst för oljebolagen.   

Att leva i krig och ockupation av Gunnar Stensson

Jag gick i första klass när finska vinterkriget bröt ut. Far hade köpt några pilsnerflaskor inför ett möte om Finland hemma hos oss. På natten frös de och sprack. Mötet fick genomföras utan pilsner. Kerttu och Onni kom. Jag grubblade mycket över finska vinterkriget.
   Dagens situation i Ukraina med framgångar för Ukrainas armé, rysk mobilisering, skenval, massakrer på civila, bombade städer och nu saboterade oljeledningar tvingade mig att tänka tillbaka på de händelser som började 1939. Vad det skulle leda till kunde ingen föreställa sig då.

Nazityskland och Sovjetunionen ingick en pakt och delade Polen. Sovjetunionen fick också införliva Estland, Lettland och Litauen. Andra världskriget hade börjat. När Sovjet krävde gränsområden av Finland inleddes vinterkriget. En halv miljon ryssar invaderade Finland. 200 000 av dem dödades innan Finland tvingades ge upp i mars 1940. 400 000 finnar fördrevs från sina hem.
   Det här var ju bara början. En månad senare dominerade nazisterna hela Europa och bombade England. Sverige mobiliserade 300 000 värnpliktiga. Man började sjunga ”Min soldat”. Mamma som hade haft en sorts au pair-tjänst nära London var mycket upprörd.

Hur kriget i Ukraina ska utveckla sig vet ingen. 1939 trodde ingen att det skulle bli världskrig. Och de flesta visste inte vad ett krig innebar.
   Nu ser man dagligen i TV människornas elände i de drabbade områdena, män, kvinnor och barn, hör dem sörja, tala och vädja, upplever deras vilsenhet, kort sagt, vi blir mer engagerade i människornas situation i krigets vardag än i den väldiga maktkampen. Det är ju vardagen som måste uthärdas, timme för timme, minut för minut. Och nu kommer vinter och mörker och brist på bränsle.

En text om ett tragiskt skeende letade sig långsamt fram i mitt medvetande.
   Estland? För tio år sedan hade jag läst något om Estland. Estland som först drabbades av sovjetisk ockupation och sedan ”befriades” av Nazityskland, varpå ryssarna kom tillbaka 1944 och inte släppte taget förrän 1991.
   Det var ett helvete att anpassa sig till makten, vare sig den var tysk eller rysk, och man var misstänksam mot sina grannar i ett långa tider fullständigt rättslöst samhälle. Och så var det hämnden och baltutlämningen av flyktingar som Sovjet krävde tillbaka och Sverige överlämnade.
   När jag erinrat mig så mycket var jag helt klar över vilken text jag sökte.
   Sofi Oksanen, ”När duvorna försvann”, från 2012. Det är en skildring av människor som genomlevat hela detta förlopp, en ofta hemsk och tragisk bok, men där det också förekommer något så när rimliga liv i det falska samhället. Jag tittade på en viss hylla där den stått de senaste 10 åren och där stod den, lite dammig.
   Dess skildring av livet i Lettland 1939 till 1991 ger möjlighet till lite insikt om hur det kan vara att leva i dagens Ukraina. Och på många andra håll, t ex i Ryssland.
   För att kolla några fakta drog jag fram Per Leanders bok ”Lenins kostym” som kom härom året. Det är en mycket mer översiktlig text, men där finns några bra kapitel om andra världskriget och det svenska kommunistpartiets agerande, inte minst i förhållande till Finland och Baltikum.
   Båda böckerna kan rekommenderas. ”När duvorna försvann” är emotionellt tyngre. ”Lenins kostym” är lättläst och lärorik.

2022-09-22

Friday for Future alla fredagar

 

Vi samlas på Stortorget varje fredag kl 12-14 liksom Fridays For Future-rörelsen inspirerad av Greta Thunberg gör på många håll.
   Vi kräver att Lund medverkar till att Parisavtalet hålls, att vi strävar mot att hålla uppvärmningen till högst 1.5 grader, att det sker på ett klimaträttvist sätt 
och att man lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.
   Kom förbi och prata med oss och stötta vår kamp för framtiden för våra ungdomar, barn och barnbarn.

Skördefesten

 
Skördefest i Stadsparken, 24 september kl.10–17. Fri entré.

Välkommen till en färgsprakande Skördefest i Stadsparken. Här kan man köpa närproducerat och ekologiskt: grönsaker, frukt, bär, honung, sylt, äppelmust, ost, kryddor, kött, fårskinn och mycket annat. Odlare och föreningar delar med sig av kunskap och odlarglädje, även hantverkare finns på plats med ull, lin, trä och keramik.
Läs mer »

Blomsterängen av Gunnar Stensson

 

En dag i slutet av maj kom en liten traktor och rev bort en stor bit av gräsmattan mellan Klostergårdsskolan och Virvelvindsvägen. Ett par dagar senare återvände den för att så.
   Plantor växte upp och blommade: liljekonvaljer, prästkragar, blåklockor, röda vallmor, krusmynta och en mångfald blommor utan namn. Brandgula solrosor, blå flockblommor, ringblommor, gullvivor. Bin och håriga humlor flyger från blomma till blomma och suger honung, liksom fjärilar, vita, bruna och gula.
   Tiden går: försommar, högsommar, sensommar, höst. Blommor vissnar och nya gror, växer upp och slår ut.
   Nu, i september, ser blomsterängen vissen ut på avstånd, men när vi går intill och betraktar den med solen i ryggen ser vi samma mångfald av örter och lysande färger, bin och fjärilar som under högsommaren. Plötsligt hoppar två harar ut, vi har skrämt dem. Du påminner mig om att bläsänderna återkommit till Höje år. Du såg deras röda nackar och vita sidor i måndags.
   Människor har trampat upp stigar bland blommorna och plockat buketter. Det får man. Andra har ställt ut trädgårdsmöbler intill ängen och någon ligger och solbadar. Det är varmt nu fast morgonen var kall. Trädens skuggor blir allt längre.
   Vi undrar om blomsterängen får vara kvar nästa år, om alla dess örter får behålla sina rötter, om blomfröna sprider sig över gräsmattorna runt omkring. I ett skuggigt hörn växer vita champinjoner och vi plockar några i en brun påse som vi råkar ha med oss på väg hem från COOP.

Hackat och malet: Hur blir det nya styret i Lund? av Ulf N

Nu hackas det och mals i politikens stängda rum. Det gäller att få ihop en regering, det gäller att få ihop ett styre i Lund. Beträffande regeringen vet vi ju dessvärre vilka partier som kommer att ingå i regeringen och dess underlag. I fallet Lund är det oklart. Vilken hackelse och vilken mäld som kommer ut vågar jag inte ha ens den vildaste gissning på. Men vi på den rödgröna sidan får hålla tummarna och hoppas på det bästa eller i varje fall det minst dåliga. Vilket styre det än blir så kommer vallöften att konfronteras med en osedvanligt bister kommunalekonomisk verklighet.


