Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget.
VB har en lång historia som lokal vänstertidning i Lund. 30 årgångar av Veckobladet kom ut under den förre ägaren som var Vänsterpartiet i Lund och dess föregångare. Under de senaste tio åren har tidningen kommit ut med ett nummer varje vecka, numera som webbnummer och i bloggform.
2019-12-05
Träffa Jonas Sjöstedt
Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt kommer till Helsingborg 10 december!
Den 12 januari 2020 är det folkomröstning i Helsingborg om energibolaget Öresundskraft ska säljas eller stanna kvar i kommunal ägo.
Vänsterpartiet kommer rösta nej för att:
• Medborgarna ska äga sitt energibolag
• Privatiseringar ökar priserna
• Vi behöver ett hållbart samhälle nu
Kom på detta öppna mötet för att lyssna vad Jonas tycker!
Det kommer också att finnas tid för att ställa frågor till Jonas på slutet.
När: 10 december 2019
Tid: 18:30. Insläpp kl. 18:00
Var: Hörsalen Helsingborgs Stadsbiblioteket, Stadsparken, Bollbrogatan 1.
Begränsat antal platser, kom i tid!
Den 12 januari 2020 är det folkomröstning i Helsingborg om energibolaget Öresundskraft ska säljas eller stanna kvar i kommunal ägo.
Vänsterpartiet kommer rösta nej för att:
• Medborgarna ska äga sitt energibolag
• Privatiseringar ökar priserna
• Vi behöver ett hållbart samhälle nu
Kom på detta öppna mötet för att lyssna vad Jonas tycker!
Det kommer också att finnas tid för att ställa frågor till Jonas på slutet.
När: 10 december 2019
Tid: 18:30. Insläpp kl. 18:00
Var: Hörsalen Helsingborgs Stadsbiblioteket, Stadsparken, Bollbrogatan 1.
Begränsat antal platser, kom i tid!
Läs mer »
Julsånger på stan
Lördagen den 14/12 sjunger vi julsånger i centrala Lund, kl. 13.15 vid fontänen på Bantorget & kl.14.00 på Stortorget
Körledare: Inger Ohlen
I Spontankören kan vem som helst oavsett ålder sjunga- alla som kan andas och prata är välkomna! Då är man fullt kvalificerad - ingen körvana behövs alltså - och vi sjunger helt utan noter!! Vi sjunger för att det är roligt och nyttigt och vi vill alltid bli fler.
Gå gärna in på spontankören.se och läs om hur du kan börja sjunga med oss!
Arrangör: Spontankören, Vinterlund och Lunds kommun
Musik och Makt – Röda Kapellets decemberkonsert
Röda Kapellet bjuder in till en musikalisk och politisk resa genom 1900-talet.
Dirigent: Ludvig Nordgren
Presentatör: Staffan Gerdmar
Lördag 14 december 2019 kl. 18:00Dirigent: Ludvig Nordgren
Presentatör: Staffan Gerdmar
Magle Konserthus, Magle stora kyrkogata 4, Lund
Affisch »
Lästips
Arbetarklassen orienterar sig mot höger men socialdemokratin är för ängslig för att kritisera de reaktionära tongångarna, menar Olle Svenning.
Vill varmt rekommendera läsning av
Olle Svennings artikel om arbetarklassens, och enligt mitt förmenade
även socialdemokratins och vänsterns, högersvängning bort från den
marxistiska idéläran.
Kh TjatteArbetarklassens extrema högersväng
Försvaret för demokratin och de mänskliga rättigheterna kan bli socialdemokratins sista stora strid
av Olle Svenning 2019.12.03
Läs hela artikeln »
Om partisympatier
Läser i DN hur den stackars partisekreteraren (ja, det är synd om alla partisekreterare i sådana lägen) tolkar SCB."Jag tolkar den här mätningen som att väljarna skickar en signal till oss om att de vill se mer social-demokratisk politik, säger Lena Rådström Baastad."
Blir det nån julfrid i år? av Göran Persson
Vi har nått in i advent och borde
närma oss julfriden med raska steg. Frågetecknet i rubriken antyder
tvivel. För VB:s del råder inga tvivel, nästa veckas nummer blir det
sista för året.
Men för resten av världen kan man i vanlig ordning känna tvivel, precis som vanligt är det många människor och platser där friden med och utan jul framför kommer att saknas. I år tänker jag särskillt på två saker som med säkerhet hade kommenterats här i VB:s spalter om vi inte tagit jullov.
Den första är striden om arbetsförmedlingen. Den tvåveckors tidsfrist som Vänsterpartiet utlyste för att avstå från att väcka misstroende mot arbetsmarknadsministern löpte ut idag. Beskedet blev en ny frist till på tisdag, då skall man bestämma sig och om man går vidare så blir det en omröstning dagarna före Lucia. En utökad frist till så undrar man om det blir nån julfrid i Riksdagen.
Den andra är riksrättsprocessen i USA. Eftersom demokraterna är förtvivlat angelägna om att den processen skall avslutas i januari så kan man väl undra hur det blir med julfriden i kongressen.
Eftersom vi inte kan kommentera dessa skeenden förrän i mitten av januari nästa år så får jag försöka vara förklok, något vanskligare än det vanligare efterklok.
Något misstroende blir det inte. En fälld minister, med eller utan regeringskris och nyval, där v, m, kd och sd samverkar får alltför många att sova dåligt om natten och då blir man inte så fridfull på dagarna.
Någon fällande dom i en riksrätt i USA blir det inte om det nu verkligen blir en sådan process. Skälen är lite mer diffusa men ungefär de samma. Om man lierar sig med det andra partiet hur skall det då gå med ett ev omval 2020. Såna grubblerier sover man inte bra av osv.
Det tristaste med exemplen ovan är enligt min uppfattning att de så klart visar på de oppositionellas maktlöshet.
Är det verkligen nedrustningen av AF som är den nuvarande regeringens värsta brott av alla de löntagarfientliga punkter den vilar på.
Är det verkligen Donald Trumps värsta brott att han övat uttpressning på Ukrainas president? Det finns ju att jämföra med; utlämnandet av kurderna till Turkiets godtycke, att lämna Parisavtalet och lova sina väljare mer kolanvändning, att få Iran att öka sin urananrikning genom att säga upp avtalet mm mm.
Kanske kan man säga att man silar mygg och sväljer kameler. Men det skall ju ingå några kameler i julkrubban så kanske det är passande så här års i alla fall.
Men för resten av världen kan man i vanlig ordning känna tvivel, precis som vanligt är det många människor och platser där friden med och utan jul framför kommer att saknas. I år tänker jag särskillt på två saker som med säkerhet hade kommenterats här i VB:s spalter om vi inte tagit jullov.
Den första är striden om arbetsförmedlingen. Den tvåveckors tidsfrist som Vänsterpartiet utlyste för att avstå från att väcka misstroende mot arbetsmarknadsministern löpte ut idag. Beskedet blev en ny frist till på tisdag, då skall man bestämma sig och om man går vidare så blir det en omröstning dagarna före Lucia. En utökad frist till så undrar man om det blir nån julfrid i Riksdagen.
Den andra är riksrättsprocessen i USA. Eftersom demokraterna är förtvivlat angelägna om att den processen skall avslutas i januari så kan man väl undra hur det blir med julfriden i kongressen.
Eftersom vi inte kan kommentera dessa skeenden förrän i mitten av januari nästa år så får jag försöka vara förklok, något vanskligare än det vanligare efterklok.
Något misstroende blir det inte. En fälld minister, med eller utan regeringskris och nyval, där v, m, kd och sd samverkar får alltför många att sova dåligt om natten och då blir man inte så fridfull på dagarna.
Någon fällande dom i en riksrätt i USA blir det inte om det nu verkligen blir en sådan process. Skälen är lite mer diffusa men ungefär de samma. Om man lierar sig med det andra partiet hur skall det då gå med ett ev omval 2020. Såna grubblerier sover man inte bra av osv.
Det tristaste med exemplen ovan är enligt min uppfattning att de så klart visar på de oppositionellas maktlöshet.
Är det verkligen nedrustningen av AF som är den nuvarande regeringens värsta brott av alla de löntagarfientliga punkter den vilar på.
Är det verkligen Donald Trumps värsta brott att han övat uttpressning på Ukrainas president? Det finns ju att jämföra med; utlämnandet av kurderna till Turkiets godtycke, att lämna Parisavtalet och lova sina väljare mer kolanvändning, att få Iran att öka sin urananrikning genom att säga upp avtalet mm mm.
Kanske kan man säga att man silar mygg och sväljer kameler. Men det skall ju ingå några kameler i julkrubban så kanske det är passande så här års i alla fall.
Gubben kverulerar över Post Nord och media
av Ilsken pensionär
Jag betalar mina räkningar via bruna kuvert. Varje månad återkommer samma och jag summerar min ekonomi, stoppar in alltihop i 
kuvertet och lägger det i brevlådan. Elektroniken misstror jag.
Men det hände något med det bruna kuvert jag stoppade i brevlådan i slutet av september. Efter någon vecka började betalningspåminnelserna dyka upp. Jag betalade räkningarna en gång till, liksom ett par fördyrande inkasso. Sedan var det lugnt, trodde jag. Men vid månadsskiftet november-december slutade plötsligt Sydsvenskan komma. Jaha, prenumerationsräkningen hade också legat i det bruna kuvertet. Jag betalade.
Nu är min största oro att Post Nord ska hitta det bruna kuvertet och skicka det till banken, som då kommer att betala räkningarna en gång till.
När Sydsvenskan inte kom begav jag mig till Klostergårdens centrum för att köpa ett lösnummer. Det gick inte, vare sig i Coop, Netto eller spelkiosken. Jag var tvungen att ta bussen till Botulfsplatsen. Förr kunde jag köpa rikspressen också i den lilla kiosken i Älghult.
Visst, man kan läsa på nätet. Som luspank student 1954 köpte jag endera tidningen för 25 öre. Jag prenumererade på DN fram till 2000, många år också Sydsvenskan. När de började köra samma artiklar släppte jag DN.
För att analysera en text behöver man ha den framför sig på bordet, inte på en skärm.
Under hela min tid som lärare var pressen den viktigaste informationskällan. Jag undervisade ständigt elever i hur en tidning var disponerad och skillnaden mellan åsikter och fakta.
TVs nyhetssändningar har blivit plottriga, men vissa samhällsprogram har god kvalitet.
Bäst är P1 i radio, nu som på 1940-talet. Men radion vill visst Moderaterna också förstöra.
kuvertet och lägger det i brevlådan. Elektroniken misstror jag.Men det hände något med det bruna kuvert jag stoppade i brevlådan i slutet av september. Efter någon vecka började betalningspåminnelserna dyka upp. Jag betalade räkningarna en gång till, liksom ett par fördyrande inkasso. Sedan var det lugnt, trodde jag. Men vid månadsskiftet november-december slutade plötsligt Sydsvenskan komma. Jaha, prenumerationsräkningen hade också legat i det bruna kuvertet. Jag betalade.
Nu är min största oro att Post Nord ska hitta det bruna kuvertet och skicka det till banken, som då kommer att betala räkningarna en gång till.
När Sydsvenskan inte kom begav jag mig till Klostergårdens centrum för att köpa ett lösnummer. Det gick inte, vare sig i Coop, Netto eller spelkiosken. Jag var tvungen att ta bussen till Botulfsplatsen. Förr kunde jag köpa rikspressen också i den lilla kiosken i Älghult.
Visst, man kan läsa på nätet. Som luspank student 1954 köpte jag endera tidningen för 25 öre. Jag prenumererade på DN fram till 2000, många år också Sydsvenskan. När de började köra samma artiklar släppte jag DN.
För att analysera en text behöver man ha den framför sig på bordet, inte på en skärm.
Under hela min tid som lärare var pressen den viktigaste informationskällan. Jag undervisade ständigt elever i hur en tidning var disponerad och skillnaden mellan åsikter och fakta.
TVs nyhetssändningar har blivit plottriga, men vissa samhällsprogram har god kvalitet.
Bäst är P1 i radio, nu som på 1940-talet. Men radion vill visst Moderaterna också förstöra.
Debatt om våra internationella militära insatser, Ryssland och Latinamerika av Hanna Gunnarsson
Veckan i riksdagen
Jag har själv haft två debatter i veckan. Först en
interpellationsdebatt där jag frågade försvarsministern om hur han ska
göra för att de värnpliktigas medinflytande och möjlighet att påverka
sin vardag och arbetsmiljö ska fungera bättre. Jag har haft kontakt med
Pliktrådet, som representerar de värnpliktiga och är valda av
värnpliktskongressen, och de upplever att de behöver vara mer oberoende
från försvarsmakten för att kunna påverka och granska bättre, och att
det finns en del praktiska problem att lösa. Försvarsministern ville
inte gå med på mitt krav att ändra i förordningen om medinflytande, men
var i övrigt mycket positiv till medinflytandesystemet (såklart) och
såg att det finns problem att lösa. Se debatten här.
