Thomas Piketty har kommit ut med en ny bok
som sammanfattar slutsatserna i de tidigare väldiga arbetena om
kapitalet. Den nya bokens titel är En kort historik om jämlikhet.
När jag funderade på hur jag skulle
presentera boken kom jag på möjligheten att koncentrera min text till
de avsnitt som behandlar Sverige. Det jämlika och rika Sverige har en
betydelsefull roll i den historiska utveckling mot jämlikhet som är
Thomas Pikettys tema. Mycket av texten nedan består av direkta citat ur
Pikettys text och är alltså hans, inte mina formuleringar.
Då blev det ojämlika Sverige världens jämlikaste land. Nu har M och SD tagit över. En ny strid om jämlikhet förestår.
År 1900 var Sverige ett av världens mest ojämlika länder. En enda rik man kunde ha hundra röster.
Strax före första världskriget var ägarkoncentrationen lika
extrem i Sverige som i Frankrike och Storbritannien, men Sverige var
utan jämförelse det land som hade gått längst med att befästa
ojämlikheten i konstitutionen och vallagarna.
I städerna kunde en väljare disponera fler än hundra röster
och i 54 kommuner hade en enda väljare 50 procent av rösterna.
Under mellankrigstiden tog Socialdemokraterna kontrollen
över den svenska förvaltningen och tog sitt lands statliga kapacitet i
bruk. Man använde förteckningarna över ägande och inkomst för att göra
så att de rikaste fick betala kraftigt progressiv skatt, och
finansierade på det sättet allmännyttiga tjänster för att ge jämlik
tillgång till hälsa och utbildning.
Institutioner och regelverk kan alltså förändras så levnadsvillkoren förbättras mycket snabbt. (Thomas Piketty, En kort historik om jämlikhet. Mondial förlag 2022)
Sverige var alltså mest ojämlikt. Under
mellankrigstiden tog Socialdemokraterna över och gjorde Sverige till
världens mest jämlika land. Det har vi haft glädje av i hundra år.
Men nu ska det bli annat av, säger Jimmy Åkesson. ”Nu ska nya
krafter ta över efter hundra år av socialdemokratisk hegemoni”.
Han fällde yttrandet i samband med talmansrundorna.
I själva verket började högerns kamp för att öka de rikas
privilegier långt tidigare. Ett exempel är den svenska marknadsskolan.
Piketty skriver: ”Inom utbildningssektorn
är det ingen, eller nästan ingen, som föreslår att skolor,
gymnasieskolor och universitet ska ersättas av aktiebolag som styrs av
den kapitalistiska logiken.”
Försök har gjorts i Chile efter 1973 och med Trump
University, men slutade med fiasko, delvis eftersom vinstjakten
tenderar att underminera de etiska motiv som utbildning grundar sig på,
såsom för övrigt sjukvård och flera andra sektorer (medier, kultur
etcetera).
Men Sverige fortsätter som enda land försöken. Den
svenska skolan har rasat i alla internationella jämförelser. Troligen
är skolpolitiken också ansvarig för de skjutningar som ökar
allteftersom allt fler blir underkända. De blåbruna kan glädja sig. Då
kan de satsa pengarna på fängelser.
Frågan om maktdelning i företagen mellan
ägare och löntagare har förnyats efter finanskrisen 2008. Vi ser att
diskussionerna som initierades i Sverige på 1970- och 1980-talet i
fråga om löntagarfonderna (kallade Meidnerfonderna) nyligen tagit fart
igen.
Vi minns i Sverige de rikas ägarpartier som under flera
år satsade all sin ekonomiska och mediala makt på att avvisa förslaget
om löntagarfonder som skulle skapat ett jämlikare samhälle. Vikten ett
jämlikare samhälle understryks av de väldiga resurser som sattes för
att stoppa förslaget.
Kapitalet segrade den gången och den socialdemokratiska
hegemonin över svensk samhällsutveckling ersattes av den nyliberalism
som sedan dess gett snabbt ökande ekonomiska klyftor, marknadsskolor
och marknadsvård.
Men nu finns det hopp. Meidners tankar lever och vinner
ökat inflytande 40 år efter socialdemokratins förlustval. Den långa
trenden går mot ökad jämlikhet. Nu hotas samhället av kriget i Ukraina,
inflation och energibrist. Hårt drabbas medelklass, hårdare de fattiga
och hårdast de gamla och sjuka. Det är i kristider som stora reformer
är möjliga. Första världskriget och ryska revolutionen tvingade fram
lika rösträtt i Sverige. 30-talskrisen ledde till att välfärdssamhället
började byggas.
Vi måste öka vår förståelse för hur den starka
minskningen av den ekonomiska ojämlikheten som ägde rum i många länder
under 1900-talet gick till, särskilt inom världens främsta
kapitalistiska stormakter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar