2022-04-28

Friday for Future alla fredagar

 

Varje fredag samlas vi för klimatstrejk på Stortorget eller för digital strejk så länge omikron härjar.
   Vi vill att Sverige och Lund medverkar till att hålla den globala temperaturökningen under 1.5 grader, uppfyller Parisavtalet, verkar för klimaträttvisa och lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.

 

Cykeldemonstration Stortorget Lund
Lördag kl. 12:00–13:15
Vi cyklar genom centrala Lund med plingande klockor och slagord för att dra uppmärksamhet till hållbara transporter och att en ev utvidgning av E22:an bör utredas i det perspektivet.

Röda Kapellet: Vilken härlig helg!

 

Våren är här! Klockan elva på lördag får ni åter möta Röda Kapellet på Mårtenstorget. Med uppmuntrande och uppfordrande kommentarer mellan musiken från orkestermedlemmar.
    På kvällen förflyttar sig orkestern till S:t Larsparken och spelar vid bålet utanför Vårdcentralen som Klostergårdens byalag anordnar.
   Söndagen går i traditionens tecken. Klockan 9.30 spelar Röda Kapellet, som vanligt, i Trelleborg på Vänsterpartiets möte på Hamnplan. Det brukar vara en trivsam tillställning. Hanna Gunnarsson håller tal.
   Därefter åker orkestern till Malmö. Förr gick orkestern alltid i täten på det stora tåget efter samlingen på Möllevångstorget. Numera, kanske med ålderns rätt, står orkestern och spelar utanför Victoriateatern på Södra Förstadsgatan då tåget passerar. Ett argument för denna lösning är att då får alla i tåget höra orkestern spela.
   Sedan blir det snabbfärd till Lund och Vänsterpartiets förstamajarrangemang på Stortorget.
En högtidsdag för orkestern med hjärtat till vänster!

Valborg i S:t Larsparken

 

       

Hållbarhetsveckan i Lund 2–7 maj 2022

 

Hållbarhetsveckan är ett årligt event där Lunds universitet, Lunds kommun och andra intresserade bjuder in till en vecka med aktiviteter kring hållbarhet! Det är en vecka med diskussion och aktion, allvarliga frågeställningar och hoppfulla framtidsvisioner.
Välkommen att delta!
Läs mer »

Höjeådalens framtid – samtal mellan medborgare och Lunds och Staffanstorp politiker

 

3:e maj 2022 kl 19.00-20:30, Polhemskolans aula
Att en mindre del av Höjeådalen har blivit kommunalt naturreservat i Lund är ett besked som vi från Höjeådalens intresseförening tog emot med stor glädje! Samtidigt är området för rekreation i gränsområdet mellan Lunds och Staffanstorps kommun mycket större. Beroende på hur ni, politiker, besluter i framtida ärenden kommer att påverka naturupplevelsen, biologisk mångfald, tillgängligheten och kulturvärden i detta så uppskattade område.
   Höjeådalens intresseförening anordnar därför ett möte med politiker, föreningens medlemmar och allmänheten. Syftet är att föra ett samtal om Höjeådalens framtid så att alla kan få förståelse för varandras visioner och idéer. 
Martina Kvist Reimer, ordförande Höjeådalens intresseförening, miljöpristagare Lunds kommun 2021
Läs mer på Facebook »

Miljöseminarium

Hållbara transporter i ett framtidsperspektiv
Torsdag 5 maj kl 19, Folkets Hus Medeltidssalen

Person- och varutransporter förbrukar en fjärdedel av Sveriges energianvändning. Större delen av denna energi utgörs av fossila bräns-len, vilket bidrar till stora utsläpp av växthusgaser. Den trafik som olika typer av transporter genererar skapar också andra miljöproblem som hälsofarliga ut-släpp, buller, övergödning, intrång i naturen, mm.
Miljöseminariet arrangeras av Vänsterpartiet i Lund
Seminariet är det första för 2022 och kommer att följas av fler under året.
Läs mer »

Demonstrera mot våld och för Ukraina 1 maj!

Vladimir Putins terror tvingar 8 miljoner ukrainare att fly.
Christian Sonesson (M) vill införa totalstopp för kvotflyktingar i Staffanstorp.
Jimmy Åkesson (KD) vill kasta 13-åringar i fängelse och utvisa deras föräldrar.
Ulf Kristersson  (M) krävervattenkanoner som på ett tydligt och brutalt sätt kan skingra folkmassor.”
Ebba Busch (KD) vill skjuta skarpt, som i Ådalen. Minst något hundratal.
Paludan bränner koraner för att lura fram folk att skjuta ner med vattenkanoner  och pistoler.

Mer om de olika manifestationerna nedan.            

Lund

            

Vänsterpartiet Stortorget kl. 14:00
Årets huvudtalare är Vänsterpartiets ekonomisk politiske talesperson: Ali Esbati.
   Vår list etta i kommunvalet: Helena Falk, regionvalet: Angelica Svensson och riksdagsvalet: Hanna Gunnarsson kommer också att tala. Det kommer även medlemmar från Ung Vänster att göra.
   Kom till Stortorget klockan 14.00 och visa att vi är många som vill se ett jämlikt, jämställt och klimatsmart Lund.

Gratis filmvisning av Returning to Reims på första maj kl. 18:00
På första maj bjuder Vänsterpartiet in till gratis filmvisning på Kino. Returning to Reims är en filmatisering av Didier Eribons memoarer och den handlar om utvecklingen för den franska arbetarklassen från 1950-talet fram till idag.
Läs mer på Facebook »

            

Socialdemokraterna Stortorget kl. 10:00
Vi samlas kl 10 på Stortorget. Där kommer det hållas i underhållning av Atajo och tal. Huvudtalare i Lund är regionrådet Henrik Fritzon. Kom och fira arbetarrörelsens högtidsdag med oss!
   Huvudtalare: Henrik Fritzon. Tal av: Cecilia Skoug, vice ordförande Socialdemokraterna i Lund, Alexander Losjö Dahlström (LSSK) och My Lilja (S-kvinnor).
   Underhållning av gruppen Atajo på scenen vid 10:30-10:50 samt mellan 11:05-11:30.
Samling: kl 10 på Stortorget.
Avmarsch: kl 11.
Läs mer på Facebook » 


Möte: Mårtenstorget, 12.15-13.15
I år samlas vi under parollerna Arbete - Välfärd - Fred - Socialism. Demonstrera och protestera med Kommunistiska Partiet på 1 Maj.
Läs mer »


Socialistisk Politik
1 maj med Socialistisk Politik och veckotidningen Internationalen!
   Första maj demonstrerar vi igen för första gången på flera år för bland annat fred, Ryssland ut ur Ukraina, internationell solidaritet och mot kapitalistisk utsugning.
   På följande platser kommer det ske aktiviteter som Socialistisk Politik och veckotidningen Internationalen anordnar. Främst att demonstrera i Vänsterpartiets demonstrationer och att sprida vår veckotidning Internationalen.
Vänsterpartiets demonstration
Samling 14.00 på Stortorget
Läs mer » 

Malmö 

            

Vänsterpartiet Möllevångstorget kl. 11:00
För första gången på två år fira vi arbetarrörelsens internationella högtidsdag genom att ses fysiskt. Det blir tal, uppträdanden, mat, aktiviteter för barn och självklart det storslagna, traditionella första maj-tåget som tar oss från Möllevångstorget till Slottsparken där vi avslutar med fest, såklart!
   Årets paroll är Allas välfärd – upp till kamp för freden, klimatet och jämlikheten!
   Låt oss tillsammans fylla gator och torg med solidaritet, styrka och kamp!
Läs mer på Facebook »

            

Socialdemokraterna Södergatan kl. 13:30
Första maj är arbetarrörelsens internationella högtidsdag. I år ses vi äntligen fysiskt igen!
   Det blir demonstrationståg mellan Södergatan och Folkets Park ackompanjerat av Spårvägens Musikkår. Årets tåg går under parollerna ”Sverige kan bättre” och ”Alla folks frihet”.
   I Folkets Park blir det tal av Tobias Baudin, Katrin Stjernfeldt Jammeh med fler. Underhållning av Loulou LaMotte från The Mamas och gästartisten Alex Runo! Utdelning av Arbetarrörelsens kulturpris i Malmö. Barnaktiviteter och dans av ABFs dansgrupper.
Hållpunkter:
Samling på Södergatan 13.30
Folkets Park 14.30
Loulou LaMotte med band 15.45
Avslut med Internationalen 16.15
Läs mer på Facebook » 

            

Möte: Gustav Adolfs Torg 14.30
I år samlas vi under parollerna Arbete - Välfärd - Fred - Socialism. Demonstrera och protestera med Kommunistiska Partiet på 1 Maj.
Läs mer »


Socialistisk Politik
1 maj med Socialistisk Politik och veckotidningen Internationalen!
   Första maj demonstrerar vi igen för första gången på flera år för bland annat fred, Ryssland ut ur Ukraina, internationell solidaritet och mot kapitalistisk utsugning.
   På följande platser kommer det ske aktiviteter som Socialistisk Politik och veckotidningen Internationalen anordnar. Främst att demonstrera i Vänsterpartiets demonstrationer och att sprida vår veckotidning Internationalen.
Vänsterpartiets demonstration
Samling 11.00 på Möllevångstorget
Läs mer »

Nej till Nato!

