Friday for Future alla fredagar

  

Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.           

Det har varit en händelserik vecka i riksdagen! av Hanna Gunnarsson

Fyra av Vänsterpartiets ledamöter har haft en gemensam debatt om rasismen i Sverige, med fokus på offentlig verksamhet, mot nya jämställdhetsministern. Det var Malmös riksdagsleda-mot Momodou Malcolm Jallow som lämnade in interpella-tionen och när debatten hölls deltog ytterligare tre ledamöter från Vänsterpartiet. På så sätt kom många perspektiv fram i debatten. Lyssna gärna här.

Vi har haft framgångar i det väldigt viktiga arbetet för att förbättra sjukförsäkringen! Det har varit ett mycket aktivt och intensivt arbete som länge har varit prioritet för Vänsterpartiet, men nu under pandemin har det blivit extra aktuellt i och med att många som har varit sjuka i covid har kvar symtom under lång tid. Vi KU-anmälde till och med ansvarig minister för de problem som finns. Nu har det blivit klart att regeringen ändrar i Försäkringskassans regleringsbrev och att lagen om bedömning av arbetsförmåga ändras. Detta är bra steg på vägen! 
   Utöver sjukförsäkringarna har vi fått ytterligare en framgång genom mer pengar till äldreomsorgen i den senaste extra ändringsbudgeten på grund av pandemin! Det är mycket glädjande eftersom det verkligen behövs en upprustning inom äldreomsorgen. Vi behöver höja löner och förbättra arbetsvillkoren. Läs mer här.

I veckan har jag och Håkan Svenneling i utrikesutskottet haft en kort debattartikel i DN, som en replik till en artikel som regeringen skrev om säkerhetspolitiken och NATO. Vänsterpartiet är ju såklart emot alla närmanden till NATO. Läs vår replik här.
   Idag ställde jag också en fråga på veckans frågestund till inrikesministern om kommuners och regioners krisberedskap samt behovet att stoppa nedskärningar och privatiseringar. Se den här (klicka på mitt namn).
Hanna Gunnarsson (v), Riksdagsledamot, Lund

Etnisk rensning pågår och världens kristna slå dövörat till av Kerstin Dahlberg

 

Varför slår världens kristna dövörat till när systrar och bröder i Israel och Palestina drabbas av etnisk rensning? Det frågar sig Kairos Palestine, en rörelse formad av kristna palestinier och kyrkoledarna i Jerusalem. Och de har all anledning att känna sig svikna och besvikna när kyrkor runtom i världen inte vågar kritisera staten Israels apartheidregim och pågående etniska rensning av palestinier - kristna och muslimer. Skälet till denna feghet är troligen risken för att bli stämplade som antisemiter, anar Kairos Palestine, och så kan det vara.  Det vill inte mycket till för att staten Israel ska klistra den etiketten på någon som står upp för FN, internationella lagar och humant beteende. Men vad är det för kvalitet på kristen övertygelse och kristet mod om man i en världsvid kyrka och ekumenisk rörelse inte öppet vågar försvara sina systrar och bröder?
   Ett flertal judiska organisationer i  Israel och på andra håll i världen vågar tala om Israels apartheidregim och ifrågasätter den, noterar Kairos Palestine. Därmed framstår de kristna världsvida kyrkorna och samfunden än mer som fega och som svikare.
   I ett nödrop till påve Franciscus, hela den världsomspännande ekumeniska rörelsen och Kyrkornas Världsråd uppmanar nu de kristna palestinierna till handling: Gör motstånd mot den etniska rensningen i Östra Jerusalem.
   I det mest akuta skedet handlar det om vräkning av cirka 195 palestinier och den är planerad till 2 maj, under den grekisk-ortodoxa påsken. Det handlar om familjer som i generationer bott i Jerusalem, många ända sedan Nakba 1948 då de fördrevs från sina hem. Nu ska de återigen fördrivas och lämna plats åt ännu en illegal bosättning. De har protesterat, men en israelisk domstol har valt sida och ställt sig på bosättarnas.
   Vräkningarna i Östra Jerusalem är tyvärr endast ett exempel på vad palestinierna i Israel, på Västbanken och i Gaza tvingas utstå som en följd av apartheidlagar och folkrättsbrott. Kairos Palestine nämner en lång rad i sitt upprop och uttrycker sin besvikelse, gränsande till förtvivlan, över att kyrkorna i världen genom åren inte hörsamat en rad angelägna vädjanden om konkret och praktiskt agerande för att få slut på Israels ockupation.
   Det krävs ingen större inlevelseförmåga för att förstå deras känsla av att vara övergivna när kristna systrar och bröder nonchalerar dem. De uppmanar nu alla kristna världen över att påverka sina regeringar att agera för att stoppa den etniska rensningen. Vad görs från kyrkligt håll i Sverige?

Miljönotiser

Vänsterseger på Grönland stoppar gruvprojekt?
Den australiska gruvkoncernen Greenland Minerals planerar att ta upp tre miljoner ton malm på Grönland för att utvinna sällsynta jordartsmetaller samt uran.
    Vänsterpartiet IA som vann valet varnar för att gruvbrytning skulle skada naturen i regionen. (TT-Ritzau.)
   Vi konstaterar att det internationella kapitalet är angeläget att roffa åt sig Grönlands naturtillgångar. Trump ville köpa landet av Danmark och Kina försöker etablera sig där.
   Det blir spännande att se om en ny vänsterregering kommer till stånd och vad den i så fall kan göra.

MP mot kärnkraft
”Förnybara energikällor som sol vind och vatten, är billigare, säkrare och snabbare att bygga ut än kärnkraften. Varken klimatet eller de svenska hushållen har tid eller råd att vänta på att Kristdemokraternas drömmar om kärnkraft ska bli verklighet.”
   Det skriver Lorentz Tovatt, energipolitisk talesperson för MP, Mätta Ivarsson, gruppledare i Region Skåne, Stefana Hoti, partiföreträdare i Malmö och Emil Samnegård, gruppledare i Trelleborg, i en debattartikel i Sydsvenskan 6/4.

Bron över Höje å klar i sommar och tunneln vid stationen i september.
Meddelandet som kommer från trafikverket informerar också om ett tågstopp mellan Lund och Malmö från den 29 augusti till den 6 september.
   Att den nya tunneln i höjd med Höjeåvägen också blir klar i sommar är vi mindre glada över. Det innebär i framtiden en buss- och cykelväg i Sunnanvägs förlängning genom grönområdet mellan kolonin och odlingslotterna. Men det har vi vetat i mer än ett år. Vi ville stoppa den, men man får inte alltid som man vill.  

Skolnotiser

Från toppen till botten på 20 år
”I början av 1990-talet var den svenska skolan på topp rent prestationsmässigt. Efter två decennier av målstyrning fick svenska elever de sämsta resultaten någonsin.”
   Det skriver Sydsvenskans kunniga skolexpert Emma Lejnse (8/4) i artikeln När målen blev det viktigaste försvann böcker och lärartid.
   Artikeln går igenom konsekvenserna av kommunali-seringen och införandet av marknadsskolan i början av 1990-talet. Den jämlika skola som vi kämpat i ett halvt sekel för att genomföra raserades. Finland behöll samma skolsystem och finsk skola är kvar på toppnivån.
   Det handlar om avskaffandet av reglerna rörande skolledning, lärarkompetens, skolhälsa, läromedel, bibliotek och vem som har behörighet att driva en svensk skola.
   En del av reglerna är på väg att återinföras efter krav från lärarfacken.
   Men i valet mellan de två målen – godkända elever och en budget i balans – är det tydligt vilket som rankas högst. ”För kommuner sparar på skolan och privata ägare tar ut vinst, trots många obehöriga elever på deras skolor.”

Marknadsskolan hotar valfriheten.
Miljöpartiet: Jakten på vinst slår hårt mot de idéburna friskolorna.
   När vi har aktörer i skolsystemet som drivs av att tjäna så mycket pengar som möjligt krävs mer kontroll och detaljerade regler. Elevhälsa, skolbibliotek och läroböcker får stå tillbaka. Segregering hotar valfrihet och mångfald. Aktörerna som har ekonomisk vinning som mål måste ut ur ekvationen. Annika Hirvonen, skolpolitisk talesperson (MP) och Karin Pleijel, Karin Thomasson, Markus Friberg och Richard A. Åkesson, MP. (AB debatt 5/4)

Palestinska jordens dag 30/3

 

Den palestinska jordens dag – Dagen för solidaritet med palestinierna och deras rätt att befria sitt hemland.

Arabiska vänstern uppmärksammar Palestinska jordens dag den 30 mars.
   Vi kommer ha ett kulturevent med utställning av konst och hantverk som vi ställer ut i fönstren på poeten på hörnet, på grund av rådande restriktioner kommer vi inte ha öppen visning, besökare kan titta utifrån.

Medverkande konstnärer: Yahya Ashmawi & Maha Kadoura

Var: Poeten på hörnet, Södra Förstadsgatan 65b
När: Utställningen pågår från den 30 mars kl. 17.00 till den 11 april kl.17.00.
 

