Friday for Future alla fredagar

Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget.           

Manifestation mot nedskärningar i Lunds skolor

 

* Stoppa nedskärningarna nu!
* Ge oss förutsättningar att kunna möta alla elevers
  behov!
* Förbättra arbetsmiljön för elever och anställda!

I Lund möts vi i en manifestation på Stortorget, tillsammans markerar vi att det räcker nu. Manifestationen arrangeras i samarbete med "Tillsammans för Lund".
   Ta gärna med plakat och ballonger till manifestationen. Information kring manifestationen uppdateras kontinuerligt.
Lördag 12 oktober 2019 kl. 13:30–15:00
Stortorget, Lund
Läs mer på Facebook»

Välkommen till seminariet på lördag

Det ockuperade Västsahara

Föreningen SAFRAN belyser problemet med f.d. spanska Sahara, som sedan 1975 hålls ockuperat av Marocko, i ett gediget program med föreläsningar och film.
Lördag 12 oktober kl. 09:30 – 15:30.
HSB’s föreningslokal Trollebergsvägen 9, Lund.
    Anmälan senast fredag lunch till info.skane@abf.se (ange arrangemang, namn och personnummer) eller per telefon 0413-29881.
Läs mer »

Röda Kapellet blåser i kylan av Bengt

Kylan har vi på olika sätt. Hösten är här och kortbyxorna är instoppade i byrålådan. Den politiska kylan manifesteras i mer pengar till de välbesuttna (värnskatten bort) och socialdemokraternas populistiska flyktingpolitik (Läs Löfven i dagens SDS). Men Röda Kapellet fortsätter sin ihärdiga kamp för ett humant och rättvist samhälle. Kulturnattens kabaré var ett led i detta. ”Hur står det till?” var ett angrepp mot den ökande ojämlikheten, de ökade klyftorna mellan de där uppe och de där nere. Röda Kapellet kommer nu att erbjuda föreningar och organisationer ”föreställningen”. Kanske kan kabarén framföras vid ett årsmöte eller annan medlemssamman-komst hos arbetarrörelseanknutna organisationer?

På lördag är det dags för årets sista appellmöte. Den här gången är det temalöst dvs orkestermedlemmar pratar om musiken eller om aktuella samhällsfrågor. Vad det kommer att handla om är ovisst. Men kom gärna och lyssna! Tyvärr är det svårare att locka folk på höstkanten. Politisk stiltje, talarstolen flyttad och hyrcyklar står i vägen.
   Boka också gärna in den 14 december. Då äger Röda Kapellets sedvanliga decemberkonsert rum och liksom de senaste åren sker det på Magle Konserthus. I år är temat 1900-talet i musik och politik. En slags kavalkad med mycket rysk musik men även Eisler och Nino Rota finns med. Det blir säkert en både musikaliskt och berättarmässigt en spännande konsert.
   Och du som vill kombinera musik och politik och har ett blåsinstrument, kom gärna till Folkuniversitetet på Skomakargatan söndag kl 18.30. Då övar vi som vanligt under sakkunnig ledning. Vill du veta mer så gå in på vår hemsida eller ring undertecknad 0733-64 90 70.

Så lurar gängen de äldre på pengar - Planer på privat palliativ vård oroar

Förstasidans huvudrubriker i Sydsvenskan 6/10
 

Gängen lurar oss gamlingar på pengar om vi inte skärper oss. Dåligt!
Privat palliativ vård vill exploatera vårt döende. Värre!

Gränskonflikten mellan Lund och Staffanstorp av Gunnar Stensson

Alla berörda är förfärade över Staffanstorps planer att bebygga åkermarken i Flackarp söder om Höje å. Tekniska nämnden i Lund formulerade härom veckan ett ytterst kritiskt yttrande. Dessutom skickade S en särskild skrivelse.
   Den 8 september kom nästa utspel. För att förhindra Staffanstorp från att bygga bostäder söder om Höje å föreslår FNL att Lunds kommun tar över marken. FNL:s avsikt är troligen att fånga upp den växande opinionen mot utbyggnaden
   Övertagandet av marken skulle innebära att 1974 års beslut att tilldela Staffanstorp socknarna Flackarp och Knästorp till viss del förändras. Gränsen mellan de båda kommunerna skulle flyttas från Höje å till väg 108 så att Staffanstorps utbyggnadsområden hamnar i Lunds kommun. I gengäld skulle Staffanstorp erbjudas ett andra områden.
   Detta är nog något som alla lundabor, inklusive kommunpolitikerna, skulle gilla. Liksom majoriteten av Flackarpsborna.
   Men de övriga partierna i Lundakvintetten var inte informerade om FNL:s utspel och Fredrik Ljunghill, M, är irriterad.

Christian Sonesson, M, kommunstyrelseordförande i Staffanstorp, framhåller att länsstyrelsen utpekat Flackarp som ett bra utbyggnadsområde.
   Om FNL säger han: det är ”ett oerfaret låtsasparti som gör en massa skumma uttalanden i tidningen. Jag tror inte att de är seriösa.”
   Samtidigt backar han lite i utbyggnadsfrågan. Den fördjupade översiktsplanen är ett tjänstemannaförslag, säger han. Det är inte där vi har vårt stora fokus. Det är inte ett så viktigt område för oss, om man ska vara ärlig.
   Uttalandet kan tolkas som att den föreslagna utbyggnaden i Flackarp är ett försöksutspel som kan förändras eller dras tillbaka. Utspelet har underlättats av Lunds inbjudan till samråd i samband med byggandet av Klostergårdsstationen.

Klostergårdens byalag vill helt stoppa Staffanstorps planer på bebyggelse av åkermarken söder om Höje å på grund av klimatkrisen och den hotande globala livsmedelskrisen. Kravet på ett stopp gäller givetvis oavsett gränsdragningen.
   Byalaget menar att förutsättningarna för tidigare beslut och planer förändrats, och att vi står inför mycket snabba förändringar i framtiden. Byalagets förslag skiljer sig alltså från FNL:s och de övriga kommunala partiernas.
   Byalaget hänvisar till Miljöbalken som i tredje kapitlet, paragraf 4 stadgar att åkermark inte får tas i anspråk för bebyggelse annat än när det är nödvändigt för väsentliga samhällsintressen. Den bestämmelsen har fått ökad tyngd de senaste åren och blir alltmer central.
   Det går att stoppa utbyggnaden.

Turkiet anfaller kurderna i Syrien

Turkiets president Erdogan bekräftar: Bombningarna av norra Syrien har inletts

Presidenten skriver på Twitter att turkisk militär tillsammans med syriska rebellstyrkor har inlett offensiven mot ”PKK-, YPG- och IS-terrorister” som går under namnet ”Fredens vår”.
   Enligt representanter för kurdiska styrkor i nordöstra Syrien har turkiska stridsflygplan attackerat flera mål, även civila, på flera platser i nordöstra Syrien.

The Turkish Armed Forces, together with the Syrian National Army, just launched #OperationPeaceSpring against PKK/YPG and Daesh terrorists in northern Syria. Our mission is to prevent the creation of a terror corridor across our southern border, and to bring peace to the area. 3:16 PM · Oct 9, 2019

---

Några kommentarer från Facebook och Twitter

Bra gjort av Finland att stoppa all vapenexport till Turkiet samt fördöma attcken mot kurderna i Syrien. Dags för Sverige att fatta samma kloka beslut.

För bara tre veckor sedan godkände regeringen drönarexport till Turkiet, men nu stoppar Finland all vapenexport till landet. Samtidigt fördömer regeringen den turkiska attacken mot Syrien.
   – Situationen är allvarlig. För mitt eget ansvarsområde konstaterar jag följande: Finland exporterar inte försvarsmateriell till länder som krigar eller kränker de mänskliga rättigheterna, skriver försvarsminister Antti Kaikkonen på Twitter.
   – I nuläget kommer inga nya vapenexportlicenser från Finland till Turkiet att beviljas.

KURDERNA HAR INGA VÄNNER UTOM BERGEN

Återigen visar sig det gamla ordstävet att kurderna har ”inga vänner utom bergen” stämma. Det kurdiska folket har ständigt genom historien blivit svikna och förrådda av stormakter och använda som redskap i andras maktspel. Och nu utsätts kurder för ett nytt svek och förräderi. Och omvärlden låter det i praktiken ske.
Ulf Nymark på Facebook

Inga vänner utom bergen är också titeln på Ingmar Karlssons högintressanta bok om kurdernas historia. Historiska media, 2018)

20 bolag orsakar en tredjedel av jordens koldioxidutsläpp av Gunnar Stensson

The Guardian avslöjar

De 20 bolagen på listan står bakom 35 procent av koldioxidutsläppen, totalt 480 miljarder ton sedan 1965.
   De fyra mest destruktiva företagen är de privatägda Chevron, Exxon, BP och Shell som står för 10 procent av jordens koldioxidutsläpp.
   Tolv av företagen är statsägda. Den största förorenaren av dem är Saudiarabiens Aramco.
 

Guardian graphic | Source: Richard Heede,
Climate Accountability Institute. Note: table includes emissions for the period 1965 to 2017 only

Michael Mann, en av världens ledande klimatforskare, säger:
   ”Klimatkrisens stora tragedi är att sju och en halv miljon människor tvingas betala priset – i form av en fördärvad planet – för att ett dussin polluting interests, föroreningsintressenter, ska kunna fortsätta att göra rekordvinster.”

Den senaste studien bygger på en undersökning från 2017 som konstaterade att de 90 största koldioxidproducenterna var ansvariga för hälften av jordens temperaturhöjning och en tredjedel av havsnivåhöjningen.
   ”Dessa företag och deras produkter är ansvariga för en substantiell del av klimatkatastrofen, har kollektivt förhindrat nationella och globala åtgärder i årtionden och kan inte längre gömma sig bakom rökridån att det är konsumenternas ansvar.”
   Den offentliga och politiska klimatdebattens fokus måste flyttas från det individuella ansvaret till de strukturella och ekonomiska orsakerna.

De fem största olje- och gasbolagen spenderar årligen 200 miljoner dollar på lobbyverksamhet för att försena, kontrollera och förhindra åtgärder mot klimatuppvärmningen.
 

Läs hela artikeln i The Guardian »

En fråga får sitt svar

I bloggversionen av VB kan man kommentera de olika artiklarna i tidningen. För er som inte regelbundet följer oss där så återges nedan Jan Annerstedts svar på Ulf Nymarks fråga i nr 25.
 