 
Lyssna på SR:s sida »


Till: Sveriges riksdag och regering
Vi kräver en folkomröstning om svenskt medlemskap i NATO!
Mycket tyder på att Sveriges politiker med hög fart är på väg att ta ett beslut om att söka medlemskap i Nato. Det finns risk att varken partiernas medlemmar eller det svenska folket kommer att få säga sin mening i frågan.
   Vårt land Sverige har varit alliansfritt i över 200 år och detta har hjälpt oss att hålla oss utanför båda världskrigen. Ett medlemskap i Nato kräver en grundlagsändring och är en mycket tvär omsvängning av svensk säkerhets- och utrikespolitik.
   En sådan ändring måste föregås av en omfattande debatt och en möjlighet för det svenska folket att kunna ta ställning i frågan. Detta kan vi göra t.ex. genom folkomröstning såsom skedde inför vårt inträde i EU. Ett eventuellt Nato-medlemskap är en minst lika viktig fråga som EU-medlemskap och därför kräver vi att statsmakterna ger folket en möjlighet att uttrycka sin mening genom en folkomröstning.
Till Namninsamlingen »

Rapport från riksdagen: Bra beslut om djurskydd! av Hanna Gunnarsson

 
Dan-före-dan-före-dan: Snart är det Första maj!
Äntligen får vi träffas och demonstrera igen! Jag kommer tala i Lund, där vi samlas kl 14, och i Trelleborg tidigare på dagen. Ser väldigt mycket fram emot detta!

Den här arbetsveckan avslutade jag med att besöka Värnpliktskongressen, det högsta beslutande organet för den svenska värnpliktsrörelsen. Alla Sveriges värnpliktiga väljer ombud som sedan diskuterar och fattar beslut om vilka krav de värnpliktiga ska ställa för att få en bättre utbildning och vardag. Som politiker har jag haft en del kontakt med Pliktrådet för att just få veta hur vi ska kunna göra den viktiga värnplikten bättre. Senaste året har det varit speciellt fokus på utrustning och kläder för kvinnor samt arbetet mot olika former av kränkande behandling. Det är såklart väldigt viktigt med engagerade värnpliktiga som ställer krav och gör värnplikten, och därmed hela Försvarsmakten, bättre. 
   Det har varit händelserika omröstningar i riksdagen den här veckan, och långa sådana. Vi håller nu på att besluta om motionerna från den allmänna motionstiden och den stora mängd propositioner som regeringen har skickat till riksdagen under våren för att hinna klart innan mandatperioden är slut. Riksdagen har bifallit flera motioner, en hel del som även vänsterpartiet står bakom, bland annat.

Ett bra beslut i veckan var att Sverige ska utöka sin diplomatiska närvaro och inrätta ett “House of Sweden” i Taipei, Taiwan, något som nästan alla partier (inklusive Vänsterpartiet) stod bakom. I miljö- och jordbruksutskottet röstades flera bra saker igenom, som veterinärers möjlighet att anmäla misstanke om illegal införsel av djur, att Tullverket ska kunna söka efter hundar i fordon, insatser mot organiserad smuggling av djur samt förbud mot svanskupering av hundar. 
   En omtalad omröstning handlade om att införa möjligheten att göra abort hemma, där flera partier svängde (även Vänsterpartiet, till att vara helt för) inför omröstningen och frågan därmed röstades igenom med en mycket stor majoritet. Frågan har fått en hel del uppmärksamhet i medierna. En annan uppmärksammad omröstning var frågan om att genomföra en folkräkning. Omröstningen skulle egentligen fått avslag med en röst, men en socialdemokrat röstade fel och det blev istället bifall med en röst. Alla dessa frågor går nu till regeringen som uppmaningar från riksdagen.
   Den här veckan har jag också fått äran att bli vald till ledamot i Krigsdelegationen, eftersom Vänsterpartiet hade en vakant plats. Krigsdelegationen är 50 riksdagsledamöter som utgör riksdagen om Sverige är i krig eller krigsfara. Ett mycket allvarligt och tänkvärt uppdrag i dessa tider, men något som vi förhoppningsvis aldrig kommer behöva aktivera. 
Hanna Gunnarsson (v), riksdagsledamot, Lund 

Industribesök ger eftertanke av Ann Schlyter

Idag, onsdag, har jag varit med Industrihistoriska föreningen på studiebesök hos Note. Note är inte historiskt, utan ett mycket levande elektronikföretag, som tillverkar kretskort, delmontage och kompletta produkter på uppdrag av kunder från hela världen.
   Men jag var väl så intresserad av byggnaden. Den är mycket vacker utifrån med sitt sågtandade tak, en siluett som fortfarande är symbol för industriområde. Och där inne var ljuset överväldigande. Huset byggdes 1939 för Svenska lyxstrumpfabriken, ritat av Hans Westman. När man kommer in möts man av strålande ljus, och inga lysrör var tända! 

          

De typiska sågtandade fabrikstaket var ju utformade för att släppa in maximalt ljus innan elektriciteten var billig och gjorde det onödigt.
   Lokalerna är optimala (möjligen lite trångt i förråden) ändå är byggnaden rivningshotad!
   Skamsen måste jag erkänna att jag inte reserverade mig mot rivning när byggnadsnämnden antog den fördjupade översiktsplanen för Kjällbyområdet. Jag argumenterade hårt för kolonistugeområdet och Alfa Lavals gamla kontorshus med klockan. Och jag reserverade mig mot det förfärliga beslutet.
   Självklart skulle jag informerat mig bättre och reserverat mig mot en plan som går ut på att maximera byggföretagens byggrätter och vinster, och förutsätter rivning av denna historiska pärla till industribyggnad, som dessutom fungerar perfekt för nuvarande användare. I den fördjupade översiktsplanen tas ingen hänsyn tas till områdets historia och alla visioner om att blanda funktioner. Elektronikindustrin förorenar inte luften med gifter eller oljud. Den skulle mycket väl kunna ligga kvar i ett bostadsområde.
   Visa betongpartierna i valet att deras historielösa politik inte uppskattas!

Ukraina av Nita Lorimer

 

Vad är det som gör att jag blir irriterad, besviken och nästan arg när frågan om att hjälpa flyktingar från Ukraina kommer till tals? När jag sitter på bussen och ser som reklamvideo på bussen en "reklam" som hälsar Ukraina-flyktingar välkomna och påpekar till dem alla deras rättigheter, varför blir jag inte glad?
   Trots allt, nu håller samhället faktiskt på att öppna sig, och välkomnar människor i nöd, som det bör vara självklart att göra. Under alla de år som jag har erbjudit hem eller stöd till flyktingar har jag så önskat att samhället skulle göra just det. Alla bör vara välkomna till ett nytt hem om de inte kan vara där de helst skulle vara, hemma hos sig. Jag har nyligen haft en ung person från Afghanistan hos mig. Han fick ha tålamod i 6 år innan Sverige till slut förstod att han verkligen inte kan åka hem. Nu har han flyktingstatus, men det måste förnyas varje år! Varför får han inte 3 år som folk från Ukraina sägs få?
   Plötsligt är det annorlunda. Vi är alla människor och bomber från USA eller Ryssland skadar lika mycket. De döda lika väl. Varför är det så stor skillnad?
   Jag tror att det som stör mig så mycket är att Sverige inte är så bra som jag tidigare uppfattat. Det är med sorg jag behöver erkänna att mitt nya land, Sverige, på sista tiden visat att i grunden är det väldigt rasistiskt.

Så försöker Hemsö övertala Lunds politiker att sälja ut Källby-skogen av Gunnar Stensson

Hemsö Fastighets AB har länge velat köpa skogsdungen runt Källbybadet.  Utsikterna till vinst genom att fälla träd och bygga fastigheter ökade när Klostergårdsstationen byggdes.
   Först föreslog Hemsö en idrottsanläggning. Ingen protesterade. Den kunde rymmas på parkeringsplatsen framför Källby-badet. Sedan la bolaget till ordet folkhälsa. ”En anläggning för idrott och folkhälsa”.
   Efter kontakter med idrottsrörelsen tillkom orden ”nationellt centrum”. Ja! ”Nationellt centrum för idrott och folkhälsa. Lägg till en förkortning: ”NCIF”. En förkortning låter alltid seriös. Hemsö erbjuder Lunds kommunpolitiker att bygga NCIF. Det ska bli ”en pilotanläggning” som lockar till besök från hela Sverige!
   Anbudet kunde skärpas ännu mer. Hemsö ska bygga en ”spetsanläggning för elitidrottare” och ”för motionärer och rörelse”. Vad nu det kan betyda? Gröna stråket är ju redan fullt av rörelse, motionärer och odlare. Inte så kallade ”elitidrottare”, sådana som blir miljonärer.
   Lund är en universitetsstad. Orden ”forskning och utbildning” måste läggas till. Ingen Lunda-politiker röstar emot ”forskning och utbildning”. Vilken forskning? Vilken utbildning?
   Hemsö ska bygga en stor skola också!  Sedan talar de plötsligt om ”ytor för rörelse, utbildning och forskning”. Tomma ytor? Men planen är ju full av fastigheter.
   Att kolonier och odlingslotter drabbas tiger Hemsö om. 