Så har det styrts i Lund, framtiden är oviss

Det hackas i KD och L …
I KD hackar Alf Svensson, tidigare partiordförande och Lars Adaktusson, riksdagsledamot och f d ledamot i EU-parlamentet, på vad de ser som partiets nya linje, där den kristna kärleken till nästan har ersatts av ”dom”-föraktet. Ja, de uttrycker sej inte riktigt så, men det är min tolkning av deras kritik. I det parti som helt missvisande kallar sig Liberalerna hackar Birgitta Ohlsson, Bengt Westerberg med flera med flera liberalliberaler på partiets ryggradslösa hållning gentemot SD.

… och i V
Inom Vänsterpartiet finns också kritik mot partiets ledning. I tidningen ETC går två ”tunga” vänsterpartister till angrepp på Dadgostarlinjen. Det är Stig Henriksson, f.d. kommunalråd i Fagersta, och Per Sundgren, f.d. kulturborgarråd i Stockholm, som bland annat skriver: ”I stället för att stå upp för en radikal klimat- och miljöpolitik har partiet uppfattats som ett parti som anpassar sig efter väljaropinioner.” Varför tona ner individens ansvar? Varför satsa på infödd svensk arbetarklass i bruksorterna? Det är några av de frågor som de två debattörerna ställer.

”Jag tappa’ mössan i reaktorn …”
Reaktor 4 vid Ringhals ställdes i somras av för årlig kontroll. Meningen var att den skulle tas i drift igen i början av september. När återstart påbörjades skadades en tryckhållare, beroende på att tryckhållaren genom ”ett handhavandefel” inte fyllts med vatten. Nu beräknas start av reaktorn till den sista januari nästa år.


Atomkraft är driftsäkert, sa anhängarna i valrörelsen. Har någon hört talas om att vinden gör uppehåll halvårsvis? ”Handhavandefel” påminner mej om en ramsa vi körde inför folkomröstningen 1980 om atomkraft: ”Oj då – jag tappa’ mössan i reaktorn, hälsning från den mänskliga faktorn”.

Ingen valkommentar
Jag tänker inte kommentera och än mindre analysera valutgången. Vill dock konstatera det sorgliga faktum, att om den brunblåa majoriteten i riksdagen håller mandatperioden ut kommer vi i valrörelsen år 2026 att kunna konstatera att det varit fyra förlorade år för att nå klimatmålen.

El-krisen ett första steg i klimatanpassningen av Gunnar Stensson

Mycket handlar om elpriser, elkris och elransonering nu. Man oroar sig för vad höjda priser, sänkt värme och minskad gatubelysning kan innebära när vintermörker och vinterkyla närmar sig. Men ni skulle ha varit med förr!


Så här var det i Växjö mellan 1939 och 1945. Mina föräldrar hade just flyttat dit och hyrt en våning på Öster. Jag började i småskolan 1940 och i läroverket 1945. Sedan flyttade familjen till Älghult.
   En mycket stor del av vinterhalvåret var hela Växjö släckt. Lite ljus smög sig ut genom mörkläggningsgardinerna. Kom det för mycket knackade mörkläggningsvakterna på. Därför var det festligt några timmar den andre advent för då var det julskyltning och då tändes skyltfönstren ett par timmar. Mycket få bilar rörde sig och de hade små blå lyktor. Våra föräldrar oroade sig varken för bilar eller bovar. Vi kunde se tydligt på gator och torg och i parker när vi slapp alla ljusföroreningar. På hösten var det roligt att stjäla äpplen i de mörka trädgårdarna.
   En gång blev jag lite rädd. Jag hade lagt mig att sova, far var bortrest och mamma besökte tant Sylvia, en väninna. Plötsligt strålade starkt ljus mot mörkläggningsgardinerna. En lastbil och ett par bilar stod på gatan utanför med helljuset på. Människor rörde sig oroligt. Dämpade röster hördes. Jag hade aldrig sett på maken! Jag trodde att domedagen var inne. Alla döda hade stigit upp ur sina gravar. Nu skulle Gud döma levande och döda. Det gällde att hitta sina föräldrar och vänner. Sån otur att mamma och far var borta just denna dag! Jag väckte min lillebror och började dra på mig kläderna.
 


Domedagen slutade lyckligt. Ransoneringarna var besvärliga. Ett par ägg i veckan per person. Och det var kallt. Kallt ute och kallt inne. En februaridag frös ledningarna sönder. I en vecka hade vi en innetemperatur på 6 grader. En annan vecka var skolan stängd. Det fanns inte varmvatten i kök och badrum. Vi tvättade oss inte så ofta. Klassen gick ut i skogen ibland på hösten för att plocka lingon och kottar att elda med. Väldiga vedstaplar låg längs väggarna på Östregårdsskolan och läroverket. Det byggdes ett skyddsrum av cement mitt på Träan där vi brukade spela fotboll.
   I skolan sjöng vi Du gamla, du fria, Ja, vi elsker, Vårt land, vårt land, vårt fosterland och Der er ett yndigt land medan fröken Hallberg spelade orgel. Far och alla andras pappor var inkallade flera gånger, en gång över hela julen. Det fanns flera finska kamrater i klasserna. En flicka bodde tvärs över gatan. En judisk pojke, Max Mosesson, bodde i trevåningshuset intill.
   Så är det i kristider och jag kände inte till något annat de där åren.

I den aktuella krisen skulle jag inte ha de minsta emot att man släckte belysningen i Klostergårdsfältet och Stadsparken, minskade belysningen på Lunds gator och torg, införde restriktioner för bilkörning och ransonerade klädinköp och matkonsumtion. Samt begränsade it-användandet. Jag skulle känna mig hemma som alla andra 89-åringar.
   Det skulle dessutom vara lämpliga första steg i kampen för nedväxt inför miljökatastrofen, artutdöendet och klimatkrisen. Fler åtgärder är nödvändiga.

Interpellation om LKFs samarbete med miljöbrottsmisstänkt avfallsbolag av Ulf Nymark

Massmedia, bland annat Sydsvenska dagbladet och SVT, har i sommar i flera artiklar och inslag redovisat hur flera miljöfarliga sopberg i Skåne kan kopplas till flera bolag med samma ägare. Det handlar bland annat om byggavfall, bilbatterier, kemikalier och annat miljöfarligt avfall. Namnen på bolagen är Metallteknik, Ramneskogs och Containerservice. Flera kommuner i Skåne, bland annat Lomma, Staffanstorp, Sjöbo, Malmö, Helsingborg och Hässleholm har enligt uppgifter i massmedia i flera år försökt få bort sopbergen och driver rättsprocesser mot bolagen. Det finns hos kommunerna starka misstankar om att det förekommer organiserad brottslighet inom avfallsområdet.


I veckan före valet fick jag tips om att en av Metalltekniks/Containerservices containrar var placerad vid LKF:s hus i Nöden där renoveringar pågår. Jag skrev en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Philip Sandberg, där frågan var om han tyckte det var lämpligt att LKF samarbetade med det brottsmisstänkta företaget och ifall han ansåg det olämpligt om han var beredd att agera i frågan.
   Nu visar det sej att Metalltekniks container är utbytt mot ett annat företags container. Huruvida detta har någon samband med min interpellation ska jag låta vara osagt. Sandberg förväntas svara på frågorna vid fullmäktigesammanträdet nästa vecka. Oavsett hur svaret blir: huvudsaken är ju att LKF-hyresgästers pengar går till ett miljöbrottsmisstänkt avfallsbolag.

