Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.
Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.
Fyra
av Vänsterpartiets ledamöter har haft en gemensam debatt om rasismen i
Sverige, med fokus på offentlig verksamhet, mot nya
jämställdhetsministern. Det var Malmös riksdagsleda-mot Momodou Malcolm
Jallow som lämnade in interpella-tionen och när debatten hölls deltog
ytterligare tre ledamöter från Vänsterpartiet. På så sätt kom många
perspektiv fram i debatten. Lyssna gärna här.
Vi har haft framgångar i det väldigt
viktiga arbetet för att förbättra sjukförsäkringen! Det har varit ett
mycket aktivt och intensivt arbete som länge har varit prioritet för
Vänsterpartiet, men nu under pandemin har det blivit extra aktuellt i
och med att många som har varit sjuka i covid har kvar symtom under
lång tid. Vi KU-anmälde till och med ansvarig minister för de problem
som finns. Nu har det blivit klart att regeringen ändrar i
Försäkringskassans regleringsbrev och att lagen om bedömning av
arbetsförmåga ändras. Detta är bra steg på vägen!
Utöver sjukförsäkringarna har vi fått ytterligare en
framgång genom mer pengar till äldreomsorgen i den senaste extra
ändringsbudgeten på grund av pandemin! Det är mycket glädjande eftersom
det verkligen behövs en upprustning inom äldreomsorgen. Vi behöver
höja löner och förbättra arbetsvillkoren. Läs mer här.
I veckan har jag och Håkan Svenneling i
utrikesutskottet haft en kort debattartikel i DN, som en replik till en
artikel som regeringen skrev om säkerhetspolitiken och NATO.
Vänsterpartiet är ju såklart emot alla närmanden till NATO. Läs vår replik här.
Idag ställde jag också en fråga på veckans frågestund till
inrikesministern om kommuners och regioners krisberedskap samt behovet
att stoppa nedskärningar och privatiseringar. Se den här (klicka på mitt namn).
Hanna Gunnarsson (v), Riksdagsledamot, Lund
Varför slår världens kristna dövörat
till när systrar och bröder i Israel och Palestina drabbas av etnisk
rensning? Det frågar sig Kairos Palestine,
en rörelse formad av kristna palestinier och kyrkoledarna i Jerusalem.
Och de har all anledning att känna sig svikna och besvikna när kyrkor
runtom i världen inte vågar kritisera staten Israels apartheidregim och
pågående etniska rensning av palestinier - kristna och muslimer.
Skälet till denna feghet är troligen risken för att bli stämplade som
antisemiter, anar Kairos Palestine, och så kan det vara. Det vill inte
mycket till för att staten Israel ska klistra den etiketten på någon
som står upp för FN, internationella lagar och humant beteende. Men
vad är det för kvalitet på kristen övertygelse och kristet mod om man i
en världsvid kyrka och ekumenisk rörelse inte öppet vågar försvara
sina systrar och bröder?
Ett flertal judiska organisationer i Israel och på
andra håll i världen vågar tala om Israels apartheidregim och
ifrågasätter den, noterar Kairos Palestine. Därmed framstår de kristna
världsvida kyrkorna och samfunden än mer som fega och som svikare.
I ett nödrop till påve Franciscus, hela den världsomspännande
ekumeniska rörelsen och Kyrkornas Världsråd uppmanar nu de kristna
palestinierna till handling: Gör motstånd mot den etniska rensningen i Östra Jerusalem.
I det mest akuta skedet handlar det om vräkning av cirka 195
palestinier och den är planerad till 2 maj, under den grekisk-ortodoxa
påsken. Det handlar om familjer som i generationer bott i Jerusalem,
många ända sedan Nakba 1948 då de fördrevs från sina hem. Nu ska de
återigen fördrivas och lämna plats åt ännu en illegal bosättning. De
har protesterat, men en israelisk domstol har valt sida och ställt sig
på bosättarnas.