            

Hemsö hoppas att anbudet ska övertala Lunds kommunalpolitiker att sälja ut marken runt Källbybadet och ge Hemsö exklusiv rätt att planera utbyggnadernas storlek och utformning. NCIF tycks ju mest handla om inomhusaktiviteter.
   På Byggnadsnämndens sammanträde i mars gick det precis som Hemsö hade hoppats. Byggnadsnämnden föreslog att Hemsö Fastighets AB skulle köpa marken och bygga NCIF. Samtliga partier utom Miljöpartiet ställde sig bakom förslaget.
   När Tekniska nämnden sammanträdde härom veckan bekräftades Byggnadsnämndens beslut.
   Miljöpartiet reserverade sig. Karin Svensson Smith krävde att utbyggnad bara ska tillåtas på hårdgjord mark och att kolonierna i Aktivitetsstråket ska skonas. Det skulle betyda ett hårt bakslag för Hemsös ägare.

Olyckan är inte skedd ännu. Flera stadier återstår innan grävmaskinerna kan sätta igång. Än kan vi rädda träden, motionsområdena, kolonierna, odlingslotterna och naturreservatet längs Höje å. Än kan vi bevara grönskan runt Klostergården. En namninsamling pågår. Skriv på!
   Den 3 maj klockan 19 anordnar Höjeådalens intresseförening ett möte för allmänhet och politiker från Staffanstorp och Lund i Polhemsskolans aula. Där blir det möjligt att sticka hål på Hemsös abstrakta fraser och försvara klimat och ekologisk mångfald.
   Mötet den 3 maj är bara en inledning. Frågan om NCIF och Hemsös markköp måste upp i kommunfullmäktige också eftersom markens värde bedöms överskrida 5 miljoner.
   Om förslaget går igenom i fullmäktige kommer sedan konkreta planförslag att läggas fram och diskuteras, ett och ett. Processen kan ta flera år.
   Om mindre än fem månader är det allmänna val. Då kan vi med våra röster påverka utvecklingen efter att ha granskat partiernas ståndpunkter, bland annat vid mötet den 3 maj. 

Namninsamlingar för att skydda och värna Källbys koloni- och odlingslotter

Vi uppmanar Lunds politiker att värna Källbyområdets gröna ytor, befintliga odlings- och koloniområden och i stället exploatera redan hårdgjorda ytor!
I Källbyområdets östra delar finns promenadstråk, odlings- och koloniområden som bidrar till välmående för boende och besökare. I området finns det uppvuxna träd och grönska som minskar exponering av skadliga ämnen och höjer kvaliteten i luften vi andas. Grönområdet ger insekter och djur ett naturligt habitat och förutsättning för pollinering. Gröna ytor behövs för att ta hand om extrema skyfall och förhindra översvämningar. Alltmer blir vi också varse om betydelsen av stadsnära markytor med möjlighet till odling. I Lund startade kolonirörelsen 1905 och är en del av kommunens historiska kulturarv.
   Byggnadsnämnden i Lunds kommun har tillsammans med fastighetsbolag långtgående planer på att exploatera dessa gröna ytor på Klostergården för att bygga ett Nationellt Centrum för Idrott & Folkhälsa, bostäder, lokaler, parkeringar, bussgata, gator, skola, förskola mm. Den här namninsamlingen har vi startat för att få Lunds politiker att tänka om. De behöver förstå att vi är många som anser att det klokaste för kommunen är att bevara Källbyområdets gröna ytor, befintliga odlings- och koloniområden och i stället exploatera redan hårdgjorda ytor!
   Namninsamlingen kommer att överlämnas till Lunds kommun.
Till namninsamlingen »

            

Jag har skrivit ihop detta för att skicka till alla partier i Lund. Vill ni skriva under så skriv i en kommentar här att ni vill skriva under så skriver jag in ert namn, jag skickar iväg det den 3/5.
Vi skriver angående planen om en idrottsanläggning där odlingslotterna Källbytäppan och Klostertäppan ligger. De är obeskrivligt värdefulla oaser för både psykiskt och fysiskt välmående. Kan ni inte tänka om och bevara dessa? All psykisk rekreation och fysisk motion som vi som brukar odlingslotterna får kommer att försvinna. Vi har byggt upp odlingslotterna med våra hjärtan och själar och tar hand om dem och vårdar dem ömt. Vad händer med de buskar och träd vi jobbat med att beskära rätt och ge rätt förutsättningar för att växa sig starka och tåliga? Kommer de bara slängas? Att flytta fotbollsplaner är en sak - nya likadana kan slås upp - men att flytta odlingslotter är en helt annan sak då där är levande växtlighet som byggts upp under flera år. Att få en ny odlingslott betyder att flera års engagemang slängs bort med den gamla. Det kommer göra så otroligt ont i våra hjärtan om vi måste se våra älskade fruktträd och bärbuskar slitas upp och köras iväg för att att bli brännbart avfall.
   Vi förstår att det låter spännande och häftigt med en stor och pampig idrottsanläggning, men tänk på era invånare som redan sköter om denna mark på ett fantastiskt sätt, samt alla som promenerar på odlingslotterna dagligen. Även de bin som hjälper vår natur och bor på bigård på en av odlingslotterna, samt alla småfåglar som lever sina liv på odlingslotterna och sist men inte minst det fantastiska utbudet av insekter. Alla djur vi har nämnt kommer att få sina hem förstörda när områdena exploateras för att bana grund för idrottsanläggningen.
Süzanna Vintvall
Läs mer på Facebook »

Sverige i NATO? av Steingrimur Jonsson

Jag klipper ur Flammans chefredaktör Leonidas Aretakis digitala veckobrev den 14 april:
   ”Minns ni Magdalena Anderssons regeringsförklaring den 30 november förra året? Där försäkrade hon att Sveriges försvarspolitiska linje ligger fast: ”Den militära alliansfriheten tjänar vårt land väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Sverige ska inte söka medlemskap i Nato.”
   Nu vill hon att Sverige går med i Nato i juni.”
   Sedan löftet gavs har det gått 5 månader. Nu verkar löftet inte mycket värt. Socialdemokratiska partiet diskuterar medlemskap i NATO. Månne Olof Palme vänder sig i graven. 

       

Rysslands krig mot självständiga Ukraina är fruktansvärt. Brutaliteten är i nivå med nazisternas värsta illdåd under andra världskriget. Ryssarnas förstörande och dödande i flera av Ukrainas städer är som kopia av nazisternas våldsamma attack mot Stalingrad och belägringen av Leningrad under nästan 900 dagar.
   Men i allt detta finns en elefant i rummet. Det som ingen pratar om: NATO. Efter kallakrigets slut 1990 la man ner Warszawapakten. Det borde man gjort med NATO. Men nej: Istället har NATO införlivat de flesta av Sovjets tidigare satellitstater som var medlemmar i Warszawapakten. Titta på en politisk Europakarta från 1990. Och titta på hur kartan ser ut idag. Är det konstigt att ryssarna reagerar? Och ska Ukraina också in i NATO?
   Hur reagerade amerikanerna när Sovjet hösten 1962 planerade bygga upp militära baser på Kuba? Så nära USA som man kunde komma. Då var världen närmare ett fullständigt världskrig. Jag minns en skoldag – jag var 11 år gammal – när skolrektorn höll ett tal till alla grundskolebarnen på FN-dagen den 24 oktober 1962. Han sa – mycket tydligt – att han hoppades att det inte skulle vara FN:s sista jubileumsdag. Så stort uppfattades hotet kring Sovjets Kubaprojekt. Och risken för ett kärnvapenkrig. Livet på jordens undergång. Men som tur tänkte man tanken före. Sovjet avbröt sitt projekt.
   NATO däremot verkar fortsätta hursomhelst. Förutom Ukraina – som Ryssland nu attackerat – ska Finland och Sverige bli NATO-medlemmar. North Atlantic Terror Organisation. Som under kalla kriget aldrig gjorde något. Förutom att framkalla den motreaktion av Sovjets sida som blev Warszawapakten. Som i sin tur invaderade Budapest 1956 och Prag 1968.
   Sedan 1990 har NATO förvandlats till terrororganisa-tion. Bombningarna av Serbien 1995 och Kosovo 1999 där civila fick sätta livet till; män, kvinnor, barn. USA:s egen terrororganisation. Och den organisationen ska Sverige äntligen bli medlem av.
   Sveriges militära alliansfrihet har gagnat Sverige väl under mer än 200 år. Sverige har inte varit i krig med ett annat land under två århundraden. Unikt i världshistorien.