Utöver det har vi debatterat två av Sveriges internationella militära insatser: Afghanistan och Mali. Afghanistan är en NATO-insats, som vänsterpartiet är emot, och Mali är en FN-insats som vi är för. Att skicka soldater på internationella uppdrag är ett stort och allvarligt beslut. Soldaterna spenderar lång tid hemifrån (ett halvår med en eller två hemresor) och arbetar under ständiga säkerhetshot. I Mali tror vi att vi gör en bra insats, där har Sverige också ett mycket stort bistånd och civilt arbete. Debatten om Afghanistan här, (där V företräds av Håkan Svenneling, klicka på hans namn) och Mali här, (klicka på mitt namn). Utöver dessa hade utrikesutskottet sin budgetdebatt samma dag, där Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson pratade om bland annat mänskliga rättigheter i Ryssland. Se debatten här, (klicka på Håkans namn för att höra hans inlägg).
Tidigare har Vänsterpartiet även ställt en interpellation om Latinamerika till utrikesministern, där Håkan Svenneling (v) och Lorena Delgado Varas (v) debatterade med Ann Linde (s).
I veckan har också beslut om bensinskatten, där V faktiskt går med på en mindre sänkning.
Hanna Gunnarsson (v) , Riksdagsledamot
I veckan har riksdagen börjat
debattera budgetarna på de olika utskottens områden. Budgetdebatterna
har ofta karaktär av att vara lite allmänpolitiska, partierna berättar
om sin politik på de olika områdena. Dessa debatter är därför ganska
trevliga att titta på. Allt finns som vanligt på riksdagens hemsida.
Utöver det har vi debatterat två av Sveriges internationella militära insatser: Afghanistan och Mali. Afghanistan är en NATO-insats, som vänsterpartiet är emot, och Mali är en FN-insats som vi är för. Att skicka soldater på internationella uppdrag är ett stort och allvarligt beslut. Soldaterna spenderar lång tid hemifrån (ett halvår med en eller två hemresor) och arbetar under ständiga säkerhetshot. I Mali tror vi att vi gör en bra insats, där har Sverige också ett mycket stort bistånd och civilt arbete. Debatten om Afghanistan här, (där V företräds av Håkan Svenneling, klicka på hans namn) och Mali här, (klicka på mitt namn). Utöver dessa hade utrikesutskottet sin budgetdebatt samma dag, där Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson pratade om bland annat mänskliga rättigheter i Ryssland. Se debatten här, (klicka på Håkans namn för att höra hans inlägg).
Tidigare har Vänsterpartiet även ställt en interpellation om Latinamerika till utrikesministern, där Håkan Svenneling (v) och Lorena Delgado Varas (v) debatterade med Ann Linde (s).
I veckan har också beslut om bensinskatten, där V faktiskt går med på en mindre sänkning.
Hanna Gunnarsson (v) , Riksdagsledamot
Svensk skola mest segregerad och sämst i Norden. Finsk skola är bäst. av Gunnar Stensson
Svensk skola hör till de sämsta bland OECD-länderna när det gäller att ta vara på begåvningarna.
Det beror på att Sveriges nuvarande skolsystem är ett av de mest segregerade. Det har inte alltid varit så. Skolsegregationen är konsekvensen av skolmarknaden, konkurrensen om skolpengen och det så kallade fria valet.
Vissa skolor är elitskolor, skolor för ”eliten”. Men att tillhöra eliten i Sverige innebär inte att vara speciellt begåvad. Eliten utgörs av de mest privilegierade. De är sällan de skarpaste.
De flesta begåvningarna utanför ”eliten” – och de är många – går förlorade. Mycket tyder på att en del av dem kriminaliseras. Andra kan bekämpa samhällets orättvisor underifrån. En städerskas dagbok av Maja Ekelöf blev en väckarklocka för några årtionden sedan.
Alla är glada över att resultaten i läsförståelse och matematik har förbättrats. Samtidigt framgår det av Pisa att den svenska skolan fortfarande är sämre än den finska, danska och norska.
Nu gäller det att bryta skolsegregationen, sa skolministern i en tv-intervju och hänvisade till en utredning som kommer nästa år. TV-reportern frågade om elefanten i rummet – det fria valet – och ministern svarade att den kommande utredningen föreslår förändringar, oklart vilka.
Mer om PISA »
Sveriges resultat »
Testa vad du kan själv »
Det beror på att Sveriges nuvarande skolsystem är ett av de mest segregerade. Det har inte alltid varit så. Skolsegregationen är konsekvensen av skolmarknaden, konkurrensen om skolpengen och det så kallade fria valet.
Vissa skolor är elitskolor, skolor för ”eliten”. Men att tillhöra eliten i Sverige innebär inte att vara speciellt begåvad. Eliten utgörs av de mest privilegierade. De är sällan de skarpaste.
De flesta begåvningarna utanför ”eliten” – och de är många – går förlorade. Mycket tyder på att en del av dem kriminaliseras. Andra kan bekämpa samhällets orättvisor underifrån. En städerskas dagbok av Maja Ekelöf blev en väckarklocka för några årtionden sedan.
Alla är glada över att resultaten i läsförståelse och matematik har förbättrats. Samtidigt framgår det av Pisa att den svenska skolan fortfarande är sämre än den finska, danska och norska.
Nu gäller det att bryta skolsegregationen, sa skolministern i en tv-intervju och hänvisade till en utredning som kommer nästa år. TV-reportern frågade om elefanten i rummet – det fria valet – och ministern svarade att den kommande utredningen föreslår förändringar, oklart vilka.
Mer om PISA »
Sveriges resultat »
Testa vad du kan själv »
Centraliseringsprocess utan motstycke i Lunds kommun av Ulf N
Jag har till förvaltningsrätten i Malmö lämnat in överklagande av ett
beslut som kommunstyrelsen tog den 6 november i år. Det överklagade
beslutet gäller delar av ett ärende med rubriken "Arbetsinstruktion för
kommunstyrelsen".
Mitt överklagande grundar sig i att kommunstyrelsen enligt min mening – och förhoppningsvis kommunallagens mening – borde ha överlämnat delar av detta ärende för beslut i fullmäktige. Samtidigt är beslutet i sej en del av en pågående centraliseringsprocess av makt och styrning i Lunds kommun. Det gäller både på förvaltningssidan och på den politiska sidan.
Arbetsinstruktionen – ett led i centraliseringen
Arbetsinstruktionen som kommunstyrelsen beslutat om innehåller en rad olika punkter och uppdrag. Bland beslutspunkterna finns bland annat följande:
Beslut om att enbart kommunstyrelsens ordförande (tillsammans med kommundirektören) har uppdraget att i övergripande frågor företräda kommunen i kontakt externa intressenter, typ myndigheter, andra kommuner, organisationer etc. Detta beslut kan anses strida mot ett kommunfullmäktigebeslut 2018-09-27 där det heter att styrelsens ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande har som uppdrag att företräda kommunen i kontakterna utåt. Förvaltningsrätten bör därför enligt min mening pröva om styrelsen fattat beslut i strid med fullmäktiges beslut.
Kommundirektören blir chef över alla förvaltningar
Ett beslut om att kommundirektören ska vara chef för nämndernas förvaltningsdirektörer (= chefen för förvaltningen). Nämnderna har genom delegation från fullmäktige kunnat styra och leda sin förvaltningschef och därmed också förvaltningen. Den nya chefsrollen för kommundirektören handlar sålunda inte enbart om en intern förändring inom kommunstyrelsen och dess förvaltning, utan berör i högsta grad nämnderna och deras befogenheter. Beslut och rådighet över nämndernas förvaltningschef flyttas från nämnd till kommundirektör, alltså från politisk nivå till tjänstemannanivå.
Jag anser därför att det finns all anledning att förvaltningsrätten prövar om detta beslut är av "principiell beskaffenhet", som det heter i kommunallagen, och därmed ska tas av fullmäktige.
Kommundirektören blir VD för koncernbolaget
Beslutet om att göra kommundirektören till chef över samtliga förvaltningschefer är bara ett led i en gigantisk centralisering av beslutsbefogenheter som pågår i Lunds kommun. Ett annat centraliseringsärende som är på väg fram till fullmäktige är förslag om att de av Lunds kommun helägda bolagen, LKF, Lunds kommuns parkeringsbolag, Fastighets AB Lund Arena, samt en nytt ”Destinations-bolag”, ska bilda en bolagskoncern och ledas av ett moderbolag. Förutom att kommundirektören blir chef för alla förvaltningar i kommunen ska han också bli verkställande direktör för det nya koncernbolaget. Kommundirektören får en maktposition som saknar motstycke i Lunds kommuns historia!
Kommunstyrelsens arbetsutskott blir styrelse för koncernbolag
Koncernbildningen innebär också att kommunstyrelsens arbetsutskott ska bli styrelse för koncernbolaget, vilket innebär en maktöverföring från såväl de av fullmäktige valda bolagsstyrelserna som från kommunstyrelsen i sin helhet. Ordförande i moderbolagets styrelse föreslå bli – ja, just det: kommunstyrelsens ordförande. De fem ordinarie ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott ska nu om koncernbildningen bli verklighet, få ansvar för en samlad balansomslutning för bolagen i storleksordningen 7 miljarder kronor per år. Arbetsutskottet, som med ordinarie ledamöter och ersättare har majoriteten i kommunstyrelsen, bereder också den kommunala budgeten som för driften är i storleksordningen 7 miljarder, och investeringsbudgeten på 1 miljard. En handfull politiker har här alltså ett mycket stort inflytande över 15 miljarder kronor, även om det ytterst är fullmäktige som beslutar över den kommunala budgeten.
För mej är det obegripligt att det inte hörts mera protester över denna centralisering av makt, styrning och inflytande. Kan anledningen vara att besluten tas snabbt och utan utförlig information till dem det beror, dvs lundaborna?
Mitt överklagande grundar sig i att kommunstyrelsen enligt min mening – och förhoppningsvis kommunallagens mening – borde ha överlämnat delar av detta ärende för beslut i fullmäktige. Samtidigt är beslutet i sej en del av en pågående centraliseringsprocess av makt och styrning i Lunds kommun. Det gäller både på förvaltningssidan och på den politiska sidan.
Arbetsinstruktionen – ett led i centraliseringen
Arbetsinstruktionen som kommunstyrelsen beslutat om innehåller en rad olika punkter och uppdrag. Bland beslutspunkterna finns bland annat följande:
Beslut om att enbart kommunstyrelsens ordförande (tillsammans med kommundirektören) har uppdraget att i övergripande frågor företräda kommunen i kontakt externa intressenter, typ myndigheter, andra kommuner, organisationer etc. Detta beslut kan anses strida mot ett kommunfullmäktigebeslut 2018-09-27 där det heter att styrelsens ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande har som uppdrag att företräda kommunen i kontakterna utåt. Förvaltningsrätten bör därför enligt min mening pröva om styrelsen fattat beslut i strid med fullmäktiges beslut.
Kommundirektören blir chef över alla förvaltningar
Ett beslut om att kommundirektören ska vara chef för nämndernas förvaltningsdirektörer (= chefen för förvaltningen). Nämnderna har genom delegation från fullmäktige kunnat styra och leda sin förvaltningschef och därmed också förvaltningen. Den nya chefsrollen för kommundirektören handlar sålunda inte enbart om en intern förändring inom kommunstyrelsen och dess förvaltning, utan berör i högsta grad nämnderna och deras befogenheter. Beslut och rådighet över nämndernas förvaltningschef flyttas från nämnd till kommundirektör, alltså från politisk nivå till tjänstemannanivå.
Jag anser därför att det finns all anledning att förvaltningsrätten prövar om detta beslut är av "principiell beskaffenhet", som det heter i kommunallagen, och därmed ska tas av fullmäktige.
Kommundirektören blir VD för koncernbolaget
Beslutet om att göra kommundirektören till chef över samtliga förvaltningschefer är bara ett led i en gigantisk centralisering av beslutsbefogenheter som pågår i Lunds kommun. Ett annat centraliseringsärende som är på väg fram till fullmäktige är förslag om att de av Lunds kommun helägda bolagen, LKF, Lunds kommuns parkeringsbolag, Fastighets AB Lund Arena, samt en nytt ”Destinations-bolag”, ska bilda en bolagskoncern och ledas av ett moderbolag. Förutom att kommundirektören blir chef för alla förvaltningar i kommunen ska han också bli verkställande direktör för det nya koncernbolaget. Kommundirektören får en maktposition som saknar motstycke i Lunds kommuns historia!
Kommunstyrelsens arbetsutskott blir styrelse för koncernbolag
Koncernbildningen innebär också att kommunstyrelsens arbetsutskott ska bli styrelse för koncernbolaget, vilket innebär en maktöverföring från såväl de av fullmäktige valda bolagsstyrelserna som från kommunstyrelsen i sin helhet. Ordförande i moderbolagets styrelse föreslå bli – ja, just det: kommunstyrelsens ordförande. De fem ordinarie ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott ska nu om koncernbildningen bli verklighet, få ansvar för en samlad balansomslutning för bolagen i storleksordningen 7 miljarder kronor per år. Arbetsutskottet, som med ordinarie ledamöter och ersättare har majoriteten i kommunstyrelsen, bereder också den kommunala budgeten som för driften är i storleksordningen 7 miljarder, och investeringsbudgeten på 1 miljard. En handfull politiker har här alltså ett mycket stort inflytande över 15 miljarder kronor, även om det ytterst är fullmäktige som beslutar över den kommunala budgeten.
För mej är det obegripligt att det inte hörts mera protester över denna centralisering av makt, styrning och inflytande. Kan anledningen vara att besluten tas snabbt och utan utförlig information till dem det beror, dvs lundaborna?
