Industribesök ger eftertanke av Ann Schlyter

Idag, onsdag, har jag varit med Industrihistoriska föreningen på studiebesök hos Note. Note är inte historiskt, utan ett mycket levande elektronikföretag, som tillverkar kretskort, delmontage och kompletta produkter på uppdrag av kunder från hela världen.
   Men jag var väl så intresserad av byggnaden. Den är mycket vacker utifrån med sitt sågtandade tak, en siluett som fortfarande är symbol för industriområde. Och där inne var ljuset överväldigande. Huset byggdes 1939 för Svenska lyxstrumpfabriken, ritat av Hans Westman. När man kommer in möts man av strålande ljus, och inga lysrör var tända! 

          

De typiska sågtandade fabrikstaket var ju utformade för att släppa in maximalt ljus innan elektriciteten var billig och gjorde det onödigt.
   Lokalerna är optimala (möjligen lite trångt i förråden) ändå är byggnaden rivningshotad!
   Skamsen måste jag erkänna att jag inte reserverade mig mot rivning när byggnadsnämnden antog den fördjupade översiktsplanen för Kjällbyområdet. Jag argumenterade hårt för kolonistugeområdet och Alfa Lavals gamla kontorshus med klockan. Och jag reserverade mig mot det förfärliga beslutet.
   Självklart skulle jag informerat mig bättre och reserverat mig mot en plan som går ut på att maximera byggföretagens byggrätter och vinster, och förutsätter rivning av denna historiska pärla till industribyggnad, som dessutom fungerar perfekt för nuvarande användare. I den fördjupade översiktsplanen tas ingen hänsyn tas till områdets historia och alla visioner om att blanda funktioner. Elektronikindustrin förorenar inte luften med gifter eller oljud. Den skulle mycket väl kunna ligga kvar i ett bostadsområde.
   Visa betongpartierna i valet att deras historielösa politik inte uppskattas!