Klimatkrisen är en människorättsfråga

 

Det finns inte en rättighet som inte påverkas av de skenande klimatförändringarna. Därför går det inte att tala om klimatkrisen och människorättskränkningar som två separata frågor: de är direkt sammankopplade med varandra och åtgärderna som tas måste vara lika tätt länkade!
   Här är fem orsaker till varför vi som människorättsrörelse måste jobba sida vid sida med miljörörelsen. Klimatkrisen:
 #1. Hotar grundläggande rättigheter Rätten till liv, hälsa, mat och rent dricksvatten hotas nu över hela jorden som en direkt följd av klimatförändringar.
 #2. Förstärker orättvisor Hela planeten berörs, men de mest marginaliserade grupperna i de minst privilegierade delarna av världen drabbas både först och värst - trots att de står för en bråkdel av utsläppen.
 #3. Tvingar människor att fly Rätten till ett tryggt hem hotas över hela världen. Allt fler människor tvingas nu lämna allt bakom sig och fly på grund av torka, översvämningar, bränder och missväxt.
 #4. Ökar risken för konflikter Klimatförändringar förstärker redan existerande hot och ökar ekonomisk och politiskt instabilitet. Ökad konkurrens om viktiga naturresurser bidrar också till högre risk för konflikter.
 #5. Hotar urfolk Urfolk lever av och med markerna - ofta hotas både deras kultur och försörjning av klimatkrisen. Många urfolksföreträdare mördas också på grund av sin miljöaktivism.

Människorättsperspektivet är även viktigt för att åtgärderna mot klimatkrisen inte ska slå snett. Klimaträttvisa måste vara en del i omställningen.

En ny strid om jämlikhet förestår av Gunnar Stensson

Thomas Piketty har kommit ut med en ny bok som sammanfattar slutsatserna i de tidigare väldiga arbetena om kapitalet. Den nya bokens titel är En kort historik om jämlikhet.
   När jag funderade på hur jag skulle presentera boken kom jag på möjligheten att koncentrera min text till de avsnitt som behandlar Sverige. Det jämlika och rika Sverige har en betydelsefull roll i den historiska utveckling mot jämlikhet som är Thomas Pikettys tema. Mycket av texten nedan består av direkta citat ur Pikettys text och är alltså hans, inte mina formuleringar. 


Då blev det ojämlika Sverige världens jämlikaste land. Nu har M och SD tagit över. En ny strid om jämlikhet förestår.
År 1900 var Sverige ett av världens mest ojämlika länder. En enda rik man kunde ha hundra röster.
   Strax före första världskriget var ägarkoncentrationen lika extrem i Sverige som i Frankrike och Storbritannien, men Sverige var utan jämförelse det land som hade gått längst med att befästa ojämlikheten i konstitutionen och vallagarna.
   I städerna kunde en väljare disponera fler än hundra röster och i 54 kommuner hade en enda väljare 50 procent av rösterna.
   Under mellankrigstiden tog Socialdemokraterna kontrollen över den svenska förvaltningen och tog sitt lands statliga kapacitet i bruk. Man använde förteckningarna över ägande och inkomst för att göra så att de rikaste fick betala kraftigt progressiv skatt, och finansierade på det sättet allmännyttiga tjänster för att ge jämlik tillgång till hälsa och utbildning.
   Institutioner och regelverk kan alltså förändras så levnadsvillkoren förbättras mycket snabbt. (Thomas Piketty, En kort historik om jämlikhet. Mondial förlag 2022)

Sverige var alltså mest ojämlikt. Under mellankrigstiden tog Socialdemokraterna över och gjorde Sverige till världens mest jämlika land. Det har vi haft glädje av i hundra år.
   Men nu ska det bli annat av, säger Jimmy Åkesson. ”Nu ska nya krafter ta över efter hundra år av socialdemokratisk hegemoni”.
   Han fällde yttrandet i samband med talmansrundorna.
   I själva verket började högerns kamp för att öka de rikas privilegier långt tidigare. Ett exempel är den svenska marknadsskolan.

Piketty skriver: ”Inom utbildningssektorn är det ingen, eller nästan ingen, som föreslår att skolor, gymnasieskolor och universitet ska ersättas av aktiebolag som styrs av den kapitalistiska logiken.”
   Försök har gjorts i Chile efter 1973 och med Trump University, men slutade med fiasko, delvis eftersom vinstjakten tenderar att underminera de etiska motiv som utbildning grundar sig på, såsom för övrigt sjukvård och flera andra sektorer (medier, kultur etcetera).
   Men Sverige fortsätter som enda land försöken. Den svenska skolan har rasat i alla internationella jämförelser. Troligen är skolpolitiken också ansvarig för de skjutningar som ökar allteftersom allt fler blir underkända. De blåbruna kan glädja sig. Då kan de satsa pengarna på fängelser.

Frågan om maktdelning i företagen mellan ägare och löntagare har förnyats efter finanskrisen 2008. Vi ser att diskussionerna som initierades i Sverige på 1970- och 1980-talet i fråga om löntagarfonderna (kallade Meidnerfonderna) nyligen tagit fart igen.
   Vi minns i Sverige de rikas ägarpartier som under flera år satsade all sin ekonomiska och mediala makt på att avvisa förslaget om löntagarfonder som skulle skapat ett jämlikare samhälle. Vikten ett jämlikare samhälle understryks av de väldiga resurser som sattes för att stoppa förslaget.
   Kapitalet segrade den gången och den socialdemokratiska hegemonin över svensk samhällsutveckling ersattes av den nyliberalism som sedan dess gett snabbt ökande ekonomiska klyftor, marknadsskolor och marknadsvård.
   Men nu finns det hopp. Meidners tankar lever och vinner ökat inflytande 40 år efter socialdemokratins förlustval. Den långa trenden går mot ökad jämlikhet. Nu hotas samhället av kriget i Ukraina, inflation och energibrist. Hårt drabbas medelklass, hårdare de fattiga och hårdast de gamla och sjuka. Det är i kristider som stora reformer är möjliga. Första världskriget och ryska revolutionen tvingade fram lika rösträtt i Sverige. 30-talskrisen ledde till att välfärdssamhället började byggas.
   Vi måste öka vår förståelse för hur den starka minskningen av den ekonomiska ojämlikheten som ägde rum i många länder under 1900-talet gick till, särskilt inom världens främsta kapitalistiska stormakter.

2022-09-15

Friday for Future alla fredagar

 

Vi samlas på Stortorget varje fredag kl 12-14 liksom Fridays For Future-rörelsen inspirerad av Greta Thunberg gör på många håll.
   Vi kräver att Lund medverkar till att Parisavtalet hålls, att vi strävar mot att hålla uppvärmningen till högst 1.5 grader, att det sker på ett klimaträttvist sätt och att man lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.
   Kom förbi och prata med oss och stötta vår kamp för framtiden för våra ungdomar, barn och barnbarn.