Vräkningarna i Östra Jerusalem är tyvärr endast ett exempel
på vad palestinierna i Israel, på Västbanken och i Gaza tvingas utstå
som en följd av apartheidlagar och folkrättsbrott. Kairos Palestine
nämner en lång rad i sitt upprop och uttrycker sin besvikelse,
gränsande till förtvivlan, över att kyrkorna i världen genom åren inte
hörsamat en rad angelägna vädjanden om konkret och praktiskt agerande
för att få slut på Israels ockupation.
Det krävs ingen större inlevelseförmåga för att förstå deras känsla
av att vara övergivna när kristna systrar och bröder nonchalerar dem.
De uppmanar nu alla kristna världen över att påverka sina regeringar
att agera för att stoppa den etniska rensningen. Vad görs från kyrkligt
håll i Sverige?
Vänsterseger på Grönland stoppar gruvprojekt?
Den australiska gruvkoncernen Greenland Minerals planerar
att ta upp tre miljoner ton malm på Grönland för att utvinna sällsynta
jordartsmetaller samt uran.
Vänsterpartiet IA som vann valet varnar för att gruvbrytning skulle skada naturen i regionen. (TT-Ritzau.)
Vi konstaterar att det internationella kapitalet är angeläget att
roffa åt sig Grönlands naturtillgångar. Trump ville köpa landet av
Danmark och Kina försöker etablera sig där.
Det blir spännande att se om en ny vänsterregering kommer till stånd och vad den i så fall kan göra.
Från toppen till botten på 20 år
”I början av 1990-talet var den svenska skolan på topp rent
prestationsmässigt. Efter två decennier av målstyrning fick svenska
elever de sämsta resultaten någonsin.”
Det skriver Sydsvenskans kunniga skolexpert Emma Lejnse (8/4) i artikeln När målen blev det viktigaste försvann böcker och lärartid.
Artikeln går igenom konsekvenserna av kommunali-seringen och
införandet av marknadsskolan i början av 1990-talet. Den jämlika skola
som vi kämpat i ett halvt sekel för att genomföra raserades. Finland
behöll samma skolsystem och finsk skola är kvar på toppnivån.
Det handlar om avskaffandet av reglerna rörande skolledning,
lärarkompetens, skolhälsa, läromedel, bibliotek och vem som har
behörighet att driva en svensk skola.
En del av reglerna är på väg att återinföras efter krav från lärarfacken.
Men i valet mellan de två målen – godkända elever och en budget i
balans – är det tydligt vilket som rankas högst. ”För kommuner sparar
på skolan och privata ägare tar ut vinst, trots många obehöriga elever
på deras skolor.”
Marknadsskolan hotar valfriheten.
Miljöpartiet: Jakten på vinst slår hårt mot de idéburna friskolorna.
När vi har aktörer i skolsystemet som drivs av att tjäna så mycket
pengar som möjligt krävs mer kontroll och detaljerade regler.
Elevhälsa, skolbibliotek och läroböcker får stå tillbaka. Segregering
hotar valfrihet och mångfald. Aktörerna som har ekonomisk vinning som
mål måste ut ur ekvationen. Annika Hirvonen, skolpolitisk talesperson
(MP) och Karin Pleijel, Karin Thomasson, Markus Friberg och Richard A.
Åkesson, MP. (AB debatt 5/4)
Den palestinska jordens dag – Dagen för solidaritet med palestinierna och deras rätt att befria sitt hemland.
Arabiska vänstern uppmärksammar Palestinska jordens dag den 30 mars.
Vi kommer ha ett kulturevent med utställning av konst
och hantverk som vi ställer ut i fönstren på poeten på hörnet, på grund
av rådande restriktioner kommer vi inte ha öppen visning, besökare kan
titta utifrån.
Medverkande konstnärer: Yahya Ashmawi & Maha Kadoura
Var: Poeten på hörnet, Södra Förstadsgatan 65b
När: Utställningen pågår från den 30 mars kl. 17.00 till den 11 april kl.17.00.
Stoppa stölden av Palestina!