Men nu är det slut på det. Nu ska Sverige bli medlem i USA:s egen imperialistiska terrororganisation. Det är den enda terrororganisationen som befogar över kärnvapen. Som USA testade effektivt i Japan 1945. De värsta terrorilldåden i mänsklighetens historia.
   Kanske Sverige får bli bas för kärnvapen? När NATO bildades 1949 sa norrmännen att USA inte under några omständigheter skulle få bygga militärbaser på norsk mark. Det fick bli Island istället som välkomnade de amerikanska plånböckerna. Och fick under hela kalla kriget hysa militärbasen i Keflavik samt stå till förfogande med mark på ytterligare några ställen där USA byggde sina radarstationer.
   Frågan är: Hur kommer Ryssland reagera mot ett eventuellt finskt och svenskt NATO-medlemskap? Finland har flera mil lång gräns mot Ryssland. Som således skulle bli NATO:s gräns mot Ryssland. Kommer vi att få se uppbyggnad av ryska kärnvapenbaser längs den finska gränsen? Och dito exempelvis i Kaliningrad riktade mot Sverige?
   Kommer ryssarna att gå till attack mot ”nazisterna” i Finland och Sverige? Bomba Finland? Bomba Sverige? Skall vi – som Sabuni – ta flykten till Norge? Nej!

Man ska inte väcka den björn som sover.
Vi ska hålla fast vi Magdalena Anderssons ord från 30 november: ”Den militära alliansfriheten tjänar vårt land väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Sverige ska inte söka medlemskap i Nato.”
   Vänsterpartiet ”släppte fram” Magdalena Andersson i november förra året. Om Andersson gör något helt annat än hon då deklarerade så har Vänsterpartiet inget förtroende för Andersson. Då kommer historien från 2021 att upprepa sig. Med hjälp av den yttersta högern – som inget vill heller än fälla en socialdemokratisk regering – ska vi fälla regeringen.

Axevalla, ungdomens melodi (Axevalla folkhögskolas skolsång) av Gunnar Stensson

Min första uppgift som lärare hösten 1961 blev att samla de cirka 150 nyanlända eleverna för att hylla Dag Hammarskjöld som omkommit, eventuellt mördats, i en flygkrasch vid Ndola i Kongo under sina försök att lösa Kongokrisen. Att avskaffa kolonialismen såg jag som FN:s huvuduppgift. Kolonialmakterna, i detta fall Belgien, var den onda kolonialismens försvarare. Efter befrielsen skulle demokrati införas i de forna kolonierna. Dag Hammarskiöld hade som FN:s generalsekreterare lett befrielsekampen.
   Det var ungefär vad jag hävdade den där septemberdagen på skolgården utanför folkhögskolan. Den svenska flaggan vajade i höstvinden och lönnarna var röda. 


Eleverna var nästan jämnåriga med mig och påminde om mina kamrater i Älghult. Många hade målet att skaffa den grundskolekompetens som nu krävdes för tillträde till utbildningar till sjuksköterska, polis, småskolelärare med flera yrken. De hade lämnat skolan före grundskolans införande. Rektor Schmidt tilldelade mig många läroämnen: svenska, samhällskunskap, geografi, historia och gymnastik. Dessutom två timmars nutidsorientering i aulan en gång i veckan.
 
Karin hade genomgått en svår förlossning och kom först en månad senare med vår son som var döpt till Martin. Skolans teaterlinje var förlagd till en lokal i Skara. Karin anslöt sig till utbildningen så fort hon kommit. Lärare och ledare var Carl-Eric Proft som bodde i en villa intill vår barack. Vi anställde en barnflicka för att se till Martin de tider då vi båda var upptagna.
   Vi umgicks mycket med Proft och hans fru. De var ett medelålders par med rötter någonstans i Europa. Carl-Eric Proft var en äldre, elegant man med skägg och sportbil. Karin blev central i teaterlinjen och förberedelserna för Skara skolscen.  För att skaffa stöd till den blivande teaterskolan turnerade Karin och Proft i Skara, Skövde och andra närliggande samhällen med en version av Alfred de Mussets pjäs En dörr ska vara öppen eller stängd. Karin fick senare huvudrollen i Aristoteles tvåtusenfemåriga komedi Lysistrate om kvinnornas kärleksstrejk. Jag har ett rollfoto i köket.
   Vi fick under en skolresa till Oslo tillfälle att se Bertolt Brechts pjäs Den kaukasiska kritcirkeln på Nationaltheatret. Vi var imponerade av att för första gången få uppleva Brechts politiska teater som hade varit ett stort samtalsämne under åren i Göteborg. Huvudrollen spelades av en ny skådespelare, Liv Ullman. ”Hon är 24, två år yngre än jag”, konstaterade Karin.
   Till Stockholm reste vi för att se Peter Weiss drama Mordet på Marat. Dramats form är speciell: en grupp patienter på ett mentalsjukhus uppför under ledning av markis de Sade en teaterföreställning om franska revolutionen. Den politiska teatern var vad Karin ville ägna sig åt.


Detalj från målningen "Marats död"
av Jacques-Louis David, 1793.

Terrorbalansen och oron för en atombombskatastrof som skulle utplåna allt liv var utbredd de åren.  Vi funderade på att göra en pjäs om flykten från jorden med utgångspunkt från Harry Martinssons diktberättelse Aniara. Den hade just kommit i pocket för 4:50. Överkomligt. Jag satte igång en läsecirkel.
   Proft hyllade traditionell teater och kultur. Vi ville ersätta den med Kent Anderssons, Peter Weiss och Bertolt Brechts samhällstillvända teater. Konflikten var ofrånkomlig. Det var delvis samma motsättning som jag hade upplevt på läroverket i Växjö och vid universitetet i Lund.

Att vara lärare på den tidens folkhögskola var en heltidsuppgift alla dygnets timmar. Jag ville att mina elever skulle få den kunskap de behövde. Vi skaffade inträdesprov till bland annat sjuksköterske- och polisutbildning. Det var mycket de skulle kunna! Jag kom visserligen direkt från en högskoleutbildning i statskunskap, men här var en mängd fakta och regler jag inte kunde. Vi fick plugga tillsammans.
   Och plötsligt förlorade vi en sjättedel av tiden! Lördagarna blev undervisningsfria! Eleverna reste hem redan på fredagseftermiddagen! Hur skulle vi hinna med kurserna utan lördagslektionerna?
Många klarade det. I framtiden träffade jag ibland sjuksköterskor och poliser som jag undervisat.
  
Efter två år kände vi att det var tid att flytta. Vi hade upptäckt Framnäs folkhögskola i Öjebyn utanför Piteå. Den var unik. Framför allt hade den en flerårig utbildning i musik med musiklärare som var specialister på de olika instrumenten. Skolan hade kontakt med både den norrländska musikhögskola och den Norrbottensteater som hade börjat planeras. Naturligtvis fanns också en treårig allmän linje. Dessutom var Karin bekant med Norrbotten eftersom hennes syster Ingrid var småskolelärare i Måttsund utanför Luleå. Karin hade tillbringat ett år hos Ingrid för att studera.
   Så jag sökte en tjänst i Framnäs folkhögskola, Öjebyn, Piteå, Norrbotten och blev antagen. En dag i slutet av augusti mötte oss en vaktmästare på stationen efter den dygnslånga tågresan och skjutsade oss till vår bostad i Prytzska gården. Han talade utpräglat Pitemål och vi hade svårt att uppfatta somliga ord.

2022-04-21

Friday for Future alla fredagar

 

Varje fredag samlas vi för klimatstrejk på Stortorget eller för digital strejk så länge omikron härjar.
   Vi vill att Sverige och Lund medverkar till att hålla den globala temperaturökningen under 1.5 grader, uppfyller Parisavtalet, verkar för klimaträttvisa och lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.           

Röda Kapellet blåser in våren!

 

På lördag står dom där igen. Röda Kapellet. På Mårtenstorget kl 11 till 12. Det blir gamla välkända, medryckande och uppfordrande låtar. Mellan musiken pläderar orkestermedlemmar för ett bättre och mer solidariskt samhälle, kanske visas ilska över det som händer i Ukraina och ute i världen, kanske får borgarna en känga för deras ovilja att förändra friskolornas vinstmaximering,  kanske blir det en lyrisk hälsning till den knoppande våren. Vem vet vad de tålmodiga och uthålliga musikerna har på hjärtat? Kom och lyssna!

Höjeådalens framtid – samtal mellan medborgare och Lunds och Staffanstorp politiker

 

3:e maj 2022 kl 19.00-20:30, Polhemskolans aula

Att en mindre del av Höjeådalen har blivit kommunalt naturreservat i Lund är ett besked som vi från Höjeådalens intresseförening tog emot med stor glädje! Samtidigt är området för rekreation i gränsområdet mellan Lunds och Staffanstorps kommun mycket större. Beroende på hur ni, politiker, besluter i framtida ärenden kommer att påverka naturupplevelsen, biologisk mångfald, tillgängligheten och kulturvärden i detta så uppskattade område.
   Höjeådalens intresseförening anordnar därför ett möte med politiker, föreningens medlemmar och allmänheten. Syftet är att föra ett samtal om Höjeådalens framtid så att alla kan få förståelse för varandras visioner och idéer. 
Martina Kvist Reimer, ordförande Höjeådalens intresseförening, miljöpristagare Lunds kommun 2021
Läs mer på Facebook »

Malmö-polisen anmäler Paludan för hets mot folkgrupp

 

Paludan arrangerar koranbränning på samma sätt som Hitler arrangerade bokbränning. I sina tal hetsar Paludan mot muslimer. Nu har Paludan anmälts för hets mot folkgrupp. Det är en varning till alla nätets och politikens paludaner, fascister och nazister. Paludan ska samla dem i höstens val.         

Slarv och trötthet, eller?