Kulturnatten

 

Nu laddar vi för Kulturnatten 2022! 17 september hoppas vi att vi ses på gator, torg och hos alla fantastiska aktörer som medverkar i Kulturnatten.
Här hittar du programmet!



 

Välkomna på Lördag, inför Kulturnatten, klockan 11 - 16, Östervångsvägen 32.
   Öppen ateljé med målningar från Lund, speciellt Brunnshög men också annat. Jag håller också öppet på söndag 11 - 13.
   Kommer ni söderifrån får ni gå en omväg via Linnégatan eller Olshögsvägen/Nationsgatan till Studentgatan som tar er tillbaka till Östervångsvägen.


Varför gick det som det gick?
Så är rubriken på Röda Kapellets insats på Kulturnatten på lördag. Kl 17 står vi framför Gamla Elverket i hörnet av Knut den stores gata och Winstrupsgatan. Vi spelar valspelningslåtar och mellan musiken hjälper oss två statsvetare, Anders Sannerstedt och Malena Rosén Sundström,  oss att förstå hur det kunde gå så illa i valet. Fast gick det så illa egentligen? Skillnaden nu och tidigare valet var ju att Sverigedemokraternas inflytande 2018 minimerades genom januariavtalet. Nu har de borgerliga partierna, L, KD och M  satt sig i Sverigedemokraternas knä och omfamnat dem.
   Valrörelsen skedde i huvudsak på den borgerliga spelplanen: gängskjutningarna, invandringen och bensinpriserna. Och både V och S föll in i det spåret.  Enda undantaget var marknadsskolan, friskolevinsterna. Men var tog klimatfrågorna vägen? Svaret var med en mun: kärnkraften. Var tog äldrevården vägen, den som sattes i fokus under pandemin? Var tog de växande klassklyftorna vägen? Välfärdsfrågorna? Ingen påtalade att kriminaliteten och brottsligheten faktiskt minskat de sista åren när gängskjutningarna blev huvudsaken. Och ingen tog upp den samlade expertisens utsaga, att hårdare straff inte hjälper. Och ingen tog upp överklassens  brottslighet: skatteflykt och andra ekonomiska bedrägerier. Läs gärna Progressiva ekonomers smått ironiska artikel i dagens ETC där man vänder på kuttingen och fokuserar bidragstagare och kriminella som tillhörande den rikare delen av befolkningen. ”Samhällets värsta bidragstagare återfinns bland den rikaste procenten av den vuxna befolkningen. De har till stora delar vägrat integrera sig och bor i kluster i Danderyd, Lidingö, Täby, Lomma och Vellinge. Dags att ta itu med problemet. 600 miljarder kronor står på spel.”
   Vi får hoppas att våra två duktiga statsvetare rätar ut frågetecknen. Att Vänsterpartiet inte gick framåt som vi hade hoppats beror på flera felval i strategin, bruksorts-flirten och tvetydighet vad gäller klimat och bensinpris men också på att många vänstersympatisörer stödröstat på miljöpartiet.
Tror jag, Bengt Hall

Fyra aftnar om klimatet

19/9, 3/10, 31/10, 14/11 i Lilla salen på AF i Lund. Filmas och kan ses live via vår hemsida

19 september kl. 18.00 Fredrik Charpentier Ljungqvist
Klimatförändringar och deras effekter på samhälle och hälsa under historien: en översikt
Fritt inträde. Allmänheten välkommen
Affisch »

Kaos-valet och väljarna som summa

 

De svenska väljarna som summa har blivit själviskare, okunnigare, mer närsynta och aggressivare. 
   Valet handlade inte om klimatkrisen, jordens eko-system, Rysslands invasion i Ukraina, NATO-medlemskapet, de vidgade klyftorna eller segregationen i skolan. 
   Rösterna gick till dem som vill stoppa flyktingmottag-ningen i en värld där allt fler måste fly undan krig och klimatkris.
   Rösterna gick till dem som vill mångdubbla sina vinster och  mångdubbla antalet fångar i redan överfulla fängelser.
   Rösterna gick till dem som vill ge  polisen frihet att skjuta. I helgen sköt de i tre städer.

Två block står emot varandra. Det ena har råkat få majoritet. Aktiekurserna skjuter i höjden för de  svenska oligarker som exploaterar vård, skola, omsorg. Deras hemliga bidrag till partierna har gett mångdubbel vinst. Det är som i USA. Trumps retorik har tagit över i riksdagen.
   Men den tillfälliga majoriteten är fejkad. Flertalet svenskar tillhör den inte.
   Nu måste dagens minoritet inleda en ny motståndets tid. Som på 1930-talet.          

Totalt ökar inte det grova våldet: TT

 

Det dödliga våldet motsvarar 12 avlidna per miljon invånare. Det är på högsta nivå på länge men fortfarande lägre än kring 1990 då siffran var 14-15 avlidna.
   Sedan början av 2000-talet har personer som skrivs in (på sjukhusvård) på grund av övergrepp av annan person minskat med runt 39 procent.
   Det är även, tvärtemot vad många kanske tror, ett lägre antal ungdomar som begår våldsbrott jämfört med 1980- och 90-talen.
Det fick vi inte veta före valet.          

I huvudet på Xi Jinping

 

Vårt mål är nu att bli världens ekonomiska centrum. Vårt mål är att vara en ekonomisk kolonialmakt. Det är därför vi köper upp så mycket mark, skog, gruvor och industri i Afrika.
Det är inte viktigt för oss att avskaffa demokrati och yttrandefrihet i andra länder – det är däremot bra om den försvagas. (Andreas Ekström Online. SDS 10/9)
   Den 14 september träffades imperialisterna Xi-Jinping och Vladimir Putin i Uzbekistan. De har slutit ett avtal om ”gränslös vänskap”.         

Efter valet 2022 av Helena Falk & Steingrimur Jonsson

Vänsterpartiet Lund gjorde en fantastisk valrörelse 2022. Vi blev kommunens fjärde största parti, vi ökade från 8,6% till 11%, vann ett mandat i kommunfullmäktige och blev totalt sju. Stort tack till er alla som var med och gjorde så bra arbete: Ringde medlemmar och sympatisörer, var med i valstugan, delade ut flygblad – med mera, med mera, med mera. Alla gjorde allt de kunde; mer än så kan ingen gjöra.
   Två kamrater sticker ut. Dem vill partiet särskilt uppmärksamma och tacka. Det känns som de jobbade 24 timmar om dygnet, under flera veckor. Det är våra två partiföreträdare, Jesper Sahlén och Peter Hang. Jesper har varit partiföreträdare hela mandatperioden. Peter har sedan i våras vikarierat för Helena Falk under hennes föräldrarledighet. Peter slutar nu för att börja på sitt drömjobb. Vi gratulerar honom och önskar lycka till. 