 

Stoppa stölden av Palestina!
Den 30 mars högtidlighålls varje år den Palestinska Jordens dag. Det var den 30 mars 1976 som protester mot den israeliska ockupationen och landstölden i Palestina möttes av skarp eldgivning från den israeliska armén. Sex obeväpnade demonstranter dödades, omkring 100 skadades och över 300 arresterades av israelerna.
   Sedan dess har ockupationen bara fortsatt, och förvärrats. Idag bor närmare 700.000 israeler i så kallade bosättningar på ockuperad palestinsk mark – och fler ansluter hela tiden. Varje dag beslagtas mer mark, människor fördrivs och de som protesterar möts med skarp ammunition. De senaste åren har minst 350 obeväpnade palestinier dödats av militären, och över 30.000 skadats – många med livslånga handikapp som följd.
   Enligt FN:s övervakningsmission, OCHA, har rivningarna och fördrivningarna på det ockuperade Västbanken ökat kraftigt de senaste åren. Under 2020 revs 848 byggnader – en ökning med 36% från året innan. 53 skolor, med 5.200 barn, står under rivningshot. Sedan OCHA började sin registrering 2009 har omkring 7.400 rivningar ägt rum, och över 11.000 människor fördrivits.
   Under början av detta år har rivningstakten dessutom ökat ytterligare. Fram till sista februari har 227 palestinskägda strukturer rivits - varav 93 bekostade med utländskt bistånd - och 327 personer, varav omkring 200 barn, förlorat sina hem. En ökning med 185% jämfört med förra året. Förstörelsen av bostadshus, solpaneler, anläggningar för vatten- och sanitet och annat donerat av Sverige och andra EU-länder har ökat med 450% utan några verkliga protester från våra politiker. En del anser tvärtemot att det är lika bra att sluta med bistånd till palestinierna eftersom allt ändå förstörs av Israel!
   Stölden av Palestinas jord, fördrivningarna och förstörelsen av egendom måste helt enkelt upphöra! Israel måste kalla hem sin militär och sina bosättare, riva murar och stängsel och erkänna Palestinas rätt att existera som stat i fred sida vid sida med Israel. Det är märkligt att den svenska regeringen, EU och andra inte för länge sedan satt ner foten och sagt att nu får det vara nog. Hur långt har man tänkt att det skall få gå innan man agerar och genomför verkningsfulla åtgärder för att få en ändring till stånd?
Gunnar Olofsson

Konsumismen utarmar oss – och jorden av Gunnar Stensson

 

Kapitalismen tvingar oss att konsumera för att öka tillväxten - och den rikaste procentens vinst - på bekostnad av våra liv och jordens resurser. Privata medier och ”influencers” driver en oavbruten propaganda för att göra alla till konsumtionsberoende kunder. Konsumismen har blivit ett större hot än coronan. Nova är den värsta sjukdomshärden i Lund.

Sedan Kina blev medlem av Världshandelsorganisa-tionen har amerikanska och europeiska företag etablerar sig där för att utnyttja den billiga arbetskraften och de luftförorenande energiresurserna till att producera varor: elektronik, bilar, bildelar, kläder, skor, möbler och insatsvaror.
   Flera svenska företag, som Volvo och H&M, har flyttat tillverkning till Kina. Det leder till beroende. H&M slutade köpa produkter från Xinjiangregionen efter rapporter om tvångsarbete. Följden blev att H&M stängdes av från flera handelsplattformar i Kina. Sverige kritiserar Kina – och ökar samarbetet. Det liknar Vietnam-epoken. Den gången handlade det om USA-imperialismen.

Kapitalismens tillväxtbegrepp leder till att man medvetet minskar varornas livslängd för att tvinga fram ökad konsumtion. En tvättmaskin som för några år sedan fungerade i tio år håller nu bara i fem. Bilar tillverkas för att gå sönder och behöva repareras efter kort tid. Lågavlönade arbetare tvingas till meningslöst arbete och konsumenter till flera köp. Vinsten växer.
   Den ekonomiska tillväxten förra året var 6 procent enligt Internationella valutafonden.
   Volvo har gjort vinst och betalar ut bonus till sina aktieägare – trots att pengarna bland annat kommer från coronastöd som bekostats av skattebetalarna.

”Tillväxt är inget positivt. Tvärtom. Vi ville inte tillsätta någon tillväxtkommission.” skrev Emma-Lina Johansson och Anders Skans, Vänsterpartiet Malmö, i ett uttalande med anledning av att Malmö har beslutat inrätta en. (SDS 31/3)
   ”Malmös tillväxtkommission representerar det gamla, det förkastliga konsumtionssamhället där miljö och arbetare utnyttjas och förstörs. Kommissionen består av expertis på det gamla ohållbara, inte det gröna och hållbart mänskliga.”
   Sverige kan missa klimatmålet, enligt Naturvårdsverket och Klimatpolitiska rådet. Hittills tror man sig uppnå en minskning av utsläppen på 55 procent fram till 2045. Det räcker inte. För att klimatmålet ska nås måste minskningen vara 85 procent.
 

 

Den kinesiska varuproduktionen är redan större än USA:s. Strömmen av varor till och från Kina bara växer.
   För tre veckor sedan vållade mängden av väldiga containerfartyg trängsel i de europeiska hamnarna Antwerpen, Rotterdam och Hamburg. Lika igenproppade var USA:s Stilla havs-hamnar Los Angeles, Portland och San Diego. Också New Yorks hamn var överfull. Containerfrakternas priser steg, vilket bland annat drabbade till exempel Ikea.
   Man kan förstå att Kina härom året ville bygga en strategiskt belägen hamn i Lysekil – vilket emellertid Sverige avvisade. På många andra håll har kineserna haft framgång med sina hamnplaner.
 

 

Sedan fastnade Ever Given, världens största containerfartyg, i Suezkanalen. Total förstoppning drabbade världshandelns tarmsystem. Innan skiten efter någon vecka lossnade hade hundratals containerfartyg fastnat vid kanalens båda mynningar. Det hade varit bättre om förstoppningen fortsatt.
   I ledaren Hellre ful vindkraft än svåra översvämningar i Malmö (SDS 6/4) räknar skribenten upp de verkliga hoten mot människor och miljö: Minst 31 miljoner människor tvingas fly till år 2050. I värsta fall 143 miljoner. Naturkatastrofer, minskad biologisk mångfald, sämre skördar, ökad fattigdom, konkurrens om jordens resurser, krig och hot mot demokratin.

Prisvärd arkitektur, LKF och Landsdomarevägen av Bengt Olle Bengtsson & Boel Berner

Världens främsta arkitekturutmärkelse, Pritzker-priset, har i år tilldelats Anne Lacaton och Jean-Philippe Vassal i Paris. Mottot för deras verksamhet är, enligt The Guardian, ”Riv aldrig, ta aldrig bort något – lägg till, omforma och återanvänd”. Vi gläds och tänker på LKF:s planer för sina hus på Landsdomarevägen. Men först mer bakgrund.

I prismotiveringen står att Lacaton och Vassal ”speglar arkitekturens demokratiska sida. Genom sitt förhållande till yrket och sina utförda projekt har de visat på möjligheterna för en restaurerande arkitektur som är högteknologisk, uppfinningsrik och ekologiskt ansvarstagande, utan att för den sakens skull bli nostalgisk”. Deras arkitektstudio är således inte känd för glittrande lyxbyggnader eller science-fiction-inspirerade experiment. I stället har de gjort sig berömda för ekonomiskt hållbara lösningar på svåra ombyggnadsproblem.

Vi har själva sett deras omformning av Palais de Tokyo, staden Paris utställningslokal för samtidskonst, vilken förvånar rejält. Den ursprungliga fasaden mot gatan och Seine är oförändrad, vilket inte är så underligt eftersom den är anpassad till kringliggande byggnader och funktioner. Men inomhus, där man förväntar sig vita väggar och vackert belysta nyrenoverade rum, öppnar sig i stället en rå, öppen fabriksmiljö i många plan. Arkitekterna har nämligen valt att frilägga väggarnas bärande betong och behålla de omålade ytorna. Resultatet har blivit en rymd som gör det möjligt att bygga upp unika ytor för varje ny utställning, ofta i flera plan. Inte är det direkt vackert, men inspirerande och mycket uppskattat. Återhållsam renovering har gett nya friheter, inte bundit byggnaden vid gamla funktioner.

Tankarna bakom sättet de arbetar, sammanfattar Anne Lacaton i The Guardian så här: ”Rivning är ett lätt beslut i det korta perspektivet. Det är ett slöseri med mycket – ett slöseri med energi, ett slöseri med material, och ett slöseri med historia. Dessutom för det med sig mycket dåliga sociala effekter. För oss är det en våldshandling.”

De nu hyllade Lacaton och Vassal insisterar således på att bygga prisvärt, hållbart och ekologiskt ansvarsfullt. De bär med sig insikten om att det idag – när vi förstått att vårt traditionella förhållningssätt till energi- och råvaruförbrukning måste förändras – finns saker som man inte längre gör. Om projekt, som varit rimliga för bara några år sedan, måste vi idag säga: Nej – så här gör vi inte längre!

Tidigare har det ofta setts som rationellt och naturligt att riva äldre byggnader för att ersätta dem med nyare, modernare, bättre. Standarden för nyttjarna blir högre, driftskostnaderna lägre … Men så fungerar inte rationaliteten längre. Nu måste man tänka bredare och seriöst beakta det slöseri med resurser som rivande och nybyggande innebär. Hänsyn måste tas till energiåtgången vid transporter av riv- och byggmaterial, vid produktionen av betong och tegel. Lägg därtill signalerna som ges: Är det så här vi vill visa hur vi ser på återbruk och stadens historia? Är det inte i stället förbättring genom förädling vi måste lära oss – och lära ut?

För oss som bor på Möllevången i Lund har dessa frågor aktualiserats av LKF:s planer att riva sina tre huslängor längs Landsdomarevägen och ersätta dem med nya byggnader. Planerna ligger långt fram i tiden; byggnation är planerad till 2025 eller senare. Men LKF har redan meddelat hyresgästerna att de måste flytta ut, och just nu utreder kommunen nödvändiga planändringar. Häromdagen gick det runt ”gula västar” i området och mätte om några av de vackra körsbärsträden längs cykelvägen måste offras.