Global uppvärmning i bokhandeln av Gunnar Stensson
När jag gjorde ett hastigt besök i Gleerups i tisdags konstaterade jag med glädje och överraskning att Andreas Malms
Fossil Capital: The Rise of Steam Power and the Roots of Global Warming stod på avdelningen för samhällsdebatt.
Jag har inte hunnit läsa den utan bara manifestet The Progress of this Storm som kom förra året och som jag tidigare skrivit om i VB.
Det handlar om en ny tolkning av historien med utgångspunkt från klimat-nödläget. Malms tes är att uppvärmningen inleddes med Storbritanniens användning av ånga och kol, först i textilindustrin, sedan i sjöfarten.
Kol i förening med slavhandel, bomullsodling och textilindustri la grunden till det brittiska imperiet, till erövringarna av Nordamerika och Australien. Stora delar av urbefolkningen på den amerikanske kontinenten och de karibiska öarna utrotades.
Förbränningen av kol i ångmaskinerna och den rasistiska slavhandeln vars följder alltjämt präglar det amerikanska samhället la grunden för imperiet och kapitalismen.
Alf Hornborg, professor i humanekologi, gav 2010 ut Myten om maskinen där han visar att den industriella revolutionen inte skapade nya rikedomar utan var ett maktsystem som plundrade andra kontinenter på deras tillgångar och människor och koncentrerade rikedom och makt i Storbritannien.
Andreas Malm är verksam på samma institution i Lund.
Andreas Malm använder skönlitteratur
för att visa den historiska verkligheten. Det är han inte ensam om.
Piketty hämtar exempel från Balzac och andra franska författare i sin
bok Kapitalet och den amerikanske ekonomen Branco Milanovic låter Proust illustrera ojämlikhetens kultur i sin avhandling Global ojämlikhet.
Malm ser i Joseph Conrads romaner exempel på mekanismerna bakom imperialism och kapitalism. Det är värt att påpeka att Conrads mest kända roman Mörkrets hjärta, som ju egentligen handlar om belgiska Kongo, användes som förlaga till den kanske största filmen om USA:s krig i Vietnam.
Malm är inte ensam om att betrakta Joseph Conrad som en viktig skildrare av imperialismens framväxt. Förlaget Daidalos gav tidigare i år ut Harvardprofessorn Maya Jasanoffs stora studie Gryningsvakten. Joseph Conrad i en global värld, som ger honom en liknande betydelse.
Fossil Capital: The Rise of Steam Power and the Roots of Global Warming stod på avdelningen för samhällsdebatt.Jag har inte hunnit läsa den utan bara manifestet The Progress of this Storm som kom förra året och som jag tidigare skrivit om i VB.
Det handlar om en ny tolkning av historien med utgångspunkt från klimat-nödläget. Malms tes är att uppvärmningen inleddes med Storbritanniens användning av ånga och kol, först i textilindustrin, sedan i sjöfarten.
Kol i förening med slavhandel, bomullsodling och textilindustri la grunden till det brittiska imperiet, till erövringarna av Nordamerika och Australien. Stora delar av urbefolkningen på den amerikanske kontinenten och de karibiska öarna utrotades.
Förbränningen av kol i ångmaskinerna och den rasistiska slavhandeln vars följder alltjämt präglar det amerikanska samhället la grunden för imperiet och kapitalismen.
Alf Hornborg, professor i humanekologi, gav 2010 ut Myten om maskinen där han visar att den industriella revolutionen inte skapade nya rikedomar utan var ett maktsystem som plundrade andra kontinenter på deras tillgångar och människor och koncentrerade rikedom och makt i Storbritannien.
Andreas Malm är verksam på samma institution i Lund.
Andreas Malm använder skönlitteratur
för att visa den historiska verkligheten. Det är han inte ensam om.
Piketty hämtar exempel från Balzac och andra franska författare i sin
bok Kapitalet och den amerikanske ekonomen Branco Milanovic låter Proust illustrera ojämlikhetens kultur i sin avhandling Global ojämlikhet.Malm ser i Joseph Conrads romaner exempel på mekanismerna bakom imperialism och kapitalism. Det är värt att påpeka att Conrads mest kända roman Mörkrets hjärta, som ju egentligen handlar om belgiska Kongo, användes som förlaga till den kanske största filmen om USA:s krig i Vietnam.
Malm är inte ensam om att betrakta Joseph Conrad som en viktig skildrare av imperialismens framväxt. Förlaget Daidalos gav tidigare i år ut Harvardprofessorn Maya Jasanoffs stora studie Gryningsvakten. Joseph Conrad i en global värld, som ger honom en liknande betydelse.
Jag har undrat om hon inspirerats av Andreas Malm – eller tvärtom. Gryningsvakten är ett rent nöje att läsa, utöver de insikter den ger. Den står på avdelningen för litteraturvetenskap på Gleerups.
Medan jag skriver detta hör jag att moderatledaren Ulf Christersson har haft ett ”konstruktivt möte” med Jimmy Åkesson. Christersson konstaterar att Moderaterna och Sverigedemokraterna har samma syn i många viktiga frågor och nämner särskilt migration och brottslighet.
Så är högerblocket förverkligat som en konsekvens av att SD nu gått om M och blivit Sveriges näst största parti
Det påminner mig om att Malm tolkar demoniseringen av migranter, muslimer, mexikaner och andra grupper i de avancerade kapitalistiska länderna som en effekt av klimathotet, ett reaktionärt steg tillbaka i strävan att förneka eller fly från verkligheten.
En annan flykt är att engagera sig i den hjärndöda försvarsalliansen Nato.
En framtida besökare skulle häpna över denna irrationalitet. Det verkar som om glidningen mot högerpopulism sker parallellt med den globala temperaturhöjningen. Malm påpekar också att klimatet i första hand drabbar människor på det södra halvklotet men har orsakats av oss på det norra. Detta är som vi vet en av huvudfrågorna på klimatmötet i Madrid.
Av en slump
råkade jag härom dagen läsa Jamaica Kincaids roman Min mors självbiografi som
förlaget Tranan nyss gett ut i pocket, antagligen i förhopp-ningen att
hon skulle få Nobelpriset i litteratur. Romanen är en utom-ordentlig
skildring av den verklighet Malm undersöker. Den utspelar sig på den
lilla brittiska besittningen Dominica mellan Västindien och Venezuela
där de brittiska erövrarna nästan helt utrotade urinvånarna och ersatte
dem med slavar från Afrika.
Jamaica Kincaid härstammar från Antigua. I romanen skildrar hon sin fiktiva mors öde i ett tropiskt samhälle dominerat av brittiska övermänniskor och anonyma slavättlingar, arvet efter kolonialismen och slavhandeln.
Romanen visar verkligheten bakom Andreas Malms analys av imperialismen.
Svenska akademin ångrar nog idag att den inte gav priset till Jamaica Kincaid i stället för den elitistiske folkmordsförnekaren.
Samtliga nämnda böcker finner man förstås lätt på nätet. Själv föredrar jag Gleerups.
Medan jag skriver detta hör jag att moderatledaren Ulf Christersson har haft ett ”konstruktivt möte” med Jimmy Åkesson. Christersson konstaterar att Moderaterna och Sverigedemokraterna har samma syn i många viktiga frågor och nämner särskilt migration och brottslighet.
Så är högerblocket förverkligat som en konsekvens av att SD nu gått om M och blivit Sveriges näst största parti
Det påminner mig om att Malm tolkar demoniseringen av migranter, muslimer, mexikaner och andra grupper i de avancerade kapitalistiska länderna som en effekt av klimathotet, ett reaktionärt steg tillbaka i strävan att förneka eller fly från verkligheten.
En annan flykt är att engagera sig i den hjärndöda försvarsalliansen Nato.
En framtida besökare skulle häpna över denna irrationalitet. Det verkar som om glidningen mot högerpopulism sker parallellt med den globala temperaturhöjningen. Malm påpekar också att klimatet i första hand drabbar människor på det södra halvklotet men har orsakats av oss på det norra. Detta är som vi vet en av huvudfrågorna på klimatmötet i Madrid.
Av en slump
råkade jag härom dagen läsa Jamaica Kincaids roman Min mors självbiografi som
förlaget Tranan nyss gett ut i pocket, antagligen i förhopp-ningen att
hon skulle få Nobelpriset i litteratur. Romanen är en utom-ordentlig
skildring av den verklighet Malm undersöker. Den utspelar sig på den
lilla brittiska besittningen Dominica mellan Västindien och Venezuela
där de brittiska erövrarna nästan helt utrotade urinvånarna och ersatte
dem med slavar från Afrika.Jamaica Kincaid härstammar från Antigua. I romanen skildrar hon sin fiktiva mors öde i ett tropiskt samhälle dominerat av brittiska övermänniskor och anonyma slavättlingar, arvet efter kolonialismen och slavhandeln.
Romanen visar verkligheten bakom Andreas Malms analys av imperialismen.
Svenska akademin ångrar nog idag att den inte gav priset till Jamaica Kincaid i stället för den elitistiske folkmordsförnekaren.
Samtliga nämnda böcker finner man förstås lätt på nätet. Själv föredrar jag Gleerups.
2019-11-28
Friday for Future alla fredagar
Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget.
Program Global Klimatstrejk 29 november 2019 »
Program Global Klimatstrejk 29 november 2019 »
Lund Lyser – tillsammans för ett samhälle utan rasism
Den 30 november lyser vi upp Lund
tillsammans! Vi visar att vi är många som står upp för ett samhälle
utan rasism. Kom med du också!
Visa ditt engagemang och gå med i fackeltåget. Samling 15:45 vid Grand Hotell - Lilla Fiskaregatan. Tåget går därifrån 16:00 med Domkyrkan som slutdestination där domkyrkokaplan Lena Sjöstrand talar och Stefan Ekblad, biträdande domkyrkoorganist spelar på Domkyrkans klockspel.
15.45 - Samling på Bantorget
16.00 - Tåg med Domkyrkan som sludestination
17:00 - Adventskonsert i Domkyrkan
18:00 - Regnbågsmässa som lyfter fram alla människor lika värde och rättigheter
Lund Lyser arrangeras av IM:s lokalförening i Lund i samverkan med Vinterlund och Svenska Kyrkan i Lund.
Visa ditt engagemang och gå med i fackeltåget. Samling 15:45 vid Grand Hotell - Lilla Fiskaregatan. Tåget går därifrån 16:00 med Domkyrkan som slutdestination där domkyrkokaplan Lena Sjöstrand talar och Stefan Ekblad, biträdande domkyrkoorganist spelar på Domkyrkans klockspel.
15.45 - Samling på Bantorget
16.00 - Tåg med Domkyrkan som sludestination
17:00 - Adventskonsert i Domkyrkan
18:00 - Regnbågsmässa som lyfter fram alla människor lika värde och rättigheter
Lund Lyser arrangeras av IM:s lokalförening i Lund i samverkan med Vinterlund och Svenska Kyrkan i Lund.
Solidaritet med Latinamerika
Den 30:e november kl 12-14 står vi
tillsammans på Triangeln i Malmö i solidaritet med hela Latinamerika
och emot det brutala förtryck som sker i de olika länderna.
Det kommer att vara talar från olika latinamerikanska föreningar och organisationer och musik.
Värd: Victor Jara Föreningen Malmö
Det kommer att vara talar från olika latinamerikanska föreningar och organisationer och musik.
Värd: Victor Jara Föreningen Malmö
Promenad runt Södra Företagsområdet
Samling söndagen 1 december klockan 14 på Kyrktorget
Gunnar Stensson
Tjänstemännen i Tekniska
förvaltningen sågar planen för Källby. Utbyggnaden kan inte börja
förrän tidigast 2030 eftersom reningsverket inte kan flytta förrän då.
Koloniområdet norr om Maskinvägen kan inte heller bebyggas förrän 2030 eftersom Lund nyligen beslöt att besittningsrätten för kolonilotterna ska vara 10 år.
Bara i Södra Företagsområdet kan man börja bygga tidigare. Det består av 30 000 kvadratmeter som Lund skänkte till Åkerlund och Rausing 1938.
Bygg ett nytt bostadsområde där med samma kvaliteter som i Klostergården: förtätad bebyggelse med höga och lägre hus, gemensamma gårdar, bevarade grönområden och ett centrum vid stationen med dagligvarubutiker, restauranger, skolor, förskolor och äldrevård!
--------------------------------------------------------------------------------
Koloniområdet norr om Maskinvägen kan inte heller bebyggas förrän 2030 eftersom Lund nyligen beslöt att besittningsrätten för kolonilotterna ska vara 10 år.
Bara i Södra Företagsområdet kan man börja bygga tidigare. Det består av 30 000 kvadratmeter som Lund skänkte till Åkerlund och Rausing 1938.
Bygg ett nytt bostadsområde där med samma kvaliteter som i Klostergården: förtätad bebyggelse med höga och lägre hus, gemensamma gårdar, bevarade grönområden och ett centrum vid stationen med dagligvarubutiker, restauranger, skolor, förskolor och äldrevård!
--------------------------------------------------------------------------------
Alla välkomna till Klostergårdens Byalags möte måndagen den 2 december.