 

Fredrik Ljunghill (M), vice ordförande i Lunds kommunstyrelse, delade i helgen ett inlägg på Twitter som innehöll ordet ”kaosbabbe”. Själv menar han att det hela var ett misstag.

Det var i samband med helgens upplopp i flera svenska städer som den moderate kommunpolitikern delade vidare en video på Twitter som först publicerats av en annan användare.
   Videon, som visar hur en vattenkanon används mot demonstranter, har den tillhörande texten ”Tänk om kaosbabbarna fått möta en sån här istället.”
   En av de som anmärkte på delningen var den miljöpartistiska politikern Axel Hallberg. På Twitter kommenterade han inlägget med orden: “Moderaternas kommunalråd i Lund retweetar rasistiska tweets. Helt jävla oacceptabelt.”
   – Lärdomen av detta är att läsa det man delar väldigt noga, både det man själv författar och det man delar från andra säger Fredrik Ljunghill.

Så långt ett referat av en Sydsvenskan artikel. Efter många år med den politiska debatten kan man ju förstå att det är jobbigt för våra politiker att läsa allt noga. Men när det bara är en enda mening så bleknar förståelsen något.
Göran Persson 

Rapport från riksdagen: Vårbudgetdebatt! av Hanna Gunnarsson

Den här veckan inleddes med att regeringen överlämnade vårbudgeten och vårändringsbudgeten (där ändringar görs i innevarande års budget) till riksdagen. Den överlämnas alltid klockan 8, fram till 09.30 har vi på oss att snabbläsa och komma med kommentarer, sedan har partierna sina presskonferenser och efter lunch är det debatt i kammaren. Snabba ryck alltså! För Vänsterpartiet är det viktigaste i vårbudgeten att vår satsning på att höja pensionerna finns med och alltså nu har lagts fram till riksdagen för beslut. Detta är ju en mycket stor förbättring för de pensionärer som har lägst inkomster, och vi vet ju att det är många, framförallt kvinnor, som har svårt att få ekonomin att gå ihop. Se presskonferensen här och debatten här.

           

I vårändringsbudgeten, där regeringen kan göra förändringar i 2022 års budget, finns en satsning på det civila försvaret på 800 miljoner. Det är väldigt bra, samhället måste rustas för att bli starkare och kunna stå emot stora kriser (och i värsta fall krig). Det handlar bland annat om dricksvatten, elförsörjning och skyddsrum, men även om informationssatsningar till befolkningen om egen beredskap. 

I veckan har även Försvarsberedningen påbörjat sina möten igen. Denna gång ska vi diskutera tidsplanen för att nå 2 % av bnp till det militära försvaret. Försvarsmakten och försvarsmyndigheterna har kommit in med underlag om hur snabbt de kan utöka verksamheten. Det kommer bli intressanta diskussioner framöver! 
   I riksdagen har beslut fattats om att uppmana regeringen (ett så kallat tillkännagivande) att utreda järnvägen på sträckan Stockholm-Oslo, efter ett initiativ från Vänsterpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna som sedan nästan hela trafikutskottet ställde sig bakom. Läs mer här. I samma debatt om järnvägen lyfte Vänsterpartiet vårt ständigt återkommande krav om att järnvägsunderhållet måste vara i statlig regi. Det är extra relevant och aktuellt nu efter en vår av ganska många avbrott och arbeten på järnvägen som har orsakat förseningar på flera sträckor.
Hanna Gunnarsson (v), riksdagsledamot, Lund 

Att vara äldre! av Nita Lorimer

Tänk, min Mamma bor i en liten by i Frankrike. 125 människor bor där. Byn har sin egen borgmästare, restaurang, bed & breakfast mm. Men viktigast av allt, de har en lite gamaldags by-gemenskap. Pappa dog september 2020 mitt i Corona. Jo alla var försiktiga, alla såg till att inte för många människor hälsade på men jag tro inte det har gått 3 dag i rad sedan pappa dog utan att mamma har fått besök eller i vart fall ett knack på dörren och något lite extra gott.
   Mamma har nu tagit över titeln äldst i byn efter pappa. Som ”la doyenne” av byn är hon lite extra viktig. I söndags fylld hon 95. Tyvärr hade varken min syster eller jag möjlighet att vara där, men fest blev det. Vänner i byn ordnade och in kom de med ballnger, girlanger, tårta och glädje på sen eftermiddag. Hon visst att någon skulle komma men blev otroligt överraskad att köket fylldes av folk. 

          

Tidigare den dagen hade damen som hjälper henne duscha varje tisdag ringt och sagt att eftersom hon var i den närliggade stan undrade hon om hon fick lov att kommer förbi och säga grattis. Visst, mamma blev överraskad, det var en söndag och verkligen en av de få tider hon har ledig. Damen kom med två speciella bakverk och ville bara hälsa eftersom hon visst att mammas familj inte kunde vara där.
   Det som mamma får från lokalsamhället, mot en viss betalning, är tabletter upplagt för regelbunden medicinering och påhälsning av sjuksköterska varje måndag, duschhjälp varje tisdag och städning 2 timmar varje torsdag. Utöver detta finns det en av byns boende som får lite extra betalt av byn för att vara behjälplig med det som behövs bl a att göra inköp vid behov. (Det finns tyvärr ingen mataffär i byn längre.)
   Mamma skriver en check vid behov för att betala saker eller använder kontanter. Det funkar fortfarande hur bra som helst i Frankrike.
   Visst är den lilla byn i en hörn av Frankrikes Jura, kanske lite gammaldags, kanske lite vid sidan av världen på sitt sätt men kanske också vad vi bör önska av framtiden eller?

Lunds nya vänort? av Steingrimur Jonsson

 

Är det bara jag som tycker det är hyckleri att mitt under det brinnande kriget föreslå att Lunds kommun ska se över förutsättningarna att skaffa en ukrainsk vänort? Kanske det är en genialisk idé?
   Vad ska det i så fall vara för en ort? Vilken ort i Ukraina har mest gemensamt med Lund? Det våre önskvärt om det var den stad som tydligast finns med i den svenska historien: Poltava. Självklart!
   Lund och Poltava har en hel del gemensamt: Båda har upplevt krig på nära håll under de gångna århundraderna: Slaget vid Lund 1676, slaget vid Poltava 1709. Vår hjältekonung Karl XII hade en koppling till båda städerna under en kort period. Och hann lämna båda städerna med livet i behåll.
   Så visst skulle Lund och Poltava kunna bli vänorter. Kanske Lund kunne börja med att framföra en ursäkt – som det så populärt blivit den senaste tiden – för alla illdåd som från svensk sida utövades på ukrainsk mark förr i tiden.
   Sedan skulle Lund börja vänskapssamarbetet med att kommunstyrelsens ordförande tillsammans med några kommunalråd åker till Poltava och ser över möjligheterna att resa en staty av Karl XII på stadstorget i Poltava. Och så kan lundabor förvänta sig en motsvarande gest av ukrainarna som kanske skänker en staty av tsar Peter I till Lund som kan få stå framför Stadshallen på Stortorget. Visst skulle det kännas bra. Eller?
   Och så klart skulle detta underlätta tillvaron för alla ukrainare som idag upplever endast förstörelse och död.

Hur många mänskor kan jorden försörja? Vilka teknik- och konsumtions-nivåer kan upprätthållas på lång sikt? av Gunnar Stensson

Frågorna ställs i Richard Heinbergs Power. Limits and prospects for human survival. Boken är tillägnad överlevarna.
    Sambandet mellan befolkningstillväxt och ökande konsumtion är uppenbart. Vi måste finna ett humant sätt att begränsa befolknings-tillväxten. Annars måste konsumtionsnedskär-ningarna bli drastiska om vi ska kunna leva inom jor-dens gränser för hållbara resurser. Naturligtvis måste de rika stå för största delen av nedskärningarna, men också medelklassen mås-te avsevärt minska sin konsumtion. Ojämlikheten måste minska drastiskt, både mellan individer och mellan nationer.
   Det finns en mängd tekniker som kan bidra till att minska den produktion som är nödvändig för att upprätthålla konsumtionsnivån. Icke förnybara resurser måste ersättas av förnybara. Fossil energi måste ersättas av vind och vatten. Kärnenergi kan vara ett begränsat tillägg.
   Vi måste ha mer hållbara produkter, vilket leder till nedgång i konsumtionen. Vi måste göra jordbruket ekologiskt hållbart.
   Hittills har den förnybara tekniken inte lett till större resultat.
   Vi måste kombinera alla åtgärderna. Minskade födelsetal, minskad konsumtion, inklusive minskad energikonsumtion, och ny teknik.
   Motståndet kommer att bli hårt. De rika kommer att vilja upprätthålla sin konsumtion. Jordens fattiga nationer kommer att motsätta sig nedgången i födelsetal. Kyrkan kommer att protestera. Nyliberala ekonomer kommer att yla mot minskningarna i tillväxt. Ett krigsutbrott kan begränsa nationernas samarbetsförmåga.
   Därför är Rysslands krig mot Ukraina en jättelik ekologisk katastrof. Vi måste minska rustningarna om vi ska uppnå miljömålen. Nu rustar alla länder i stället upp. Kolossala resurser för mänsklighetens överlevnad slösas bort på ökad produktion av förstörelsematerial.
   Sådant diskuteras systematiskt och omsorgsfullt i boken som också har ett långt avsnitt om hur motståndet mot de nödvändiga reformerna ska kunna övervinnas.