Är du beredd att ta initiativ till att maxhastigheten för elsparkcyklar begränsas till gångfart eller nära gångfart i stadskärnans centrala delar?
Ulf Nymark, Miljöpartiet de gröna
VB nr 25 190913
 

Ulf Nymark (MP) har frågat mig (i egenskap av ordf i tekniska nämnden, Lunds kommun) om hastighetsbegränsning mm för elscooters/elrullbräder i Lund.
   Jag har svarat honom - skriftligt - att en sådan hastighetsbegränsning delvis redan är genomförd och att alla fyra bolagen som erbjuder allmänheten scooters i Lund håller på att införa hastighetsbegränsning - på kommunens initiativ. Vi samordnar reglerna med motsvarande regler i Malmö Stad.
   Läs mera av mitt utförliga svar i kommentarsfältet till hans fråga i Veckobladet nr 25 (2019-09-13).
Jan Annerstedt (FörNyaLund)
2019-10-05 12:46

---

Begränsad maxhastighet för elsparkcyklar

Här följer det skriftliga svar på frågan som Ulf Nymark ställt till mig i min egenskap av ordförande i tekniska nämnden i Lunds kommun.

1. Det korta svaret på frågan om maxhastighet mm för elsparkcyklar:
– Ja, arbete pågår redan med hastighetsbegränsning inom vissa områden i Lunds stadskärna/innerstad. Några bolag som levererar transportservice via elsparkcyklar har redan idag installerat automatisk hastighetsbegränsning. Arbetet fortsätter och alla bolag ska så snart som möjligt ha infört automatisk hastighetsbegränsning.

2. Det längre svaret på frågan:
– Ny teknik är ofta kontroversiell när den ska anpassas till det omgivande samhället och spridas till nya användare – kommersiellt eller på andra sätt. Steget mellan ny uppfinning och en väl fungerande innovation är ofta dyrt och besvärligt. Det kan ta lång tid och t o m kräva nya regler och ny lagstiftning. Vi lever i en tid då ny teknik och därmed ekonomi utvecklas snabbare än någonsin.

Elsparkcyklar är ett konstruktivt inslag i den nya delnings- och serviceekonomin som gynnar hållbarhet. Vi slipper köpa eget transportfordon – vi hyr istället till en relativt billig penning, även om kostnaden är något högre än för en hyrcykel (typ Lundahoj).
I dagens läge vet ingen om elsparkcyklar är här för att stanna eller om det handlar om en högst tillfällig lösning på ett transportproblem i stadsmiljön. Mitt intryck är att många lundabor och besökare uppskattar detta nya transportslag som inte släpper ut avgaser, kan köra inomhus, är tysta och lätta att hantera och erbjuder en enkel, flexibel och därmed praktisk ersättning för bilen och motorcykeln. Lund ska inte bara vara ”idéernas stad” utan också en plats där nya idéer också kan bli verklighet.

Det tycks som om vi bara står i början av utvecklingen av elsparkcyklar/elscooters: de blir stabilare och välter inte så lätt vid parkering, service och styrning via appar, enklare städning (snabb inhämtning av felplacerade elscooters) och bättre kartor med ständig lokalisering. Samverkan mellan bolagen i Lund innehåller en överenskommelse att servicepersonal som passerar en elscooter som vält eller står fel, så reses den upp och placeras rätt - oavsett vilket bolag scootern tillhör.

Viktigt att understryka: Ordningen i trafiken i Lund - oavsett fordon - t ex hur man kör och om man bryter mot lagar och förordningar, är alltid en polisiär fråga.

Lunds tekniska förvaltning har på mitt initiativ inlett ett samarbete med kollegorna i Malmö för att de två städerna ska få samma eller snarlika regler för elsparkcyklar. En gemensam utredning, som bygger på aktuella erfarenheter också från andra kommuner och i andra länder, har inletts. Som i Malmö har tekniska förvaltningen i Lund redan haft dialoger med elskoterföretagen bl a för att lösa parkeringsfrågan. När företagen inte uppfyller kommunens krav på parkering samlar tekniska förvaltning in elscooters på samma sätt som förvaltningen samlar in cyklar. Mot avgift hämtar bolagen ut insamlade skotrar.

Vid ett möte i september 2019 med tekniska förvaltningen deltog alla fyra elskoterföretagen i Lund. Då framkom att alla företagen redan idag har tekniska möjligheter att genom geofencing förhindra att elskotrar kan parkeras inom valda områden. Även körhastigheten kan begränsas inom givna områden. Just nu pågår samordning av sådana krav-områden och bolagen anpassar till s k geofencing-kartor. Ett exempel: Hastigheten kan begränsas till 6 km/tim i t ex cykelstråket genom Stadsparken, vilket sannolikt gör det ointressant att köra och parkera där.
Jan Annerstedt (FörNyaLund), 2019-10-04 21:30

Den osynliga handen knuffar oss över randen av Gunnar Stensson

Per Svensson är redaktionschef på DN efter många år på Sydsvenskan. Idag, den 7 oktober, har han skrivit en helsidesartikel om Den obeboeliga planeten. Livet efter uppvärmningen.
   Han har träffat bokens författare David Wallace-Wells i Göteborg och fått veta att mer än hälften av alla koldioxidutsläpp i atmosfären har ägt rum under åren efter det att tv-serien Seinfelds första avsnitt sändes. Det vill säga under hans år. Våra år. Nu.
   ”Det är under dessa år som planeten har drivits från ett till synes stabilt tillstånd till katastrofens rand”, skriver David Wallace-Wells.
   Det är globaliseringens år, nyliberalismens, marknadsekonomins och konsumismens år, det är Margaret Thatchers, Göran Perssons och Bill Clintons år.
Per Svensson inser att vi lever på katastrofens rand.
   Men som tur är har han en tro, som Strindberg. Credo quia absurdum står det på Strindbergs grav. Jag tror därför att det är absurt.
   Per Svensson tror på marknadsekonomin.

Ledarskribenten i Sydsvenskan den 5 oktober har också en tro. Han tror på konsumismen och oroas av Naturskyddsföreningens konstaterande att det inte går att konsumera som om det fanns fyra jordklot, vilket skulle behövas om världen levde på lika stor fot som svenskarna.
   ”Men lösningen är inte att sluta konsumera”, fastslår han och citerar Nordeas chefsekonom som har det lämpliga namnet Annika Winsth: ”Om vi inte handlar, om vi inte har tillväxt, går företag omkull och människor blir arbetslösa.”
   Ledarens slutkläm lyder: ”Så sluta inte shoppa!”

Tidskriften The Economist insåg för ett par veckor sedan att utsläppen av växthusgaser har tjugodubblats under 1900-talet och att de fortfarande ökar. Dess anonyme skribent skriver:
   ”Vår tids revolutionära utmaning är att vända utvecklingen. Det är kapitalismen som ska genomföra revolutionen.”

Det går inte längre att förneka klimatkrisen. Det gör bara Donald Trump. Därför försöker industri- och finansvärlden återvinna människors förtroende genom att erkänna den.
   Ja, vi har hamnat vid katastrofens rand, säger kapitalisterna. Men vi ska inte göra så mer.
   Sedan hävdar de att kapitalismen, det system som drivit oss hit, är det system som ska rädda oss. För somliga är det svårare att tro att kapitalismen kan avskaffas än att jorden kan gå under.

Jorden tål inte vad som helst. Den har blivit trotsig, skriver Clive Hamilton, unruly (oregerlig), skriver Andreas Malm och obeboelig, skriver David Wallace-Wells.
   Vi måste göra bot och bättring och rikta en ödmjuk bön till den vredgade, alltmer obeboeliga Jorden,som vår hänsynslösa osynliga hand plundrat och förött.
Vårt dagliga bröd
giv oss idag
och förlåt oss
våra skulder

Friday for Future alla fredagar

Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget.           

Miljöseminarium: Kemikaliesamhället och Lunds kemikalieplan

Hur påverkas vi av kemikalier och vad gör man i Lund.

Föredrag om kemikaliesamhället och vad Lunds kommun aktivt gör för att minimera exponeringen av olika kemikalier. Föredragshållare är Malin Alnemo som är Lunds miljöförvaltnings expert på hälso- och miljöfarliga ämnen samt kommunens kemikalieplan, LundaKem.

Tisdagen 8 oktober kl 19, ABF Lund
Seminariet hålls i ABF:s lokal, adress Kiliansgatan 9, Lund.

Miljöseminariet arrangeras av Vänsterpartiet i samarbete med ABF i Lund
Läs mer »

Hur kan vi vända skutan efter 30 år av New Public Management?

Under de drygt 30 år som New Public Management har rullat fram som en ångvält över den offentliga sektorn har kritiken växt och hörs nu från många håll. Vi ser kraftiga protester från olika yrkesgrupper men knappast något samarbete mellan dem.
   I oktober 2009 hölls seminariet "Sverige till salu!" om privatiseringar inom välfärden. Det blev startskottet för en studiecirkel som under 10 år har träffats, läst och diskuterat. Ofta med frågor om välfärdens utveckling för ögonen, alltid utifrån intresset för hur vi skapar ett mer jämlikt samhälle.
   Vår studiecirkel på ABF firar 10-årsjubileum i oktober och det vill vi fira genom att ordna ett seminarium med rubriken Sluta skära ner – vi orkar inte mer!
Söndag 13 oktober, kl. 13.00-16.00. På ABF Malmö, Spånehusvägen 47.
Nätverket för gemensam välfärd och ABF Malmö.
Läs mer »

Framgafflat – om cykel och trafik av Ulf N

Att anpassa hastigheten och att gå till vänster
Felutformade tankekurvor på SVT

Sveriges Television har granskat ett stort antal kurvor på landets vägar. De säjer sej ha identifierat 15 800 kurvor ”där det blir svårare att hålla kvar bilen på vägen om man åker i den skyltade hastigheten”. Därför anses dessa kurvor vara felutformade. Läs texten igen: ”om man åker i den skyltade hastigheten” (min kursivering). I någons huvud på SVT har det uppenbarligen blivit felutformade tankekurvor! Den skyltade hastigheten är ju den max tillåtna, ingen hastighet som trafikanten måste hålla och skylten säjer förstås inte heller att fordonsförare i alla lägen kan hålla denna hastighet olycksfritt.
 

 

Hur SVT kan ha glömt Trafikförordningen 3 kap 14 § är en gåta. Denna portalparagraf slår fast: ”Ett fordons hastighet skall anpassas till vad trafiksäkerheten kräver. Hänsyn skall tas till väg-, terräng-, väderleks- och siktförhållandena, fordonets skick och belastning samt trafikförhållandena i övrigt.”