Vi diskuterar Södra Företagsområdet och möjligheten att bygga ett nytt bostadsområde där med kvaliteter som liknar Klostergårdens. Stadsdelen kan kompletteras senare, på samma sätt som Klostergården utvidgats med Arena-parken och Källby.
Vi diskuterar Södra Företagsområdet och möjligheten att bygga ett nytt bostadsområde där med kvaliteter som liknar Klostergårdens. Stadsdelen kan kompletteras senare, på samma sätt som Klostergården utvidgats med Arena-parken och Källby.
Gunnar Stensson
Musik och Makt – Röda Kapellets decemberkonsert
Röda Kapellet bjuder in till en musikalisk och politisk resa genom 1900-talet.
Dirigent: Ludvig Nordgren
Presentatör: Staffan Gerdmar
Lördag 14 december 2019 kl. 18:00Dirigent: Ludvig Nordgren
Presentatör: Staffan Gerdmar
Magle Konserthus, Magle stora kyrkogata 4, Lund
Affisch »
Veckans beslut i riksdagen av Hanna Gunnarsson
Budgeten, Ebo-lagstiftningen, AP-fonderna, kontanter och lite mer.
Riksdagen har också haft den årliga debatten om AP-fondernas placeringar. Där föreslog vänsterpartiet, som enda parti, att fonderna ska divestera (av-investera) från fossila investeringar inom fem år och inte göra några nya investeringar i kol, olja eller fossilgas. Lyssna gärna på V-ledamoten Andreas Lennkvist Manriquez, först i sändningen:
I veckan fattade riksdagen beslut om
statens budget för 2020, det så kallade “rambeslutet”. Vänsterpartiet
företräddes i debatten av Ulla Andersson, vår ekonomiskpolitiska
talesperson, men även av Tony Haddou, skattepolitisk talesperson. Jag
redogjorde för vår budget i ett tidigare nummer av Veckobladet, men i
korthet är det en klassisk vänsterbudget med satsningar på välfärden,
arbetsmiljö, att arbetsförmedlingen ska fortsätta finnas och vara
offentligt styrd samt klimatet. Läs mer om budgeten här »
Ulla Andersson och Tony Haddou är väldigt bra talare, lyssna gärna på deras anföranden i riksdagen här »
(Det kan vara lite rörigt att hitta eftersom det är många repliker, men Ullas anföranden finns 57 minuter in i sändningen och Tonys 3 timmar och 47 minuter in). Hela budgetdebatten var 5 timmar lång. När ni ändå är inne och lyssnar rekommenderar jag det roliga replikskiftet mellan Tony Haddou (v) och Joar Forssell (L), allra sist i debatten, 4 timmar och 58 minuter in. Forssells argument tar slut helt och hållet!
Andra viktiga beslut i riksdagen den här veckan har varit EBO-lagstiftningen, där regeringen har fått igenom en ändring som gör att asylsökande inte får rätt att bosätta sig var de vill om de ska ha kvar sina ekonomiska bidrag. Vissa bostadsområden pekas ut som “omöjliga” för asylsökanden att bosätta sig i, helt enkelt. Bakgrunden är trångboddhet och
segregation. Vänsterpartiet tycker att denna förändring
är problematisk, dels för att många nyanlända ju såklart har som sitt
första (och kanske enda) alternativ att bo med vänner, familj eller
landsmän, både för att de inte har råd att skaffa sig en egen bostad
eller har stått i bostadskö, och som en trygghet i ett nytt land, dels
är det problematiskt för att de lediga hyreslägenheterna ofta finns i
just de områden som nu pekas ut som ej tillåtna för nyanlända.
Vänsterpartiet röstade därför nej till förändringen, vi kräver ett ökad
bostadsbyggande, starkare välfärd och bättre integration istället för
förbud att bo i vissa områden. Förmodligen kommer asylsökanden ändå
bosätta sig där det finns bostäder och där de känner sig trygga med
släkt och vänner - och därmed blir den enda effekten att asylsökanden
får mindre pengar att leva på (vilket i sig riskerar ge problem med
t.ex svartjobb och utnyttjande på arbetsmarknaden för att hitta
försörjning). Ulla Andersson och Tony Haddou är väldigt bra talare, lyssna gärna på deras anföranden i riksdagen här »
(Det kan vara lite rörigt att hitta eftersom det är många repliker, men Ullas anföranden finns 57 minuter in i sändningen och Tonys 3 timmar och 47 minuter in). Hela budgetdebatten var 5 timmar lång. När ni ändå är inne och lyssnar rekommenderar jag det roliga replikskiftet mellan Tony Haddou (v) och Joar Forssell (L), allra sist i debatten, 4 timmar och 58 minuter in. Forssells argument tar slut helt och hållet!
Andra viktiga beslut i riksdagen den här veckan har varit EBO-lagstiftningen, där regeringen har fått igenom en ändring som gör att asylsökande inte får rätt att bosätta sig var de vill om de ska ha kvar sina ekonomiska bidrag. Vissa bostadsområden pekas ut som “omöjliga” för asylsökanden att bosätta sig i, helt enkelt. Bakgrunden är trångboddhet och
Riksdagen har också haft den årliga debatten om AP-fondernas placeringar. Där föreslog vänsterpartiet, som enda parti, att fonderna ska divestera (av-investera) från fossila investeringar inom fem år och inte göra några nya investeringar i kol, olja eller fossilgas. Lyssna gärna på V-ledamoten Andreas Lennkvist Manriquez, först i sändningen:
Riksdagen har också beslutat om hårdare krav på att bankerna ska hantera kontanter. Partierna var överens, men vänsterpartiet ville gå lite längre och även ställa krav på att bankerna ska ta emot kontanter, både från företag (som handkassor) och privatpersoner.
I övrigt har riksdagen avskaffat begreppet landsting till förmån för regioner, beslutat om ett nytt avtal för politisk dialog med Kuba (moderaterna röstade för!).
I EU-parlamentet har Vänsterpartiet röstat emot den nya EU-kommissionen, då vi anser att den kommer föra högerpolitik. Socialdemokraterna röstade för och miljöpartiet la ner sina röster. Läs gärna Malin Björks (eu-parlamentariker för V) debattartikel i Aftonbladet:
Hanna Gunnarsson (v) riksdagsledamot
Foto på mig och riksdagens julgran på Riksplan, en ny tradition som talmannen har infört!
Filmtips: "Gaza - vi vill bara leva"
Den som missade filmen "Gaza - vi vill bara leva" som visades härförleden på SVT, kan se den på SVT–Play.
Den är klart sevärd!
Den är klart sevärd!
Blockadbrytande hälsningar Tjatte
Tystnad kring Lunds stadsmiljö av Ann Schlyter
En medborgare som känner starkt för något kan
lämna in ett medborgarförslag. Det har blivit lite svårare i och med
att det måste få stöd av hundra medborgare på nätet innan det behandlas i
för fullmäktige. En medborgare skickar i november in ett förslag med
synpunkter på hur kvarteret Galten söder om Mårtenstorget ska utformas.
Förslaget accepteras inte som ett medborgarförslag. Kommunens servicestrateg anser att det är synpunkter på en kommande detaljplan och synpunkterna bör därför framföras i samband med det reglerade samrådsförfarandet någon gång under 2020.
Ett medborgarförslag är ett sätt att få igång en debatt. Hur ska man då debattera stadsmiljö? Återstår att få uppmärksamhet för sina synpunkter via pressen. Men vi är många som vet att det minsann inte är så lätt att få in insändare i lokalpressen.
Hur gör vi för att bryta tystnaden kring stadsmiljön?
Förslaget accepteras inte som ett medborgarförslag. Kommunens servicestrateg anser att det är synpunkter på en kommande detaljplan och synpunkterna bör därför framföras i samband med det reglerade samrådsförfarandet någon gång under 2020.
Ett medborgarförslag är ett sätt att få igång en debatt. Hur ska man då debattera stadsmiljö? Återstår att få uppmärksamhet för sina synpunkter via pressen. Men vi är många som vet att det minsann inte är så lätt att få in insändare i lokalpressen.
Hur gör vi för att bryta tystnaden kring stadsmiljön?
Solhällan och vägen ut till Fritjofs väg
av Steingrimur Jonsson
Vid Tekniska nämndens möte onsdagen den 20
november röstades Förvaltningens förslag om Solhällan igenom, med vägen
ut till Fritjofs väg.
Miljöpartiet med stöd av Vänsterpartiet yrkade ”att tillfart för motortrafik från Fritjofs väg utgår ur planen.” Tyvärr fick det yrkandet endast MP:s och V:s röster.
Miljöpartiet med stöd av Vänsterpartiet yrkade ”att tillfart för motortrafik från Fritjofs väg utgår ur planen.” Tyvärr fick det yrkandet endast MP:s och V:s röster.
Partierna som röstade in vägen genom kolonilotterna ut till Fritjofs väg var M som i valet fick 20,02%, S som fick 18.13%, FNL som fick 16,14%, L som fick 15,44%, SD som fick 9,16% och C som fick 4,48% av rösterna. KD och FI har endast ersättare i Tekniska nämnden och således ingen rösträtt i nämnden.
Många boende kring Fritjofs väg i valkretsen Vipelyckan kanske nu ångrar hur de lade sin röst i kommunvalet hösten 2018.
”Chiles sak är vår, svenska medier!”
Rubriken ovan knyckte vi från
Aftonbladet 27/11, där Ulrika Andersson läxade upp Sveriges medier för
deras fragmentariska och ofta felaktiga information om det chilenska
folkets kamp.
Hon skriver: ”Demonstrationerna i Chile handlar om mer än ett folk som fått nog av ett klassystem där allt – till och med vattnet – privatiserats. Polisens och militärens våldsamma agerande mot den egna befolkningen den senaste månaden har på ett smärtsamt vis blottlagt de diktatoriska fasoner som den djupt konservativa högerregeringen fortfarande ägnar sig åt efter 30 års demokrati. Det är så allvarligt att president Sebastian Pinera riskerar åtal för brott mot mänskligheten.”
Den chilenska diasporan i Sverige uppgick 2005 till minst 42 000.
Ulrika Andersson är journalist, utbildad på Universidad de Santiago de Chile 1993-99.
Hon skriver: ”Demonstrationerna i Chile handlar om mer än ett folk som fått nog av ett klassystem där allt – till och med vattnet – privatiserats. Polisens och militärens våldsamma agerande mot den egna befolkningen den senaste månaden har på ett smärtsamt vis blottlagt de diktatoriska fasoner som den djupt konservativa högerregeringen fortfarande ägnar sig åt efter 30 års demokrati. Det är så allvarligt att president Sebastian Pinera riskerar åtal för brott mot mänskligheten.”
Den chilenska diasporan i Sverige uppgick 2005 till minst 42 000.
Ulrika Andersson är journalist, utbildad på Universidad de Santiago de Chile 1993-99.
Fem novembernotiser av Gunnar Stensson
Idag är det Black Friday,
konsumismens svarta dag, den dag då alla mörkrets makter släpps lösa,
bilar och folkmassor trängs på Nova, kapitalisternas vinster växer,
oljeföretagen ökar utvinningen och onda växthusgaser tätnar över åkrar
och städer. På måndag inleds FN:s klimatmöte i Madrid. Åtagandena i
Paris 2015 har inte uppfyllts. Greta ska närvara.
Vid samma tid välter han omkull penningväxlarnas bord. ”Ni har gjort templet till en rövarkula”, säger han.
Penningväxlarna ser till att han blir korsfäst. Rövaren på korset bredvid hans får följa med honom till paradiset.
På denna grund bygger all senare välfärdspolitik.
Motståndet är fortfarande starkt. Penningväxlarna sitter vid sina bord igen.
Hossein Hashemi sitter fängslad på förvaret i Åstorp i väntan på att bli utvisad till Afghanistan efter fyra år i Sverige, där han rotat sig och planerade att gifta sig under julen i Rådhuset i Malmö. I Afghanistan har han aldrig varit sedan han var fem månader, då hans föräldrar flydde med honom till Iran.
Jens Mikkelsen har besökt honom i förvaret och skrivit en artikel med rubriken 4900 afghaner väntar på utvisning. SDS 28/11.
I slutet av 1960-talet bestämde sig fyra elever vid Konstfack för att hoppa av utbildningen och förverkliga sitt examensprojekt – en bok om folkets världshistoria.
Gittan Jönsson får Sydsvenskans kulturpris. Vpk:s stadsdelsgrupp i Klostergården använde Historieboken av Gittan Jönsson, Annika Elmqvist, AnnMari Langhammar och Pål Rydberg som lärobok i en marxistisk studiecirkel på 1970-talet.
Jag minns en solig söndagseftermiddag när vi diskuterade i Socionomhuset, kanske i Kent Nilssons lägenhet. Våra barn var samlade på ett annat ställe. Allt var välorganiserat.
Inte trodde vi då att Gittan Jönsson skulle utses till Sydsvenskans kulturpristagare 2019. Grattis! Du är välkommen med en ny bok, denna gång om hur kapitalismen gör planeten obeboelig. Bokens titel: Historiens slut?
Ebba Busch Thor, KD, hyllar M-SD-styret i Staffanstorp. ”Sverige behöver fler lösningsorienterade politiker som förbättrar situationen för medborgarna”, säger hon. AB 28/11.