Svensk skola från rättighet till vinstobjekt av Gunnar Stensson

Marknadsskolan har förstört svensk skola. Förstörelsen pågår fortfarande under det falska baneret friskola. En skola fri att exploateras. Marknadsskolans profitörer vältrar sig i vinst. Vilka rättigheter har de tillskansat sig med hjälp av fogliga partier?

Marknadsskolans exploatörer har tillskansat sig följande rättigheter:
Rätt att placera skolan var som helst,
Rätt att ta emot så många elever som önskas,
Rätt att lägga ner skolan när som helst,
Rätt att sälja den till vem som helst,
Rätt att bedriva den i valfri verksamhetsform,
Rätt att få betalt i förväg,
Rätt att ta ut obegränsad vinst,
Rätt att slippa insyn,
Rätt att slippa redovisa hur de ekonomiska medlen används,
Rätt att undgå kvalitetsgranskning,
Rätt att slippa lämna ekonomiska garantier för verksamheten.
    Listan över marknadsskolans rättigheter har sammanställts av Anne-Marie Pålsson, M, i artikeln Menar regeringen allvar i skolfrågan?(SDS 19/4)

          

”Skolorna som Malmö stängde” av journalisterna Jessica Ziegerer och Emma Leijnse (SDS 1-3 april) är en ambitiös granskning av marknadsskolans konsekvenser i Malmö och politikernas ansträngningar att motverka dem – ansträngningar som krossats av marknaden.
   Idag- 19 april – meddelar Sydsvenskan att 280 av 474 elever underkänts på Värner Rydén-skolan de senaste 8 åren (”Skolinspektionen kan ta över Värner Rydén-skolan”).
   En nyhetsartikel i samma tidning berättar om branden på Rosengårdsskolan i söndags  (”Undervisning på paus efter att skolan brunnit”).
   Ungdomar och barn ner till 12-årsåldern utnyttjar Paludan-kravallerna för att slå mot systemet som svikit dem. Svikarna skriker efter hårdare tag och vattenkanoner.
   Rasmus Paludan myser bakom kravallstängslen medan han lindar in ett ex av Koranen i fläskskivor och tuttar på. Han har stora förråd av fläsk och koraner att bränna samtidigt som han hetsar mot invandrare. 

          

”Samhället har misslyckats”, konstaterar rikspolischefen Anders Thornberg vid en presskonferens. ”Det är alldeles för stor rekrytering till de kriminella nätverken. Vi har alldeles för många i utsatta områden som inte ser någon framtid. Det här är något som många i samhället bär ansvar för, inte bara polisen.”

Marknaden är en pandemi som smittat hela skolsystemet, inte bara dess svagaste delar.
Den svenska folkskolan grundades för 180 år sedan. Den grundades för att ge folket kunskap. Marknadsskolan har utvecklats under 30 år. Dess syfte är att ge profitörerna vinst. Svensk skola har aldrig varit så usel som nu. Nu tror många att marknadsskolan är det normala. De har aldrig upplevt annat.

Vilka är det då som stöder marknadsskolan?
Hela det blåbruna blocket och Centerpartiet.
”Liberalerna sätter skolan först” skriver partiledaren Johan Pehrson skamlöst i Sydsvenskan under Aktuella frågor. Han sitter i knäet på exploatörerna och vill ingalunda avskaffa marknadsskolan.
   I stället motsätter han sig den lilla delreform för att göra fördelningen av skolpengen rättvisare som Socialdemokraterna föreslår. Det skulle ju minska exploatörernas vinstmöjligheter.
    ”Menar regeringen allvar i skolfrågan?” skrev Anne-Marie Pålsson och svarar Skolan ”får inte reduceras till ett lönsamt investeringsobjekt.”
   Nej, självklart! I första hand måste vinstutsugningen avskaffas. Sedan återstår det mödosamma arbetet att restaurera svensk skola efter 30 år av förfall.

Interpellation om brottsförebyggande arbete mot olaglig biltrafik av Ulf Nymark

Det är sorgligt och upprörande att se hur den olagliga biltrafiken ökar på stadens gator och torg. Lika sorgligt är det att konstatera att polisen inte bryr sig om denna brottslighet.
   Jag har därför till kommunfullmäktige lämnat in en interpellation, dvs skriftlig frågor, till Tekniska nämndens ordförande Jan Annerstedt, FNL. Nedan följer interpellationens bakgrundstext och frågor i sin helhet. 


Interpellationens bakgrundstext
Bilkörning på stadens gator där allmän biltrafik är förbjuden förefaller ha blivit allt vanligare på senare år. I varje fall har den olagliga bilkörningen inte minskat. Det kan envar som besöker stadskärnan snabbt konstatera. Allt fler bilister tycks fullt medvetet bryta mot gällande trafikregler, men en och annan bilist tycks också begå sitt trafikbrott på grund av bristande uppmärksamhet.
   Olaglig biltrafik är livlig på till exempel följande gator: vid Stortorget; på Lilla Fiskargatan, på Råbygatan, på cykel- och gångvägen vid Mårtenstorgets nordöstra hörn, Magle Lilla Kyrkogatas östra del., Bytaregatans södra del och Bangatan på eftermiddagarna.
   Bilkörning på gator och torg, där förbud för bilkörning råder, innebär att biltrafiken genom sitt hot om kraftfullt krockvåld erövrar gatuutrymme från andra trafikantgrupper, framför allt gående och cyklister. Förutom minskad tillgång till gaturummet innebär det för de oskyddade trafikanterna ökad otrygghet och olycksrisker.

Polisiär fråga
Att beivra brott mot trafikreglerna är förvisso en fråga för polisen. Tyvärr verkar det som om polisen inte tar särskilt allvarligt på den utbredda olagliga biltrafiken. Risken att som bilförare bli bötfälld för att ha brutit mot biltrafikförbudet är minimimal.

Även kommunen ha ansvar
En utökad och skärpt trafikövervakning, dvs en påtagligt ökad risk att bötfällas, torde vara det mest effektiva sättet att minska trafikbrottsligheten. Att det i första hand är en fråga för polisen att komma till rätta med överträdelserna innebär inte att kommunen kan slå sig till ro med den rådande situationen.
   Kommunen har ett stort ansvar i det brottsförebyggande arbetet. Dels kan kommunen i samverkan med polisen utarbeta en brottsförebyggande strategi gällande trafikbrott, dels till polisen göra en framställan en skärpt trafikövervakning. Som väghållare och lokal trafikmyndighet kan också i gaturummet tydligare understryka gällande regelverk, t ex genom avsmalning av bilkörfält, portaler och chikaner.

Frågorna till Annerstedt
Mot bakgrund av vad som sagts ovan ställer jag följande frågor till dig:
 1 Är du beredd att verka för att tillsammans med polisen utarbeta en brottsförebyggande strategi gällande trafikbrott?
 2 Är du beredd att hos polismyndigheten begära skärpt trafikövervakning i brottsförebyggande syfte?
 3 Är du beredd att ta initiativ till att utreda möjligheter att genom fysiska och optiska åtgärder i gaturummet tydliggöra förebygga brott mot biltrafikförbud?
Ulf Nymark, kommunfullmäktigeledamot MP

Stöd de politiska fångarna i Israel! av Gunnar Olofsson

 
Läs mer » 

Den 17 april varje år uppmärksammas de palestinska fångarnas dag. Israel har, som ett litet land med ambitionen att vara en demokrati, anmärkningsvärt många politiska fångar. Något som sällan påpekas - och hittills aldrig resulterat i några åtgärder.
   I nuläget finns omkring 4.500 palestinska politiska fångar i israeliska fängelser, efter att de protesterat på olika sätt mot den israeliska ockupationen av Palestina. 160 av de fängslade är barn. 530 fångar, även barn, hålls i så kallat “administrativt förvar” utan rättegång eller dom. Sedan ockupationens inledande 1967 har omkring 800.000 palestinier - 20% av befolkningen, eller 40% av alla vuxna manliga individer - passerat genom det israeliska rättssystemet.
   Till skillnad från israeliska barn, som likt svenska betraktas som barn upp till 18 års ålder, ses palestinska barn på det ockuperade Västbanken som vuxna från 12 år. Barnen arresteras ofta mitt i natten inför ögonen på sina familjer, förses med handfängsel och ögonbindlar och transporteras på golvet i något militärfordon till en av Israels olagliga bosättningar - där de misshandlas och förnedras.
   De förhörs utan närvaro av någon vuxen de litar på och tvingas skriva på ett “erkännande” på hebreiska - ett språk de inte förstår. De döms i militärdomstol och får sedan avtjäna sina straff inne i Israel, där de inte kan få besök av anhöriga. Den vanligaste anklagelsen är stenkastning mot israeliska soldater och militärfordon - ett brott som kan ge flera års fängelse. Varje år hanteras 500-700 barn inom det israeliska militära rättssystemet. Israel är det enda land i världen som systematiskt ställer barn inför militärdomstol.
   Den 15-25 april pågår en internationell kampanj för de palestinska politiska fångarna. Stöd kampen för deras frigivande! Sök på Samidoun, de palestinska fångarnas organisation.