Fritt fram för alla bilister vid Stortorget
Nu är det åter fritt fram för alla bilister att köra förbi Stortorget. Det är andra gången på kort tid som Tekniska förvaltningen öppnar för fri genomfart. Öppningen nu hänger samman med cykelvägsbygget på Kyrkogatan. I stället för att öppna förbi Stortorget hade det varit fullt möjligt att stänga av för biltrafik på Klostergatan och vi har fått lite färre bilar i stadskärnan. Nu vänjer sig bilisterna att fritt köra vid Stortorget, och när den svarta plasten tas bort från vägskyltarna som reglerar genomfarten kommer den olagliga bilkörningen att ha trappats upp igen.

En MP-motion varje dag under Europeiska trafikantveckan
Lunds kommun under den s k lundakvintettens ledning ville inte göra några egentliga satsningar under den Europeiska trafikantveckan som inföll för någon vecka sedan. MP Lund satsade stort och lämnade in en motion till fullmäktige varje dag under veckan. Två av dem har publicerats i sin helhet i VB, dvs om parkeringsregler för cyklar och om marknadsanpassning av p-avgifter. En av de sju motionerna handlar om samordnad varudistribution i kommunen och en annan om att skapa bilfria zoner vid skolor. Övriga motioner återkommer jag till så småningom.

Elrullbrädor
Fullmäktige tog inte upp min interpellation om elbrädors (s k elsparkcyklar) vid septembermötet i förra veckan. Detta på grund av tidsbrist. Frågan gällde ju om Tekniska nämndens ordförande var beredd att verka för att hastigheten för elrullbrädor begränsades i stadskärnan. Ordföranden har dock i sitt skriftliga svar antytt att det är på gång, i varje fall är det möjligt att tolka det så. Men klarhet i detta lär vi inte få förrän vid fullmäktigesammanträdet i oktober. Kanske.

Vänstertrafik för gående
Alla VB:s läsare känner säkert vad som gäller för gående på gemensamma gång- och cykelbanor. Det vill säja innebörden i Trafikförordningens 7 kapitel, 1 §, 3:e stycket. Men kunskapen bland kommunens fotgängare i allmänhet är minst sagt skral. De velar omkring lite hur som helst på det gemensamma vägutrymmet och vet inte om att de ska hålla sig till vänster. Så här heter det ju i sagda paragraf: ”Gående som använder vägrenen, körbanan eller en gemensam gång- och cykelbana ska om möjligt gå längst till vänster i färdriktningen.”

Rapport från klimatstrejken i Lund den 27 september av Marianne Sonnby-Borgström

Stortorget fylldes av klimatdemonstranter med paraplyer

Trots uselt väder fylldes halva Stortorget av demonstranter utrustade med regnkläder och paraplyer. Många utmärkta talare framförde sina tal fyllda av både farhågor och hopp.
   Talkörer skanderade:
   Vad ska vi göra? – Rädda Klimatet!;
   När? När? – Nu! Nu!; När? När? När? – Nu! Nu! Nu!
   Talarna representerade alla kategorier, både de unga och äldre, klimatforskare som ex. Henner Busch från LU Center for Sustainability Studies, enskilda medlemmar i Fridays for Future rörelsen och olika föreningar som exempelvis Extinction Rebellion.
   Röda kapellet spelade: Aldrig, aldrig ger vi upp… Eginokören från Dalby sjöng. Lottie Rosenkvist var en av de drivande organisatörerna bakom arrangemanget. Nilla Bolding läste den gripande dikten av Pentti Saarikoski, som bifogas här i Veckobladet.
   Om du vill komma i kontakt med Fridays for Future så bli medlem i Facebooksgruppen #Fridaysforfuture Lund.
Rapportör: Marianne Sonnby-Borgström

---

Nilla Bolding läser dikt av Pentti Saarikoski
 

Jag förlåter dem icke ty väl veta de vad de göra.
De ville att jag skulle skriva vackra sånger om vinden, om fågeln och trädet, sånger som de sedan skulle läsa till sin själs vederkvickelse, för att glömma vad de gjort på dagen: förgiftat vinden, dödat fågeln och trädet.

Jag låter dem icke vara ifred.

Jag slipar icke orden intill obegriplighet för att göra dem till viljes, jag väntar icke tills de har hunnit bygga sitt fängelse runt om mig, jag tror icke på deras kunskap, icke på deras pengar, icke på deras gud och icke på deras seger.

De uppfostrade mig, de försökte kuva mig på det att jag skulle bli dem en trogen tjänare, och nu är de fyllda av hat då de ser att deras ansträngningar runnit ut i sanden, jag blev deras motståndare, och all deras undervisning vänder sig mot dem själva.

Jag ger dem icke ro, förrän de fråntagits den makt med vilken de styr människorna, nu då de icke längre kan hålla saker och ting i styr, är de affärsmän och dem skall man alltid betala mer än de betalar, men jag betalar dem med samma mynt som de betalat mig, de har förgiftat vinden, dödat fågeln och trädet, all min glädje.

De äger jorden, och de äger himlen, men jorden och himlen är inte på deras sida, de vet det och därför rustar de för krig, de förgör jorden och himlen hellre än de avstår från sin besittning.

Jag tror inte att de segrar, ty de är allt färre, allt fler blir de som inte väntar i dådlöshet, vi är allt fler, i deras bostäders trängsel, i deras skolor, deras fabriker, vi är allt fler, allt mer behöver de oss, allt mindre behöver vi dem, vi har tillräckligt länge burit dem på våra skuldror och tolererat deras odugliga regering, deras dåliga hushållning, deras falska läror.

Vi bär dem på skuldrorna, och vi behöver blott räta på ryggen, och de trillar, och vi behöver blott öppna munnen, och de tiger, fågeln sjunger åter, trädet grönskar.

Pentti Saarikoski, i diktsamlingen Uttalat 1966. Publicerad i Ord och Bild ungefär samtidigt, och i samlingsvolymen Jag går där jag går 1969.

En av de engagerande talarna: Rebecca Johansson

Representant för Extinction Rebellion talar

Lund: tillväxt och åkermark av Gunnar Stensson

De senaste veckorna har VB kritiserat Staffanstorps planer att bebygga den vidsträckta åkermarken söder om Lund. Klostergårdens byalag har letat upp Miljöbalken som stadgar att åkermark inte får tas i anspråk för bebyggelse annat än för ”väsentliga samhällsintressen” (MB 3:4). Byalaget hoppas att länsstyrelsen ska stoppa bebyggelsen.
   Men vi menar att MB 3:4 är alldeles för mesig. Alla möjliga samhällsintressen har bedömts vara viktigare än att bevara åkermarken. Nu när klimatkrisen och jordens försörjningskris blivit uppenbar för alla måste skyddet för åkermark, särskilt klass 10, skärpas. Det finns inga väsentligare samhällsintressen.
   Kanske Hanna Gunnarsson kan ta upp frågan i riksdagen.

Staffanstorps tilltag har lett till funderingar om Lunds kommuns gränser. Vem var det som bestämde att staden skulle ligga i kommunens yttersta sydvästra hörn och att Staffanstorp skulle sträcka sig ända ner till Trolleborg?
   Det var greve Wachtmeister, upptäckte vi. Han hade stora markinnehav och var dessutom ordförande i Staffanstorp. Vid kommunsammanläggningarna 1974 lyckades han driva igenom att Flackarp och Trolleberg skulle höra till Staffanstorp, trots att Lunds sakkunnige Nils Lewan på goda grunder hävdade att Knästorp och Flackarp borde höra till Lund.
   Ätten Wachtmeister har i århundraden varit en olycka för Lund. När Skåne erövrades lät general Wachtmeister den svenska arméns hästar beta på åkrarna i Flackarp. Bönderna svalt ihjäl. Kungen förlänade åkermarken till greve Wachtmeister. Och nu tänker hans arvingar göra storvinst genom att sälja den till stadsbebyggelse.

Vi grubblade också över Lunds snabba tillväxt. Den sker av nödtvång i norr. I årtionden har vi planerat Brunnshög med ESS och Max 4. Förtätning som i Klostergården krävs för att rymma det gröna. Jag upptäckte samband mellan vändpunkter i mitt liv och folkökningen i Lund.
   Till Lund anlände jag motvilligt 1954 efter 450 dagars värnplikt i Växjö. Studentmössan bar jag aldrig mer. Jag ville inte leva i denna akademiska bondby med reaktionärt styre och sekteristiska ritualer, ändå stannade jag två år på Bytaregatan 1. Jag köpte DN för 25 öre och läste den på Håkanssons konditori där jag beställde kaffe för 1 krona. Mat fick jag som obemedlad gratis på konviktoriet mitt emot domkyrkan. Där fanns en rödhårig servitris från Staffanstorp. Ibland gick jag med mina vänner Johan och Anna Klara till Malmö för att se en film. Vi tog tåget tillbaka. 1956 lämnade jag Lund för alltid, trodde jag. Lund hade då cirka 35 000 invånare och 3 000 studenter, varav en tredjedel kvinnor.

Jag återvände till Lund med Karin och våra två barn Martin och Sara 1969. En het julidag tittade vi på studentbostäder på Norra Fäladen. Överallt pågick husbyggen. Vi bestämde oss för att vi skulle bo i Ulrikedal.
   Antalet Lundabor hade fördubblats: till cirka 70 000. I stället för 1950-talets 3 000 studenter som skulle bli präster, advokater, läroverkslärare eller akademiker som sina pappor fanns det nu tack vare grundskolan sju gånger så många: 21 000.
   Bland dem var många politiska flyktingar från Chile, Argentina, Nicaragua, Brasilien, Sydafrika, Palestina, Grekland och Spanien. Redan i augusti gick jag i en Vietnamdemonstration för att hylla Ho Chi Minh som avlidit under sommaren. Jag gick tillsammans med Johan och Anna-Klara som hela tiden bott kvar i Lund. Vi sjöng Befria södern till ackompanjemang av ett dragspel på stortorget.
   Aten var ett härligt demokratiskt torg, stort, alltid fullt, rökigt, högljutt! På alla ämnesinstitutioner fanns det bokbord med revolutionär litteratur. Jag studerade bland annat kulturgeografi för Nils Lewan, men var ännu inte intresserad av gränsdragningen mellan Lund och Staffanstorp.

Jag stannade 50 år till. Mina barn och barnbarn studerade i Lunds skolor och på universitetet. Tidsandan förändrades. När en sondotter utexaminerades som jurist ägde ceremonin rum i Allhelgonakyrkan och kandidaterna var utstyrda i Gilead-liknande svarta dräkter.
   Idag såg jag i Sydsvenskan att Lunds invånarantal fördubblats ytterligare en gång, från 70 000 till 141 298. Det har tagit 50 år. Enligt en prognos kan befolkningen uppgå till uppemot 150 000 år 2030.  Hur stor är den 2040 och 2050?
   Människor behöver inte bara bostad, de måste också ha något att äta. Åkermark får inte bebyggas. Det gäller globalt – och i Lund.