Husen är byggda i två/tre plan och innehåller mindre hyreslägenheter. Tre huskroppar är rytmiskt placerade längs slänten till den bäck som en gång rann genom området. Idag är bäcken ersatt av en cykelväg som går från Monumentsparken till S:t Hans backar och vidare norrut. Husen är byggda i rött tegel med karaktäristiska takpannor och fönster i samstämmighet med de två omgivande radhusområdena längs Tinghögsvägen och Möllevångsvägen. Enhetlighet kombinerad med form- och funktionsvariation gör Möllevången till en av Lunds finaste arkitektoniska miljöer (området är planerat som en helhet och är ritat av C.-O. Klingspor). Tiden har varit snäll mot byggnaderna; radhusområdenas samfällighet ser till att endast stilenliga förändringar tillåts av dessa hus och även LKF:s längor är hittills relativt oförändrade.

Häri ligger naturligtvis en orsak till den nu uppkomna situationen – de tre längorna är i behov av renovering. Kanske har LKF inte underhållit dem på rätt sätt; om det vet vi inget. Men deras drastiska förslag till total nybyggnation är naturligtvis fel – här skall inte rivas.
 

Landsdomarevägen 3 och 5 från cykelvägen
 

Främst av principiella skäl: Så gör man inte längre! Bra gamla byggnader skall ges nytt liv och förhöjt värde. De skall inte rivas, fraktas bort, ersättas av ny betong, nytt tegel, ny metall – producerat och levererat till stor energiåtgång.

Också av funktionella skäl: Självklart går det att renovera dessa byggnader så att de fungerar väl i minst femtio år till. Mindre hyreslägenheter för ungdomar och äldre kommer alltid att behövas i Lund. LKF borde naturligtvis också undvika skammen att fördärva ett av stadens vackraste områden. Förtätning av Lund är ett vettigt mål, men skall göras med klokskap: på rätt plats och på rätt sätt. Så är, till exempel, det näraliggande punkthuset på Möllevångsvägen ett riktigt fint exempel på detta.

Lacaton och Vassal är kända för att inför ett stort renoveringsprojekt i Bordeaux ha föreslagit: Gör ingenting – vad som finns är bra; det behövs bara smärre förändringar! Sak samma tror vi gäller för husen längs Landsdomarevägen.

Skulle det faktiskt finnas genuina svårigheter med dessa hus, så finns det i vilket fall ingen anledning att ta till den gamla våldsmetoden – att riva allt och sedan plonka dit några höga hus som kunde stått var nånstans som helst. Istället borde LKF inspireras av de prisbelönade arkitekternas motto: Riv aldrig, ta aldrig bort något – lägg till, omforma och återanvänd! Vilket här kan tolkas som: Lämna huskropparna med sina vackra fasader längs slänten, cykelvägen och körsbärsträden oförändrade. Måste något göras, så fundera i stället på att utöka boytorna och förbättra husens användning genom att varsamt omforma de mindre spännande fasaderna längs Landsdomarevägen. Varför inte göra detta till en planeringsuppgift för arkitektstudenter? Många alternativ är här möjliga – men inte det oetiska våld som LKF nu planerar för.

Ingen VB nästa vecka

 

  Påsklov nästa vecka. VB är tillbaka den 9 april.

Friday for Future alla fredagar

  

Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.           

Vår vid dammarna av Gunnar Stensson

Nu förbereder sig änder, sothöns, viggar, skarvar, stora och små doppingar, svanar och gäss för våren. Snart kommer honorna simmande i spetsen för dussintals ungar. Bläsänderna flyger till arktiska vidder.

 

Pollenmolnen virvlar kring alarnas och hasselbuskarnas hängen, videung glänser som bomull, knoppar på kastanj, bok, pil, körsbär, äppleträd, hagtorn och fläder sväller, liksom på snåren av nypon, björnbär, vinbär, krusbär och hallon.
   Lärkor drillar på dagen och koltrastar i skymningen. Snart kommer svalor, näktergalar och gökar. Duvor kuttrar och kråkor, råkor, kajor och skator kraxar och skrattar medan de flaxar kring bona i trädtopparna. Grodorna vaknar snart, njuter av solen i dammarnas klara vatten, krälar över varandra i kväkande högar och i maj myllrar grodynglen.
   I onsdags var det trandag och på natten smög tranorna in till barnen genom öppna fönster. Sedan var det våffeldags på vårfrudagen. Snart kommer påsken med gädda och ägg.
   Vintergäck och snödroppar har blommat en månad och nu börjar de första grågröna nässlorna synas i fjolårsgräset. Dags för nässelsoppan. Enstaka flugor och spindlar skymtar bland vissna fjolårstistlar. Snart kommer humlor, bin och trollsländor.

Utgången av fullmäktigemötet den 18 november blev som väntat. Reningsverket i Källby ska läggas ner. Då kommer det renade vattnet sluta att rinna genom dammarna och flyta ut och dämpa halten av kväve, fosfor och gifter i Höje å. Då kommer dammarna torka på sommaren, fåglarna försvinna till andra vatten och hur går det med grodorna?
 

 

Men förtvivla inte. Det dröjer. Dammarna kommer att finnas kvar minst ett decennium. Det finns tid för kamp. Våra vattenslukande toaletter kommer att utvecklas. Forskning och teknisk utveckling pågår redan i alla de delar av världen som inte har råd att spola så slösande som vi. Villkoren förändras snabbt. Se det som vår del av den nödvändiga kampen för liv och miljö mot upphettning och klimatkatastrof.
   Den kampen är svårare på många ställen i världen, i städer med förgiftad atmosfär, på arktiska isvidder, på tundror och i öknar och hav; med kolbrytning, oljefyndigheter, gruvor, kalhyggen, utfiskning och försurning.
   Så njut av våren tillsammans med alla de varelser och växter som vi delar jorden med , vandra eller cykla längs dammarna, med barnvagnar och rollatorer, kikare och kameror, hundar och barn. Livet segrar.

Därför överklagar jag beslutet om avstängning från fullmäktigemötet i februari av Ulf Nymark

Nu har jag överklagat fullmäktigeordförande Mats Helmfrids, beslut att förhindra mej från fortsatt deltagande under fullmäktigemötet den 18 februari i år. Bakgrunden till ordförandens beslut var att jag tillfälligt förlorat internetuppkoppling till det digitala sammanträdet.

 

Vad jag vill uppnå med mitt överklagande är framför allt att få utrett hur lagen ska tolkas. Kan en ledamot verkligen anses ha avbrutit sin tjänstgöring vid distanssammanträde på grund av ett kortvarigt tekniskt fel eller bristande kapacitet i kommunens tekniska utrustning? Hur kan då en ledamot som lämnar sammanträdesrummet och tar en halvtimmes kaffepaus under pågående förhandling vid fysiska sammanträden, ändå anses delta i sammanträdet? Kan en fullmäktigeordförandes avgörande om att en ledamot avbrutit tjänstgöringen grundas på overifierad information från okänd källa?
   Som skäl för sitt beslut angav Helmfrid att han fått meddelande om att jag inte kunde fullfölja sammanträdet på grund av strömavbrott. Helmfrid medgav senare under sammanträde att detta meddelande var felaktigt och att han inte visste varifrån meddelandet kom. Under alla omständigheter kom meddelandet inte från mej.
   Enligt kommunallagen kan en ledamot som ”har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde på grund av något annat hinder än jäv” inte återuppta tjänstgöringen under samma sammanträde. Men vad innebär det egentligen att avbryta tjänstgöringen?
   Sedan länge etablerad praxis i Lund är att ledamöter kan lämna möteslokalen under pågående förhandlingar för t ex kaffepaus, hämta en nypa frisk luft eller andra mer eller mindre trängande göromål, utan att för den skull anses ha ”avbrutit tjänstgöringen”. I dessa fall har ledamoten själv valt att lämna förhandlingarna. Lagens paragraf är formulerad som att det bör tolkas som att det krävs en aktiv handling eller aktivt ställningstagande från ledamoten för att avbryta tjänstgöringen. Men i mitt fall skedde avbrottet helt utan egen förskyllan. Och uppkopplingen var avbruten bara några få minuter.
   Om det är lagenligt för en ledamot att vara frånvarande från förhandlingarna för att flera gånger under ett sammanträde ta rundligt tilltagna kaffepauser eller prata i telefon utan att bli avpolletterad från mötet, men olagligt att komma tillbaka efter ett kortare avbrott i internetuppkoppling är det något fel på lagen.
Ulf Nymark, Kommunfullmäktigeledamot (MP)

Rapport från riksdagen av Hanna Gunnarsson

EU, ekonomisk politik, betyg i årskurs 4 och frågestund med försvarsministern 

Den här veckan har riksdagen fattat beslut om EU:s återhämtningsfond, där Sverige bidrar med 150 miljarder kronor för att hjälpa EUs medlemsstater för att återhämta sig efter pandemin. Vänsterpartiet (och Sverigedemokra-terna) röstade nej. Beslutet innebär att Sveriges riksdag säger ja till att EU tar ett stort steg mot en gemensam finanspolitik, och i det ingår möjligheten att ta in skatt. Vänsterpartiet är självklart emot detta! Vi ville också att återhämtningsfonden skulle bestå av pengar som lånas ut, inte ges i bidrag. Läs Vänsterpartiets motion här.

Under veckan har Vänsterpartiet presenterat vår ekonomiska politik på DN-debatt, och haft ett webbsänt seminarium om just den ekonomiska politiken. Läs och lyssna gärna! DN-debatt och semiarium med rubriken “Nyliberalismen är död” här.