Den 30 mars högtidlighålls varje år den Palestinska
Jordens dag. Det var den 30 mars 1976 som protester mot den israeliska
ockupationen och landstölden i Palestina möttes av skarp eldgivning
från den israeliska armén. Sex obeväpnade demonstranter dödades,
omkring 100 skadades och över 300 arresterades av israelerna.
Sedan dess har ockupationen bara fortsatt, och
förvärrats. Idag bor närmare 700.000 israeler i så kallade bosättningar
på ockuperad palestinsk mark – och fler ansluter hela tiden. Varje dag
beslagtas mer mark, människor fördrivs och de som protesterar möts med
skarp ammunition. De senaste åren har minst 350 obeväpnade palestinier
dödats av militären, och över 30.000 skadats – många med livslånga
handikapp som följd.
Enligt FN:s övervakningsmission, OCHA, har rivningarna
och fördrivningarna på det ockuperade Västbanken ökat kraftigt de
senaste åren. Under 2020 revs 848 byggnader – en ökning med 36% från
året innan. 53 skolor, med 5.200 barn, står under rivningshot. Sedan
OCHA började sin registrering 2009 har omkring 7.400 rivningar ägt rum,
och över 11.000 människor fördrivits.
Under början av detta år har rivningstakten dessutom
ökat ytterligare. Fram till sista februari har 227 palestinskägda
strukturer rivits - varav 93 bekostade med utländskt bistånd - och 327
personer, varav omkring 200 barn, förlorat sina hem. En ökning med 185%
jämfört med förra året. Förstörelsen av bostadshus, solpaneler,
anläggningar för vatten- och sanitet och annat donerat av Sverige och
andra EU-länder har ökat med 450% utan några verkliga protester från
våra politiker. En del anser tvärtemot att det är lika bra att sluta
med bistånd till palestinierna eftersom allt ändå förstörs av Israel!
Stölden av Palestinas jord, fördrivningarna och
förstörelsen av egendom måste helt enkelt upphöra! Israel måste kalla
hem sin militär och sina bosättare, riva murar och stängsel och erkänna
Palestinas rätt att existera som stat i fred sida vid sida med Israel.
Det är märkligt att den svenska regeringen, EU och andra inte för länge
sedan satt ner foten och sagt att nu får det vara nog. Hur långt har
man tänkt att det skall få gå innan man agerar och genomför
verkningsfulla åtgärder för att få en ändring till stånd?
Gunnar Olofsson
Kapitalismen tvingar oss att konsumera
för att öka tillväxten - och den rikaste procentens vinst - på
bekostnad av våra liv och jordens resurser. Privata medier och
”influencers” driver en oavbruten propaganda för att göra alla till
konsumtionsberoende kunder. Konsumismen har blivit ett större hot än
coronan. Nova är den värsta sjukdomshärden i Lund.
Sedan Kina blev medlem av Världshandelsorganisa-tionen har
amerikanska och europeiska företag etablerar sig där för att utnyttja
den billiga arbetskraften och de luftförorenande energiresurserna till
att producera varor: elektronik, bilar, bildelar, kläder, skor, möbler
och insatsvaror.
Flera svenska företag, som Volvo och H&M, har flyttat
tillverkning till Kina. Det leder till beroende. H&M slutade köpa
produkter från Xinjiangregionen efter rapporter om tvångsarbete.
Följden blev att H&M stängdes av från flera handelsplattformar i
Kina. Sverige kritiserar Kina – och ökar samarbetet. Det liknar
Vietnam-epoken. Den gången handlade det om USA-imperialismen.
Kapitalismens tillväxtbegrepp leder till att man
medvetet minskar varornas livslängd för att tvinga fram ökad konsumtion.
En tvättmaskin som för några år sedan fungerade i tio år håller nu
bara i fem. Bilar tillverkas för att gå sönder och behöva repareras
efter kort tid. Lågavlönade arbetare tvingas till meningslöst arbete
och konsumenter till flera köp. Vinsten växer.