Klimatkris och livsmedelskris. Den skånska åkermarken måste bevaras.

Den svenska miljöbalkens tredje kapitel, paragraf 4, stadgar att brukningsvärd åkermark får tas i anspråk för bebyggelse endast när det är nödvändigt för väsentliga samhällsintressen. Inte annars.
   På Europas bästa åkermark planerar Staffanstorps kommun att bygga cirka 4000 bostäder intill Lunds centralort längs en fem km lång sträcka från Knästorp till Trolleberg.
   Är detta ett väsentligt samhällsintresse?
   Var och en av de 4000 bostäderna måste förses med el, vatten och avlopp. Vägarna måste asfalteras, dagvattenbrunnar grävas. Marken blir hårdgjord och åkerjorden penetreras av ledningar och rör. Utsläppen av koldioxid ökar. Mark som ockuperas av stadsbebyggelse, vägar och industriområden är svår att återvinna.
 

 

Men perspektivet måste vidgas. Enligt FN kommer dubbelt så mycket mat behövas 2050 på grund av den växande världsbefolkningen. Klimatuppvärmningen leder till ökenspridning och minskad åkerareal. Spannmål utgör cirka 40 procent av människans föda.
   I Sverige har åkerarealen minskat med hälften sedan 1950-talet. I sydvästra Skåne – och inte minst i Lund - tas fortfarande stora arealer högproduktiv åkermark i anspråk för urbanisering.

   Utvecklingen måste vändas. Det är svårt att frigöra åkermark som ockuperas av stadsbebyggelse, vägar, industriområden och fabriker.
   Därför måste Staffanstorps utbyggnadsplaner i Höjebromölla och Flackarp stoppas.

Den närmaste tiden hotas åkermarken i Flackarp, mellan Sankt Lars och Trolleberg, av exploatering eftersom detta område är det som ska bebyggas först.
   Staffanstorp vill under beteckningen Höje å stationsområde bebygga Flackarp och sammanfoga byn med den nya stadsdelen Källby, som Lunds kommun planerar norr om Höje å.
   För att uppnå detta föreslår man bland annat att Åkerlunds och Rausings väg ska förlängas med en bro över Höje å och fortsätta till Flackarps gamla byväg.  Det förslaget skulle allvarligt inkräkta på naturområdet längs Höje å.
   Däremot är förslaget att åter göra det möjligt att passera järnvägen på Flackarps byväg rimligt. Det skulle minska järnvägens barriäreffekt och kan genomföras utan konsekvenser för landskapet i övrigt.

Staffanstorps övergripande planer att i en epok av klimatkris och global livsmedelsbrist bygga ett vidsträckt bostadsområde på åkermark av klass 10 får inte förverkligas.

Staffanstorp måste ompröva sina utbyggnadsplaner.
Länsstyrelsen måste tillse att Miljöbalkens tredje kapitel, paragraf 4 efterlevs. Denna högproduktiva åkermark får inte tas i anspråk för bebyggelse.

Lund den 30 september 2019
Klostergårdens byalag
Gunnar Stensson
Marie Hegnelius
Jan Engvald
Ninni Dahlbäck
Bertil Johansson
Källbymöllas odlingsförening

Friday for Future alla fredagar

 Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget.
 

 

Global strike den 27 september

Den 27/ 9 är alla vuxna uppmanade att stödja ungdomarnas kamp för sin framtid genom att delta i Fridaysforfutures manifestationer runt om i världen.
   I Lund börjar vi kl 10 med inledande tal av Martina Kvist Reimer, FFF, och under förmiddagen följer en ström av tal av forskare från olika institutioner på Lunds universitet; som LUCSUS, Centrum för miljö- och klimatforskning, Media och kommunikation.
   Vi har unga talare från Grön ungdom, Klimatstudenter och Extinction rebellion. Och sådana som varit med länge i miljökampen från Naturskyddsföreningen.
   Röda kapellet kommer att spela och Eginokören kommer att tillsammans med Anita Andersson och Hans Nilsson framföra sånger. Vi har även talkörer och sjungande mellan talarna.
   Väl mött på torget att visa att vi är många som kräver en snabb omställning.

Vandring genom Flackarps och Trollebergs åkermark vars existens hotas

Samling söndagen 29 september klockan 14 utanför Källbybadet.

Vi följer stigen söder om Höje å, ser stället där en ny väg mellan Sankt Lars och Trolleberg ska korsa både banvallen och den nya vägen från Klostergårdsstationen till väg 108, fortsätter över den rika åkermarken till Trolleberg, återvänder på Lundasidan av Höje å längs den väg som ska bli en förlängning av Sunnanväg.
   Vandringen blir drygt 6 km. Den genomförs oavsett väderlek. Bitvis måste vi gå på smala stigar i gåsmarsch. Då kan kolonnen bli lång.

Alla välkomna till Klostergårdens Byalags möte måndagen den 30 september klockan 19 i ABF-lokalen, Sunnanväg 14.
   Mötet ska behandla förslag till uttalande om Staffanstorps översiktsplan Flackarp – Höjebromölla.
Gunnar Stensson

Om gruvbrytning på Österlen av Lucifer

Jag är en av de många – inte minst bland VB-läsare – som saknar Gunnar Sandin. Livet i Lund har med hans bortgång blivit fattigare.

Folkstorm
Jag tänker på Gunnar när jag läser om den högröstade opinion som har väckts efter vad som blivit känt om planerna på prospektering, dvs provborrning, efter vanadium i det skiffer som finns på Österlen och i Mellanskåne. Vi kan läsa om hur slottsherrar och inflyttade nalmöbor har rest sig som en man för att rädda detta paradis från exploatering av utsocknes. Fram träder de i sådana sammanhang viktiga konstnärerna och vi väntar nu bara på att de djupt rotade poeterna ska säga sitt. När ska Ulf Lundell yttra sig?
   Ämnet ät ju inte nytt och inte heller den oheliga allians som uppstått och det var naturligt för Gunnar och mig att börja tala om att bilda opinionsgruppen “Fler gruvor på Österlen”. Men dessvärre svek oss modet.

Sällsynta jordartsmetaller
Vad det handlar om är att det är höga priser på s,k. sällsynta jordartsmetaller. De kommer i dag framför allt från Afrika och Kina. De används i elektronik, t.ex. mobiltelefoner. Men de är också av intresse i de batterier som ska sitta i de elektriska bilar vi ska använda oss av när vi byter ut det fossila bränslet mot eldrift. Jordartsmetaller är råvaror som vi använder i nya fabriker och vi behöver kunna producera dem för egna behov och alltså inte för att sälja på världsmarknaden. Givet rimligt höga metallhalter i malmen (eller i gamla avfallshögar) borde vi kunna producera dem lönsamt. Vi är ganska duktiga på gruvdrift, LKAB och Boliden är storartade företag. Vi har haft Stora Kopparberg i Falun i 600 år och vi öser ut zinkalm till Belgien från trakten av norra Vättern. Vi har exporterat järnmalm som vägbeläggning till Tyskland och vi har t.o.m. brutit stenkol och lera i nordvästra Skåne. Vad nytt nu då?

Naturvård?
Jo, det ska ju vara en fråga om naturvård. men det finns inga planer på produktion, Det handlar bara om ett principiellt ställningstagande: “Inga gruvor på Österlen”. Absolut nej, inga sakskäl förekommer.
    Det kanske är så att en gruvtäkt skulle kräva väldiga ytor till förfång för äppelodlingen och turismen, omfattande förgiftning av vattnet, total frihet för gruvbolagen etc. Det vet vi inte. Vad vi vet är att man i Andrarum framställde alun i hundratals år och att man så sent som på 1950-talet bröt ett aluminiummineral i trakten av Tomelilla.

Försörjning
Vad är då tanken med att förbiuda gruvor på Österlen? Ska vi sluta försörja oss? Och gruvor, ska de bara få finnas i de nordliga länen? Är det vad vänsterpartisterna tycker? De har anslutit sig till folkstormen bland de boende i trakten. Torsken i Östersjön verkar ju vara på väg att ta slut efter alla års rovfiske. Vad ska folk i trakten jobba ned?

The Economist: kapitalism bästa system att begränsa klimatkrisen av Gunnar Stensson

Veckans nummer av The Economist ägnas helt åt klimatkrisen. Redan tidningens yttre signalerar vad det är frågan om: En graf som går från blått till rött illustrerar uppvärmningen. En skarp artikel sammanfattar utan omsvep uppvärmningens innebörd.
   Artikeln fastslår att fossilbränslelobbyns ansträngningar att misstänkliggöra klimatvarningarna inte är trovärdiga.
   Det finns inga rimliga tvivel på klimatuppvärm-ningen idag. Fossil-industrins negativa klimateffekter kan inte längre ifrågasättas.
   Klimatuppvärmningen kommer dessutom att fortsätta, oavsett vilka åtgärder för att minska den som vidtas.
   Vår tids revolutionära utmaning är att vända 1900-talets tjugodubbling av de fossila utsläppen till en lika stor minskning. Och minskningen måste ske dubbelt så fort som tjugodubblingen under det förra seklet.
   I synnerhet som jordens befolkning fördubblades under 1900-talet. Först en gång. Sedan en gång till.
   Det är kapitalismen som ska genomföra revolutionen. ”Den kan göra mer än något annat system för att begränsa uppvärmningen.” Det tror The Economist.
Men låt inte det avskräcka er. Köp gärna veckans nummer. Där finns mer att lära än i många böcker.

Västsahara – det ockuperade land omvärlden ”glömmer” av Bertil Egerö

Plötsligt uppmärksammar våra media en sedan länge "glömd" fråga: Marockos ockupation av Västsahara. Det alternativa Nobelpriset tilldelas i år Aminatou Haidar, en oförtröttlig kämpe för sitt lands rätt till frihet.
   Det är viktigt att vi på allvar uppmärksammar denna kvarstående rest av den europeiska koloniseringen. Den 12 oktober ordnar den mycket vitala organisationen SAFRAN och ABF en dag kring Västsahara, med de kunnigaste personer vi har som inledare. Missa inte chansen!
Läs mer om programmet »

Västsahara, eller landet SADR (Saharawi Arabic Democratic Republic), var en spansk koloni till 1975. Fiske och fosfatutvinning gav Spanien stora inkomster. De nomadiserande samhällena i kolonin fick ingen del i den modernisering Spanien genomförde, tvärtom drogs de in som arbetare i fosfatgruvorna. 1975 sålde Spanien kolonin till Marocko mot del i fisket och fosfatvinsterna.
   Idag, nästan 45 år senare, håller Marocko landet i ett järngrepp av förtryck. 160 000 sahariska flyktingar lever sedan mer än 40 år i flyktingläger i Algeriet. En 200 mil lång mur separerar den ockuperade delen från det område befrielserörelsen Polisario befriade när Mauretanien efter fyra års krig gav upp. FN-krav på folkomröstningar har aldrig genomförts. FN har en fredsbevarande styrka i Västsahara sedan 1991, den enda FN-styrka som saknar mandat att rapportera övergrepp mot mänskliga rättigheter.