Vänsterpartiet deltog även i debatt i Aktuellt om betyg i årskurs 4 (som Vänsterpartiet såklart är emot), där Daniel Riazat, utbildningspolitisk talesperson debatterade mot Liberalerna. Debatten är väl värd att se (man kan väl säga att Vänsterpartiet vann den…) och finns här (25:45 in i sändningen) och läs vår motion om just detta här.

Idag, torsdag, har jag och min partikamrat Håkan Svenneling, utrikespolitisk talesperson, varsin fråga till försvarsministern på riksdagens frågestund. Jag frågade om hur försvarsministern ser på kritiken mot beslutet att återetablera flera nya regementen på orter där det idag inte finns någon militär verksamhet och Håkan frågade om hur vårt samarbete med Storbritannien påverkas av att landet utökar antalet kärnvapenstridsspetsar. Se frågorna och hör ministerns svar här (klicka på våra respektive namn):Hanna Gunnarsson (v) , Riksdagsledamot, Lund  

Coronalogik av Göran Persson

Att försöka  följa nyhetsflödet är aldrig lätt men i pandemifallet är det nästintill omöjligt. Det verkar för mig som om alla krav på logik och begriplighet givits på båten. Nedan följer några exempel, den listan kunde göras mycket längre. Fyll gärna på den själv.

Skolsituationen i Sverige
Sedan årsskiftet har det varit påbjuden distansundervisning i gymnasieskolan. Sedan årsskiftet har smittspridningen minskat vecka för vecka. Tyvärr bröts detta för två veckor sedan och idag annonserade FMH att den ökar för tredje veckan i rad. Samma dag kallar regeringen till presskonferens och meddelar att restriktionerna mot undervisning på plats inte förlängs efter den siste mars. Jag kan inte hitta logiken i det, kan någon annan?

Pandemi?
Sedan mer än ett år har vi kallat virussituationen för en pandemi. Vad jag begriper innebär det att smittan är helt gränsöverskridande. Ändå handlar dagens nyheter om att EU och Indien vill att vaccin inte skall få passera dess gränser, åtminstone inte ut. Gör en vaccindos större eller mindre nytta mot en pandemi om den injiceras i en person här eller där? Jag kan inte hitta logiken i det, kan någon annan?

Oron över de ovaccinerade
Snart är alla de som FHM så vackert kallar de ”sköraste” vaccinerade. De som bor på särskilda boenden är klara och de med hemtjänst är långt på väg. Ganska ofta kan man läsa krav på att alla som jobbar med dessa grupper måste vaccineras eller avstängas från sina jobb. Detta anses då viktigare än friheten att själv få bestämma vad som sprutas in i dig. Vem är det dom skall smitta om nu vaccinet är så bra som man säger? Jag kan inte hitta logiken i det, kan någon annan?

Eftersom jag är en inbiten lyssnare på radioprogram-met Spanarna så har jag här de tre belägg som behövs för att bekräfta en uppställd hypotes och därmed bekräfta en utsaga om framtiden. Synd att jag inte hade nån sån från början. Vet inte om det gills att formulera den efteråt men här kommer den i alla fall. Viruset angriper hjärnans logikcentrum och det alldeles oavsett om man smittats av det eller ej.

Frankrike 2021 av Gunnar Stensson

Den  franska situationen påminner läskigt mycket om den amerikanska. En föråldrad konstitution. Ett tilltäppt politiskt system. En medborgerlig känsla av vanmakt. En framväxande vilja till auktoritära lösningar.
   Så avslutar Per Wirtén sin recension av Romaric Godins bok Klasskriget i Frankrike. (SDS 23/3).  ”En seger för Marine Le Pen i presidentvalet 2022 kan innebära slutet för drömmen om frihet för hela EU”.
   VB behandlade Godins bok för fyra veckor sedan under rubriken ”Staten och kapitalet” i nummer 6 den 26/2. Passa på att läsa om texten.

En skitig, skrämmande skildring av fransmännens upplevelse av vanmakt och hopplöshet får man i Michel Houellebecqs roman Serotonin, (pocket, Bonniers). Huvudpersonen Florent-Claude Labrousse är rik, medelålders, impotent, desperat, cynisk och dopad, en före detta tjänsteman i det franska jordbruksdepartementet som har givit upp efter att förgäves ha kämpat mot det industriella jordbruk som drivs fram av den globala nyliberalismens hänsynslösa krafter.
   Bokens slutskildring av en våldsam fransk jordbrukarrevolt som krossas med massivt statligt våld är magnifik – och djupt tragisk. Detta är verkligheten i det Frankrike som analyseras i Godins bok. En av de bästa nutidsromanerna!

Marine Le Pen and Emmanuel Macron

Pensionsoron: Så känner svenskarna inför sin pension

 

Ladda ner »

I slutet på 90-talet trädde ett nytt pensionssystem i kraft. Sverige fasade ut ATP:n till förmån för ett avgiftsbaserat system. De som går i pension nu får sin pensionsersättning beräknad helt enligt det nya systemet. När det orange kuvertet visar den bistra sanningen gror kritiken mot systemet, och det finns en genuin oro hos många ifall det kommer att gå att leva på sin pension. Hur oroliga är egentligen svenskarna för sin pension? Är man beredd att byta parti på grund av pensionsfrågan?
   Katalys har låtit ta fram en Novus-undersökning som visar att svenskarnas oro över pensionen är stor. Men inte bara det. Mätningen visar också att pensionerna är en avgörande politisk fråga. Stora väljargrupper uppger att det är stor chans att de skulle byta till ett parti som presenterade ett pensionssystem som gav högre pensioner för låg- och medelinkomsttagare. Ladda ner undersökningen för att ta del av samtliga resultat.
   Undersökningen är skriven av Lisa Gemmel vid Katalys och är en del av Byggnads och Katalys gemensamma pensionsprojekt En pension att leva på.
   Undersökningen lanserades med en artikel på DN-Debatt 25/3.           

OmVärlden

 Allt fler källor på Internet både i Sverige och resten av världen göms idag bakom betalväggar. Guardian från England är ett lysande undantag från detta. En annan betydligt mindre men nycket bra källa till information om vad som händer i världen är webb-magasinet Om Värden. Ett magasin som innehåller både nyheter och fördjupande intervjuer/reportage. Styrkan ligger framförallt i den senare kategorin.

 

Om Omvärlden - OmVärlden (omvarlden.se)
 

Vill du läsa initierade och medryckande artiklar, reportage och analyser om utveckling och globala frågor? Då ska du följa OmVärlden – Sveriges ledande nätmagasin om globala frågor.
   OmVärlden försöker hitta trådarna som binder samman världen. Vi berättar om arbetet för en bättre värld. Om ekonomi, politik och forskning. Om insatserna för att minska fattigdomen och skapa utveckling.
   OmVärlden görs av en oberoende redaktion med chefredaktören som ansvarig utgivare. OmVärlden ägs av Sida. För innehållet i artiklarna svarar ansvarig utgivare och respektive journalist och skribent. De åsikter som framförs ska inte ses som Sidas ­eller Sveriges officiella ståndpunkter.
 

Prenumerera! - OmVärlden (omvarlden.se)
 

Vill du ha mer kunskap och de senaste nyheterna om globala utvecklingsfrågor? OmVärlden är Sveriges ledande nätmagasin om globala frågor. En digital prenumeration på OmVärlden är gratis och kommer raka vägen in i din inkorg! 

Klimatkatastrofen kräver nytt ekonomisk-politiskt system av Gunnar Stensson

 Sedan 1990 styrs världen enligt ett nyliberalt paradigm som utgår från avregleringar, fri konkurrens, vinst och privat ägande. Paradigmet är på intet sätt nytt utan upprepar det ekonomiska system som rådde vid 1900-talets början och då ledde till första världskriget. Den annalkande klimatkatastrofen är ett större hot.
   ”All olja, allt kol, all gas måste bli kvar i jorden. Skövlingen av stora skogar måste ersättas av nyplante-ring. Samtidigt ska en växande befolkning födas. Tvingande globala bestämmelser kommer att erfordras och tunga sank-tioner måste kunna riktas mot den som försöker springa ifrån den gemensamma notan”, konstaterar Folke Tersman och Torbjörn Tännsjö i sin nyut-komna debattbok Folk & vilja.

Som första parti har Vänsterpartiet börjat utforma ett nytt omfattande ekonomisk-politiskt program för att möta denna nya verklighet.
   Nooshi Dadgostar, Ulla Hansson och Sandro Scocco presenterar några utgångspunkter i artikeln Ny ekonomisk politik krävs för Vänsterpartiet (DN Debatt 22/3).
   De konstaterar att det nyliberala paradigmet internationellt lett till ”fallande ersättningsnivåer i socialförsäkringssystemen, sänkta skatter på kapital, aktier, fastigheter och på höga
inkomster.”
   IMF som tidigare stött nyliberalismen tar nu avstånd från den och uttalar: ”Vi kan inte gå tillbaka till gårdagens ekonomi med långsam produktivitetstillväxt, stor ojämlikhet och förvärradklimatkris.”
   OECD:s generalsekreterare begär en ny ekonomisk berättelse. ”Denna nya berättelse kräver en tillväxtmodell som bygger på rättvisa löner, anständiga arbeten och förbättrad social dialog.” Den måste också vara miljömässigt hållbar.