Den ekonomiska tillväxten förra året var 6 procent enligt Internationella valutafonden.
Volvo har gjort vinst och betalar ut bonus till sina aktieägare –
trots att pengarna bland annat kommer från coronastöd som bekostats av
skattebetalarna.
”Tillväxt är inget positivt. Tvärtom. Vi ville inte tillsätta någon tillväxtkommission.”
skrev Emma-Lina Johansson och Anders Skans, Vänsterpartiet Malmö, i
ett uttalande med anledning av att Malmö har beslutat inrätta en. (SDS
31/3)
”Malmös tillväxtkommission representerar det gamla, det förkastliga
konsumtionssamhället där miljö och arbetare utnyttjas och förstörs.
Kommissionen består av expertis på det gamla ohållbara, inte det gröna
och hållbart mänskliga.”
Sverige kan missa klimatmålet, enligt Naturvårdsverket och
Klimatpolitiska rådet. Hittills tror man sig uppnå en minskning av
utsläppen på 55 procent fram till 2045. Det räcker inte. För att
klimatmålet ska nås måste minskningen vara 85 procent.
Den kinesiska varuproduktionen är redan större än USA:s. Strömmen av varor till och från Kina bara växer.
För tre veckor sedan vållade mängden av väldiga
containerfartyg trängsel i de europeiska hamnarna Antwerpen, Rotterdam
och Hamburg. Lika igenproppade var USA:s Stilla havs-hamnar Los
Angeles, Portland och San Diego. Också New Yorks hamn var överfull.
Containerfrakternas priser steg, vilket bland annat drabbade till
exempel Ikea.
Man kan förstå att Kina härom året ville bygga en
strategiskt belägen hamn i Lysekil – vilket emellertid Sverige
avvisade. På många andra håll har kineserna haft framgång med sina
hamnplaner.
Sedan fastnade Ever Given, världens största
containerfartyg, i Suezkanalen. Total förstoppning drabbade
världshandelns tarmsystem. Innan skiten efter någon vecka lossnade hade
hundratals containerfartyg fastnat vid kanalens båda mynningar. Det
hade varit bättre om förstoppningen fortsatt.
I ledaren Hellre ful vindkraft än svåra översvämningar i Malmö (SDS 6/4) räknar skribenten upp de verkliga hoten mot människor och miljö:
Minst 31 miljoner människor tvingas fly till år 2050. I värsta fall
143 miljoner. Naturkatastrofer, minskad biologisk mångfald, sämre
skördar, ökad fattigdom, konkurrens om jordens resurser, krig och hot
mot demokratin.
Världens främsta arkitekturutmärkelse, Pritzker-priset, har i år tilldelats Anne Lacaton och Jean-Philippe Vassal i Paris. Mottot för deras verksamhet är, enligt The Guardian,
”Riv aldrig, ta aldrig bort något – lägg till, omforma och
återanvänd”. Vi gläds och tänker på LKF:s planer för sina hus på
Landsdomarevägen. Men först mer bakgrund.
I prismotiveringen står att Lacaton och Vassal ”speglar
arkitekturens demokratiska sida. Genom sitt förhållande till yrket och
sina utförda projekt har de visat på möjligheterna för en restaurerande
arkitektur som är högteknologisk, uppfinningsrik och ekologiskt
ansvarstagande, utan att för den sakens skull bli nostalgisk”. Deras
arkitektstudio är således inte känd för glittrande lyxbyggnader eller
science-fiction-inspirerade experiment. I stället har de gjort sig
berömda för ekonomiskt hållbara lösningar på svåra ombyggnadsproblem.