Realpolitikens offer
EU-domstolen fastslog i december 2016 sin slutliga dom, som klart tydliggör att Västsahara inte tillhör Marocko och att inga avtal kan slutas mellan EU och Marocko som gäller Västsahara. Som en följd därav stoppades i maj 2017 ett fartyg lastat med västsahariskt fosfat på väg till Nya Zeeland i Port Elisabeths hamn i Sydafrika.
   Marocko är dock ett ekonomiskt intressant land. Det pågår en kamp om naturresurser i Västsahara, främst olja, fisk och fosfor där vinsten går till Marocko och transnationella investerare, några av dem med svenska länkar. Trots beslutet i EU-domstolen görs investerings- och handelsavtal mellan EU och andra aktörer, och Marocko för utnyttjande av naturresurserna i Västsahara.

Västsahara sviks även av Sverige

Vad gör Sverige? Jag påminns direkt om regeringens ambivalenta hållning till Israels ockupation av Palestina: först ett erkännande av Palestina, sedan ska relationerna till den israeliska regeringen lappas ihop igen. Riksdagen beslöt 2012 att uppmana regeringen att erkänna den västsahariska staten. Detta hade föregåtts av beslut att erkänna Västsahara både på Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets kongresser. Alliansregeringen verkställde inte beslutet och hänvisade till kriterier för erkännande av stater. I januari 2016 meddelade även den rödgröna regeringen att ett erkännande av Västsahara inte är aktuellt, att Sverige istället kommer att stödja FN-processen för att finna en rättvis, ömsesidig accepterad lösning på konflikten.
   Sverige har även utlovat ökat humanitärt stöd till flyktinglägren, det har inte uppfyllts. 2017 halverades biståndet. Praktisk Solidaritet som skeppat konserverad makrill till flyktinglägren de senaste åren har från och med 2017 inget stöd från Sida för detta. I regeringens utrikesdeklaration för 2017 nämns inte konflikten överhuvudtaget.
   Vilka eftergifter Sverige gjorde för att få tillräckligt stöd för två år i FNs säkerhetsråd har aldrig helt offentliggjorts. Regeringen använder stor retorik till sitt försvar. I korthet: ”Sverige satt under 2017 och 2018 i säkerhetsrådet. Sverige har som principfast medlem tagit avstamp i ”bottenplattan”: folkrätt, mänskliga rättigheter, jämställdhet och ett humanitärt perspektiv. Den svenska arbetsmetoden har varit inlyssnande, kreativ och aktiv diplomati med ambitionen att nå resultat.”
   För mig står det helt klart: De vackra orden till trots måste regeringens flathet i Västsaharafrågan vara kopplad till intresset att få räkna in Marockos röst i sin ansökan.
   Vänsterpartiet driver nu frågan om svenskt erkännande av Västsaharas rättigheter. Afrikagrupperna arbetar med information och praktiskt stöd till flyktinglägren, se dess hemsida.

Nättidningen Västsahara.net är en utmärkt informationskälla, via hemsidan.

Svårt återvinna mark från stadsbebyggelse, vägar, industriområden och fabriker av Gunnar Stensson

Jordens folkmängd fördubblades två gånger under 1900-talet. Spannmål står för hälften av jordens föda.
   Enligt FN:s uppskattning kommer jorden totalt sett behöva dubbelt så mycket spannmål 2050 som idag. Tendensen är att spannmålsproduktionen minskar.
   Redan en liten klimatuppvärmning kommer att få jordens produktion av spannmål att sjunka kraftigt.
   Den svenska åkerarealen har minskat med en tredjedel. Den måste de närmaste årtiondena öka och göras mer produktiv.
   Det är svårt att plötsligt frigöra mark som ockuperas av stadsbebyggelse, vägar, industriområden och fabriker.
   Staffanstorp planerar att ockupera Sveriges bästa odlingsjord med, just det: städer, vägar, industriområden och fabriker.
   2500 bostäder ska byggas mellan Sankt Lars och Trolleberg, enligt den fördjupade översiktsplanen.
   Varje bostad måste förses med el, vatten och avlopp. Varje bostad måste ha vägförbindelse och vara tillgänglig för bilar. Vägarna måste asfalteras och förses med dagvattenbrunnar och nattbelysning.
   Förverkligas Staffanstorps utbyggnadsplaner blir marken svår att återvinna till jordbruksmark när behovet uppstår om 30 år. Det handlar ju inte bara om att riva stadsbebyggelsen.
   Länsstyrelsen måste inlägga sitt veto mot Staffanstorps planer.
 

 

Kanske kan den skånska elkrisen bli ett argument för att stoppa utbyggnadsplanerna. Nu talar man om att åter starta Heleneholmsverket i Malmö för att lösa den akuta krisen. Skåne behöver fler kraftledningar.
   Två nya kraftledningsgator planeras, en från Söderåsen till Barsebäck och en från Barsebäck till Sege.
   Hannes Sonnsjö på länsstyrelsen kritiserar kommunerna för att å ena sidan motsätta sig att kraftledningsgator placeras där de planerar att bygga och samtidigt å andra sidan klaga över bristande elkapacitet.

   Kanske kan till och med den befintliga kraftledningen från Uppåkra till Hjärup, tvärsöver de planerade utbyggnadsområdena i Trolleberg och Källby bidra till att rädda åkermark och naturmark. Både Staffanstorp och Lund vill flytta den. Men den finns där den finns, och ingen vill bo i närheten av en kraftledning.
   Man brukar ofta kritisera kraftledningsgatornas inverkan på landskapsbilden.
   Kanske skulle man i stället se dem som en förutsättning för biologisk mångfald. Kanske kan de bli gator för odling och mångfald i de landskap där de dras fram.
   I det sammanhanget kan man beklaga att Sverige har missat möjligheten att bygga järnvägar på pyloner för att minska deras barriäreffekt och markåtgång.
   Biologisk mångfald - örter, bin, fjärilar, trollsländor, nässlor och snår - utmärker den vildvuxna grönskan i övergivna industriområden, påpekade Henrik Smith i sin föreläsning i Klostergårdens bibliotek i måndags.
   Han nämnde visserligen inte kraftledningsgator, men förekomsten av biologisk mångfald där kan var och en förvissa sig om genom att ströva i den vilda naturen mellan Södra företagsområdet och reningsverket.
   Många fler exempel på stadsnära mångfaldsområden finner man i Närnaturboken av Ulf Lundwall och Isak Isaksson, utgiven av Svenska Naturskyddsföreningen och Centrum för biologisk mångfald, 2006.
   Den uppmanar oss att bevara vild natur på bangårdar, i ödetomter och vägkanter. Både för ekologin och för människors hälsa.

Ligger i min… av Karin S.

Ligger i min välkända säng
Den är för det mesta
samarbetsvillig
Lurar inte ut mig
i det fria
Tar hand om mig
som en mamma
Jag minns mammas famn
Den var pålitlig, fast
och kärleksfull
och accepterade min
låtsassömn
En sömn som min
storasyster
ifrågasatte. 

Friday for Future alla fredagar

 Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget.
 

 

Strejk För Klimatet - Lund 20 september
Den 20 September kommer ungdomar strejka över hela världen från USA till Europa och Australien. Därför uppmanar vi alla lundastuderande ungdomar att lämna sin skola och bege sig mot Stortorget kl. 10.00 den 20 september där vi ansluter oss till FridaysForFuture-demonstrationen som pågått sedan förra året och visar vårt stöd. Om alla tar sitt ansvar som svenska medborgare och tågar ut tillsammans kan vi bli tillräckligt många för att politiker och beslutsfattare måste ta klimathotet på allvar och agera. Det är dags att vi använder våra medborgerliga rättigheter och förenar oss trots våra meningsskiljaktigheter under den i nuläget viktigaste kampen: den för framtiden och klimatet!

   På stortorget kommer vi köra open-mic, vilket alltså betyder att alla som vill tala kommer ha möjlighet att ställa sig bakom mikrofonen!
Viktigt att tänka på är att detta inte är en partipolitisk demonstration, samt att det inte är tillåtet att driva andra organisationers agenda.

Miljöseminarium: Delningsekonomi - Dellösning på klimatkrisen

Delningsekonomi som också kan identifieras som gemensam konsumtion är en del av begreppet cirkulär ekonomi. Grundidén med delningsekonomi är att den skall vara tillgänglig för alla vilket kan innebära att man delar, hyr och lånar saker i stället för att äga dom själv. Det kan tillämpas både för produkter och tjänster. Resultatet blir att den totala konsumtionen minskar.
Tisdagen 24 september kl 19
Seminariet hålls i lokal hos ABF, adress Kiliansgatan 9, Lund.

Miljöseminariet arrangeras av Vänsterpartiet i samarbete med ABF i Lund
Seminariet ingår i en serie miljöseminarier under hösten 2019

Kulturnatten i Lund den 21 september

Hela programmet »

RÖDA KAPELLET PÅ KULTURNATTEN

Hur står det till?
Liten kabaré om likt och olikt med tal, musik, skämt och allvar

Göran Therborns hyllade bok ”Kapitalet, överheten och alla vi andra” beskriver lättfattligt hur klassamhället Sverige utvecklats sedan 1980. De rika har blivit rikare och de fattiga fattigare. Ojämlikheten har ökat. ”Gottställtarna” har brett ut sig. Propagandan om valfrihet är en fernissa över ett gammaldags klassamhälle.
   Blåsorkestern Röda Kapellet, som alltid (sedan 1974) spelat med syfte att genom musik och aktiviteter bidra till en bättre och mer rättvis värld, har gjort en kabaré på temat med fakta från Lundasociologen Therborns bok och utropar till slut: Nä, så här kan vi inte ha det!
   (Andra som har beskrivit samma fenomen är till exempel Björn Elmbrant 2019: Marknadens tyranni – och hur vi kan rädda demokratin och LO 2019: Makteliten – utan markkontakt. En studie av inkomstutvecklingen för makteliten perioden 1950-2017.)
Lördag 21 september 2019 kl 17.00
Folkuniversitetets gård, Skomakaregatan 8, Lund
 

Filmtips

            

Push

En dokumentär om den nya, obeboeliga staden
Regissör Fredrik Gertten

Filmen handlar om hur kapitalstarka bolag placerar pengar i resurssvaga bostadsområden. De köper upp bostäder och låter husen stå tomma. En ren spekulation i väntan på ökat värde. Detta är ett vanligt fenomen i världsstäder som Toronto, Berlin, London, Berlin m.fl.
   Filmaren följer Leilani Fahra i hennes arbete. Leilani är sedan 2014 FN:s rapportör för bostadsfrågor. Hon försöker tillsammans med lokala makthavare skapa en motkraft mot rovdriften på våra bostäder.
   Rörelsen kallas The Shift. Malmö kommun har anslutit sig.            