Ytterligare en kamrat bör nämnas. Det är Clas Fleming som är vår fina valstugas store beskyddare. Fixar och donar när så behövs, arrangerar flytt till Stortorget vid varje val, och tillbaka hem i trädgården där valstugan bor mellan valen. Dessutom sköter Clas om alla våra bockar, ett 40-tal som släpps ut på betesmarken i valrörelsen och sedan samlas in efter valen. En del har under friheten fått utstå lite våld och blivit skadade. Men Clas tillsammans med flera går då in i rollen som bockdoktorer och läker såren. Stort tack, Clas.
   Nu ser vi framemot samarbete med de partier som ligger oss närmast, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Om vi kommer att ingå i kommunens styre eller blir i opposition den kommande mandatperioden återstår att se.
   Stort tack ännu en gång till alla er som gjorde denna fantastiska valrörelse som gav oss detta fina valresultat.
Helena Falk, gruppledare, Steingrimur Jonsson, ordförande, Vänsterpartiet Lund

Birgitta Frostin: Lydnad, uppror av Essie och Ulf

 

Birgitta Frostin har levt ett intressant och skiftesrikt liv. Nu har hon skrivit en bok om det, en bok om underkastelse och uppror. Tonen är sympatiskt återhållsam och den som letar efter glöd och känslostormar finner dem men får ofta läsa mellan raderna. 

Religionen är en trogen följeslagare från uppväxten i prästhemmet där fadern ofta ledde teologiska diskussioner vid middagsbordet och där särskilt mamma var sträng med regler och ritual. Pappan var själasörjare  vid uppfostringsanstalten Bona och när intagna pojkar blev straffade av mer hårdföra vårdare inne i ett litet hus hördes hemska skrik där inifrån, skrik tolkade av Birgitta som Guds röst.

Vid universitetet i Lund hamnade hon inte oväntat i de religiösa kotterierna och blev efterhand förälskad i en karismatisk teolog, senare professor och ledande befrielseteolog. I ett spännande avsnitt berättas om deras boendekollektiv i ett hus som paret köpte. Problemen blev många, inte minst när de andra boende i ideologiskt nit ville ta makten över husets ekonomi.

Det verkar närmast vara en flykt från det bångstyriga kollektivet och en god del äventyrslusta som gjorde att paret blev missionärer i Tanzania. Birgitta hade äldre släktingar som varit missionärer och har tidigare skrivit en bok om dem. Själv blev hon duktig på språket (swahili). Vi får inte reda på så mycket om religiösa aspekter av verksamheten bland  andra missionärer och de omvända afrikanerna, men också i detta avsnitt ger berättelsen många tillfällen till undran och förundran.

Den senare delen av Birgittas liv är ganska kortfattat skildrad, både vad gäller det privata och det yrkesmässiga. Tiden som svensklektor i Ryssland hade vi gärna velat veta mera om liksom kärleksaffärerna och musikens roll i hennes liv. Birgitta är ju en duktig klarinettist/saxofonist och har överfört sitt intresse till barnen.

Ett återkommande tema är Birgitta känsla av osynlighet, något vi tror många kan känna igen sig i. När hon på slutet reflekterar kring meningen med livet och särskilt sitt eget liv kan vi läsare glädja oss åt att hon kommit till insikter som leder till försoning.

Man kan se denna välskrivna bok som en utvecklingsroman, där Birgitta börjar som en ”söt och snäll flicka” i skuggan av andra men som utvecklas till en mogen och stark kvinna som vågar ta plats och synliggör sig själv och sitt liv. Bland annat i denna bok! Läs den!

Vi minns Karin – för framtidens vårdade och ovårdade av Gunnar Stensson

Gruppen som den åttonde september framträdde i Helgeands församlingshem för att fira minnet av Karin bestod av Anna-Lena Kippel, Bo Riborg, Eva Husmark, Gillian Nilsson, Inger Grubelic, Katrine Arvidsson, Kerstin Strock och Lisbeth Jönsson.
   De var kulturarbetare och vårdare på Sankt Lars och utvecklade tillsammans med de intagna under 1900-talets tre sista decennier en metod att tillsammans uttrycka känslor och minnen i samtal, skrift, bild, sång och dramatik. Genom skapande och samtal ökade deltagarnas – och ledarnas - självkänsla och förmåga att utbyta erfarenheter med omvärlden. Metoden kallades Kultur i vården.
   Efter stängningen av Sankt Lars fortsatte verksamheten i de samlingslokaler som de nu hemlösa sanktlarsarna kunde söka sig till - men även i många andra sammanhang som föreläsningar på universitetssjukhuset eller föreställningar under Kulturnatten, där man kunde skratta åt de entusiastiska vännerna Ängla och Vingla.
   Vid ett tillfälle sammanförde Karin en klass från Rosengårdsskolan i Malmö med de äldre i ett boende i Sankt Lars. En nyanländ pojke från Sudan samtalade med en fd jordbrukare från Östra Göinge om problemen att valla får. De försjönk i gemensamma erfarenheter.

Framträdandet blev ett kollektivt drama om hur gruppen med Karin i centrum hade upplevt många viktiga år. De läste dikter, framförde episoder ur revyer, pjäser och monologer, sjöng visor och berättade händelser ur deras gemensamma liv. Minnesprogrammet var ett rikt dokument om mentalvården under  årtiondena före nedläggningen av Sankt Lars.
   Vi som satt i församlingshemmets sal kände att erfarenheterna från Kultur i vården måste tas till vara och utvecklas också i framtidens vård och omsorg.
   Det ryktas att programmet eventuellt kommer att framföras också i Peterskyrkan.

En första valanalys av Hanna Gunnarsson

 
Här är en bild på v:s listettor i region-, kommun- och riksdagsvalet
Angelica Svensson, Helena Falk och Hanna Gunnarsson

Så var valet över. Vi har ännu en gång fått använda vår demokratiska rättighet att tillsammans besluta om hur samhället ska styras. Såhär efter ett par dagar kan vi börja göra de första valanalyserna. 

Det var en fin valrörelse i Lund. Personligen kraschade jag lite rakt in i den, efter en hektisk och jobbig vår i riksdagen då jag själv inte riktigt hade haft tid att planera för varken min egen valrörelse och eller delta så mycket i den gemensamma planeringen varken i Lund eller Skåne. En hel del gick därför på rutin, men vi har bra koll i Lund på hur vi gör en bra valrörelse och har lagt en bra grund under hela mandatperioden (även om pandemin satte käppar i hjulet för det utåtriktade arbetet). Många har varit engagerade, från nya medlemmar till de som varit med i många år och som vanligt drog ett stort lass. Det var affischbockar, valstuga, utdelningar i bostadsområden, debatter, torgmöten med Röda Kapellet och mycket mer. Som vanligt var det många intressanta samtal i valstugan och tack och lov inte så många arga personer. Våra fina valstuga klarade av en valrörelse till. Den har varit med sedan 2006 och med lite renoveringar fungerar den fortfarande väldigt bra och är unik i sitt utseende jämfört med de andra partiernas byggbodar. 