Vi har själva sett deras omformning av Palais de Tokyo, staden
Paris utställningslokal för samtidskonst, vilken förvånar rejält. Den
ursprungliga fasaden mot gatan och Seine är oförändrad, vilket inte är
så underligt eftersom den är anpassad till kringliggande byggnader och
funktioner. Men inomhus, där man förväntar sig vita väggar och vackert
belysta nyrenoverade rum, öppnar sig i stället en rå, öppen
fabriksmiljö i många plan. Arkitekterna har nämligen valt att frilägga
väggarnas bärande betong och behålla de omålade ytorna. Resultatet har
blivit en rymd som gör det möjligt att bygga upp unika ytor för varje
ny utställning, ofta i flera plan. Inte är det direkt vackert,
men inspirerande och mycket uppskattat. Återhållsam renovering har gett
nya friheter, inte bundit byggnaden vid gamla funktioner.
Tankarna bakom sättet de arbetar, sammanfattar Anne Lacaton i The Guardian
så här: ”Rivning är ett lätt beslut i det korta perspektivet. Det är
ett slöseri med mycket – ett slöseri med energi, ett slöseri med
material, och ett slöseri med historia. Dessutom för det med sig mycket
dåliga sociala effekter. För oss är det en våldshandling.”
De nu hyllade Lacaton och Vassal insisterar således på att
bygga prisvärt, hållbart och ekologiskt ansvarsfullt. De bär med sig
insikten om att det idag – när vi förstått att vårt traditionella
förhållningssätt till energi- och råvaruförbrukning måste
förändras – finns saker som man inte längre gör. Om projekt, som varit
rimliga för bara några år sedan, måste vi idag säga: Nej – så här gör
vi inte längre!
Tidigare har det ofta setts som rationellt och naturligt att
riva äldre byggnader för att ersätta dem med nyare, modernare, bättre.
Standarden för nyttjarna blir högre, driftskostnaderna lägre … Men så
fungerar inte rationaliteten längre. Nu måste man tänka bredare och
seriöst beakta det slöseri med resurser som rivande och nybyggande
innebär. Hänsyn måste tas till energiåtgången vid transporter av riv-
och byggmaterial, vid produktionen av betong och tegel. Lägg därtill
signalerna som ges: Är det så här vi vill visa hur vi ser på återbruk
och stadens historia? Är det inte i stället förbättring genom förädling
vi måste lära oss – och lära ut?
För oss som bor på Möllevången i Lund har dessa frågor
aktualiserats av LKF:s planer att riva sina tre huslängor längs
Landsdomarevägen och ersätta dem med nya byggnader. Planerna ligger
långt fram i tiden; byggnation är planerad till 2025 eller senare. Men
LKF har redan meddelat hyresgästerna att de måste flytta ut, och just
nu utreder kommunen nödvändiga planändringar. Häromdagen gick det runt
”gula västar” i området och mätte om några av de vackra körsbärsträden
längs cykelvägen måste offras.
Husen är byggda i två/tre plan och innehåller mindre hyreslägenheter. Tre huskroppar är rytmiskt placerade längs slänten till den bäck som en gång rann genom området. Idag är bäcken ersatt av en cykelväg som går från Monumentsparken till S:t Hans backar och vidare norrut. Husen är byggda i rött tegel med karaktäristiska takpannor och fönster i samstämmighet med de två omgivande radhusområdena längs Tinghögsvägen och Möllevångsvägen. Enhetlighet kombinerad med form- och funktionsvariation gör Möllevången till en av Lunds finaste arkitektoniska miljöer (området är planerat som en helhet och är ritat av C.-O. Klingspor). Tiden har varit snäll mot byggnaderna; radhusområdenas samfällighet ser till att endast stilenliga förändringar tillåts av dessa hus och även LKF:s längor är hittills relativt oförändrade.
Häri ligger naturligtvis en orsak till den nu uppkomna
situationen – de tre längorna är i behov av renovering. Kanske har LKF
inte underhållit dem på rätt sätt; om det vet vi inget. Men deras
drastiska förslag till total nybyggnation är naturligtvis fel – här
skall inte rivas.
Landsdomarevägen 3 och 5 från cykelvägen
Främst av principiella skäl: Så gör man inte längre! Bra
gamla byggnader skall ges nytt liv och förhöjt värde. De skall inte
rivas, fraktas bort, ersättas av ny betong, nytt tegel, ny metall –
producerat och levererat till stor energiåtgång.