Lund säger nej av Gunnar Stensson

I VB den 13 september skrev vi att Staffanstorps kommun planerar att på ett fem kilometer brett område av förstklassig åkermark från Knästorp i öster till Trolleberg i väster bygga tusentals bostäder mellan Höje å och väg 108. Vi kallade det ”En gigantisk landskapsomvandling”. Vi var framför allt djupt oroade över att åkermark skulle förvandlas till hårdgjord stadsmark.

Under samrådet i Flackarps mölla den 5 september om Staffanstorps fördjupade översiktsplan Flackarp – Höjebromölla var kritiken kompakt och desperat.
   Enstaka markägare välkomnar dock planen, som Trolle, innehavare av Flackarps gård och ägare till kyrkogården. Han kräver bara bullerskydd i anslutning till järnvägen.
 

 

Idag, den 19 september rapporterar Kalle Knivilä under rubriken Lundapolitiker sågar utbyggnadsplanerna att Tekniska nämnden på sitt tisdagsmöte krävde att Staffanstorp antingen skulle göra om sina byggplaner eller slopa dem helt.
   Jan Annerstedt, FNL, anser att det här projektet borde ha diskuterats mycket djupare innan man gick igång.

Sanningen är ju att politiker och tjänstemän från Lund och Staffanstorp samordnat byggplanerna under flera rådslag. Så Staffanstorp trodde väl det var fritt fram.
   I protokollet från Byggnadsnämndens sammanträde 18 juni där den fördjupade översiktsplanen för Källby antogs nämns ingenting om samordningen. Ordförande i Byggnadsnämnden är Klas Svanberg, M.
   Att en förlängning av Åkerlunds och Rausings väg är en viktig förutsättning för Staffanstorps byggplaner söder om gränsen nämns inte.
   Ann Schlyter, V, är den enda som tycks inse att också den föreslagna förlängningen av Sunnanväg förbi järnvägen till Åkerlunds och Rausings väg är en del av förutsättningarna för Staffanstorps planer. Genom att bygga den för biltrafik utvidgar man Staffanstorps kommunikationer i Lund på grönområdets bekostnad.
   ”Det är helt absurt att Staffanstorp expanderar i direkt anslutning till Lunds centralort”, säger Jan Annerstedt.
   ”Fel på alla punkter”, säger Karin Svensson-Smith, MP, och syftar särskilt på planerna att bygga ett nytt handelsområde söder om Gastelyckan.
   Bakom Tekniska nämndens hårda utlåtande står hela Lundakvintetten och V och MP. Socialdemokraterna har gjort ett eget uttalande, som också det är kritiskt. Det är okänt hur KD och Sverigedemokraterna ställer sig.
   Jan Annerstedt hoppas att Länsstyrelsen ska ingripa. ”Det är inte rimligt att bygga på den här extremt fina jorden”, säger han.
   Det blir Lunds kommunstyrelse som formulerar det slutliga utlåtandet.

Linde måste tala klartext med Israel av Gunnar Olofsson

Sveriges nyutnämnda utrikesminister Ann Linde har som en av sina första uppgifter ett planerat möte med den israeliske ambassadören i Sverige, Ilan Ben-Dov. Mötet ses som ett sätt att förbättra Sveriges relation till Israel. Möjligen är det så, men en bättre relation måste i så fall vila på kravet att Israel upphör med sin ockupation av Palestina, kallar hem sina militärer och bosättare, river murar och stängsel och erkänner Palestinas rätt att existera i fred sida vid sida med Israel
   Det är viktigt att Linde talar klartext om detta med den israeliske ambassadören, så att den ”bättre relationen” inte kommer att betyda ett accepterande av israeliskt förtrampande av demokrati och mänskliga rättigheter. Något som för övrigt utgör brott mot handelavtalet mellan EU och Israel. Ett avtal som -  vilket Ann Linde som tidigare handelsminister borde känna till – kräver ”respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska principer” (artikel 2).
   Gärna bättre relationer. Men först ett upphävande av ockupationen. Det är nödvändigt att Ann Linde, efter sitt möte med ambassadören, offentligt förklarar att hon framfört just detta.

Ett helvete av Gunnar Stensson

 

Att göra den svenska skolan till en marknad slog sönder den. Att privatisera äldrevården gjorde den till ett helvete.
   Sydsvenskan rapporterar om det privatiserade äldreboendet Sankt Knut i Falsterbo. Vellinge är en rik moderatstyrd kommun. Sådana kommuner vill minimera skatten samtidigt som de vill öka vårdkoncernernas möjlighet till profit.
   Det är förstås Carema som är i farten. Det bytte namn till Vardaga efter skandalerna 2011-2012. Ägare är vårdkoncernen Ambea, Nordens största omsorgsbolag som driver 750 vårdboenden och har en omsättning på över tio miljarder. Cheferna har hemliga särskilda bonusprogram. Så mutar storkapitalet hänsynslösa tjänstemän att leverera profit.
   På de äldres bekostnad.
   Läs Elinor Strands och Dan Ivarssons reportage ”Vardaga anklagas för vanvård på boende” i Sydsvenskan den 19/9.

Gymnasieskolan i Skåne av Gunnar Stensson

Från samarbete för kvalitet till konkurrens på skolmarknad

En gång fanns det ett brett och förtroendefullt samarbete om skola och utbildning mellan Lunds Utbildningsnämnd och nämnderna i samverkanskommunerna Lomma, Staffanstorp, Kävlinge och Burlöv.
   Vi försökte skapa en gemensam utbildningsstruktur som gjorde alla program tillgängliga för våra elever. Jag minns med vemod sista gången vi träffades i Bjärred en solig vårdag 2006.
   Sedan infördes Fritt sök Skåne som ett led i den omvandling av skolan som kommunaliseringen, det fria skolvalet och friskolesystemet innebar.
   En mängd friskolor av skiftande kvalitet etablerades i avsikt att exploatera skolpengen. Den gemensamma svenska skolan förvandlades till en skolmarknad. På en skolmarknad konkurrerar alla. Den går inte att styra. Pengarna styr.
   Strukturomvandlingen var genomgripande och förändrade relationerna mellan alla aktörer inom svensk skola, kommuner, skolledningar, friskolekoncerner, lärare, lärarfack, elever och föräldrar.
 

 

Fritt sök Skåne gynnade Lund. Snart kom mer än hälften av gymnasiets elever i Lund från andra kommuner. Lund hade makten att bestämma skolpengen. Men makt kan missbrukas. Makt skapar misstro.
   Lomma, Staffanstorp, Kävlinge och Burlöv, Lunds gamla samverkanskommuner, anklagade Lund för att roffa åt sig pengar. De anställde advokater och krävde 100 miljoner tillbaka.
   Lund svarade med att begära en höjning av skolpengen. Den täcker inte kostnaderna, påstod man. Lund vill att grannkommunerna ska betala 8 miljoner mer.
   Lommas kommunalråd Christian Sonesson, M, rasar. Man får inte ändra skolpengens förutsättningar innan den ursprungliga tvisten är löst.
   Men Lomma kommuns ordförande Robert Wenglén, M, uttalar en önskan om ett bredare samarbete mellan Lund och grannkommunerna.
   Lund bestämmer ju helt på egen hand om skolan, säger han. Jag tycker att vi gemensamt ska tala om detta.
   Det är oklart om han syftar på ekonomin eller undervisningen. Det kan låta som om han längtar tillbaka till den situation som rådde före Fritt sök.
   Men är en återgång möjlig inom dagens skolmarknadssystem?

Fasa ut parkeringssubventioner och marknadsanpassa parkeringsavgifterna! av Ulf Nymark & Karin Svensson Smith

Motion till kommunfullmäktige
Lund den 16 september 2019

Lunds kommun har ambitiösa klimat- och miljömål och ligger i flera avseenden före många svenska kommuner. Det framgår ändå tydligt av kommunens egen årsanalys ”Miljöredovisning 2018” och av Lunds klimatpolitiska råds rapport år 2019 att ytterligare åtgärder måste vidtas för att klimatmålen ska nås. Det gäller såväl 2020- som 2030-års etappmål. Framför allt är det utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken som måste minskas. För att detta ska vara möjligt fordras i sin tur att bilresandet minskar.

En bil kräver flera parkeringsplatser
Cirka 64 000 personbilar finns registrerade i Lunds kommun. Av dessa är ca 25 000 registrerade på juridiska personer. En bil står parkerad i genomsnitt 95 procent av dygnets timmar. Under dessa 5 procent av dygnstiden används oftast inte bara en enda parkeringsplats, utan flera parkeringsplatser tas i anspråk. Befolknings-tillväxten och det allt större bilinnehavet skapar en ökad efterfrågan på parkeringsplatser. Möjligheterna att skapa flera parkeringsplatser inom redan bebyggd miljö är begränsade, i synnerhet i stadskärnan och angränsande stadsdelar. Efterfrågan på parkeringsytor måste också vägas mot efterfrågan på alternativt nyttjande av tillgängliga ytor – bostäder, grönområden, lokaler för verksamheter etc.


Ordna trafiken

Den av många bilister upplevda knappheten på parkeringsplatser är konsekvensen av en dåligt fungerande marknad. Priset är helt enkelt för lågt satt. Kostnaden för att parkera är idag subventionerad såväl vid bostäder och arbetsplatser som på gatumark och de större parkeringsanläggningarna. Stora delar av kostnaderna fördelas istället ut på hyror, varupriser, kommunalskatten och löner. De omfattande subventionerna innebär att fler personer väljer att äga och använda bilen för olika ärenden än vad de skulle göra vid en bättre fungerande marknadssituation. På en effektiv marknad är utbud och efterfrågan i balans.

   Prissättningen och tillgången på p-platser är ett av de viktigare instrumenten kommunen besitter för att styra och ordna trafiken. Att ordna trafiken innefattar även att styra resandet mot mera miljövänliga trafikslag och minska utsläppen av växthusgaser.

Marknadsanpassa p-avgifterna – för klimatets skull
De för långt satta priserna på p-avgifterna innebär att fler väljer att använda bilen än vad som skulle vara fallet vid en bättre fungerande marknadssituation. En marknadsprissättning innebär högre kostnader för att använda och parkera bilen vilket i sin tur innebär att fler kommer att välja andra och miljövänligare färdsätt – för miljön och klimatets skull.