Mer bilar till stadskärnan! av Ann Schlyter
I byggnadsnämnden förra veckan behandlades ett
förslag till kommunens parkeringsstrategi. Förvaltningen hade på ett
föredömligt sätt strukturerar det tydligt så att viktiga vägval
presenterades i punkter. Den borgliga kvintetten drev igenom ett
alternativ, som presenterades under mötet, och där i stort sett alla
punkter var omskrivna till mer bilvänliga alternativ. Endast
Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade emot kvintettens förslag.
Enligt förvaltningens förslag skulle inte antalet tillgängliga parkeringsplatser i stadskärnan öka. Kvintetten drev igenom att antalet parkeringsplatser ska öka, framförallt i parkeringshus. Var i stadskärnan dessa ska byggas angavs inte.
Enligt förvaltningens förslag skulle inte antalet tillgängliga parkeringsplatser i stadskärnan öka. Kvintetten drev igenom att antalet parkeringsplatser ska öka, framförallt i parkeringshus. Var i stadskärnan dessa ska byggas angavs inte.
Nu ska förslaget gå ut på remiss till andra nämnder och styrelser. Det kan vara på sin plats att även andra ger sina synpunkter. Jag undrar om FNL:s väljare begrep att de gav makt till värsta bilkramarna.
Icke godkänd av Gunnar Stensson
Sydsvenskans Emma Leijnse presenterade 6/11 resultatet av en omfattande
jämförelse mellan skånska skolor beträffande behöriga lärare,
lärartäthet, nationella prov, förhållandet mellan prov och betyg,
meritvärde, gymnasiebehörighet och salsa-index.
Hon sammanfattar slutsatserna i två rubriker.
Den första fastslår: ”Stora skillnader mellan skånska skolor”.
Den andra konstaterar: ”Ingen tar ansvar för skillnaderna”.
Underbetyg alltså för den skånska skolpolitiken som förstås bara är en variant av den svenska. Orsakerna är kända: kommunaliseringen, skolvalet, skolpengsystemet och friskolorna med möjlighet att göra vinst (eller förlust, men då säljer man dem).
I stället för att rätta till dessa strukturproblem ägnar sig de svenska skolpolitikerna sedan tjugo år åt klåfingriga ”skolreformer” som bara förvärrar situationen. Lärarnas lönespridning splittrar kollegierna. Pengar satsas på datorer medan besparingar görs på personal. Värst har Liberalerna varit.
Emma Leijnse sammanfattar: ”Trots utredningar och regeringsförklaringar fortsätter politikerna att lägga ansvaret för skolsegregationen på föräldrarna. Men det är fel ställe. Enskilda individer kan inte, och ska inte behöva, ta ansvar för en samhällsfråga som är strategiskt viktig på nationell nivå”.
Enligt en undersökning från organisationen Maskrosbarn har svenskarnas förtroende för skolsystemet sjunkit. 4 av 10 har mycket lågt eller ganska lågt förtroende.
Jag satt i Lunds Utbildningsnämnd hela 90-talet och de första sex åren av 2000-talet. Under den tiden fattades de beslut vilkas konsekvenser nu är synliga. Utbildningsnämndens ansvarsområde är visserligen enbart gymnasiet, inte grundskolan, men utvecklingen var till stor del parallell.
Jag minns särskilt den kamp som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet förde under många år för att bevara Lunds fyra kommunala gymnasier jämlika och osegregerade. Målet var att alla skulle erbjuda samtliga program, både teoretiska och praktiska, och att alla slags elever skulle gå på alla fyra gymnasierna.
När det fria valet kom missgynnades Vipan av det geografiska läget; eleverna valde hellre något av de tre centralt belägna gymnasierna.
Vi försökte motverka detta bland annat genom att tilldela Vipan ett par attraktiva program, men några år efter det att jag lämnat Utbildningsnämnden var Lunds gymnasier helt segregerade: Vipan hade de praktiska programmen och de tre övriga gymnasierna de teoretiska. Dessutom hade ett antal friskolor tillkommit.
Efter det jämlika 1900-talet följde det segregerade 2000-talet. Och svensk skolkvalitet störtdök. Efter att ha toppat Pisa, Programme for International Student Assesment, hamnade svensk skola i bottenskiktet. Finland som behållit en skolpolitik som liknade den tidigare svenska blev kvar i toppen.
Sverige är unikt. Motsvarande skolsystem finns ingenstans frånsett Chile, som emellertid avskaffade systemet härom året.
På tisdag presenteras nästa Pisarapport.
P.S. Den skattefinansierade friskolekoncernen Academedia köpte alkohol till fem konferenser för 600 000 kronor. Koncernledningens tio personer har supit för 119 868 kronor under de tre senaste åren.
AB 28/11.
Hon sammanfattar slutsatserna i två rubriker.
Den första fastslår: ”Stora skillnader mellan skånska skolor”.
Den andra konstaterar: ”Ingen tar ansvar för skillnaderna”.
Underbetyg alltså för den skånska skolpolitiken som förstås bara är en variant av den svenska. Orsakerna är kända: kommunaliseringen, skolvalet, skolpengsystemet och friskolorna med möjlighet att göra vinst (eller förlust, men då säljer man dem).
I stället för att rätta till dessa strukturproblem ägnar sig de svenska skolpolitikerna sedan tjugo år åt klåfingriga ”skolreformer” som bara förvärrar situationen. Lärarnas lönespridning splittrar kollegierna. Pengar satsas på datorer medan besparingar görs på personal. Värst har Liberalerna varit.
Emma Leijnse sammanfattar: ”Trots utredningar och regeringsförklaringar fortsätter politikerna att lägga ansvaret för skolsegregationen på föräldrarna. Men det är fel ställe. Enskilda individer kan inte, och ska inte behöva, ta ansvar för en samhällsfråga som är strategiskt viktig på nationell nivå”.
Enligt en undersökning från organisationen Maskrosbarn har svenskarnas förtroende för skolsystemet sjunkit. 4 av 10 har mycket lågt eller ganska lågt förtroende.
Jag satt i Lunds Utbildningsnämnd hela 90-talet och de första sex åren av 2000-talet. Under den tiden fattades de beslut vilkas konsekvenser nu är synliga. Utbildningsnämndens ansvarsområde är visserligen enbart gymnasiet, inte grundskolan, men utvecklingen var till stor del parallell.
Jag minns särskilt den kamp som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet förde under många år för att bevara Lunds fyra kommunala gymnasier jämlika och osegregerade. Målet var att alla skulle erbjuda samtliga program, både teoretiska och praktiska, och att alla slags elever skulle gå på alla fyra gymnasierna.
När det fria valet kom missgynnades Vipan av det geografiska läget; eleverna valde hellre något av de tre centralt belägna gymnasierna.
Vi försökte motverka detta bland annat genom att tilldela Vipan ett par attraktiva program, men några år efter det att jag lämnat Utbildningsnämnden var Lunds gymnasier helt segregerade: Vipan hade de praktiska programmen och de tre övriga gymnasierna de teoretiska. Dessutom hade ett antal friskolor tillkommit.
Efter det jämlika 1900-talet följde det segregerade 2000-talet. Och svensk skolkvalitet störtdök. Efter att ha toppat Pisa, Programme for International Student Assesment, hamnade svensk skola i bottenskiktet. Finland som behållit en skolpolitik som liknade den tidigare svenska blev kvar i toppen.
Sverige är unikt. Motsvarande skolsystem finns ingenstans frånsett Chile, som emellertid avskaffade systemet härom året.
På tisdag presenteras nästa Pisarapport.
P.S. Den skattefinansierade friskolekoncernen Academedia köpte alkohol till fem konferenser för 600 000 kronor. Koncernledningens tio personer har supit för 119 868 kronor under de tre senaste åren.
AB 28/11.
Internationella solidaritetsdagen för Palestina
På Internationella solidaritetsdagen
för Palestina 29 november deltar Ship to Gaza Sverige i en
protestaktion utanför domstolen ICC i Haag!
Organisationer från flera länder samlas utanför Internationella brottmålsdomstolen i Haag för att protestera mot att åklagare Fatou Bensouda, upprepade gånger vägrat föra vidare utredningen om israeliska krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten i samband med den blodiga attacken mot den humanitära flottiljen på väg mot Gaza 31 maj 2010 där tio människor dödades och ett femtiotal skadades.
Upprepade gånger har domargruppen i ICC underkänt åklagare Bensoudas bedömning och menat att hon inte undersökt frågan tillräckligt.
Åklagaren Fatou Bensouda har gång på gång dragit slutsatsen att frågan om attacken på Gazaflottiljen 2010 inte ska tas upp i domstolen, trots domargruppens upprepade underkännande av hennes faktaunderlag. 29 november kommer hon att presentera sitt senaste beslut i frågan.
Ship
to Gaza Sverige deltar tillsammans med organisationer från flera
europeiska länder i en internationell demonstration för att protestera
mot åklagaren Fatou Bensouda.
Mer information »
Organisationer från flera länder samlas utanför Internationella brottmålsdomstolen i Haag för att protestera mot att åklagare Fatou Bensouda, upprepade gånger vägrat föra vidare utredningen om israeliska krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten i samband med den blodiga attacken mot den humanitära flottiljen på väg mot Gaza 31 maj 2010 där tio människor dödades och ett femtiotal skadades.
Upprepade gånger har domargruppen i ICC underkänt åklagare Bensoudas bedömning och menat att hon inte undersökt frågan tillräckligt.
Åklagaren Fatou Bensouda har gång på gång dragit slutsatsen att frågan om attacken på Gazaflottiljen 2010 inte ska tas upp i domstolen, trots domargruppens upprepade underkännande av hennes faktaunderlag. 29 november kommer hon att presentera sitt senaste beslut i frågan.
Ship
to Gaza Sverige deltar tillsammans med organisationer från flera
europeiska länder i en internationell demonstration för att protestera
mot åklagaren Fatou Bensouda. Mer information »
2019-11-21
Friday for Future alla fredagar
Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget.
Miljöseminarium: Lokal ekonomi för ökad hållbarhet
Föredrag av Alf Hornborg, professor vid Avdelningen för Humanekologi vid Lunds Universitet.
Alf har i forskningsprojekt under lång tid drivit publicerat böcker och artiklar kring ämnet lokal ekonomi. Exempelvis boken Myten om maskinen som beskriver dagens teknikutveckling som skapar globalt ojämna resursflöden.
För att uppnå global miljörättvisa krävs bland annat en förändring som möjliggör uppdelning på en lokal och en global utbytessfär.
Tisdagen 26 november kl. 19
ABF:s lokal, adress Kiliansgatan 9, Lund
Läs mer »
Alf har i forskningsprojekt under lång tid drivit publicerat böcker och artiklar kring ämnet lokal ekonomi. Exempelvis boken Myten om maskinen som beskriver dagens teknikutveckling som skapar globalt ojämna resursflöden.
För att uppnå global miljörättvisa krävs bland annat en förändring som möjliggör uppdelning på en lokal och en global utbytessfär.
Tisdagen 26 november kl. 19
ABF:s lokal, adress Kiliansgatan 9, Lund
Läs mer »
Musik och Makt – Röda Kapellets decemberkonsert
Röda Kapellet bjuder in till en musikalisk och politisk resa genom 1900-talet.
Dirigent: Ludvig Nordgren
Presentatör: Staffan Gerdmar
Lördag 14 december 2019 kl. 18:00Dirigent: Ludvig Nordgren
Presentatör: Staffan Gerdmar
Magle Konserthus, Magle stora kyrkogata 4, Lund
Affisch »
Chile despertó – Chile har vaknat av Gunnar Stensson
I lördags manifesterade chilenare i
Lund sitt stöd för de landsmän som sedan en månad kämpar för demokrati
och jämlikhet mot de övergrepp, inkomstklyftor och privatiseringar som
blev arvet efter Augusto Pinochets diktatur i Chile.
Pinochet grep makten genom en USA-stödd militärkupp 1973, krossade med extrem terror allt motstånd, avrättade tusentals motståndare, bland dem sångaren Victor Jara, och tvingade tiotusentals chilenare på flykt. Han höll Chile i ett järngrepp fram till 1990.
Det gav den nyliberale ekonomen Milton Friedman möjlighet att tillsammans med sina ”Chicago boys” genomföra det marknadsliberala system som fört Chile till toppen av indexen för ekonomisk frihet samtidigt som det blev det ojämlikaste landet i OECD.
(Jfr artikeln ”Fortsatt nyliberalism blir slutet för vår civilisation” i förra numret av VB).
Pinochet grep makten genom en USA-stödd militärkupp 1973, krossade med extrem terror allt motstånd, avrättade tusentals motståndare, bland dem sångaren Victor Jara, och tvingade tiotusentals chilenare på flykt. Han höll Chile i ett järngrepp fram till 1990.
Det gav den nyliberale ekonomen Milton Friedman möjlighet att tillsammans med sina ”Chicago boys” genomföra det marknadsliberala system som fört Chile till toppen av indexen för ekonomisk frihet samtidigt som det blev det ojämlikaste landet i OECD.
(Jfr artikeln ”Fortsatt nyliberalism blir slutet för vår civilisation” i förra numret av VB).
ur VB nr 25 1989
Solidaritetsrörelsen med Chile i Lund startade en blåsig novemberkväll 1973 då Lunds FNL-grupp arrangerade ett Chile-möte i Svaneskolans nybyggda aula med sång av Lena Granhagen och anföranden av bland andra den inflytelserika amerikanska vänstertidskriften Monthly Reviews redaktörer Magdoff och Sweezysom var på tillfälligt besök i Sverige.