Min egen valrörelse bestod till stor del av att stå i valstugan och prata med skolklasser och väljare. Jag representerade partiet i några debatter på gymnasieskolor, hos en studentförening, i en frikyrka och i Sveriges radios försvarsdebatt sänd från Stockholm. Jag besökte Ystad, Trelleborg, Eslöv och Karlskrona (där jag också hann med ett studiebesök på Kockums varv). Lund är ju stad där fokus ligger väldigt mycket på den lokala politiken och det är därför våra kommunala kandidater som drar det största lasset när det gäller debatter och medier. Att hinna besöka fler orter i valkretsen är ett ständigt dåligt samvete, det är en balans mellan att åka till mindre orter med få vänsterväljare och stå i valstugan i Lund där vi vet att vi har stort stöd. Det var också lite svårt att planera hur mycket jag som riksdagsledamot skulle stanna hemma i valkretsen och hur mycket jag skulle åka runt i landet. Där gjorde vi olika i riksdagsgruppen. Jag valde att stanna hemma. 

Valresultatet då? Med tanke på att miljöpartiet låg under spärren så länge inför valrörelsen var det givet att vänsterpartiet skulle förlora till dem i stödröster. Jag hade gissat på en procentenhet, och det slutade med att vi minskade 1,3 i riksdagsvalet i hela landet. Jag hade hoppats på att vi skulle få ett bättre valresultat och landa runt 7-7,5%, men (i skrivandets stund) blev det 6,7%. Det är inte ett bra resultat. Förutom stödrösterna till miljöpartiet verkar vi har förlorat en hel del socialdemokrater som kommit till oss efter kampen mot marknadshyror och arbetet för högre pensioner. Vi vet att socialdemokraterna är starka och samlar ihop sina styrkor när valdagen väl närmar sig. 

Just nu (torsdag förmiddag) pågår den slutgiltiga rösträkningen och det senaste dygnet har V tagit sig förbi C i antalet röster i riksdagsvalet, även om vi har samma procentandel. Att bli fjärde största parti i riksdagen, om än med liten marginal, är viktigt. Det skulle kunna ge en talmanspost (tredje vice, vi hade andra vice senaste perioden) och att vi får komma före centern i alla talarlistor, framförallt i partiledardebatterna. 

Det är väldigt glädjande att vi får så bra resultat i kommuner och regioner! Jag är ju kommunpolitiker i hjärtat och vet hur viktig denna del av den svenska politiken är. Vi kan göra stor skillnad i kommuner och regioner eftersom det är där stora delar av välfärden finns: Skolan, socialtjänsten, äldreomsorgen, kollektivtrafiken och inte minst sjukvården. Vi har nu ännu större möjlighet att påverka i stora frågor om arbetsvillkor och arbetsmiljö, tillgänglighet och avgifter. Extra glädjande är det att vi tar KF-mandat i Trelleborg, efter 16 år utanför formell makt i kommunpolitiken. Vi ökar även i många andra kommuner i Skåne och tar två nya mandat i regionfullmäktige. Detta visar att väljarna tror på vår politik och har förtroende för våra företrädare, vilket gör mig väldigt glad. Resultaten i kommuner och regioner visar på vilken potential vi har i rikspolitiken. (Samtidigt är det intressant att fundera på miljöpartiets ganska dåliga resultat i kommuner och regioner i relation till deras riksdagsresultat). 

I Lund får vi ett jättebra resultat i kommunen, hela 11 %! Vi landar på 7 mandat, en ökning med ett mandat. När jag blev invalda i kommunfullmäktige 2006 hade vi 4 mandat (men den minnesgode kommer ihåg att vi hade 9 mandat 1979!). Feministiskt initiativ åker ur kommunfullmäktige, och jag hoppas verkligen att de Fi:are som vill känner sig välkomna i vänsterpartiet! Två partikamrater från Lund blir invalda i regionfullmäktige (Angelica och Gunilla) och ytterligare en person från vår regionvalkrets, från Hörby, får en plats. 

För övriga partier kan konstateras att moderaterna fortsätter sjunka (nedåtgående trend sedan 2010), liberalerna och socialdemokretarna ökar, miljöpartiet ligger stilla och FNL minskar. 

Vi i Vänsterpartiet behöver nu fundera på hur vi utbildar nya politiker, byter erfarenheter och hjälps åt, men också på hur vi knyter ihop det parlamentariska med det utomparlamentariska och hur vi gör kommun- och regionpolitiken ideologisk och utåtriktad. Vi får inte fastna i mötesrummen!

Stort tack till alla som har varit engagerade i årets valrörelse och stort tack till alla som har röstat på Vänsterpartiet. Jag och alla partikamrater ska förvalta förtroendet på allra bästa sätt och göra vårt allra bästa. Hör gärna av er med frågor, förslag och synpunkter! 
Hanna Gunnarsson, riksdagsledmot (v), Lund     

Vladimir Putins reaktionära kamp av Gunnar Stensson

Vladimir Putin har hela sitt liv velat återupprätta Rysslands storhet, sådan den var under tsarerna och under sovjettiden. I hans Ryssland är den traditionella kulturens roll central. Han har nära band till den ryskortodoxa kyrkan.
   Putin var frånvarande vid den officiella delen av Gorbatjovs begravning häromdagen men lät sig filmas när han privat besökte graven. Kritik och hyllning. Gorbatjov ville visserligen bevara kommunismen i form av demokratisk socialism, men glasnost och perestrojka släppte loss krafter som ledde till Sovjetunionens upplösning och upprättandet av nya grannstater som Belarus, Ukraina och Georgien. Jeltsin tog över makten efter Gorbatjov, som han länge samarbetat med.

Jeltsin förvandlade Ryssland till en alltmer auktoritär nyliberal stat. 1993 slog han med vapenmakt ner ett kommunistiskt revoltförsök i Moskva. Det gjorde honom övertygad om nödvändigheten av en stark stat. Nyliberalismen genomfördes som en chockterapi. Landets statliga industrier privatiserades. De övertogs av privata oligarker som styrde landets ekonomi. Oligarkerna hade förbindelser med Europa som fick stort inflytande över ekonomin.
   Ryssland drabbades av en lång nedgång. Befolkningens dödstal ökade, i synnerhet bland män. Deras medellivslängd sjönk till 58 år. Kvaliteten på sjukvård, utbildning och forskning rasade. Samtidigt anslöt sig Ryssland till Världsbanken, IMF och Europeiska Utvecklingsbanken.
   Jeltsin förvandlade Ryssland. Men arvet efter Gorbatjov bestod. Under Jeltsin respekterades yttrandefriheten och organisationsfriheten.

Vladimir Putin utsågs av Jeltsin till Rysslands tillförordnade president. Han vann sedan presidentvalet år 2000.
   Putins första mål var att återupprätta den ryska ekonomin och folkets levnadsvillkor. Det lyckades över förväntan. Dödstalen sjönk. Ekonomin stabiliserades när priset på olja och gas steg  Relationen till väst var god.
   Allt var visserligen inte harmoniskt. Tjetjenien gjorde uppror och två Tjetjenien-krig utkämpades. Men Putin blev populär och omvaldes. Nu inriktade han sig på att genomföra sin vision av det starka och kulturellt unika Ryssland. Visionen innebar också stärkande av Rysslands inflytande i det europeiska närområdet.