Sverige fortsätter att styras av gårdagens förlegade ekonomiska principer. Det är dags för nystart, konstaterar skribenterna och presenterar tre huvudpunkter.
 1 En hållbar ekonomi förutsätter att staten kraftfullt agerar och reglerar. Den enorma utmaning klimatkrisen utgör förutsätter att statens roll att agera och reglera, och inte minst investera, ökar dramatiskt. Massiva investeringar krävs på en rad områden.
 2 Kunskapslyft för höjd produktivitet och jämlikhet. Kunskap, inte ojämlikhet, skapar utveckling. Sverige behöver kunskapslyft i alla delar, från förskola till forskning och hela livet. Kunskapstrappan måste vara öppen för alla.
 3 Starka och trygga löntagare leder till rättvisa löner och anständiga jobb. Löntagarnas förhandlingssituation har medvetet försvagats de sista trettio åren vilket lett till ojämlikhet och otrygga jobb.

Man kan givetvis diskutera och ifrågasätta punkter i den nya politisk-ekonomiska inriktning som föreslås, exempelvis begreppet ökad produktivitet i ett globalt läge som kräver minskad konsumtion. Det är just en sådan diskussion som nu inleds, inte bara inom V.
   Det som sker i regioner och kommuner måste omprövas på samma sätt. Lokala beslut och initiativ är avgörande, exempelvis när det gäller bostäder, bilism, järnvägar och flygplatser. Och reningsverk.
   Inte minst gäller det skolan som försvagats och segregerats när privat vinst och sekretess överordnats kunskaper och jämlikhet. Skolminister Anna Ekström vill ha en offentlighetsprincip för de fria skolorna och en skolpeng som är rättvist konstruerad, samt statliga satsningar i eftersatta områden.
 

Se presentationen på Facebook »
 

Vänsterpartiets nya ekonomiska politik innebär betydande reformer under rådande kapitalistiska förutsättningar – vi lever i en global kapitalism där Kina är på väg att bli den starkaste agenten - men på sikt måste kapitalismen överges och ersättas av den ”sociala demokrati” som allt fler samhällsanalytiker förespråkar, och som kanske är mest genomtänkt gestaltad och analyserad  i Martin Hägglunds Vårt enda liv.

Procentundran

 

M och KD förlorar, SD och V vinner.
Var SD:s nya stöd kommer ifrån är lätt att förstå.
Men V då?

Friday for Future alla fredagar

  

Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.

Snabbtåg 2028, trots allt

  

Snabbtåg som kör i 400 km i timmen planeras mellan Göteborg och Oslo med trafikstart 2028.
   Sträckan är 28,5 mil och ska klaras på en timme. Tågen ska gå på upphöjda landbroar. Kostnaden blir 100 miljarder, som ska upplånas i Europeiska investerings-banken. Det är inte staten som bygger utan kommuner i Bohuslän och södra Norge, som har tröttnat på att vänta på regeringarna.           

Klimatbrott

 Europadomstolen för mänskliga rättigheter har beslutat att ta upp en stämning mot Sverige för att bryta mot Europakonventionens artiklar om att var och en har rätt till liv och en hållbar framtid. Genom att släppa ut för mycket växthusgaser utsätter Sverige barn och ungdomar för värmeböljor, torka och brandkatastrofer.

   Stämningsansökan är inte riktad bara mot Sverige utan mot 33 av Europarådets 37 medlemsstater. Bakom ansökan står portugisiska ungdomar och barn med stöd av Global Legal Action Network.
   Europadomstolen hanterar ärendet med hög prioritet och kräver att de länder som omfattas av stämningsansökan redovisar hur deras klimatarbete förhåller sig till Parisavtalet senast den 27 maj.
 

Norge öppnade 2019 det gigantiska Johan Sverdrup-oljefältet som ska producera råolja till 2070.
Bakom beslutet står Arbeiderpartiet, Höyre, Senterpartiet och Fremskrittspartiet. I februari i år meddelade norska Equinor, tidigare Statoil, att det hittat nya oljefält. Den norska regeringen har delat ut 61 nya tillstånd för att söka efter olja.
 

Bill Gates har gett ut en bok med titeln Så undviker vi klimatkatastrofen. Bonniers förlag. Bill Gates är världens näst rikaste man. Professor Stefan Gössling vid Lunds universitet har kartlagt världens rikaste personers flygvanor och utsläpp i studien Celebrities, air travel and social norms. Bill Gates var värst. Hans årliga utsläpp uppgår till 1600 ton.

Pandemifundering av Nita Lorimer

 

Vi har nu, i över ett år, haft en pandemi i vårt land och världen. Vi har nu hört många många gånger att vi inte bör resa om inte det är ”nödvändigt”. Vi bör alla hålla avstånd och inte samlas många människor på samma plats. Vårt kulturliv har varit drastiskt beskuret och kulturarbetare har det väldigt svårt med uppsägningar och frustration. Planerade livs-drömmar har ställts in, gallerier har stängt, allt för att minska smittspridningen.
   Sedan blev det sportlov, och tydligen är skidresor något som anses ”nödvändigt” för de som har bokat dem och som alltid tar en vecka skidsemester! Om skidsemester anses nödvändigt för människor i samhället vill jag föreslå att samhället subventionerar alla som inte normalt har råd till skidsemester så att de också varje år kan ta en vecka på skidor. Varför inte? Är det nödvändigt så är det det för alla!

Projekt Jerusalem; bosättare tar över Palestinas enda flygplats av Gunnar Olofsson

 Jerusalems internationella flygplats, byggd under den brittiska mandattiden på 1920-talet, var länge Palestinas andningshål mot omvärlden - fram till att den israeliska ockupationsmakten, i samband med det palestinska upproret år 2000, helt stängde verksamheten. Området planeras nu i stället för nybyggnad av ytterligare bosättningar för judiska israeler på beslagtagen palestinsk mark.
   Projektet ”Greater Jerusalem” har länge legat på olika israeliska regeringsbord och innebär att östra Jerusalem, ockuperat sedan 1967 och annekterat sedan 1981 – men egentligen tänkt att vara huvudstad i den palestinska staten – definitivt inordnas i det israeliska koloniala projektet.
   Östra Jerusalem innefattar idag 14 olika israeliska bosättningar, med omkring 220.000 invånare, som kontrollerar 87% av marken. På återstående 13% kan palestinierna teoretiskt bygga – men i praktiken är det näst intill omöjligt. Av inlämnade ansökningar beviljas omkring 4%, väntetiden kan uppgå till 5-10 år och kostnaden för ett beviljat bygglov uppgår till mellan 50.000 och 100.000 dollar (450.000 - 900.000 kronor) per enhet.
   Den stängda flygplatsen planeras nu för byggande av 15.000 till 25.000 nya bostäder, och i kampanjer med löften om nya shoppingcentra och utbyggd infrastruktur – bland annat en ny tunnel under Qalandia checkpoint för snabbare passage för bosättare - uppmuntras fler judiska israeler att söka sig bostad på de ockuperade områdena. Hittills har runt 700.000 israeler anammat idén att bo på ockuperad palestinsk mark.
   Målsättningen med hela projektet är förstås en ”judifiering” av hela Palestina, ett omöjliggörande av en självständig och livskraftig palestinsk stat vid sidan av Israel, och förvandlande av den palestinska ursprungsbefolkningen till en billig arbetskraftsreserv - utan egna medborgerliga eller demokratiska rättigheter - inlåst och kontrollerad av israelisk militär bakom murar och stängsel i en evig framtid. En vision som omvärlden i alla fall hittills inte haft så mycket att invända mot.

Rapport från riksdagen av Hanna Gunnarsson

Vecka 11
Vänsterpartiet fortsätter att driva frågor som har med Corona-pandemin att göra på olika sätt. Idag lämnade vi in ett så kallat utskottsinitiativ om att ta hårdare tag mot de företag som trots att de har fått statligt stöd i pandemin har fortsatt med utdelningar och vinster till ägarna. Det är såklart ett sätt att missbruka systemet, de statliga stöden ska gå till att rädda jobben, inte hamna i ägarnas fickor. 
   Vi fortsätter även att pressa regeringen vad gäller sjukförsäkringen. Den är alltid aktuell, många svenskar blir utförsäkrade trots att de fortfarande blir sjuka. Detta blir ännu mer aktuellt nu när vi vet att många som varit allvarligt sjuka i covid är sjuka länge. Vår partiledare Nooshi Dadgostar ställde just denna fråga idag till statsministern på veckans frågestund. På samma frågestund ställde Jens Holm en fråga om ett räddningspaket för järnvägen i och med att flyget har fått 10 gånger så stort statsstöd under pandemin än järnvägen. Se statsministerns frågestund här, klicka på Nooshis och Jens namn om ni inte vill lyssna på hela.

Den här veckan har jag själv varit med i Studio Ett för att prata om högteknologiska vapen. Det är vi såklart emot, och jag förde fram krav på nedrustning av denna typ av vapen och att satsa på att möta de riktiga hoten mot vårt samhälle: Klimatförändringen, pandemier, antibiotikaresistens och cyberattacker. Lyssna gärna.
   Nu i helgen har Vänsterpartiet Skåne årskonferens. Jag har skrivit en rapport om mitt arbete (det ska alla riksdagsledamöter göra) och den kan ni läsa här.

Vecka 10

Arbetet rullar på i riksdagen, aktiviteten är hög trots pandemin. Framförallt lämnar ledamöterna in väldigt många interpellationer, frågor till ministrarna som besvaras i kortare debatter mellan ministern och ledamoten. Mängden interpellationer gör att kammaren är igång till sent på kvällarna vissa dagar. 
   Jag har själv deltagit i en interpellationsdebatt idag med partikamraten från Uppsala Ilona Szatmari Waldau om PFAS-utsläpp från Försvarsmaktens flygplats Ärna i just Uppsala. Försvarsmakten är skyldiga till en hel del förorenade områden på grund av övningar, kvarlämnat material eller som i det här fallet, brandsläckningsskum. Just skum för att släcka bränder är vanliga på flygplatser och inom räddningstjänsten eftersom det släcker bränder snabbt och effektivt. Men på grund av utsläppen av PFAS-ämnen arbetas det hårt för att minska användandet av sådant skum, men det finns inte någon bra ersättningsprodukt. Se interpellationsdebatten här.