FNL-gruppen tog en inträdesavgift på 3 kronor för att täcka möteskostnaden.Aulan blev överfull. Ungefär samtidigt bildades en aktiv lokal Chilekommitté.
Under de närmaste åren anlände en strid ström av chilenare till Lund, ofta högutbildade och politiskt progressiva. De kom att delta mycket aktivt i samhällslivet i Lund och förde bland annat med sig en chilensk sångskatt.
Socialdemokraterna och VPK höll under många år regelbunden kontakt med företrädare för chilenarna. Gillian Nilsson brukade representera socialdemokraterna. I förstamajdemonstrationerna förekom alltid Chile-banderoller och Venceremos spelas och sjungs alltjämt.
Nu är det alltså dags att återuppliva solidaritetsrörelsen med Chile – och med planeten, eftersom ojämlikheten mellan och inom staterna utgör ett hot mot vår gemensamma existens. Under lördagens manifestation framfördes Victor Jaras sång El derecho de vivir en pax, Rätten att leva i fred.
Vänsterpartiet hotar med misstroende-förklaring mot arbetsmarknadsministern av Hanna Gunnarsson
Idag, torsdag 21/11,
har Vänsterpartiet lagt fram ett hot om misstroendeförklaring mot
arbetsmarknads-ministern Eva Nordmark. Vi ger regeringen två veckor på
att visa på lösningar på det kaos som nu råder på arbetsförmedlingen.
Om inte regeringen uppvisar realistiska lösningar kommer vi att lägga
fram ett krav på riksdagens prövar förtroendet för
arbetsmarknadsministern. (För det krävs dock stöd från andra partier.)
Vänsterpartiet är ju motståndare till den förändring
av arbetsförmedlingen som regeringen har beslutat, med nedläggning av
kontor och hot om privatisering. Förutom att arbetsförmedlingen måste
finnas i hela landet och måste ha de resurser som krävs för detta svåra
arbete, anser vi att arbetsförmedlingen ska vara offentligt ägd och
styrd för att garantera den kontinuitet och det myndighetsövergripande
arbete som behövs. Dessutom har vi de senaste åren sett många dåliga
exempel på när viktig samhällelig verksamhet privatiseras, med
kortsiktigt tänkande, vinstjakt, låg kvalitet och risk för fusk med
ersättningar osv.
har Vänsterpartiet lagt fram ett hot om misstroendeförklaring mot
arbetsmarknads-ministern Eva Nordmark. Vi ger regeringen två veckor på
att visa på lösningar på det kaos som nu råder på arbetsförmedlingen.
Om inte regeringen uppvisar realistiska lösningar kommer vi att lägga
fram ett krav på riksdagens prövar förtroendet för
arbetsmarknadsministern. (För det krävs dock stöd från andra partier.) Misstroendeförklaring är riksdagens starkaste verktyg för att kontrollera regeringen. Det ska användas när en minister har gjort något fel, inte bara för att protestera mot den politiken som förs. Vänsterpartiet menar att styrningen av arbetsförmedlingen är mycket bristfällig, med kaosartad nedläggning av kontor och stora varsel av personal, utan att konsekvenserna av detta har utretts tillräckligt. Viktig kompetens går förlorad och kommunerna får ta över det arbete som arbetsförmedlingen borde göra utan möjlighet till planering och förberedelser. Vänsterpartiet kräver svar på hur det kaos och den osäkerhet som är idag ska hanteras.
Arbetsförmedling är en av samhällets viktigaste uppgifter. Bra utbildning, en trygg bostad och ett jobb som ger försörjning är grundpelare som krävs för ett bra liv och för att känna tillhörighet till det samhälle vi lever i. När välfärden drabbas av ständiga nedskärningar, lärarna inte orkar med sina jobb och bostadsbristen leder till trångboddhet, är det faktiskt ett stort hot mot vårt gemensamma samhälle att samtidigt driva arbetsförmedlingen in i detta kaos utan att utreda konsekvenserna tillräckligt.
Läs mer på vänsterpartiets hemsida eller i tidningen Arbetsvärlden.
Ett brott mot kommunallagarna av Gunnar Stensson
Så här gick det till när Källby blev Södra företagsområdet och Lunds
fullmäktige mutade Åkerlund och Rausing att förlägga sin verksamhet
till Lund, i stället för till exempel Uddevalla.
Priset var högt: Lund erbjöd Åkerlund och Rausing tillgång till 30 000 kvadratmeter mark, plus järnvägsanknytning-, el-, vatten- och avlopp utan att bolaget behövde betala.
Ӂr
1938
tog Lunds stadsfullmäktige beslutet att ge mark till Åkerlund och
Rausing. Beslutet togs under stort hemlig-hetsmakeri och innebar att
sta-den gav företaget en subvention i strid mot kommunallagarna.”
En SOU 1951 om näringslivets lokalisering i Sverige konstatera-de 1951:
”Då en av landets större industrier i pappersbranschen skulle lokaliseras till Lund, fick bolaget utan vederlag 30 000 kvadratmeter mark för industri-byggnad och staden förband sig att kostnadsfritt iordningsställa vägar samt elektricitets-, vatten- och avloppsledningar. Fri anknytning till av staden anordnat anslutningsspår till SJ medgavs.”
Utredningen påpekade det olämpliga i att kommuner genom subventioner sökte påverka företagsenheters lokalisering.
1950 arbetade 800 personer i Åkerlund och Rausing. (Källa: Lunds historia del 3, ss 123-124).
Källbymöllas hållplats, föregångaren till den planerade Klostergårdsstationen, ingick i Lunds anbud till Åkerlund och Rausing.
Både Lund och Åkerlund och Rausing tjänade förstås på dealen.
Hur tillkom den då? Ett snack på tåget. Aron Borelius, S, socialdemokratisk ordförande i Lunds byggnadsnämnd, råkade 1938 träffa Bo Pfannenstill, en av Åkerlund och Rausings advokater, som var på väg till Uddevalla för att se om det var en lämplig en lämplig ort att etablera företaget i.
Aron kunde lätt övertyga Bo om att Lund var en mycket lämpligare ort och de båda herrarna fixade snart en överenskommelse. Så snuvades Uddevalla på företagsetableringen.
Det lukrativa förpackningsföretaget, en av Sveriges största miljöförorenare genom tiderna vars produkter återfinns på sophögar i hela världen, hamnade i Lund. Där utsatte det under många år Klostergården för giftiga utsläpp av toluen. Man får hoppas att inte marken är förorenad.
Och nu är det hög tid att människorna i Lund återtar sitt område och bygger bostäder där!
Priset var högt: Lund erbjöd Åkerlund och Rausing tillgång till 30 000 kvadratmeter mark, plus järnvägsanknytning-, el-, vatten- och avlopp utan att bolaget behövde betala.
Ӂr
1938
tog Lunds stadsfullmäktige beslutet att ge mark till Åkerlund och
Rausing. Beslutet togs under stort hemlig-hetsmakeri och innebar att
sta-den gav företaget en subvention i strid mot kommunallagarna.”En SOU 1951 om näringslivets lokalisering i Sverige konstatera-de 1951:
”Då en av landets större industrier i pappersbranschen skulle lokaliseras till Lund, fick bolaget utan vederlag 30 000 kvadratmeter mark för industri-byggnad och staden förband sig att kostnadsfritt iordningsställa vägar samt elektricitets-, vatten- och avloppsledningar. Fri anknytning till av staden anordnat anslutningsspår till SJ medgavs.”
Utredningen påpekade det olämpliga i att kommuner genom subventioner sökte påverka företagsenheters lokalisering.
1950 arbetade 800 personer i Åkerlund och Rausing. (Källa: Lunds historia del 3, ss 123-124).
Källbymöllas hållplats, föregångaren till den planerade Klostergårdsstationen, ingick i Lunds anbud till Åkerlund och Rausing.
Både Lund och Åkerlund och Rausing tjänade förstås på dealen.
Hur tillkom den då? Ett snack på tåget. Aron Borelius, S, socialdemokratisk ordförande i Lunds byggnadsnämnd, råkade 1938 träffa Bo Pfannenstill, en av Åkerlund och Rausings advokater, som var på väg till Uddevalla för att se om det var en lämplig en lämplig ort att etablera företaget i.
Aron kunde lätt övertyga Bo om att Lund var en mycket lämpligare ort och de båda herrarna fixade snart en överenskommelse. Så snuvades Uddevalla på företagsetableringen.
Det lukrativa förpackningsföretaget, en av Sveriges största miljöförorenare genom tiderna vars produkter återfinns på sophögar i hela världen, hamnade i Lund. Där utsatte det under många år Klostergården för giftiga utsläpp av toluen. Man får hoppas att inte marken är förorenad.
Och nu är det hög tid att människorna i Lund återtar sitt område och bygger bostäder där!
Nu ska det bli genomfart för bilar i Solhällans koloniområde av Ulf N
Matilda, 5 år, sammanfattar
I sitt yttrande till Byggnadsnämnden sammanfattar Matilda, 5 år och nära granne till Solhällans koloniområde, kort och koncist hela grannskapets inställning:
”Mindre bilar, mer blommor och mer träd”.
Byggnadsnämnden har tagit fram ett
detaljplaneförslag för det s k Solhällanområdet. Det handlar om ett
stycke kommunägd åkermark som är belägen öster om koloniområdet
Solhällan och väster om Sandbyvägen. Området har i flera decennier varit
planerad för bebyggelse, men kommunen har först inte riktigt vetat vad
marken mera precist skulle användas till. Så småningom klarnade det
och blev bestämt att det skulle byggas bostäder.
Planeringen för bostadsbebyggelse har pågått sedan 2008 (eller var det rentav redan 2006?), då ett program för detaljplan togs fram. Men området ligger avigt till när det gäller tillfart för bilar så det hela har dragit ut på tiden. Det är ju alltid bilismens krav som styr hur ett bostads- eller verksamhetsområde ska utformas eller om det överhuvudtaget är möjligt att bebyggas.
Trädgårdsstad md sexvåningshus?
Nu har alltså Byggnadsnämnden kommit till skott och föreslår en detaljplan för ca 450 bostäder och ett vårdboende. Det handlar om flerbostadshus med höjder upp till sex våningar samt radhus. Koloniområdet blir nära granne med två sexvåningshus. Planens bärande idé säjs vara att ge det nya området, inklusive koloniområdet, karaktären av trädgårdsstad.
Genomfartsväg för bilar styckar sönder koloniområdet
Det råder bred politisk enighet om att området kan och ska bebyggas med bostäder, trots att det är prima jordbruksmark. Enigheten beror på att detta åkerstycke ligger omgivet av stadsbebyggelse.
Dock finns ingen enighet om viktiga delar av den nu föreslagna detaljplanen. Tillfart för motortrafik föreslås från två håll, dels från Sandbyvägen, dels från Fritjofs väg. Den sistnämnda tillfarten innebär att en bilväg dras genom koloniområdet. Därmed klyvs koloniområdet i två delar – det styckas sönder av en barriär fylld av olycksrisker (inte minst för barnen på kolonin), avgaser och buller.
Protester från kolonister och närboende
Kolonisterna har givetvis protesterat mot bilvägen genom sitt område. Boende i området väster om kolonin har också och protesterat mot att kolonin styckas sönder och att motortrafiken på den redan av genomfartstrafik redan hårt trafikerade Fritjofs väg belastas med ytterligare biltrafik. De närboende till koloniområdet har nu samlat in namnunderskrifter för ett gemensamt yttrande till Byggnadsnämnden över detaljplaneförslage.t
Stor uppslutning i kritik mot planen
Yttrandet har undertecknats av 64 boende som representerar cirka 95 procent av hushållen. Grannarna till koloniområdet har inga invändningar mot att området öster om koloniområdet bebyggs och välkomnar att det nya området ska få karaktären av trädgårdsstad. Dock är de alltså starkt kritiska till planförslaget på flera punkter. Så här skriver de i grannskapet boende i ett pressmeddelande (mellanrubriker har lagts till):
Ofullständig barnkonsekvensbeskrivning
”Vi protesterar kraftigt mot
• att området ska trafikförsörjas med en tillfart från Fritjofs väg. Detta innebär att en bilväg dras genom koloniområdet och möjliggör genomfartstrafik till och från Sandbyvägen. Bilvägen styckar koloniområdet i två delar och utgör givetvis en stor olycksrisk för både barn och vuxna i koloniområdet
• att motortrafiken på den av genomfartstrafik redan hårt belastade Fritjofs väg ska öka ytterligare
• att barnkonsekvensanalysen är ofullständig på grund av att den inte omfattar barn som vistas på koloniområdet och de barn som bor grannar till kolonin
Vi vill därför att planen ändras så att:
• bilvägen genom koloniområdet utgår ur planen och att tillfart för motortrafik endast sker från Sandbyvägen
• att motortrafiken på Fritjofs väg kraftigt minskas genom att genomfartstrafik omöjliggörs
• att vårt bostadsområde ingår i en planering för en trädgårdsstad
För en härlig trädgårdsstad!