   Därmed är vi framme vid en katastrofal rysk politik som särskilt drabbade Georgien, Krim, Ukraina och Belarus. Länder med stora ryska minoriteter som länge hade ingått i tsarernas Ryssland.
   I Georgien ingrep Ryssland med våld och upprättade två delområden med rysk majoritet som förklarades självständiga men var helt beroende av Ryssland.
   Ukraina var det största och viktigaste området. Det hade länge tillhört Ryssland och Kievriket hade på många sätt varit Rysslands vagga. Men i Kiev uppstod vad som kom att kallas den orangea revolutionen. Den kom i två omgångar, men det var den sista som blev avgörande. I november 2013 samlades 100 000 demonstranter på Majdan-torget. Det var en civil samhällsrevolution som kom att breda ut sig över hela Ukraina. Landet stod på randen till inbördeskrig.
   Händelserna i Ukraina ledde till Rysslands annektering av Krim, som tillhör Ukraina men har en lång kulturell samhörighet med Ryssland. Vi minns filmen Pansarkryssaren Potemkin och Tjechovnovellen Damen med hunden.
   Rysk trupp ockuperade Krim i en oblodig kupp 2014. Väst ingrep inte. Det var en perfekt rysk annektering. Kriget mot Ukraina hade inletts. Donetsk och Charkiv i östra Ukraina förklarade sig som självständiga folkrepubliker och följdes av folkrepubliken Luhansk. Ryska soldater deltog. Ett lågintensivt krig utbröt mellan Ryssland och Ukraina.

Nu reagerade Väst skarpt. Man införde ekonomiska och industriella sanktioner. Det slog hårt mot Ryssland. Ekonomin hade försämrats efter den internationella bankkraschen 2008. Putins popularitet sjönk. Han är nu 70-årsåldern och har suttit vid makten mer än 20 år. En välkänd protest stod kvinnogruppen Pussy Riot för. Sedan inträffar de uthålliga, djärva protesterna i Belarus 2020 som uppmärksammas världen runt. Rysk hjälp räddar den gamle diktatorn.
   Putin börjar kontakta den europeiska ytterhögern, bland annat Sverigedemokraterna.
   Den 24 februari 2022 invaderar Ryssland Ukraina. Sex månader senare återerövrar Ukraina stora områden i östra Ukraina. Kommer Kreml proklamera allmän mobilisering?
 


 

Allt detta finns som ett skelett i Martin Kraghs Det fallna imperiet. Den stora massan av analyser och detaljer gör den svårläst, vilket kan bero på våra dåliga kunskaper om vårt mäktiga grannland.
   Ämnet är ofantligt. Boken innehåller en mängd referenser. Den fungerar inte minst som en uppslagsbok.

Klimatmanifestation på temat valfläsk av Marianne Sonnby Borgström


Folkets kök i Lund serverar vegetariskt valfläsk
till alla deltagare

Fridays for Future har manifesterat på Stortorget i Lund varje fredag sedan Greta Tunberg startade sina skolstrejker för klimatet 2018. Det är 4 år sedan och även år 2018 var ett valår. Greta ville med sina strejker driva på politikerna att ta klimathotet på allvar, eftersom hon var rejält besviken på politikerna.  Varje fredag har Fridays for Future manifesterat på Stortorget och Nilla Bolding har troget samlat in namnunderskrifter till stöd för Fridays for Future och klimatrörelsen.


Nilla Bolding samlar namnunderskrifter

Framför fredagens manifestation stod de olika partiernas valstugor. Årets val och de politiska partiernas valfläsk var föremål för granskning i fredagens manifestation. Dessutom bjöds alla deltagarna på vegetariskt valfläsk.
De båda organisatörerna av manifestationen, Lotti Rosenkvist och Linnea Lindh, inledde mötet. Lotti eldade som vanligt massorna med att ropa slagord och folket på torget svarade: Vad ska vi göra? Rädda klimatet! När? Nu!


Lotti Rosenkvist

Linnea talade om vikten av att nå målet högst 1,5 graders uppvärmning och det allvarliga hot som den globala uppvärmningen utgör mot vår jord om inget görs. Om vi fortsätter att släppa ut koldioxid i atmosfären i samma takt som hittills kommer större delen av vår jord bli obeboelig. Hon hänvisade till den karta som illustrerar vilka delar av jorden som det blir möjligt att leva på vid 4 graders uppvärmning.


Linnea Lind

Tomas Björnsson, ordförande i Lunds Naturskyddsförening, manade politikerna att komma fram ur sina valstugor och lyssna. Han inledde sitt tal med att ropa ut på torget: Politiker, Var är ni? Kom fram ur era valstugor! Kom och lyssna på oss! Politikerna kom inte ut från sina valstugor, men ett par politiker fanns dock redan på plats. Tomas ställde den retoriska frågan: Har politikerna förstått allvaret i klimatfrågan?  Svaret är: Nej, politikerna har, trots väldigt tydlig och övertygande forskning om allvaret i klimatkrisen, åter glömt bort klimatet i årets valrörelse.


Tomas Björnsson, Lunds
Naturskyddsförenings ordförande

   Inte heller har mycket har hänt i klimatfrågan trots många klimatlöften i valet 2018. I årets valrörelse tycks partierna istället försöka överträffa varandra i försäkringar om stöd till oförändrat hög elkonsumtion och stöd till fossildriven bilism. Sådana löften tycks vara ett sätt att locka väljare och är mer publikfriande än att tala om de nödvändiga och delvis obekväma beslut som krävs för att rädda vår jord från en framtida klimatkatastrof. Den pågående omställningen till grön energi, såsom vindkraft och solenergi, är bra och nödvändig, men behovet av energi är oändligt och vi måste även spara energi och ändra vårt sätt att leva, menade Tomas. Det går utmärkt att med enkla metoder minska elanvändning och använda elen mer effektivt. När det gäller förändring av livsstil behöver framförallt de rika ändra livsstil. De 10 % rikaste människorna står för hälften av utsläppen av koldioxid medan de 50 procent fattigaste står för mindre än 10 procent av utsläppen. I Sverige tillhör de allra flesta till de rikare på vår planet. Den fossilberoende bilismen och flyget kan inte fortsätta som hittills, vi måste äta mer vegetariskt och minska matsvinnet.