Balans mellan efterfrågan och utbud
Kommunen bör alltså marknadsanpassa p-avgifterna så att efterfrågan och utbud kommer i balans. Fullmäktige föreslås därför fatta beslut om marknadsanpassning av nivån för avgifter på de kommunala bilparkerings-platserna. Det innebär höjda avgifter för parkering på gatumark och fullmäktige bör via ägardirektiv styra prissättningen mot marknadsanpassning för LKP:s parkeringsanläggningar. Beträffande parkeringsplatser som kommunen inte har rådighet över bör kommunen ta initiativ till dialog med de ansvariga för större arbetsplatser, köpcentra och andra verksamheter för att stimulera till att marknadsanpassade p-avgifter införs.

Vi yrkar därför att kommunfullmäktige beslutar
   att ge Tekniska nämnden i uppdrag utreda förslag på marknadsanpassning av parkeringsavgifterna för bilar på gatumark
   att i ägardirektiv till Lunds kommuns parkeringsbolag ge bolaget i uppdrag att marknadsanpassa parkeringsavgifterna för bilar i bolagets anläggningar
   att ge kommunstyrelsen i uppdrag att i samverkan med Tekniska nämnden ta initiativ till dialog med arbetsplatser och verksamhetsutövare för att stimulera till att marknadsanpassade p-avgifter införs även här
Lund den 16 september 2019
Ulf Nymark & Karin Svensson Smith (MP)

Den obeboeliga planeten av Gunnar Stensson

Livet efter uppvärmningen
Det är titeln på David Wallace-Wells epokdefinierande bok om klimatet. Han konstaterar att den androgena – av människor orsakade – klimatuppvärmningen fortsätter, även om vi minskar eller rent av upphör med de hittills ständigt ökande utsläppen av växthusgaser. 2018 var de större än något tidigare år. Mer än hälften av utsläppen har skett efter 1990, då nyliberalerna jublade över ”historiens slut”.
   Situationen sammanfattas i ett citat från Vollmans Carbon Ideologies: ”En dag i en inte alltför avlägsen framtid kommer invånarna på en varmare, mycket farligare och mer biologiskt utarmad planet att undra vad du och jag egentligen tänkte på eller om vi över huvud taget tänkte.”
   Södra Europa kommer att drabbas av extrem, permanent torka, liksom Mellanöstern, Australien, Afrika, Sydamerika och kornbodsregionerna i Kina. Polarisar och glaciärer smälter. Havsvattnet värms upp, utvidgas och stiger kanske 80 meter över nuvarande nivå.

Här uppstår då följande situation.  Helsingborg, Landskrona, Lomma, Malmö, Trelleborg, Ystad, Simrishamn och Kristianstad läggs under vatten. Liksom Köpenhamn och större delen av Danmark.
   Det är inte första gången.
   I Fågelsång finns en Golden Spike för epoken Sandbian, döpt efter Södra Sandby. Under Sandbian låg Lunds kommun 150 meter under havsytan. 
   Den stigande havsnivån får samma konsekvenser globalt. New York, Miami, Los Angeles – Hamburg, Amsterdam, Venedig – Mumbai, Hongkong, Shanghai ...
   Det kan dröja tusen år innan havsnivån stiger 80 meter, men i värsta fall kan det ske inom något sekel. Och höjningen av havsnivån pågår nu.

I Lund kommer kustlinjen att gå genom stadens centrum. Klostergården försvinner under vattenytan, men kanske Arenatoppen sticker upp som ett spetsigt rev. Turning Torso syns mot havshorisonten i söder.
   De Lundabor som har överlevt Öresunds orkaner och havsvattnets förstörelse av åkerjorden har förstås flyttat upp på torra land.
   Sydsvenska höglandet är en het ö som härjas av återkommande skogsbränder, men inte riskerar att översvämmas.  Där är ont om livsmedel, trots att befolkningen är decimerad av hetta, luftföroreningar, farsoter och brist på sötvatten.
 

Den obeboeliga planeten är faktarik, pedagogisk och skoningslöst drabbande. Den kom nyligen ut på Bonniers förlag efter att först ha nått en förfärad och överväldigad världspress. Varje tes i boken är belagd. Notapparaten omfattar 90 sidor och ger rika möjligheter till fortsatta studier.
   Andreas Malm, bosatt i Lund och samboende med kulturjournalisten Shora Esmailian på Sydsvenskan, citeras flera gånger.
   Jag har tidigare berättat hur skakad jag blev av en föreläsning han höll för en relativt liten vänsterpublik på Smålands nation för ungefär ett decennium sedan.
   Det var första gången jag hörde talas tipping points. Den gången talade han permafrostens smältning i Sibirien som leder till ständigt ökande, ohejdbara utsläpp av metangas.
 

Värt att läsa:
Sverker Sörlin, Antropocen. En essä om människans tidsålder. Weyler
Clive Hamilton, Den trotsiga jorden. Människans öde i antropocen. Daidalos
Andreas Malm, Fossil Capital och The Progress of this Storm. Verso
Naomi Klein, Det här förändrar allt. Ordfront

Friday for Future alla fredagar

 

Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget.

Klostergårdsdagen den 15 september

Ta vara på tillfället att diskutera Klostergårdens framtid och Klostergårdsstationen med vänner och grannar!
   Diskussionen om Klostergårdsstationen och planen för den framtida Källbystaden har pågått flera år. Många oroar sig för det gröna stråket mellan Klostergården och järnvägen. Kommer korpfotbollsplanerna att bebyggas? Vad händer med koloniområdet Klostertäppan och Källbymöllas odlingslotter? Blir det en förlängning av Sunnanväg? Kommer naturvärdena längs Höje å att skyddas?
   Under hela Klostergårdsdagen kan du på biblioteket bekanta dig med den fördjupade översiktsplanen för Klostergården och Källby. Alla dokument finns där och tjänstemännen från stadsbyggnadskontoret informerar om sina förslag och varför det framlagt dem.
   Den demokratiska processen avslutas om något år med att politikerna i fullmäktige beslutar. Påverka dem medan tid är!

Klostergårdsloppet startar klockan 13. Loppet markerar Klostergårdens gränser. Den västra gränsen följer järnvägen, den södra utgörs av Höje å och den östra av Gamla Malmövägen.  Att springa eller gå Klostergårds-loppet på Klostergårdsdagen är en markering att du vill bevara den kultur och de naturvärden som ingår i och omger Klostergården.
   Du kan gå eller springa Klostergårdsloppet varje månad eller varje vecka eller varje dag året runt, se hur träden blir gula och röda under hösten, uppleva en vit, solig vinterdag i januari, njuta av näktergalarna och blomningen i maj och högsommarens hela prakt en varm julidag.

Hans Dahlbäcks film Klostergårdsliv visas liksom Mattias Wellander Lövgrens Vipeholm.  Bo Riborg sjunger jazz och spelar gitarr. Det blir ponnyridning och gospel. Polis och brandkår visar upp sig. Cykelreparationer, bokbord mm. Samma procedur som alla år.         

Klostergården, Klassklyftor, Kashmir och klimatet

 

Röda Kapellet gör en rivstart på den nya terminen. På söndag är det byalagsfest på Klostergården och klockan tolv står orkestern i centrum och spelar.
Dagen därpå, dvs på måndagen den 16:e ställer vi upp med musik på manifestationen på Stortorget för Kashmir kl 17.15.
   Kommande lördag är det Kulturnatt. Då gör Röda Kapellet en liten kabaré om klassklyftor och ojämlikheter baserat på Göran Therborns bok ”Kapitalet, överheten och alla vi andra”. ”Hur står det till?” är rubriken. Klockan 17.00 på Folkuniversitetets gård på Skomakargatan. Mycket skämt och mycket allvar och därtill anpassad musik.
   Den 27 september är det dags igen för Fridays for future med klimatmanifestationer runt om i världen, bland annat på Stortorget i Lund kl 11 – 13 och med bland annat Röda Kapellet.

Orkestern tar gärna emot fler musikanter. Spelar du tuba, trumpet, klarinett eller något annat blåsinstrument (eller slagverk) och är spelsugen så är du välkommen att vara med oss.
   Varje söndagkväll kl 18.30 övar vi på Folkuniversitetet på Skomakargatan 8. Har du frågor om orkestern ring Bengt 0733-64 90 70 eller Kicki 070-6128903.

Noterat

”Fritt skolval är en dålig svensk idé som kommit till Norge för att dö.”
Auden Lisbakken, Sosialistisk Venstre inför det norska lokalvalet.
Aftonbladet 9/9.
Sosialistisk Venstre ökade i valet.

Barn som inte läser böcker blir poliser som inte kan skriva
Aldrig har unga läst så lite böcker och tidningar. 2012 läste 23 procent av 18-åringarna dagligen på fritiden. 2018 är det 11 procent.
   Igår kom så nyheten att fler polisstudenter hade svårt att skriva. Det handlar om språkliga brister som påverkar utredningarna.
Läsvärd artikel av Emma Leijnse, Sydsvenskan 12/9

Angående begränsning av s k elsparkcyklars hastighet av Ulf Nymark

Till Lunds kommunfullmäktige
Interpellation ställd till Jan Annerstedt,
ordförande i Tekniska nämnden

Som ingen har kunnat undgå att notera har ett nytt inslag i Lunds trafikmiljö på senare tid gjort sitt intåg: de s k elsparkcyklarna. Hundratals elsparkcyklar ska nu samsas med övriga trafikslag. Det skapar trängsel, och konflikter mellan olika trafikantgrupper har därmed ökat. Tydligast märks detta i den redan mycket trånga stadskärnan som tidvis på de centrala gatorna och torgen präglas av en ganska kaotisk och svåröverskådlig trafiksituation.

   Ofta framförs elsparkcyklarna i hög hastighet och ofta med bristande efterlevnad av trafikreglerna. Det finns därmed stor risk för trafikolyckor där elsparkcyklar är involverade. Hur olycksstatistiken för Lunds del ser ut är mej obekant, men klart är att i flera andra kommuner har ett stort antal olyckor inträffat. Oavsett faktisk olycksrisk upplever många lundabor, att otryggheten i trafiken har ökat med elsparkcyklarnas tillkomst.
   För att minska riskerna för både elsparksförare och andra trafikanter har i flera kommuner (t ex Malmö, Helsingborg, Göteborg) för elsparkcyklar införts hastighetsbegränsning till högst gångfart för en del av gatunätet. Ibland har begränsningarna skett på initiativ av elsparkscykelföretag, ibland efter tydligt uttalade önskemål från kommunen.
   För att minska olycksrisker och otrygghet är det lämpligt att Lunds kommun också får till stånd en sänkning av maxhastigheten för elsparkcyklarna till gångfart eller nära gångfart på de centrala gatorna i staden.
   Med hänvisning till vad som sagts ovan vill jag ställa följande frågor till dej:
Är du beredd att ta initiativ till att maxhastigheten för elsparkcyklar begränsas till gångfart eller nära gångfart i stadskärnans centrala delar?