Det är vår bestämda uppfattning att bilvägar för genomfartstrafik inte ska dras genom koloniområdet! Vi vill inte se koloniområdet eller vårt bostadsområde förvandlas till enklaver isolerade av ständigt ökande motortrafik. Mera motortrafik, vars omfattning ännu inte har utretts, ökar olycksrisken för barn på koloniområdet och i vårt bostadsområde. Konsekvenserna av den ökade biltrafiken på Fritjofs väg utgör också ett allvarligt hot mot oxelallén med dess viktiga funktion som skydd mot nederbörd, regn och buller samt inbindning av koldioxid.
Vi ser fram emot att få se både barn och vuxna enkelt och tryggt promenera eller cykla mellan nya Solhällan, Vipelyckan och övriga stadsdelen. Vi välkomnar en ny härlig trädgårdsstad i anslutning till Solhällan - en stadsdel vars kännetecken är hållbar utveckling och minskad klimatpåverkan.”
Planen för Källby: för trög och för dyr
av Gunnar Stensson
Klostergårdsstationen kommer att vara färdig 2024. Därför är det
nödvändigt att snart besluta hur stationsområdet ska utvecklas.
Men Tekniska förvaltningen underkänner den fördjupade översiktsplanen för Källby, rapporterar Kalle Knivilä i Sydsvenskan (Tjänstemännen sågar plan för nya stadsdelen 17/9).
Planförslaget utgår från att Källby reningsverk stängs 2028, men Ulf Nyberg på VA Syd påpekar att beslutet att bygga Sjölunda reningsverk inte kan fattas förrän 2022 och att ledningarna till Malmö tar fem år att bygga. Tidigare än 2030 kan Källby inte stängas. Sannolikt inte ens då.
Kommunens tekniska direktör Mikael Fritzon underkänner därför planförslagets alternativ 1 och 2, och framhåller att man måste ta fram ett tredje alternativ som visar hur det nya stationsområdet kan utvecklas om Källby reningsverk är kvar.
Dessutom menar han att översiktsplanen är ekonomiskt ohållbar. Exploateringskostnaden blir mer än en miljard kronor.
Därtill kommer kostnader för flytten av reningsverket och uppbyggnaden av kommunal service som daghem, skolor och äldrevård.
Ersättningen från fastighetsägarna täcker inte kostnaderna, utan kommunen kommer att gå 300 eller 400 miljoner back.
Tekniska nämnden ska ta ställning till tjänstemännens skrivelse i kväll (den 20/11). Vi återkommer när vi får veta vad den beslutar.
Stängslet kring reningsverket blir alltså kvar allra minst tio år till, sannolikt betydligt längre. Först därefter är det möjligt att börja bygga där.
Därtill bör vi minnas beslutet som togs härom veckan att koloniägarna ska ha besittningsrätt till sina lotter i tio år innan avtalen kan sägas upp. Det innebär att koloniområdena norr om Maskinvägen kommer att finnas kvar minst tio år till.
Vad finns då kvar att bygga på? Södra företagsom-rådets 30 000 kvadratmeter mitt emot Klostergårds-stationen. Bygg där!
30 000 kvadratmeter är en betydande yta. Man kan jämföra med att området runt Brunnsvikstorget omfattar 50 000 kvadratmeter och där ska inte bara Lunds skrapa utan också flera andra stora byggnader uppföras.
Ett anspråkslöst förslag
Bygg ett nytt Klostergården på Södra Företagsområdets 30 000 kvadratmeter! Undvik villor som kräver stor areal, alstrar mycket trafik och därtill är orättvist gynnade av lagstiftningen, som Dan Hallmar påpekar (SDS 17/11). Nu behöver vi satsa på goda flerfamiljsområden i måttlig skala, där det är väl sörjt för kollektiv service.
Planen ska inte imitera Klostergården – det är omöjligt och vore i viss mån förlegat – men den ska bevara och förstärka de stora sociala värden som finns i Klostergården med förtätad bebyggelse, en blandning av höga och lägre hus, gemensamma gårdar, bevarade grönområden och tillgång till ett centrum med dagligvarubutiker, restauranger, skola, förskola och äldrevård mm.
Centrum ska ligga nära järnvägen och Klostergårdsstationen, där det är olämpligt att bo, men där den service framtidens invånare i Källby behöver blir lättast tillgänglig.
Till skillnad från kolonierna norr om Maskinvägen och reningsverket i söder kan Södra företagsområdet genast tas i anspråk, det är bara att sätta igång och riva de uttjänta fabriksbyggnaderna i det inhägnade, ovårdade området, som efter att ha varit privatiserat sedan 1938 nu äntligen öppnas.
När det är gjort kan man börja bygga för människor igen. Det kan gå fort. Att planera och bygga Klostergården klarade man på fem år under 1960-talet.
Framtidens nya bostadsområden kan senare byggas omkring denna kärna. Klostergården i all sin prakt utgör nu ett centrum, omgivet av Arena-området med sin förtätade höga bebyggelse i norr och Källbyområdet med sina brittiskinspirerade röda tegelhus i söder.
En vacker dag, om 20 eller 30 år, kommer Reningsverket faktiskt att flytta, och då kan det vara tid att fundera hur dess vidsträckta naturområden ska utvecklas.
Men Tekniska förvaltningen underkänner den fördjupade översiktsplanen för Källby, rapporterar Kalle Knivilä i Sydsvenskan (Tjänstemännen sågar plan för nya stadsdelen 17/9).
Planförslaget utgår från att Källby reningsverk stängs 2028, men Ulf Nyberg på VA Syd påpekar att beslutet att bygga Sjölunda reningsverk inte kan fattas förrän 2022 och att ledningarna till Malmö tar fem år att bygga. Tidigare än 2030 kan Källby inte stängas. Sannolikt inte ens då.
Kommunens tekniska direktör Mikael Fritzon underkänner därför planförslagets alternativ 1 och 2, och framhåller att man måste ta fram ett tredje alternativ som visar hur det nya stationsområdet kan utvecklas om Källby reningsverk är kvar.
Dessutom menar han att översiktsplanen är ekonomiskt ohållbar. Exploateringskostnaden blir mer än en miljard kronor.
Därtill kommer kostnader för flytten av reningsverket och uppbyggnaden av kommunal service som daghem, skolor och äldrevård.
Ersättningen från fastighetsägarna täcker inte kostnaderna, utan kommunen kommer att gå 300 eller 400 miljoner back.
Tekniska nämnden ska ta ställning till tjänstemännens skrivelse i kväll (den 20/11). Vi återkommer när vi får veta vad den beslutar.
Stängslet kring reningsverket blir alltså kvar allra minst tio år till, sannolikt betydligt längre. Först därefter är det möjligt att börja bygga där.
Därtill bör vi minnas beslutet som togs härom veckan att koloniägarna ska ha besittningsrätt till sina lotter i tio år innan avtalen kan sägas upp. Det innebär att koloniområdena norr om Maskinvägen kommer att finnas kvar minst tio år till.
Vad finns då kvar att bygga på? Södra företagsom-rådets 30 000 kvadratmeter mitt emot Klostergårds-stationen. Bygg där!
30 000 kvadratmeter är en betydande yta. Man kan jämföra med att området runt Brunnsvikstorget omfattar 50 000 kvadratmeter och där ska inte bara Lunds skrapa utan också flera andra stora byggnader uppföras.
Ett anspråkslöst förslag
Bygg ett nytt Klostergården på Södra Företagsområdets 30 000 kvadratmeter! Undvik villor som kräver stor areal, alstrar mycket trafik och därtill är orättvist gynnade av lagstiftningen, som Dan Hallmar påpekar (SDS 17/11). Nu behöver vi satsa på goda flerfamiljsområden i måttlig skala, där det är väl sörjt för kollektiv service.
Planen ska inte imitera Klostergården – det är omöjligt och vore i viss mån förlegat – men den ska bevara och förstärka de stora sociala värden som finns i Klostergården med förtätad bebyggelse, en blandning av höga och lägre hus, gemensamma gårdar, bevarade grönområden och tillgång till ett centrum med dagligvarubutiker, restauranger, skola, förskola och äldrevård mm.
Centrum ska ligga nära järnvägen och Klostergårdsstationen, där det är olämpligt att bo, men där den service framtidens invånare i Källby behöver blir lättast tillgänglig.
Till skillnad från kolonierna norr om Maskinvägen och reningsverket i söder kan Södra företagsområdet genast tas i anspråk, det är bara att sätta igång och riva de uttjänta fabriksbyggnaderna i det inhägnade, ovårdade området, som efter att ha varit privatiserat sedan 1938 nu äntligen öppnas.
När det är gjort kan man börja bygga för människor igen. Det kan gå fort. Att planera och bygga Klostergården klarade man på fem år under 1960-talet.
Framtidens nya bostadsområden kan senare byggas omkring denna kärna. Klostergården i all sin prakt utgör nu ett centrum, omgivet av Arena-området med sin förtätade höga bebyggelse i norr och Källbyområdet med sina brittiskinspirerade röda tegelhus i söder.
En vacker dag, om 20 eller 30 år, kommer Reningsverket faktiskt att flytta, och då kan det vara tid att fundera hur dess vidsträckta naturområden ska utvecklas.
Pressmeddelande av Olle Katz
I veckan meddelade USA:s regering
att de, i strid mot internationell rätt, anser att israeliska
bosättningar på Västbanken inte är illegala. Därmed godkänner USA
Israels ockupation av Palestina. Och tar avstånd från en fredlig lösning
på konflikten.
De israeliska bosättningarna på Västbanken rymmer idag mer än 600 000 judiska israeler. De perforerar det område som skall vara det palestinska folkets land då palestinier fördrivs från sina ägor och sedan tvingas ta långa omvägar runt bosättningarna.
USA:s tillkännagivande strider inte bara mot
internationell konsensus om olagligheten i de israeliska bosättningar
utan också mot USA: s lagliga skyldighet att säkerställa respekten för
Genèvekonventionerna De israeliska bosättningarna på Västbanken rymmer idag mer än 600 000 judiska israeler. De perforerar det område som skall vara det palestinska folkets land då palestinier fördrivs från sina ägor och sedan tvingas ta långa omvägar runt bosättningarna.
Beskedet innebär att USA anser att Israel kan fortsätta bryta mot internationellrätt och förneka palestiniernas mänskliga rättigheter. Israel står alltså över lagen enligt regeringen Trump.
Tillkännagivandet fördöms av EU och kommer inte att förändra internationell lag eller Genèvekonventionen som är kristallklara: byggandet av bosättningar på den ockuperade Västbanken, inklusive östra Jerusalem, och flytten av sin egen befolkning till de ockuperade områdena bryter mot internationell lagstiftning och utgör krigsförbrytelser.
Israels bosättningar på palestinskt område är i sig det största hindret för den tvåstatslösning som är enda vägen till en rättvis och varaktig fred för såväl det israeliska som det palestinska folket.
Donald Trump lovade en amerikansk fredsplan som skulle få slut på konflikten i Israel och Palestina. De enda åtgärder vi hittills sätt är flytten av USA:s ambassad till Jerusalem och stödet till de illegala bosättningarna.
Vi vill vara tydliga: Inget amerikanskt tillkännagivande kan ändra internationell lag. Vi kommer att fortsätta arbeta hårt för att internationell rätt och mänskliga rättigheter respekteras, och att de som begår folkrättsbrott hålls ansvariga. Det internationella samfundet bör uppmana Israel att omedelbart upphöra med all bosättningsaktivitet som ett första steg mot fred. Folken i Israel och Palestina förtjänar en trygg och rättvis fred.
JIPF, Judar för Israelisk-Palestinsk Fred fördömer regeringen Trumps ställningstagande. Vi kommer att fortsätta arbeta för att internationell rätt och mänskliga rättigheter respekteras.
För Judar för Israelisk-Palestinsk Fred, JIPF
Olle Katz, Ordförande
2019-11-14
Friday for Future alla fredagar
Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget.
Miljöseminarium: Ekosystemtjänster
Ekosystemtjänster är processer i naturen som vi människor är beroende av
för vår överlevnad. Vi tar naturen som given men det är alla de levande
organismer som finns i naturen som hjälper oss att kunna leva. Naturen
uppfattas ofta som en gratis resurs men naturen reagerar på människans
okunskap.
Föredrag om ekosystemtjänster av Kristina Fontell, miljöstrateg på kommunkontoret i Lund. Kristina har en bakgrund som biolog och journalist och arbetar sedan drygt 20 år som miljöstrateg.
Tisdagen 19 november kl. 19
ABF:s lokal, adress Kiliansgatan 9, Lund
Läs mer »
Föredrag om ekosystemtjänster av Kristina Fontell, miljöstrateg på kommunkontoret i Lund. Kristina har en bakgrund som biolog och journalist och arbetar sedan drygt 20 år som miljöstrateg.
Tisdagen 19 november kl. 19
ABF:s lokal, adress Kiliansgatan 9, Lund
Läs mer »
Musik och Makt – Röda Kapellets decemberkonsert
Röda Kapellet bjuder in till en musikalisk och politisk resa genom 1900-talet.
Dirigent: Ludvig Nordgren
Presentatör: Staffan Gerdmar
Lördag 14 december 2019 kl. 18:00Dirigent: Ludvig Nordgren
Presentatör: Staffan Gerdmar
Magle Konserthus, Magle stora kyrkogata 4, Lund
Affisch »
Massaker på palestinier i Gaza 14 november
Israeliska missiler dödade tidigt på
torsdagen 6 familjemedlemmar och skadade 12 andra. Alla var civila,
rapporterar läkare och boende i området.