Också av funktionella skäl: Självklart går det att
renovera dessa byggnader så att de fungerar väl i minst femtio år till.
Mindre hyreslägenheter för ungdomar och äldre kommer alltid att behövas
i Lund. LKF borde naturligtvis också undvika skammen att fördärva ett
av stadens vackraste områden. Förtätning av Lund är ett vettigt mål,
men skall göras med klokskap: på rätt plats och på rätt sätt. Så är,
till exempel, det näraliggande punkthuset på Möllevångsvägen ett
riktigt fint exempel på detta.
Lacaton och Vassal är kända för att inför ett stort
renoveringsprojekt i Bordeaux ha föreslagit: Gör ingenting – vad som
finns är bra; det behövs bara smärre förändringar! Sak samma tror vi
gäller för husen längs Landsdomarevägen.
Skulle det faktiskt finnas genuina svårigheter med
dessa hus, så finns det i vilket fall ingen anledning att ta till den
gamla våldsmetoden – att riva allt och sedan plonka dit några höga hus
som kunde stått var nånstans som helst. Istället borde LKF inspireras
av de prisbelönade arkitekternas motto: Riv aldrig, ta aldrig bort
något – lägg till, omforma och återanvänd! Vilket här kan tolkas som:
Lämna huskropparna med sina vackra fasader längs slänten, cykelvägen
och körsbärsträden oförändrade. Måste något göras, så fundera i stället
på att utöka boytorna och förbättra husens användning genom att
varsamt omforma de mindre spännande fasaderna längs Landsdomarevägen.
Varför inte göra detta till en planeringsuppgift för arkitektstudenter?
Många alternativ är här möjliga – men inte det oetiska våld som LKF nu
planerar för.
Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.
Nu förbereder sig änder, sothöns, viggar, skarvar, stora och små doppingar, svanar och gäss för våren. Snart kommer honorna simmande i spetsen för dussintals ungar. Bläsänderna flyger till arktiska vidder.
Pollenmolnen virvlar kring alarnas och hasselbuskarnas
hängen, videung glänser som bomull, knoppar på kastanj, bok, pil,
körsbär, äppleträd, hagtorn och fläder sväller, liksom på snåren av
nypon, björnbär, vinbär, krusbär och hallon.
Lärkor drillar på dagen och koltrastar i skymningen.
Snart kommer svalor, näktergalar och gökar. Duvor kuttrar och kråkor,
råkor, kajor och skator kraxar och skrattar medan de flaxar kring bona i
trädtopparna. Grodorna vaknar snart, njuter av solen i dammarnas klara
vatten, krälar över varandra i kväkande högar och i maj myllrar
grodynglen.
I onsdags var det trandag och på natten smög tranorna
in till barnen genom öppna fönster. Sedan var det våffeldags på
vårfrudagen. Snart kommer påsken med gädda och ägg.
Vintergäck och snödroppar har blommat en månad och nu
börjar de första grågröna nässlorna synas i fjolårsgräset. Dags för
nässelsoppan. Enstaka flugor och spindlar skymtar bland vissna
fjolårstistlar. Snart kommer humlor, bin och trollsländor.
Utgången av fullmäktigemötet den 18 november
blev som väntat. Reningsverket i Källby ska läggas ner. Då kommer det
renade vattnet sluta att rinna genom dammarna och flyta ut och dämpa
halten av kväve, fosfor och gifter i Höje å. Då kommer dammarna torka
på sommaren, fåglarna försvinna till andra vatten och hur går det med
grodorna?
Men förtvivla inte. Det dröjer. Dammarna kommer att
finnas kvar minst ett decennium. Det finns tid för kamp. Våra
vattenslukande toaletter kommer att utvecklas. Forskning och teknisk
utveckling pågår redan i alla de delar av världen som inte har råd att
spola så slösande som vi. Villkoren förändras snabbt. Se det som vår
del av den nödvändiga kampen för liv och miljö mot upphettning och
klimatkatastrof.