Idag var vi tre vänsterpartister som ställde frågor till ministrarna på torsdagens vanliga frågestund. Det blev en fråga om regeringen tänker höja biståndet efter pandemin för att hjälpa länder vars samhällen har drabbats väldigt hårt, en fråga om lagstiftningen om investerarskyddet, som gör att bolag kan stämma stater som exempelvis lagstiftar om att förbjuda miljöförstörande verksamhet och en fråga från mig om slutförvaret av kärnbränsle från kärnkraftverken och kopparkapslarna som ska användas. Se frågestunden här (klicka på vänsterpartisternas namn om ni inte vill höra hela).
 

I veckan har det såklart varit 8 mars, internationella kvinnodagen! Vår partiledare Nooshi Dadgostar höll ett väldigt fint tal som finns att lyssna på här.
   På 8 mars höll Vänsterpartiet även en frågestund om pensionerna, se här.
   Vi fortsätter arbeta med de viktiga frågor om sjukförsäkringen, som är högaktuell i och med pandemin. Varje vecka pressar vi regeringen och de andra partierna för att få förändringar i de väldigt hårda reglerna som gör att sjuka har svårt att få ersättning och tvingas tillbaka till jobbet för tidigt - eller till fattigdom för de som inte kan arbeta.
Hanna Gunnarsson (v), Riksdagsledamot, Lund   

Riv! Sanera! Bygg! av Gunnar Stensson

 Några läsare har frågat varifrån VB har hämtat påståendet, att Lunds kommun illegalt donerade mark till Å&R på 1930-talet. (Se förra veckans VB).
   Källan är Sverker Oredssons Lunds historia – staden och omlandet. 3. Modern tid. Där tankar möts. Sid 123. ”År 1938 tog Lunds stadsfullmäktige beslutet att ge mark till Åkerlund & Rausing. Beslutet togs under stort hemlighetsmakeri och innebar att staden gav företaget en subvention i strid mot kommunallagarna.”
   I en offentlig utredning om näringslivets lokalisering 1951 skrev landshövding Arthur Thomsson: ”Då en av landets större industrier i pappersbranschen skulle lokaliseras till Lund, fick bolaget utan vederlag 30 000 kvadratmeter mark för industribyggnad och staden förband sig att kostnadsfritt iordningställa vägar samt elektricitets-, vatten- och avlopps-ledningar. Fri anslutning till av staden anordnat anslutningsspår till SJ medgavs.”
   Ingen överklagade emellertid detta illegala kommunala beslut.

Lund, som hade förvärvat marken från greve Wachtmeister, byggde Källby reningsverk, grävde reningsdammar från järnvägen till Värpinge, ordnade vatten,  avlopp, el och industrispår till järnvägen och presenterade det hela till Å&R för fritt bruk. Var så god!
   1939 invigdes lokalerna. 1951 var antalet anställda 800. En hållplats anlades för tillresande arbetskraft.
   Vart den jordbrukande befolkningen i Källby försvann är oklart. I området bor ingen.
   Lund har nu återköpt den donerade marken för att anlägga Källby-staden. Man kan tycka att den åtminstone borde återlämnats gratis.
   Beslut om framtiden för Källby reningsverk tas i torsdagens fullmäktige. M, L och C vill lägga ner Källby reningsverk och pumpa Lunds kloakvatten till Sjölunda-verket. De genomdriver sannolikt sin vilja och avvisar en ny återremiss. Men beslutet är inte definitivt utan ska bekräftas nästa år.
 

Det röda strecket visar det skyddsavstånd på 400 meter för bostäder som krävs runt ett reningsverk om det inte är täckt. Eftersom Lund har planer på att expandera kraftigt kan det vara bättre att denna attraktiva mark runt Källby används för bostäder, menar VA Syds ledning. FOTO: VA SYD

Hur går det då med Källbystaden? Källby reningsverk blir under alla förhållanden kvar i minst tio år till. Industriområdet ligger till största delen öde, inhägnat bakom tre meters taggtrådskrönt ståltrådsstängsel. Ägarkontrakten i det stora koloniområdet norr om Maskinvägen är giltiga tio år till. Ska ingenting börja hända förrän på 2030-talet?
   Vi menar att man borde börja riva gamla lokaler på det 30 000 kvadratmeter stora Å&R-området snarast och ställa det i ordning för bostadsbyggande.
   I värsta fall är området förgiftat med toluen och andra gifter. På 1990-talet drev de stickande gaserna in i Klostergården. Somliga blev sjuka. Föräldrar tog hem sina barn från dagiset vid Västanväg. Först efter några års opinionsbildning minskade toluenutsläppen, men risken finns marken är förgiftad. Noggrann kontroll och eventuell sanering måste genomföras.
   Så snart det är gjort borde man börja bygga utan att invänta att reningsverksområdet och kolonierna eventuellt kan tas i bruk.

Det som behövs är billiga hyreslägenheter i olika storlekar i höga hus för att spara grönområden och orörd natur.
   Byggandet av Klostergården kan tjäna som exempel. 1961 gjorde man sig av med 1958 års stadsplan och antog en ny genomarbetad och revolutionerande plan med 10 kringbyggda höghusgårdar, skola, köpcentrum, ungdomsgård, kyrka och Robert Montans och Lars Lundgrens stora park ”som måste räknas till sällsyntheterna” och som blev möjlig tack vare de höga husen.
   1962 började man bygga och 1966 var husen inflyttningsklara. De är 55 år sedan, de boende trivs, många av de första boende, nu mellan 75 och 95 år gamla, bor fortfarande kvar och gymnastiserar utomhus på de vackra gårdarna. Allt eftersom de går bort flyttar nya barnfamiljer in. Byggprocessen beskrivs i detalj av Tomas Tägil i uppsatsen Klostergården – den modernaste stadsdelen i Föreningen Gamla Lunds årsbok 2017, som också innehåller flera andra artiklar om bostadsområdet. Läs!
   Om vi vore lika kreativa och effektiva som 1960-talets arkitekter och byggherrar skulle vi börja bygga nästa år och ha Å&R-området – som är hälften så stort som Klostergården – färdigt för inflyttning till 2026, två år efter invigningen av Klostergårdsstationen.
   Korpfotbollsplanerna öster om järnvägen måste hållas fria. Antalet ungdomar i Lunds skolor växer och har vuxit hela millenniet. Inte heller vill vi ha en stor regional inomhusanläggning där.
   Nu börjar de gröna naturgräsplanerna fyllas av fotboll och andra utomhusverksamheter. Ett par extra höghus inom Å&R-området kan befria dem från klåfingrig bebyggelse.

Framgafflat – om cykel och trafik av Ulf Nymark

 Extra: Statlig utredning om regler för elrullbrädor

Läs hela rapporten »              

En statlig utredning, ”Utredning behov av förenklade regler för eldrivna enpersonsfordon”, genomförd av Transportstyrelsens lades i början av denna månad fram på regeringens bord. Det handlar alltså om elrullbrädor, så kallade elsparkcyklar.
   De förslag utredningen lägger fram syftar enligt utredaren till ”att möjliggöra en utveckling mot trafiksäkrare, hållbara och ändamålsenliga fordon” och att tydliggöra att elrullbrädesförare ska följa trafikreglerna för cykel.
   Utredningen innehåller egentligen endast fyra förslag. Här nedan redovisas de, i den ordning utredaren lägger fram dem och med mina kommentarer.

1. Slopad begränsning av motoreffekten på elrullbrädor.
Utredningen föreslår alltså att motoreffekten på elrullbrädor i fortsättningen inte ska begränsas till nu gällande 250 watt. Tillåten toppfart ska dock även i fortsättningen vara 20 km/tim.
   Motivet till detta är, att med ökad motoreffekt så kan vikten öka och fordonen kan bli robustare och trafiksäkrare. För att undvika att det blir alltför tunga fordon på grund av slopat tak vill utredaren att det ska införas bestämmelser om maxvikt. Risken för att elrullbrädorna trimmas och därmed nå väldigt höga hastigheter är uppenbar. Detta påpekas också i utredningen, men denna risk avfärdas med att det kan stävjas genom föreskrifter.
   Egendomligt nog tycks utredaren anse att slopad maxeffekt är den allra viktigaste förändringen eftersom detta förslag presenteras först av alla i utredningen. Det framgår inte heller varför slopad effekttak ska gälla enbart elrullbrädor, men inte elcyklar.

2. Slut att få köra elrullbräde på gångbana
Idag får elrullbrädor framföras på trottoarer och gångbanor om maxhastigheten är 6 km/tim. Förslaget är att reglerna ska ändras så att detta blir förbjudet, precis som det är för cyklar idag. Motivet för detta förslag är uppenbart: det blir tydligt att elrullbrädor fullt ut ska följa samma regler som cyklister och det blir en tryggare trafikmiljö för fotgängare.
Hade utredningen inte föreslagit en ändring på denna punkt hade det varit något av en sensation. Alltså: en bra och nödvändig, men självklar, förändring.