Källa The Guardian.
Läs mer om situationen för barnen i Gaza i Gunnar Olofssons artikel i veckans VB.
Källa The Guardian.
Läs mer om situationen för barnen i Gaza i Gunnar Olofssons artikel i veckans VB.
Pressgrannen: Hotfullt i Sydsvenskan 14 november
Hotet från konsumismen. Rekord spås för julhandeln.
Hotet mot barnen: Luftföroreningar, matbrist och infektionssjukdomar. Källa The Lancet.
Hotet mot Södra Sandby. NCC utvidgar
sitt verksamhetsområde med 15 hektar. Grundvattensnivån sänks.
”Förändringen är väldigt liten.”
Hotet från krigsindustrin. ”Autonoma vapensystem är inte något som väntar i framtidens krigföring. De används idag.”
Hotet mot Venedig. Stigande havsnivå.
Hotet mot demokratin. S, Staffanstorps budgetdebatt ”påminner om hur totalitära stater styrs.”
Danska patrioter? av Lucifer
I dagens Sydsvenska kan man läsa att polisen har fått in så få
tips om kanonstölderna i Lund. Därför är VB glada att kunna bidra med
ett eget tips.
red
red
Den stora lokala nyheten de senaste
veckorna är förstås stölden av kanonerna från Monumentet, dvs
minnesmonu-mentet över Slaget vid Lund 1676 uppe i, ja
Monuments-parken. Jag har inte sett något om att det nu skulle vara
uppklarat. Det finns alltså plats för kreativa lösningar på den här
kriminalgåtan. 
Det
förefaller som om metallstöld skulle vara den mest spridda
förklaringen. För all del men nog verkar det oklart. Metall alltså,
vilken metall? Kanonerna såg ut som gjorda i järn och det lär inte göra
någon rik.
Nej, jag har en alternativ hypotes som jag finner mer lockande. Det är väl känt att Danmark under senare år har präglats av en allt starkare nationalism. Det har handlat om språket, om begränsningar i invandringen och en ökad benägenhet att ta del av de amerikanska bestyren i Mellanöstern (ett tag ville man skicka en ubåt till Irakkriget!) Just nu har väl entusiasmen för USA svalnat något, efter Trumps inställda statsbesök. Men kvar finns nog en önskan on att visa upp en tuff attityd.
Danmark var en gång den stora Östersjömakten med behärskande av ingångarna till Östersjön. Sen blev Sverige en stormakt och då var det slut med det. Men det som i högsta grad har präglat Danmark var förlusten i dansk-tyska kriget 1864. Det är märkligt: När man talar om dansk historia kunde man ju tro att förlusten av provinserna på andra sidan Öresund skulle vara det stora nationella traumat. När Lund, Danmarks kulturella huvudstad övergår till att bli en svensk småstad borde det ju vara en fruktansvärd förlust. Men så är det inte - när man läser om dansk historia så är det ett namn som dominerar; Dybböl.
Danskarna hade inbillat sig att gränsen mot Tyskland skulle gå vid floden Eidern. Deras försvar var baserat på den gamla jordvallen Dannevirke. När Bismark började kriget fick den överges och Danmark koncentrerade sig till Dybböls jordvall. Den övervanns av tyskarna och i freden i Wien 1864 fick Danmark avträda Schleswig och Holstein. Dybböls försvarare blev landets hjältar, men dog under stor blodspillan. Dybböl blev Danmarks Poltava.
Alltså: förlusten av Skåne, Blekinge oh Halland bleknade bort jämfört med förlusten i Dybböl. Men historien tar aldrig slut. Min gissning är att den danska patriotismen inte är evigt död. Visst kan man tänka sig att en mindre men beslutsam grupp har känt behov av att manifestera sig. Alltså har man hyrt en mindre lastbil med kran och åkt till Monumentet i Lund som är rest till minnet av det danska nederlaget 1676 och förlusten av de skånska provinserna.
Är vi sanningen på spåret? Tja. Det är lite oklart. Men tills vidare är vi villiga hålla fast vid hypotesen om de danska patrioterna.
Det
förefaller som om metallstöld skulle vara den mest spridda
förklaringen. För all del men nog verkar det oklart. Metall alltså,
vilken metall? Kanonerna såg ut som gjorda i järn och det lär inte göra
någon rik.Nej, jag har en alternativ hypotes som jag finner mer lockande. Det är väl känt att Danmark under senare år har präglats av en allt starkare nationalism. Det har handlat om språket, om begränsningar i invandringen och en ökad benägenhet att ta del av de amerikanska bestyren i Mellanöstern (ett tag ville man skicka en ubåt till Irakkriget!) Just nu har väl entusiasmen för USA svalnat något, efter Trumps inställda statsbesök. Men kvar finns nog en önskan on att visa upp en tuff attityd.
Danmark var en gång den stora Östersjömakten med behärskande av ingångarna till Östersjön. Sen blev Sverige en stormakt och då var det slut med det. Men det som i högsta grad har präglat Danmark var förlusten i dansk-tyska kriget 1864. Det är märkligt: När man talar om dansk historia kunde man ju tro att förlusten av provinserna på andra sidan Öresund skulle vara det stora nationella traumat. När Lund, Danmarks kulturella huvudstad övergår till att bli en svensk småstad borde det ju vara en fruktansvärd förlust. Men så är det inte - när man läser om dansk historia så är det ett namn som dominerar; Dybböl.
Danskarna hade inbillat sig att gränsen mot Tyskland skulle gå vid floden Eidern. Deras försvar var baserat på den gamla jordvallen Dannevirke. När Bismark började kriget fick den överges och Danmark koncentrerade sig till Dybböls jordvall. Den övervanns av tyskarna och i freden i Wien 1864 fick Danmark avträda Schleswig och Holstein. Dybböls försvarare blev landets hjältar, men dog under stor blodspillan. Dybböl blev Danmarks Poltava.
Alltså: förlusten av Skåne, Blekinge oh Halland bleknade bort jämfört med förlusten i Dybböl. Men historien tar aldrig slut. Min gissning är att den danska patriotismen inte är evigt död. Visst kan man tänka sig att en mindre men beslutsam grupp har känt behov av att manifestera sig. Alltså har man hyrt en mindre lastbil med kran och åkt till Monumentet i Lund som är rest till minnet av det danska nederlaget 1676 och förlusten av de skånska provinserna.
Är vi sanningen på spåret? Tja. Det är lite oklart. Men tills vidare är vi villiga hålla fast vid hypotesen om de danska patrioterna.
Manifestation på Stortorget
av Marianne Sonnby Borgström
På Stortorget samlades den 9 november
en skara människor i en antirasistisk manifestation för att
högtidlighålla minnet av de s.k. Novemberpogromerna.
Pogromerna utspelade sig mellan den 7 och 13 november 1938 i Tyskland och kan ses som inledningen till Förintelsen. Natten till den 9 november innebar kulmen på Novemberpogromerna och kallas Kristallnatten på grund av allt krossat fönsterglas på gatorna. Under novemberdagarna dödades omkring 400 judar, tiotusentals judar arresterades och fördes till koncentrationsläger, hundratals synagoger brändes ner och tusentals judiska butiker vandaliserades.
Pogromerna utspelade sig mellan den 7 och 13 november 1938 i Tyskland och kan ses som inledningen till Förintelsen. Natten till den 9 november innebar kulmen på Novemberpogromerna och kallas Kristallnatten på grund av allt krossat fönsterglas på gatorna. Under novemberdagarna dödades omkring 400 judar, tiotusentals judar arresterades och fördes till koncentrationsläger, hundratals synagoger brändes ner och tusentals judiska butiker vandaliserades.
Ava Rudberg, Ung Vänster
På torget deltog även Palestinagruppen med en egen banderoll. Talare var bl.a. Ava Rudberg och Harald Gerdmar från Ung Vänster i Lund och Angelica Svensson från Vänsterpartiet i Lund. Talarna betonade sin avsky för dagens rasism och för främlingsfientlighet och nazistska tendenser som uttrycks i exempelvis SD:s politik och i Nordiska Motståndsrörelsen (NMR). De tog även upp vikten av kamp mot den antisemitism som blossat upp på senare år och visat sig som hot och våld mot judar och synagoger.
I dagens Sverige frodas i många kretsar hat och våldstendenser mot de som sökt sig till oss från andra länder på flykt från krig och förföljese. Avhumaniseringen tar sig uttryck i en restriktiv flyktingpolitik med brutala och inhumana utvisningar av de utsatta. Vänsterpartiet och Ung Vänster vill värna om en human flyktingpolitik och kämpa för att grundläggande mänskliga rättigheter upprätthålls. Talarna betonade att det antirasistiska arbetet ständigt måste genomsyra de två organisationernas arbete.
Den politiska utmaningen idag är att skrämma kapitalisterna lika mycket som kommunismen gjorde
Nästan alla motvikter till den extrema
kapitalismen har försvunnit idag, från starka fackföreningar till
alternativa nationella modeller.
Eländet som blivit konsekvensen finns runt omkring oss, från bolagen som skyfflar pengar till aktieägarna medan de skickar arbetarna till välgörenhetsorganisationer, till miljardärerna som styr det amerikanska presidentvalet, till de stora huvudstäderna (som London) som knappast ställer en fråga till förbipasserande kleptokrater utan i stället säljer ut allt som de vill ha. Kommunismen misslyckades, men den hjälpte kapitalismen till framgång.
Vårt århundrades utmaning är att bygga en ny politisk rörelse som kan skrämma kapitalisterna så att de tar sitt förnuft till fånga.
Aditya Chakrabortty, kolumnist på The Guardian
Eländet som blivit konsekvensen finns runt omkring oss, från bolagen som skyfflar pengar till aktieägarna medan de skickar arbetarna till välgörenhetsorganisationer, till miljardärerna som styr det amerikanska presidentvalet, till de stora huvudstäderna (som London) som knappast ställer en fråga till förbipasserande kleptokrater utan i stället säljer ut allt som de vill ha. Kommunismen misslyckades, men den hjälpte kapitalismen till framgång.
Vårt århundrades utmaning är att bygga en ny politisk rörelse som kan skrämma kapitalisterna så att de tar sitt förnuft till fånga.
Aditya Chakrabortty, kolumnist på The Guardian
Barnen i Gaza och södra Israel behöver vårt stöd
av Gunnar Olofsson
Ett elvaårigt barn i Gaza har under
sin livstid hittills upplevt tre fullskaliga krig och fått se syskon,
föräldrar eller vänner dödas och lemlästas av bomber. Resultatet har
blivit ett djupt och utbrett stresstillstånd som allvarligt hotar
barnens hälsa. Även barn på den israeliska sidan av gränsen lever i
skräck för ytterligare våld.
Under den senaste militära konflikten i Gaza (2014) dödades över 2.200 civila, varav 551 barn, av den israeliska armén. Över 11.200 personer, varav 3.436 barn, skadades, i 10% av fallen med permanent handikapp som följd. Närmare 18.000 hem, 82 sjukhus och kliniker och 259 skolor förstördes helt eller delvis. Omkring 500.000 personer (28% av befolkningen) blev internflyktingar, och 17.700 är fortfarande utan fast bostad. På den israeliska sidan dödades 6 personer medan närmare 1.600, varav 270 barn, skadades.
I sin sammanfattning av intervjuer med 413 barn och 352 vårdnadshavare i Gaza konstaterar Rädda Barnen att de allra flesta av barnen (78%) är mest rädda för bomb- och flygplansljud. 70% av barnen känner sig oftast trygga hemma, i sin familj, medan 63% känner sig otrygga om de inte är tillsammans med sina föräldrar. Omkring 30% är rädda att gå ensamma eller om elektriciteten försvinner. I skolan känner sig en knapp majoritet (57%) ofta säkra, men betydligt färre (26%) hela eller större delen av tiden. Omkring 10% av barnen är också rädda för övergrepp, inte minst sexuella – något som ökat under den rådande situationen. Många vårdnadshavare rapporterar att deras största bekymmer är att inte kunna ge sina barn det beskydd och den omsorg de behöver. 30% anger att deras ekonomiska situation har direkt inverkan på barnens trygghet, och i familjer med en månadsinkomst på 300 US $ eller mindre ses en kraftigt ökad frekvens av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). En del barn lämnar skolan i förtid och barnarbete liksom barnäktenskap har ökat
En stor del av barnen anger känslor av nedstämdhet (62%) och sorg (55%). Enligt vårdnadshavarna är 93% av barnen nervösa och besväras av sömnsvårigheter (68%), mardrömmar (63%) och sängvätning (53%). Omkring hälften av barnen känner sig sjuka en stor delen av tiden och 42% har enligt vårdnadshavarna olika grader av språkstörning. En del av barnen har utvecklat aggressivt och utagerande beteende, och droganvändning och självmord har ökat. Den viktigaste källan till ångest, sorg och ilska är rädslan för att förlora anhöriga och vänner i en eventuell ny väpnad konflikt. Mitt i alltihop klarar dock ändå många familjer att trots allt ge barnen en trygg miljö, och 91% av barnen beskriver starkt stöd av sina anhöriga och känner sig till och med lyckliga (71%), tillitsfulla (72%) och energirika (68%) en stor del av tiden.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)