Ulf Nymark, Miljöpartiet de gröna

Den gigantiska landskapssomvandlingen av Gunnar Stensson

Jag gick ut tidigt. Det var gryning, inte riktigt ljust. Stigen genom Hästhagen var översvämmad efter de senaste dagarnas regn, Uppe i backen, intill järnvägen, såg jag vad som måste vara Lunds största skrothög, hundratals rostiga jordbruksmaskiner och berg av skräp fyller tomten. Avfallsberget har legat där i åratal.
   Jag stannar på andra sidan järnvägen, vid den vita längan som är Flackarps gamla skola, nära dungen av höga träd vid kyrkogården där det fanns en tusenårig kyrka innan järnvägen byggdes. På somliga av de vittrande gravstenarna urskiljer man de danska namn som bars av dem som levde här innan Flackarp blev svenskt.
   Bruset från trafiken på väg 108 hörs på avstånd. Ett Öresundståg susar förbi på järnvägen. Solen dyker upp över banvallen. Den gamla asfaltvägen som jag står på slutar abrupt i åkern intill järnvägen. Det enorma skrotberget syns inte härifrån, det ligger på andra sidan, skymt av banvallen.
   Jag ser över de vida åkrar som skövlades av svenska arméns hästar under kriget om Skåne. Nu ska åkermarken försvinna för alltid, förvandlas till hårdgjord urban mark.

Just här, där jag står nu, kommer det att finnas en tät-trafikerad knutpunkt inom tio år. Banområdet blir dubbelt så brett när de två nya spåren är färdiga och utanför järnvägen kommer en bilväg mellan Klostergårdsstationen och väg 108 anläggas .
   Vi kan kalla den Åkerlunds och Rausings väg, för den ansluter till den gatan i Lund. I bakgrunden reser sig Lunds höga lasarett.
   Jag står på Flackarps byväg. Den ska breddas, korsa den nya bilvägen, dyka ner i en tunnel under järnvägen, fortsätta förbi skrotberget och nedanför växthusen i backen vid Flackarp för att till slut vid Sankt Lars ansluta till en ny väg från väg 108.

Jag går mot Trolleberg med solen i ryggen. Små gråvioletta moln glider fram över himlen. Åkermark på ömse sidor om vägen. Jag skymtar ibland Turning Torso och Öresundsbron.
   Om tio år kommer sikten att vara skymd av stadsbebyggelse, på båda sidor om vägen. Cykelstråk
kommer att ledas på broar över Höje å. Vid Trolleberg ansluts vägen till Trollebergsvägen och till nya vägar i Lunds nybyggda Källby-stad.
   Så kan man beskriva den gigantiska omvandling av landskapet som kan komma att ske. Liksom av sig själv. Fast ingen egentligen vill. Det är tillväxt och ekonomi som driver.

Man kan också beskriva omvandlingen genom att referera Staffanstorps översiktsplan.
   Enligt Fördjupad översiktsplan Flackarp – Höjebromölla, som behandlades vid ett rådslag i Flackarps mölla torsdagen den 5 september, kommer Staffanstorps kommun att bygga tusentals bostäder mellan väg 108 och Lunds kommungräns.
   Det är ett drygt fem kilometer brett område från Knästorp i öster till Trolleberg i väster och det består av förstklassig åkermark.
   Väg 108 ska breddas och förses med dubbla körfält och höjd hastighetsgräns, 100km/tim. Trafikplatsen vid korsningen mellan väg 108 och E22 byggs om helt och dess areal fördubblas för att rymma den snabbt ökande biltrafiken.
   E22 delar utbyggnadsområdet mitt itu i två delar: Höjebromölla och Flackarp. Nybyggnaden kommer att inledas i Flackarp, på åkermarken mellan Sankt Lars och Trolleberg.
   Samtidigt planerar Lunds kommun att bygga stadsdelen Källby mellan Klostergården och Värpinge på mark som huvudsakligen disponeras av Södra företagsområdet och reningsverket.
   Ett kommunalt naturskyddsområde vid Höje å och dammarna ska bevaras, men kommer att inskränkas av den nya järnvägsbron, den nya landsvägsbron och ett par nya cykel och gångbroar.

Karta från Staffanstorps översiktsplan
 

Politiker och tjänstemän från de två kommunerna har samordnat byggplanerna under flera rådslag sedan 2017.
   Beslutet att bygga fyrspåren och den nya Klostergårdsstationen blev processens startskott och är nu dess gravitationspunkt.
   De båda kommunerna avser att binda samman Lunds Källby och Staffanstorps Flackarp med vägar. Invånarna i det nya Flackarp ska kunna ta sig till Klostergårdsstationen snabbt och lätt.
   Det är därför Åkerlunds och Rausings väg förlängs till väg 108 längs järnvägen och en ny landsvägsbro byggs bredvid den nya järnvägsbron över Höje å.
   Flackarps nybyggnadsområde binds samman med en väg i väst-östlig riktning från Trolleberg till Sankt Lars, parallellt med väg 108. Det är Flackarps byväg som korsar bilvägen som förbinder Lund med väg 108, dyker ner i en tunnel under järnvägen för att sedan fortsätta till Sankt Lars och anslutas till en ny väg som planeras från väg 108.
   Ett par nya cykelvägar över Höje å anläggs väster om järnvägen, den ena över den långa dammen och den andra vid den nuvarande gångbron, som då måste byggas om. Åns södra strandbrink är mycket hög och den branta trappan måste ersättas.

Stadsdelen Höjebromölla får vänta. Den ska byggas på ömse sidor om den gamla järnvägsvallen mellan Lund och Staffanstorp som ska användas för kollektivtrafik och tjäna som en sorts ryggrad i stadsdelen.
   Höjebromölla ska anknyta till Lund vid Tetra Pak och Gastelyckan.
   Men det är inte Höjebromölla som just nu är mest aktuell. Vi återkommer senare dit.

Delar av Höjeådalens naturvärden och biologiska mångfald kan kanske bevaras innanför Lunds kommuns gränser. Det finns konstruktiva förslag och en stark opinion.
   Förvandlingen av åkermark till hårdgjord urban mark och den gigantiska landskapsomvandling som det innebär tycks däremot ske med samma slags ödesdigra automatik som driver den globala klimatkrisen. Vi vet att det är fel, men vi kan inte sluta att göra det. Som hos Paulus: det onda jag icke vill, det gör jag. Och samma fel begår människor ständigt, globalt, överallt.

Friday for Future alla fredagar

 

Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget.

Energiomställning - klimatkris

Vill vi rädda klimatet så krävs en energiomställning.

Föredrag om energiomställning dess innebörd och förutsättningar ges av Oscar Svensson doktorand vid Miljö- och Energisystem vid Lunds Tekniska Högskola (LTH). Oscar skriver avhandling kring energiskiften inom industrin ur ett socio-tekniskt perspektiv och hur materiella förhållanden, teknisk utrustning och sociala strukturer samverkar i olika energiomställningar.
Tisdagen 10 september kl 19, ABF Lund, Kiliansgatan 9

Miljöseminariet arrangeras av Vänsterpartiet i samarbete med ABF i Lund

Senaste nytt av Lucifer

Det senaste i gymnasiefrågan är att Svaneskolan ska rivas för att bereda plats för ett nytt gymnasium.
Det finns bara ett parti som har haft en klar linje hela tiden: Vänsterpartiet. Inget nytt gymnasium nu och riv inte Svane.
   Grunden till det hela är att kommunledningen tänker framhärda i sin affärsidé som gör att 60 procent av eleverna kommer utifrån. Vad som behövs är att kommunen modifierar det nuvarande fritt-sök-avtalet så att vi når 20-30 procent. I väntan på att siffrorna ska sjunka så kanske kommunen får hyra in sig på Ideon, Lätt som en plätt.

Från bankvärlden
Det är mycket snack om banker nu för tiden. Man erinrar sig då lätt vad Brecht sa om deras verksamhet. Han var inte säker om vem som var värst: en bankrånare eller en bankdirektör.
   På sistone har vi fått läsa mycket om en tidigare Lundabo, Jens H. som har lanserats som kandidat till VD-posten i Swedbank, den för dagen mest skandaldrabbade banken. On jag blivit tillfrågad skulle jag nog ha avrått från jobbet. T.ex anser ekonomijournalister att det är besvärande att han tidigare jobbat för Göran Person på finansdepartementet. Visst, men det är ju värre än så. Han har ju dessutom jobbat för tre andra tidigare finansministrar: Erik Åsbrink, Bosse Ringholm (!) och Per Nuder.
   Men det finns ännu allvarligare saker. Såvitt jag vet började Jens H. skolan och lärde sig läsa och räkna i en förstaklass på Cuba. Det borde bekymra Aktiespararna betydligt mer än att han inte jobbat på bank tidigare Då har han i varje fall inte påverkats av en banks osunda atmosfär. Cubanska förstaklasser får nog anses vara lite i amerikansk stil med en nationsfana exponerad på väggen. Dessutom: varje dag inleds ned att barnen sjunger en revolutionär sång. Ja, sådant sätter sina spår i ett ungt sinne och skulle inte passa sig på Swedbank.

Noterat

175 miljoner skolpengar från eleverna till aktieägarna.
Academedias och Internationella skolans ägare håvar in skattebetalarnas pengar. TT 30/9
   ”Folket visslar ut mig men jag applåderar mig själv hemma hos mig när jag räknar pengarna i min kassakista.” Anonym romersk kapitalist

Trots hot om miljonböter på grund av brister i företagets gymnasieskolor är direktören för det privata utbildningsföretaget Academedia, Marcus Svanberg, optimistisk. Han har nämligen identifierat en ny miljardmarknad, privat arbetsförmedlande med offentliga bidrag.

”Vinnarna är Sveriges allra rikaste”
Sex miljarder går till de allra rikaste när värnskatten slopas. Slopad värnskatt innebär att de rika som konsumerar mest – och skadligast - ökar sin konsumtion.
   Konsumtionen ökar ännu mer  om vi sänker skatten för hushåll med lägre inkomst, menar LO.
   Båda ser ökad konsumtion som lösningen på konjunkturförsvagningen.
TT 30/9
Men vad jorden behöver är minskad konsumtion.
   Föråldrat ekonomiskt tänkandet och konventionell ekonomisk politik påskyndar  klimatkatastrofen.