Cykelpassage och övergångsställe
 

3. Cykelpassager ska tas bort – på sikt
För några år sedan infördes en märklig förändring i Trafikförordningen. Begreppet ”cykelpassager” infördes. Det var cykelöverfarterna som genomgick ett namnbyte. På en cykelpassage, dvs före detta cykelöverfart, gäller att cyklister har väjningsplikt gentemot korsande fordonstrafik, men när en cyklist väl är ute på passagen ska korsande fordon väja. Alltså är cykelpassage ett tämligen verkningslöst påhitt. Det innebär i stort sett bara att det inte är tillåtet att köra på en cyklist som färdas på själva passagen.
   När de gamla cykelöverfarterna således gjordes till cykelpassager infördes i stället en ny typ av korsningspunkter mellan cyklister och motorfordon. 

Cykelöverfart-och-övergångsställe

Denna nya korsningspunkt fick överta beteckningen ”cykelöverfart”. Där gäller att fordon som korsar en cykelöverfart har väjningsplikt gentemot cyklisten, alltså i princip samma typ av regler som gäller för gående på övergångsställen. De nya cykelöverfarterna är också markerade med ett särskilt vägmärke. Cykelpassager har inget vägmärke, bara en markering i gatan med vita fyrkanter.
   Denna förändring var och är totalt obegriplig. Inte bara för att begreppet ”cykelöverfart” fick en helt ny innebörd, utan att det fanns nu två typer av korsningspunkter med helt olika regelverk. Det har varit totalt förvirrande både för cyklister och bilister.
   Nu föreslår utredningen att cykelpassager ska tas bort, men först på sikt. Väghållarna ska få 7 år på sej att genomföra denna förändring. Till att börja med föreslås möjligheterna att märka ut nya cykelpassager att upphöra.
   Självklart är det bra att det enbart finns ett enda regelverk och en enda utformning för cyklister vid korsning med gata eller bilväg. Men som jag ser det är det en alldeles för lång omställningstid som föreslås. Motivet för den långa tidshorisonten är att det innebär kostnader för väghållare att genomföra förändringen. Men pengar saknas ju inte hos väghållarna, det märker en tydligt när det gäller satsningar på bilinfrastruktur.

4. Ta bort möjligheten att cykla på körbanan när det finns cykelbana
För några år sedan ändrades Trafikförordningen så att det blev tillåtet att cykla på körbanan, även om det fanns en cykelbana parallellt med gatan. Det är tillåtet enbart för personer över 15 år.
   Bakgrunden till att det dittills gällande tvånget att använda enbart befintlig cykelbana togs bort var att cykelolycka här i Lund. En cyklist som cyklade på gatan, trots att det fanns en cykelbana, blev påkörd av en bilist. Cyklisten bötfälldes för att ha cyklat på gatan. Karin Svensson Smith (MP), då ordförande i riksdagens trafikutskott, drev igenom att denna bilisternas ensamrätt till gatan togs bort.
   Nu vill alltså utredningen återinföra bilisternas monopol på att färdas på gatan, om det finns en cykelbana inom synhåll. Motivet? Det skapar tydlighet kring var en cyklist får framföra sitt fordon och det ger högre trafiksäkerhet för cyklisten. Säjer utredaren. Ytterligare ett motiv är enligt den optimistiska utredaren, att det ”synliggör behovet av att utöka och förbättra infrastrukturen för cykel”. Detta behov som har varit synligt för cyklisterna hur länge som helst!

Sammanfattning
För elrullbrädesförare innebär utredningens förslag en klar förbättring med avseende på möjligheten till större motoreffekt och ökad trafiksäkerhet. Men denna ökade trafiksäkerhet kommer alltså att ske på bekostnad av ökad olycksrisk för andra trafikantkategorier, framför allt fotgängare och cyklister. Förbudet mot att cykla på trottoar och gångbana kan synas vara en försämring för elrullbrädesförarna, men många kommer nog ändå att nyttja trottoarerna.
   För gångtrafikanter innebär förbudet en förbättring. Förhoppningsvis kommer elrullbrädesåkande på trottoarerna att minska något. Och de som fortsätter att köra där kommer att kunna hutas åt och/eller trakasseras av fotgängarna.
   För cyklister innebär förslaget en blandad kompott. Borttagandet av cykelpassager är bra, men enbart om dessa fullt ut ersätts med cykelöverfarter, vilket inte alls är givet. Hur som helst kommer det att dröja innan den delen av förslaget blir verklighet. Solklara vinnare blir bilisterna: deras placering överst i trafikmaktordningen hotades i kanten av att cyklister fick cykla på bilkörbanan, även om det fanns cykelbana. Nu föreslås en återställare och bilismens intar på nytt en stabil topposition i trafikmakt-ordningen.

(I regelverket heter för övrigt elrullbrädorna ”eldrivna enpersonsfordon utan tramp- eller vevanordning. Denna beteckning visar alltså på att den i vardagslag använda beteckningen ”elsparkcykel är missvisande.)           

Ingen VB nästa vecka

 

VB tar ledigt nästa vecka för att fira våren och åren. Nästa nummer kommer alltså den 19 mars.

Friday for Future alla fredagar

  

Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.           

Lundapanelen Källby vs Sjölunda

 

Evenemang av Miljöpartiet Lund
Onlineevenemang
Tisdag 16 mars 2021 kl. 18:00 – 20:00

Ska Lund investera i Nya Sjölunda reningsverk i Malmö eller bygga ut nuvarande Källby reningsverk i Lund? Experterna är inte eniga. Två sakkunniga från varsitt läger svarar: Ulf Nyberg som länge har förespråkat Sjölunda-alternativet och Sven Landelius som utrett Källby-alternativet. Nu får du möjlighet att lyssna på Lundapanelen och skapa din egen uppfattning i frågan!
   Lundapanelen blir en unik chans att bilda sig en uppfattning om det framtida VA-systemet i Lund
   Panelen kommer att modereras av Karin Svensson Smith, och Jakob Wendt Ursing Miljöpartiet
   Lundapanelen har ett ambitiöst två timmars program där frågor om VA-prognoser, tidplaner, investeringar och VA-taxor kommer att besvaras. Ulf Nyberg är Programägare på VA SYD och Sven Landelius är en extern konsult som kommunen anlitat. Den sista kvarten kommer panelen även att svara på så många av lyssnarnas frågor som möjligt. Länk till videomötet läggs upp här! Alla är välkomna!
Läs mer  på Facebook »

Dansk protest mot vaccininköp

 

Pernelli Skipper, en dansk parlamentariker, håller en skylt som lyder Stoppa Vaccin Apartheid, en dag före sitt lands PM:s besök i Israel, i kritik mot Danmarks inköp av Covid-19 vaccin från ockupationsstaten som fortfarande ansvarar för att tillhandahålla vaccin till ockuperade palestinier. 

Därför säger vänstern stopp

 

Socialdemokratisk demonstration mot nazisterna
i Berlin 1930.Bild: Bundesarchiv

För första gången i svensk historia är delar av borgerligheten redo att öppna dörren till verklig makt för ett högerradikalt parti, måttligt ideologiskt reformerat sedan BSS-tiden och ännu så sent som i förra valet med minst sex före detta nazister på sina listor. Petter Larsson, ”Därför säger vänstern stopp”, SDS 4/3.   

Vårt motstånd av Gunnar Stensson

Nazismen uppstod i ett allmänt kulturklimat präglat av övermänniskotro, nationalism, rasism och kolonialism, framväxt under den industriella revolutionens och imperialismens tid.

   Att det skedde just i Tyskland berodde på det tyska nederlaget i första världskriget. Att det blev Hitler som personifierade och formulerade nazismen i sin självbiografi ”Mein Kampf” var snarast en slump.
   Den bästa framställning jag läst av den utveckling som ledde till nazismen och Förintelsen har jag till min förvåning funnit i Karl Ove Knausgårds Min Kamp, del VI , där drygt 400 sidor ägnas åt en analys av 1930-talets kulturklimat, Hitlers liv, nazismen och Förintelsen.
   Tyska kulturpersonligheter som Freud, Thomas Mann, Kafka, Rilke, Brecht, Heidegger och Hannah Arendt ingår i analysen. För Knausgård framstår ondskan på ett sätt som banal, liksom hos Hannah Arendt. 
   Att jag hittade Knausgårds text beror på att Knausgård framställs som en av vår tids viktigaste tänkare i Martin Hägglunds hyllade verk Vårt enda liv.

Teserna i Hitlers Mein Kampf uttryckte tankar och trosföreställningar som var gängse i 1930-talets ideologi och kultur – och som alltjämt är levande i vår tid. Det var därför de blixtsnabbt spred sig i Tyskland, men inte bara där.
   Majoriteten i Lunds studentkår krävde att regeringen skulle avvisa 8 judiska läkare som flydde undan nazismen. Professorer i Lund och ansedda svenska intellektuella stödde de nazistiska idéerna.
   Det Hitler gjorde, gjorde han inte ensam. Det var ett vi, som gjorde det. Stod emot det gjorde bara de som var starka i sig själva.
   Nazisterna i dödslägren kunde privat vara hyggliga bland sina ”rasfränder”, kunde tröttna på arbetet i dödslägren, men kände sig av sina samveten förpliktade att utföra det. Att avliva mindervärdiga var inte främmande i Lund heller. Tänk på Vipeholm!

Nu, i vår tid, hotas åter demokratin och alla människors lika värde, i Ungern och Polen, liksom i Donald Trumps USA. Och i Sverige.
   Det är därför Karl Ove Knausgård ägnar 400 sidor åt att försöka förstå hur människor blir omänskliga. Omänskligheten tränger fram i det vardagliga, i synen på flyktingar, på romer, på muslimer, på svarta. Den finns på nätet, bland politiker, i tidningar.
   Vi måste göra motstånd, och för att göra motstånd måste vi veta var hotet finns och vilka uttryck det tar sig. Att läsa Min Kamp, VI, avsnittet ”Namnet och siffran” är ett sätt att skaffa sig kunskap. Boken finns i pocket. De 400 sidorna om Hitler och nazismen hör till det viktigaste man kan läsa just nu.