En ny värld: Ålderdomshem i Vederslöv och teater i Göteborg av Gunnar Stensson

Samtidigt som jag gjorde min värnplikt på regementet i Växjö och sedan studerade vid Lunds universitet fortsatte mina jämnåriga kamrater sina liv i Älghult. Flera av dem valde att gå ett eller två läsår på folkhögskola. Det gjorde också Karin, och för henne blev det en omvälvande period. ”En helt ny värld öppnade sig!” utbrast hon.  Men sedan var hon tillbaka i Älghult.
    Själv hade jag avbrutit mina studier och återvänt till Älghult och försörjde mig på lärarvikariat och perioder av skogsarbete hos Karins föräldrar. Karin ville bli skådespelare.
   Hur skulle vi komma vidare?
   Vi beslöt att förlova oss. Vi beställde en förlovningsannons i Växjöbladet, tog tåget till stan och köpte förlovningsringar. Det var en sorts självständighetsdeklaration, en inledning till ett oberoende gemensamt liv.
   Karin fick en fast tjänst på ett ålderdomshem i den lilla kommunen Vederslöv ett par mil söder om Växjö. Tillsammans med en jämnårig flicka skulle hon ha ansvaret för ett tiotal åldringar, varav en dement och en sängliggande sjuk. En förutsättning var att både Karin och Rosa, som den andra flickan hette, var förlovade. I arbetsvillkoren ingick att de var lediga varannan helg. Den som  under veckohelgen ensam hade ansvaret för verksamheten förväntades tillkalla sin fästman för att få hjälp med det som behövde göras.


Vederslövs nya kyrka

Jag var alltså  hos Karin i Vederslöv varannan helg. Tillsammans med de gamla lagade vi mat, städade, bäddade, diskade, bar in ved, följde någon av dem till kyrkan, ledde den sängliggande mannen till toaletten, tog emot besök av de gamlas anhöriga och såg till att de kom i säng på lördags- och söndagskvällen. Sedan kom Rosa och jag for hem. Följande helg var Karin ledig och Rosa skötte hemmet med hjälp av sin fästman. Ett par gånger hade vi kontakt med en lokal kommunalpolitiker och en gång med en facklig företrädare. Det låter konstigt nu, men alla var nöjda med arrangemanget och det varade ungefär ett år.
   Under tiden planerade vi vår framtid. Vi skulle flytta till Göteborg. Jag skulle läsa historia, statskunskap och nationalekonomi för att efter examen bli folkhögskolelärare. Karin skulle söka in vid Göteborgs stadsteater.
   Jag skaffade en mycket liten bostad, en jungfrubur, i en våning vid Vadmansgatan i centrala Göteborg. Sedan började jag mina studier. Karin och jag gifte oss förstås, varpå hon flyttade  in i den lilla jungfruburen som knappt rymde mer än två sängplatser.
   Göteborg var en helt annan stad än Lund, en brusande storstad. Vi besökte ofta amerikabåtarnas kajplats. Göteborgs högskola såg ut som ett större gymnasium. Jag läste historia för Erik Lönnroth och statskunskap för Jörgen Westerståhl. Lönnroth var en så lysande föreläsare att jag tog med Karin till hans föreläsningar om första världskrigets utbrott. Jörgen Westerståhl tog in mig i ett forskningsarbete om ATP-striden som hade dominerat svensk politik i slutet av 1950-talet. Westerståhl hörde till socialdemokratins ledande skikt och brukade som expert delta i radions valvakor. Mina kamrater vid Göteborgs högskola skilde sig helt från Lunds traditionstyngda akademiker.
   Efter några månader fick jag en modern studentbostad vid Vårvädersvägen. Där kunde vi rentav ta emot gäster.
   Karin hittade en ambitiös teatercirkel i ABF:s regi som leddes av en etablerad skådespelare. I teatercirkelns förutsättningar ingick att hon fick två biljetter till alla föreställningar på Göteborgs stadsteater som då kanske var ledande i landet med Kent Andersson och andra som bröt nya vägar. Vi gick ofta på teater.
   Efter ett år blev hon anställd som skådespelare vid en liten vindsteater, Atelierteatern, i närheten av Rådhuset. Ledare var Ingrid Korposov som hade samarbetat med Brecht i Berlin. Första pjäsen var Lars Forsells Kröningen. Lars Forsell var där under repetitionerna. Pjäsen blev ett fiasko vilket utlöste en kris på teatern, en kris som blev svårare när jag rep-inkallades till regementet i Växjö mitt under höstterminen. Men teatern räddades. Pinnoccio blev en succé både bland barn och vuxna, liksom den större uppsättningen Familjen Harlekin.
   Karin blev gravid. Vi sökte länge en bostad i Göteborg. Sedan fick vi veta att man höll på att starta en teaterlinje vid Axevalla folkhögskola i Skara, inte så värst långt från Göteborg. Martin föddes, jag fick en tjänst i Axe-valla och vi fick bostad i en barack med tjugo flickor som vi hade ansvar för. De skulle vara i sina rum klockan tio.

2022-04-07

Påsklov

 
Nästa vecka tar VB ledigt, nästa nummer kommer den 22 april.
Glad Påsk på er alla så länge.

Friday for Future alla fredagar

 

Varje fredag samlas vi för klimatstrejk på Stortorget eller för digital strejk så länge omikron härjar.
   Vi vill att Sverige och Lund medverkar till att hålla den globala temperaturökningen under 1.5 grader, uppfyller Parisavtalet, verkar för klimaträttvisa och lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.           

Extinction Rebellion i Klostergården

 
LÖRDAG KL. 11:30–13:30

Våren är här, och XR Lund kommer för att välkomna den! Med en frågesport och blommor kommer vi till Klostergården för att svara på dina frågor om klimatet och vad du kan göra för en fredlig värld.          

Utställning

 

Det rivningshotade huset på målningen ligger i Älmhult, men min utställning är i Norrekås, söder om Skillinge. Öppnar långfredagen kl 12.Välkomna!

Möte för Höjeådalens framtid

 

3:e maj 2022 kl 19.00-20:30, Polhemskolans aula

Att en mindre del av Höjeådalen har blivit kommunalt naturreservat i Lund är ett besked som vi från Höjeådalens intresseförening tog emot med stor glädje! Samtidigt är området för rekreation i gränsområdet mellan Lunds och Staffanstorps kommun mycket större. Beroende på hur ni, politiker, besluter i framtida ärenden kommer att påverka naturupplevelsen, biologisk mångfald, tillgängligheten och kulturvärden i detta så uppskattade område.
   Höjeådalens intresseförening anordnar därför ett möte med politiker, föreningens medlemmar och allmänheten. Syftet är att föra ett samtal om Höjeådalens framtid så att alla kan få förståelse för varandras visioner och idéer. 
Martina Kvist Reimer, ordförande Höjeådalens intresseförening, miljöpristagare Lunds kommun 2021 

A naval blockade? What a villainy!

The Russian navy
Has imposed
A naval blockade
On Ukraine,
Preventing all ships
From arriving.

In Israel
The media
Pointed to
The naval blockade
As one more
Deplorable manifestation
Of Russian aggression.

The residents of
The Gaza Strip
Should be glad
To know that,
Albeit very late,
lsraelis are beginning
To oppose
Naval blockades.

Gush Shalom statement, March 17, 2022
 

Bifogar denna dikt som jag fick i ett mail och som trots att den anknyter till övergreppet mot Ukraina så ger den samtidigt ett annat perspektiv, enligt mitt förmenande.
Tjatte Hedlund

Nej till krig – Nej till NATO

Det kom en insändare till VB som jag först kände mig tveksam till och tvingades tänka efter. Efter Rysslands överfall av Ukraina tenderar allt annat att glömmas bort. Visst finns motståndet mot USA som den ledande militära supermakten kvar men det är ganska tystlåtet.
  Vad vänstersinnade anser om NATO borde vara helt klart efter alla de olika manifestationer som hållits mot de olika stegen som Sverige tagit under ganska många år nu, men ganska tyst är det. Långt ifrån alla har ändrat åsikt men man orkar inte riktigt framhärda just nu.
   Kanske är det helt naturligt att det blir så. Man orkar bara känna en kroppslig smärta åt gången, först när den starkaste försvinner så träder de andra fram. Men politik får inte hanteras på samma sätt, det måste finnas mer än en fråga och åsikt åt gången. Oberoende av Rysslands vedervärdiga agerande i Ukraina så är NATO en ganska aggressiv organisation men några rätt förfärliga medlemmar, Turkiet räcker som avskräckande exempel.
   Kanske är det rätt taktik att vara lite tystlåten just nu och hoppas det värsta blåser över, förlåt i så fall denna text. Nedan finner ni insändaren som fick igång mig.
Göran Persson 