Den kampen är svårare på många ställen i världen, i
städer med förgiftad atmosfär, på arktiska isvidder, på tundror och i
öknar och hav; med kolbrytning, oljefyndigheter, gruvor, kalhyggen,
utfiskning och försurning.
Så njut av våren tillsammans med alla de varelser och
växter som vi delar jorden med , vandra eller cykla längs dammarna, med
barnvagnar och rollatorer, kikare och kameror, hundar och barn. Livet
segrar.
Nu har jag överklagat fullmäktigeordförande Mats Helmfrids, beslut att förhindra mej från fortsatt deltagande under fullmäktigemötet den 18 februari i år. Bakgrunden till ordförandens beslut var att jag tillfälligt förlorat internetuppkoppling till det digitala sammanträdet.
Vad jag vill uppnå med mitt
överklagande är framför allt att få utrett hur lagen ska tolkas. Kan en
ledamot verkligen anses ha avbrutit sin tjänstgöring vid
distanssammanträde på grund av ett kortvarigt tekniskt fel eller
bristande kapacitet i kommunens tekniska utrustning? Hur kan då en
ledamot som lämnar sammanträdesrummet och tar en halvtimmes kaffepaus
under pågående förhandling vid fysiska sammanträden, ändå anses delta i
sammanträdet? Kan en fullmäktigeordförandes avgörande om att en
ledamot avbrutit tjänstgöringen grundas på overifierad information från
okänd källa?
Som skäl för sitt beslut angav Helmfrid att han fått
meddelande om att jag inte kunde fullfölja sammanträdet på grund av
strömavbrott. Helmfrid medgav senare under sammanträde att detta
meddelande var felaktigt och att han inte visste varifrån meddelandet
kom. Under alla omständigheter kom meddelandet inte från mej.
Enligt kommunallagen kan en ledamot som ”har avbrutit
tjänstgöringen vid ett sammanträde på grund av något annat hinder än
jäv” inte återuppta tjänstgöringen under samma sammanträde. Men vad
innebär det egentligen att avbryta tjänstgöringen?
Sedan länge etablerad praxis i Lund är att ledamöter kan
lämna möteslokalen under pågående förhandlingar för t ex kaffepaus,
hämta en nypa frisk luft eller andra mer eller mindre trängande
göromål, utan att för den skull anses ha ”avbrutit tjänstgöringen”. I
dessa fall har ledamoten själv valt att lämna förhandlingarna. Lagens
paragraf är formulerad som att det bör tolkas som att det krävs en
aktiv handling eller aktivt ställningstagande från ledamoten för att
avbryta tjänstgöringen. Men i mitt fall skedde avbrottet helt utan egen
förskyllan. Och uppkopplingen var avbruten bara några få minuter.
Om det är lagenligt för en ledamot att vara frånvarande
från förhandlingarna för att flera gånger under ett sammanträde ta
rundligt tilltagna kaffepauser eller prata i telefon utan att bli
avpolletterad från mötet, men olagligt att komma tillbaka efter ett
kortare avbrott i internetuppkoppling är det något fel på lagen.
Ulf Nymark, Kommunfullmäktigeledamot (MP)
EU, ekonomisk politik, betyg i årskurs 4 och frågestund med försvarsministern
Den här veckan har riksdagen fattat
beslut om EU:s återhämtningsfond, där Sverige bidrar med 150 miljarder
kronor för att hjälpa EUs medlemsstater för att återhämta sig efter
pandemin. Vänsterpartiet (och Sverigedemokra-terna) röstade nej.
Beslutet innebär att Sveriges riksdag säger ja till att EU tar ett
stort steg mot en gemensam finanspolitik, och i det ingår möjligheten
att ta in skatt. Vänsterpartiet är självklart emot detta! Vi ville
också att återhämtningsfonden skulle bestå av pengar som lånas ut, inte
ges i bidrag. Läs Vänsterpartiets motion här.
