En ny strid om jämlikhet förestår av Gunnar Stensson

Thomas Piketty har kommit ut med en ny bok som sammanfattar slutsatserna i de tidigare väldiga arbetena om kapitalet. Den nya bokens titel är En kort historik om jämlikhet.
   När jag funderade på hur jag skulle presentera boken kom jag på möjligheten att koncentrera min text till de avsnitt som behandlar Sverige. Det jämlika och rika Sverige har en betydelsefull roll i den historiska utveckling mot jämlikhet som är Thomas Pikettys tema. Mycket av texten nedan består av direkta citat ur Pikettys text och är alltså hans, inte mina formuleringar. 

Då blev det ojämlika Sverige världens jämlikaste land. Nu har M och SD tagit över. En ny strid om jämlikhet förestår.
År 1900 var Sverige ett av världens mest ojämlika länder. En enda rik man kunde ha hundra röster.
   Strax före första världskriget var ägarkoncentrationen lika extrem i Sverige som i Frankrike och Storbritannien, men Sverige var utan jämförelse det land som hade gått längst med att befästa ojämlikheten i konstitutionen och vallagarna.
   I städerna kunde en väljare disponera fler än hundra röster och i 54 kommuner hade en enda väljare 50 procent av rösterna.
   Under mellankrigstiden tog Socialdemokraterna kontrollen över den svenska förvaltningen och tog sitt lands statliga kapacitet i bruk. Man använde förteckningarna över ägande och inkomst för att göra så att de rikaste fick betala kraftigt progressiv skatt, och finansierade på det sättet allmännyttiga tjänster för att ge jämlik tillgång till hälsa och utbildning.
   Institutioner och regelverk kan alltså förändras så levnadsvillkoren förbättras mycket snabbt. (Thomas Piketty, En kort historik om jämlikhet. Mondial förlag 2022)

Sverige var alltså mest ojämlikt. Under mellankrigstiden tog Socialdemokraterna över och gjorde Sverige till världens mest jämlika land. Det har vi haft glädje av i hundra år.
   Men nu ska det bli annat av, säger Jimmy Åkesson. ”Nu ska nya krafter ta över efter hundra år av socialdemokratisk hegemoni”.
   Han fällde yttrandet i samband med talmansrundorna.
   I själva verket började högerns kamp för att öka de rikas privilegier långt tidigare. Ett exempel är den svenska marknadsskolan.

Piketty skriver: ”Inom utbildningssektorn är det ingen, eller nästan ingen, som föreslår att skolor, gymnasieskolor och universitet ska ersättas av aktiebolag som styrs av den kapitalistiska logiken.”
   Försök har gjorts i Chile efter 1973 och med Trump University, men slutade med fiasko, delvis eftersom vinstjakten tenderar att underminera de etiska motiv som utbildning grundar sig på, såsom för övrigt sjukvård och flera andra sektorer (medier, kultur etcetera).
   Men Sverige fortsätter som enda land försöken. Den svenska skolan har rasat i alla internationella jämförelser. Troligen är skolpolitiken också ansvarig för de skjutningar som ökar allteftersom allt fler blir underkända. De blåbruna kan glädja sig. Då kan de satsa pengarna på fängelser.

Frågan om maktdelning i företagen mellan ägare och löntagare har förnyats efter finanskrisen 2008. Vi ser att diskussionerna som initierades i Sverige på 1970- och 1980-talet i fråga om löntagarfonderna (kallade Meidnerfonderna) nyligen tagit fart igen.
   Vi minns i Sverige de rikas ägarpartier som under flera år satsade all sin ekonomiska och mediala makt på att avvisa förslaget om löntagarfonder som skulle skapat ett jämlikare samhälle. Vikten ett jämlikare samhälle understryks av de väldiga resurser som sattes för att stoppa förslaget.
   Kapitalet segrade den gången och den socialdemokratiska hegemonin över svensk samhällsutveckling ersattes av den nyliberalism som sedan dess gett snabbt ökande ekonomiska klyftor, marknadsskolor och marknadsvård.
   Men nu finns det hopp. Meidners tankar lever och vinner ökat inflytande 40 år efter socialdemokratins förlustval. Den långa trenden går mot ökad jämlikhet. Nu hotas samhället av kriget i Ukraina, inflation och energibrist. Hårt drabbas medelklass, hårdare de fattiga och hårdast de gamla och sjuka. Det är i kristider som stora reformer är möjliga. Första världskriget och ryska revolutionen tvingade fram lika rösträtt i Sverige. 30-talskrisen ledde till att välfärdssamhället började byggas.
   Vi måste öka vår förståelse för hur den starka minskningen av den ekonomiska ojämlikheten som ägde rum i många länder under 1900-talet gick till, särskilt inom världens främsta kapitalistiska stormakter.

---