8 mars 2021

 Årets 8 mars kommer att firas med ett stort antal digitala arrangemang. De flesta kan hittas på Facebook, nedan finns några exempel på vad vänsterpartiet arrangerar.

---

 

 

Nooshi Dadgostar håller 8 mars-tal
Evenemang av Vänsterpartiet och Nooshi Dadgostar
Måndag 8 mars 2021 kl. 19:00

På den 8 mars, den internationella kvinnodagen, firar vi vunna segrar och samlar gemensamt kraft för kommande politiska strider.
   Kl.19.00 håller Vänsterpartiets ordförande Nooshi Dadgostar tal.
   Anmäl er här i Facebook-eventet för att få en notis om sändningen och bjud gärna in era vänner. Förutom på Facebook kan man också följa talet på Vänsterpartiets Youtubekanal och på www.vansterpartiet.se.
Läs mer  på Facebook »
 

 

Den första jämställda generationen - digital manifestation på 8 mars!

Evenemang av Vänsterpartiet Lund
Måndag 8 mars 2021 kl. 17:30

Det har gått över 100 år sedan vi vann kampen om rösträtten, ändå ligger kvinnor miljontals kronor efter männen i sammanlagd livsinkomst. Det är hög tid att sätta ner foten och göra något åt saken. Vi vill att de barn som föds idag ska bli den första jämställda generationen.
   De barn som föds idag ska växa upp och bli de första där deras kön inte avgör vad de tjänar, vilket jobb de har , hur deras föräldraskap ser ut eller hur mycket de gör av hushållsarbetet.
   Som en del av denna kamp bjuder Vänsterpartiet Lund och Ung Vänster Lund in till digital manifestation på Internationella kvinnodagen den 8 mars. Under manifestationen kommer vi även att bjudas på musik från Röda kapellet.
Läs mer  på Facebook »
 

 

8 mars 2021 - Feminism i välgång och kris

Evenemang av Vänsterpartiet Malmö
6 mar kl. 11:00 – 8 mar kl. 19:00

Feminism i välgång och kris
Internationell kvinno- och transkamp
6-8 mars – Ett helt digitalt arrangemang i dagarna tre.
Läs mer  på Facebook »

Rapport från riksdagen: Adoptioner, sjukförsäkringar och betyg av Hanna Gunnarsson

Under veckan har vänsterpartisterna i riksdagen debatterat och beslutat om en rad olika saker. Ett litet axplock: 

Skandalerna runt internationella adoptioner. De senaste åren har det blivit mer och mer tydligt att många internationella adoptioner till Sverige och andra länder inte har gått rätt till. Barn har rövats bort och papper har förfalskats, vilket ju betyder att barnen har utsatts för människohandel. Vänsterpartiet har varit drivande i denna fråga och kräver att regeringen gör en utredning. Se en interpellationsdebatt om frågan.

Betyg från årskurs 4. Som enda parti sa Vänsterpartiet nej till betyg i årskurs 4. Regeringen och samarbetspartierna C och L inför möjlighet till betyg från årskurs 4, men det är inte ett tvång. Vänsterpartiet är ju mycket kritiska till betyg och anser att detta är mer stressande än nyttigt för eleverna. Se debatten i frågan här.

Vaccinationerna mot Covid-19. Vi fortsätter pressa på regeringen när det gäller vaccinationerna, dels om solidariteten med länder som inte har kunnat köpa in vaccin och dels att regeringen ska vara tydligare mot läkemedelsbolagen för att få fram mer vaccin. Se debatt angående EU:s solidaritet och vaccin till andra länder här, (klicka på Ilona Szatmari Waldaus namn) och en artikel från Sydsvenskan här.

Sjukförsäkringarna är ett fortsatt aktuellt ämne. Det är en fråga som vi arbetar med ständigt, så att de som är sjuka ska ha möjlighet att bli friska i lugn och ro, men extra mycket nu under pandemin då många ju har blivit sjuka i Covid-19. Den senaste debatten om sjukförsäkringarna finns här.

Regeringens strategi om Arktis har beslutats. Vänsterpartiet har varit aktiva och lyfter både klimat och miljö-frågorna för att skydda den känsliga miljön i Arktis och säkerhetsfrågorna, för att inte militarisera Arktis. Se debatten här.
Hanna Gunnarsson (v) , Riksdagsledamot           

Bygg billiga hyreslägenheter för vanligt folk på Å&R:s gamla industriområde! av Gunnar Stensson

Något parti borde föreslå det inför valet 2022

Marsmorgonen var dimmig och fuktig efter februaris härliga sol- och frostmorgnar. Vi gick förbi det gamla värmeverket och genom tunneln till Åkerlunds och Rausings väg, som vi följde söderut.
   Något som såg ut att kunna vara cementfundamentet till Klostergårdsstationen skymtade bland kranar, grävmaskiner, traktorer, arbetare i gula västar, schaktmassor och trästaplar.
   Vi tänkte utforska den framtida Källbystadens kärna genom att följa inhägnaden runt Å&R:s industriområde, det som Lunds kommun illegalt  donerade till förpackningsföretaget för 90 år sedan.
 

 

– Det där måste bort, sa Anna och pekade på den nästan 500 meter långa låga magasinsbyggnaden med sina lastramper och breda parkeringsytor.
   – Där kan ingen bo. Det får bli Källbys affärscentrum mitt emot stationen. Butiker, service, frisersalonger, kaféer och matställen, sa jag. Dom fungerar som en ljudbarriär mellan järnvägen och själva bostäderna dom ska bygga.
   Längst nere i hörnet mellan Åkerlunds och Rausings väg och vägen mot Värpinge hade träd och björnbärssnår blivit bortröjda och en kvadratisk tomt skapats. Kanske ett hörnhus i Källbystaden..
   – Längre än hit får Källbystaden inte gå. Där ska det vara träd och buskar sa Anna, samtidigt som vi svängde västerut mot Värpinge och lämnade järnvägen bakom oss.
 

 

Jag har alltid föreställt mig att det taggtrådskrönta ståltrådsstängslet följer vägen västerut, men det visade sig att det viker av norrut längs de stora magasinsbyggnadernas fasader.
   Där låg en dunge med några träd och buskar som uppenbarligen hade varit en väl dold boplats för hemlösa. Några tvättlinor och lite skräp syntes bland de bruna lövhögarna. En gammal klocka med en sorts dockskåp – böcker, fotogenlampa och andra uttryck för hemlängtan – hängde i ett träd.
 

 

Bortom dungen bredde ett stort fält ut sig. I kanten höll ett par  breda rostande harvar på att sjunka in i den gyttjiga marken. Antingen var de från 1930-talet eller möjligen 70-talet, då fältet ännu odlades med timotej. Industriområdet var smalt här. Det sträckte sig bara ett par hundra meter från Maskinvägen som är dess norra gräns.
   – Här kan dom bygga bostäder, ropade Anna. Höga hus i täta trevliga kvarter med gamla lönnar och bokar och med dammarna nedanför! Enkla, billiga hyresbostäder för vanliga mänskor, inte såna där miljonärer. Och ändå nära centrum. Det är inte långt till Trollebergsvägen  och Folkets park och Polhemsskolan.
 

 

Vi närmade oss den yta där hundratals gula blänkande bussar står parkerade. Sedan hoppade vi över en bäckravin med smutsigt vatten  och följde på avstånd stängslet söderut. Vid Å&R:s gamla järnvägsvall hade det tydligen legat en trädgård. Äppleträd, körsbärsträd och gamla valnötsträd fanns kvar.
   Industriområdet upphör vid en dunge av gamla lövträd intill Pilelyckans små tegelvillor.
   – Dom får dom inte ta bort, sa Anna. Varken träden eller husen.

Vi gick hemåt längs den ödsliga Maskinvägen med kolonierna till vänster och de låga industribyggnaderna till höger. En länga med gamla solkiga gardiner hängande bakom de smutsiga rutorna verkade tom. Nej, ett fönster var upplyst. En person skymtade bakom ett skrivbord.
 

 

Det var det första livstecknet i hela området, frånsett en grupp chaufförer i gula västar som dansade coronadansen vid  infarten till bussparkeringen. Ytterligare ett par bussar mötte oss när vi passerade den gamla vaktkuren där man tills härom året bevakade vilka som släpptes in i området. Vi hade heller aldrig varit inne fast vi bott i närheten i  50 år. Privat! Dött!
   Sedan var vi tillbaka vid Å&R:s jättelika kontorsbyggnad. Att hyra, stod det.
   – Det borde bli ett kulturhus. Museum eller konstverkstad eller studiecirklar eller skola, sa Anna.
   Vi gick tillbaka genom tunneln till Klostergården. De gröna fotbollsplanerna bredde ut sig. En grupp killar och tjejer kom löpande ned mot Höje å. Vi hejade på två ivrigt diskuterande mammor med barnvagnar. En stor hund sprang efter en gren som hans husse kastade.
   – Aktivitetsstråket! sa jag. Det får dom absolut inte förstöra med något fritidsskrytbygge som många vill. Coronan har lärt folk att leva utomhus genom att stänga gymmen och motionsmaskinerna.
   – Nej, men dom kan gott sätta igång att bygga billiga hyreslägenhet inom Å&R, sa Anna. I höga hus. Hoppas området inte är giftigt. Varför kan inte nåt parti föreslå det inför valet 2022?
   Ett sånt förslag skulle vi (och många andra) kunna tänka oss att rösta på.
   Vi sa hej. Vi hade varit ute en timme och en kvart.