Karta som med brunt illustrerar de delar av jorden som blir obeboeliga vid 4 graders uppvärmning

Vi kan inte ständigt öka vår konsumtion och fortsätta med långväga transporter av varor på våra vägar. Vårt sätt att leva måste förändras radikalt, menade Tomas. Att ändra livsstil kan innebära många positiva förändringar. Att äta mer vegetariskt är nyttigt för hälsan. Att cykla istället för att ta bilen är också hälsosamt. Minskning av långväga varutransporter kan innebära ett lyft för lokalsamhället och landsbygden. Och för att alla dess förändringar ska kunna åstadkommas krävs modiga politiker, som vågar fatta de beslut som krävs för att rädda klimatet. Förhoppningsvis kommer då också kloka väljare välja dessa modiga politiker. Var och en av oss kan börja lägga om sin livsstil, men det räcker inte, det krävs radikala och modiga politiska beslut.
   Som en illustration till behovet av livsstilsförändring bjöd Folkets kök i Lund på vegetarisk gryta till alla deltagare i manifestationen. Folkets kök är en del av en global rörelse Free Food for Everyone, som strävar efter att minska matsvinnet genom att ta vara på utgången mat från affärer m.m. och dessutom se till att de som bäst behöver maten får den. Varje torsdag serverar Folkets Kök gratis mat på Smålands nation på Kastanjegatan 7.  
   Slutligen talade Rolf von Dorf om det lokala uppropet i Lund ”Bredda inte E22”. Mängder av namnunderskrifter har samlats in mot beslutet om att bredda E22 genom Lund till sex filer. Beslutet togs i kommunfullmäktig år 2019, ett beslut som gynnar bilismen och ökar koldioxidutsläppen.  Genom den stora folkliga opinionsbildningen har Socialdemokraterna i Lund ifrågasatt sitt tidigare stöd till beslutet. Utsikten till att stoppa breddningen har i och med denna politiska omprövning ljusnat. Att utomparlamentariskt arbete och folkliga manifestationer kan påverka politiska beslut är detta framgångsrika arbete verkligen ett bevis på. Trots att det ser mörkt och motigt ut ibland måste vi fortsätta påverka politiker genom att agera för klimatet och dessutom kan var och en bidra med att ändra sitt eget sätt att leva till en mer hållbar livsstil, avslutade Rolf sitt tal.
Rapporterat av Marianne Sonnby Borgström

2022-09-08

Friday for Future alla fredagar

 

Klimatet kan inte vänta på på tekniska lösningar medan politikerna skjuter upp åtgärder som måste komma.
   Vi bjuder på vegetarisk soppa, bröd, engagerade talare och förhoppningsvis även jazzspis. Kom och påverka politikerna på Stortorget med oss i Fridays For Future Lund.

Kulturnatten

 

Nu laddar vi för Kulturnatten 2022! 17 september hoppas vi att vi ses på gator, torg och hos alla fantastiska aktörer som medverkar i Kulturnatten.
Här hittar du programmet!

Årets skörd var god

 

Nu förbereds sådden inför nästa år. Världens bästa åkerjord söder om Höje å breder ut sig mot horisonten. Himlen möter jorden och traktorn rör sig sakta över åkern.

Röda Kapellet i val och invigning

 

Kunskapsparken uppe på Brunnshög invigdes officiellt i söndags genom att kommunalrådet Sandberg på ett vant sätt klippte av ett guldfärgat band. Sedan spelade den allestädes närvarande orkestern Röda Kapellet en hyllning till Lunds spårväg. En musikaliskt spännande sexstämmig svit, av Håkan B Carlsson. Sviten illustrerar olika hållplatser långs vägen från Lund C till ESS.
   Röda Kapellet har nu bara en valspelning kvar före valet. Kom gärna till Mårtenstorget på lördag, den 10:e, klockan 11, för att lyssna på Kapellet när man, med full kraft, spelar allt från La Lega till Falsk matematik.


Helena Falk, V:s partiföreträdare I Lund och nu fösta namn på fullmäktigelistan. Här med sin lilla Kerstin, som föddes i maj. Helena talade om Vänsterpartiets kommunalpolitik och nämde speciellt V:s kamp för mer personal på förskolan.

Sverigepriser eller Putinpriser på elmarknaden?

 

Nooshi Dagostars förslag ”Sverigepriser” bygger på energiexperten Bengt Ekenenstiernas lösning att skilja elmarknaden i södra Sverige från den europeiska.
   Magdalena Andersson avvisar förslaget med påståendet att det strider mot EU-lagstiftningen.
Det skulle kunna leda till splittring inom EU.
   Fredagen den 9 september diskuterar EU elpriserna och en vecka senare lägger EU-kommissionens ordförande Ursula Leyen fram sin årsplan. Då får vi se vilken väg EU går.           

Valdags!

Dags att gå till val igen. När man tröttnat på den aktuella debatten och söker sig bakåt till valens forntid kan man hitta intressanta ting.
   Alla valparoller har ett bäst före datum, vissa ruttnar helt medan andra blir mer outgrundliga, vad är en paragrafherre egentligen? Vilka av årets paroller förtjänar att le åt om hundra år? Inte så lätt att veta men låt inte det hindra dig på söndag. 



Krossar klimatet Putin? av Gunnar Stensson

 

I fredags (2/9) avbröt Ryssland gasleveranserna till EU. Det driver upp energipriserna, också i Sverige. I värsta fall kan en finanskris utlösas. Risken för att för att Ryssland skulle stoppa leveranserna var man medveten om i EU. På fredag kommer EU kanske frikoppla elpriserna från de höga gaspriserna.
   I Sverige utlovas stora statliga program för att skydda medborgarna och företagen från skyhöga elpriser och snabbt ökande inflation. Det vet vi alla.
   De stoppade gasleveranserna får konsekvenser i Ryssland också. Landet har redan drabbats hårt av klimatkrisen.
   Klimatkrisen kan på sikt avgöra Rysslands – och Putins - öde. Dessutom påverkas grannländerna, inklusive Sverige, av ett eventuellt ryskt klimatsammanbrott. Här kommer några hårda fakta.

Ryssland är världens fjärde största utsläppare av växthusgaser.
20 miljoner hektar skog föröddes 2019 i bränder i östra Sibirien.
   En tredjedel av landets territorium ligget norr om polcirkeln. Permafrosten i området håller på att smälta och mängden utsläppt metangas ökar snabbt. I Ryssland går upphettningen två gånger så fort som i den övriga världen.
   Töande permafrost leder till att hela stadsdelar i sibiriska städer kollapsar, rörledningar spricker, järnvägsspår rivs sönder och vägar rasar samman.
   Infrastrukturen hotas i de områden där tillgången på olja, naturgas och kol är störst. Även utvinningen av nickel och andra metaller hotas.
   Fossila bränslen och naturgas ger Ryssland 65 procent av exportinkomsterna. Intäkterna
från oljeexporten uppgick 2019 till 288 miljarder dollar.
   Världsekonomin har redan börjat övergången från fossil till förnybar energi. Fordonen elektrifieras. Vind, vatten och kärnkraft ersätter de fossila bränslena. Under 2030-talet kommer priset på fossila energikällor att sjunka. Ryssland förlorar då en stor del av sina exportinkomster.
   Rysk ekonomi var relativt stabil under 2000-talets första årtionde, men efter finanskrisen 2008 har tillväxten sjunkit från 6,5 procent per år till 0,5 procent.
   Missnöjet växer i Ryssland. 2018 ledde en höjning av pensionsåldern till omfattande folkliga protester.
   Coronakrisen drabbade Ryssland hårt. Endast en mindre andel av befolkningen vaccinerades. 2021 var dödstalen höga, enligt den ryska statistikmyndigheten omkring 203 000. Överdödligheten sedan covid-utbrottet var samtidigt 753 000.
   Den redan ödesdigra situationen i Ryssland förvärras av Putins invasion i Ukraina.


Uppgifterna hämtade ur Kraghs aktuella bok
Det fallna imperiet