Jag blir förtvivlad. Efter 80 år av övertygad anhängare av fred före krig är mitt nuvarande hemland på väg att underkasta sig det militära befälet av landet som efter andra världskriget har stått som förövare av de värsta krigsbrott i mänsklighetens historia. De fruktansvärda scener vi nu får motta från Ukraina bleknar i jämförelse med vad USA har åstadkommit. Vi kan börja med Hiroshima och Nagasaki fortsätta med Vietnam, Irak och Afghanistan om vi ska begränsa oss till direkta militära illegala ingripanden. Indirekt har de varit inblandade i statskupper, krig eller inbördeskrig i Chile, Indonesien, Iran/Irak, Kongo Kinshasa och en rad latinamerikanska länder.
   USA:s presidenter har alltid och kommer alltid att agera utifrån USA:s och bara USA:s intressen oberoende vilket annat folk som får betala med sina liv och sin egendom. Fler människor har fått sluta sina liv i förtid än vad de värsta kritiker har beskylld både Hitler och Stalin för.
   Deras politik kan aldrig vara en garanti för vårt oberoende vad som än ledarskribenter och medierna försöker inbilla oss. Militär makt med sina krav på lydnad och sin odemokratiska struktur kan aldrig vara en garanti för vårt oberoende och självbestämmande i fred med andra nationers folk.
   Jag heter Kick Leijnse och har varit övertygad fredsmäklare sen nazisternas ockupation och deras folkmord på mina grannar i Amsterdam, Anne Franks hemstad.
Fredsidealist

Kvinnliga namn för gator vid LTH av Ann Schlyter

För att underlätta navigering och transporter ska alla gator och stigar ha namn. Det är byggnadsnämnden som beslutar om nya namn, och till nästa byggnadsnämndsmöte finns det förslag på tolv namn på gator inom LTH:s område.

Klas Anshelms väg
Klas Anshelms väg är ett utmärkt förslag. Anshelm har ritat de flesta byggnaderna på LTH och mycket annat också. Han är en av dem som har givit den lundensiska arkitekturen ett särmärke, men hans verk har inte alltid respekterats. Tyvärr revs nyligen medicinarlängan och den vackra sex- eller var det åttakantiga hörsalen.

Studentikosa namn
Övriga förslag på gatunamn är studentikosa och flera riktigt fyndiga. Men Inspektorstigen för att de inspektorer som bedömer studenternas Regatta i Sjön Sjön brukar stå där, är lite sökt. Och Kommunikationsvägen för att den leder till Lunds centrum är ett tråkigt förslag.


Kvinnliga gatunamn
Det är ont om kvinnliga gatunamn i Lund. I nämnden kommer jag därför att yrka på att förslaget om Inspektorstigen istället blir Carin Boalts stig. Som första kvinnliga professor vid LTH tillträdde hon 1965. Istället för Kommunikationsvägen föreslår jag Lise Meitners väg. Denna kvinna har redan hedrats genom att ge namn till gästprofessurer vid LTH, men hon är värd en väg också. Lise Meitner var fysiker och borde fått dela nobelpriset med Otto Hahn. Hon arbetade en period vid Lunds universitet.

Allt kommer att bli bra av Steingrimur Jonsson

 

Den 31 mars röstade 50 ledamöter i Lunds kommuns fullmäktige för kommunstyrelsens förslag att Lunds kommun inte har som avsikt att ansluta sin allmänna avloppsanläggning till Nya Sjölunda inom projektet Hållbar avloppsrening i ett växande Skåne.
   Underlaget inför beslutet var ganska magert och därför ville 15 ledamöter få mer information innan man skulle fatta beslut. Men det tyckte inte den stora majoriteten. Vill man inte se ljuset i tunneln så är det enklast att inte bygga någon tunnel.
   I stället jublade man över att fåglarna även i fortsättningen skulle kunna simma runt i det varma avloppsvattnet. Även om människor förbjuds enligt en varningsskylt att sätta sin hand ner i vattnet så gäller det inte fåglarna. De kan bada i det varma avloppsvattnet och sedan flyga runt om kring med skiten på kroppen. För vattnet i dammarna är inte rent eftersom dammarna är en del av reningsprocessen.

Så kommer det inte att vara i framtiden. Eftersom dammarna är en del av ett föråldrat reningssystem så kommer de att försvinna när Källby reningsverk rustas upp de närmaste åren. Med all sannolikhet kommer ett modernt överbyggt system istället att byggas där dammarna nu är. Det blir inga dammar kvar i naturreservatet. Och ingen plats för att skapa nya dammar med enbart dagvatten. Fåglarna får istället flytta på sig till den fina konstgjorda dagvattendammen i Södra Råby. Som fylls regelbundet av regnvatten som är så pass rent att människor inte förbjuds sätta sin hand i.
   Så väntar vi med spänning på ett nytt, tuffare miljötillstånd för Källby reningsverk. Ingen vet hur tufft det blir. Eller hur mycket det kommer att kosta att uppfylla miljökraven. För Källby reningsverk utmärker sig genom att vara det reningsverk för en stad på drygt 100 000 invånare som har minst recipient, dvs mottagare av det renade avloppsvattnet. Höjeå är endast hälften av vad den blir när det renade avloppsvattnet har tillförts ån. Andra städer av liknande storlek har alla en mycket större recipient: Linköping har Stångån, Norrköping har Motala Ström, Örebro har Svartån och Uppsala har Fyrisån.

Men det kommer säkert att bli bra. Lund är redan en unik stad. Nu tillförs ytterligare en specialitet: Ett ombyggt modernt reningsverk mitt i ett naturreservat. Det lär vara unikt inte bara i Sverige.
   Så den 31 mars 2022 kanske inte var någon olycksdag för Lund. Snarare tvärtom. Eller?
   Men det får vi veta först om några år när miljötillståndet är klart och vi vet vad det kostar att bygga om Källby reningsverk. Även vad ett helt nytt reningsverk efter 2060 kommer att kosta.

Rapport från riksdagen: Valobservation i Serbien och en bifallen motion!

Förra helgen hade jag den stora äran att få vara en av riksdagens valobservatörer i president- och parlamentsvalet i Serbien! Att få åka på en valobservation har stått på min önskelista hela mandatperioden, det var en stor ära och otroligt intressant och spännande! Observationerna arrangeras av OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, och riksdagen skickar 8 observatörer till de olika val som OSSE observerar på inbjudan av de olika länderna. Serbien betraktas som en “hybrid”, inte en fullvärdig demokrati. Situationen för oberoende medier är väldigt svår och förra valet ställde inte oppositionen upp alls. Denna gång var det 19 olika listor i parlamentsvalet (men det var mycket svårt att förstå skillnaden mellan dem) och 8 presidentkandidater. Sittande president och parti vann valet enligt det officiella resultatet.
   Vi var på plats fyra dagar. Första dagen arrangerade svenska ambassaden ett väldigt bra program där vi fick träffa organisationer som arbetar med bland annat miljö- och hbtq-frågor, men även en av de stora organisationerna som arbetar för bättre demokrati, CRTA, som själva hade 3000 valobservatörer ute på valdagen. Efter det följde 1,5 dag av olika genomgångar av OSSE och så var vi ute i vallokaler hela valdagen, från öppning till stängning. 

           

Dagen efter valdagen kom OSSE:s rapport om valet, baserat på de observationer vi hade gjort. Den går att läsa här. Det jag framförallt tänkte på under valdagen var att det var väldigt många “valförrättare” närvarande i vallokalerna, en för varje parti, ofta 13-14 personer samtidigt. I Sverige har vi ju bara 3-4 valförrättare på plats i varje vallokal. Ofta var vallokalerna dessutom väldigt små och trånga, valförrättarna rörde sig runt i lokalerna och skärmarna som väljarna skulle gå bakom gav inte tillräckligt mycket skydd för valhemligheten. Så det finns en del att förbättra för att stärka demokratin i Serbien. Utöver det gedigna programmet fick vi lite tid för turistande i Belgrad. 

Förra veckan bifallde riksdagen en av mina motioner! Det hade jag verkligen inte räknat med när jag tog plats i försvarsutskottet. Motionen handlade om ett större oberoende för Pliktrådet, de värnpliktigas organ för att påverka sin egen utbildning och situation. Jag har lagt fram den två gånger, förra gången fick vi stöd av några partier och denna gången av alla. Det är såklart väldigt roligt, det är mycket ovanligt att partierna röstar på varandras motioner. Nu är det upp till regeringen att komma med förslag i enlighet med motionen, det är ju regeringen som har hand om förordningar och förbereder lagar. Motionen finns att läsa här.

Den här veckan har riksdagen fattat beslut om att höja budgeten till Försvarsmakten med 2 miljarder för 2022 (något Vänsterpartiet stödjer) samt kompensation för de höga elpriserna.
   Riksdagen har också debatterat motioner som rör klimat-, jordbruks- skol- och arbetsmiljöpolitik samt mänskliga rättigheter. Riksdagen fattade ett mycket efterlängtat och glädjande beslut att det återigen ska vara obligatoriskt med högskolebehörighet på gymnasiets yrkesprogram!
   Vi har även beslutat om två stora ärenden som dels rör medlemskap i “terroristorganisationer” och dels ny lagstiftning om utlandsspioneri. Båda innebär grundlagsförändringar och beslutades alltså nu en första gång, för att sedan återkomma efter nästa riksdagsval. Vänsterpartiet röstade emot båda. Vi vill inte vill begränsa föreningsfriheten och vi anser att det redan är förbjudet med spioneri. 
Hanna Gunnarsson (v), riksdagsledamot, Lund