Under veckan har Vänsterpartiet presenterat
vår ekonomiska politik på DN-debatt, och haft ett webbsänt seminarium
om just den ekonomiska politiken. Läs och lyssna gärna! DN-debatt och semiarium med rubriken “Nyliberalismen är död” här.
Vänsterpartiet deltog även i debatt i
Aktuellt om betyg i årskurs 4 (som Vänsterpartiet såklart är emot), där
Daniel Riazat, utbildningspolitisk talesperson debatterade mot
Liberalerna. Debatten är väl värd att se (man kan väl säga att
Vänsterpartiet vann den…) och finns här (25:45 in i sändningen) och läs vår motion om just detta här.
Idag, torsdag, har jag och min partikamrat
Håkan Svenneling, utrikespolitisk talesperson, varsin fråga till
försvarsministern på riksdagens frågestund. Jag frågade om hur
försvarsministern ser på kritiken mot beslutet att återetablera flera
nya regementen på orter där det idag inte finns någon militär
verksamhet och Håkan frågade om hur vårt samarbete med Storbritannien
påverkas av att landet utökar antalet kärnvapenstridsspetsar. Se frågorna och hör ministerns svar här (klicka på våra respektive namn):Hanna Gunnarsson (v) , Riksdagsledamot, Lund
Att försöka
följa nyhetsflödet är aldrig lätt men i pandemifallet är det
nästintill omöjligt. Det verkar för mig som om alla krav på logik och
begriplighet givits på båten. Nedan följer några exempel, den listan
kunde göras mycket längre. Fyll gärna på den själv.
Skolsituationen i Sverige
Sedan årsskiftet har det varit påbjuden distansundervisning i
gymnasieskolan. Sedan årsskiftet har smittspridningen minskat vecka
för vecka. Tyvärr bröts detta för två veckor sedan och idag annonserade
FMH att den ökar för tredje veckan i rad. Samma dag kallar regeringen
till presskonferens och meddelar att restriktionerna mot undervisning
på plats inte förlängs efter den siste mars. Jag kan inte hitta logiken
i det, kan någon annan?
Pandemi?
Sedan mer än ett år har vi kallat virussituationen för en
pandemi. Vad jag begriper innebär det att smittan är helt
gränsöverskridande. Ändå handlar dagens nyheter om att EU och Indien
vill att vaccin inte skall få passera dess gränser, åtminstone inte ut.
Gör en vaccindos större eller mindre nytta mot en pandemi om den
injiceras i en person här eller där? Jag kan inte hitta logiken i det,
kan någon annan?
Oron över de ovaccinerade
Snart är alla de som FHM så vackert kallar de ”sköraste”
vaccinerade. De som bor på särskilda boenden är klara och de med
hemtjänst är långt på väg. Ganska ofta kan man läsa krav på att alla
som jobbar med dessa grupper måste vaccineras eller avstängas från sina
jobb. Detta anses då viktigare än friheten att själv få bestämma vad
som sprutas in i dig. Vem är det dom skall smitta om nu vaccinet är så
bra som man säger? Jag kan inte hitta logiken i det, kan någon annan?
Eftersom jag är en inbiten lyssnare på
radioprogram-met Spanarna så har jag här de tre belägg som behövs för
att bekräfta en uppställd hypotes och därmed bekräfta en utsaga om
framtiden. Synd att jag inte hade nån sån från början. Vet inte om det
gills att formulera den efteråt men här kommer den i alla fall. Viruset
angriper hjärnans logikcentrum och det alldeles oavsett om man
smittats av det eller ej.
Den
franska situationen påminner läskigt mycket om den amerikanska. En
föråldrad konstitution. Ett tilltäppt politiskt system. En medborgerlig
känsla av vanmakt. En framväxande vilja till auktoritära lösningar.
Så avslutar Per Wirtén sin recension av Romaric Godins bok Klasskriget i Frankrike. (SDS 23/3). ”En seger för Marine Le Pen i presidentvalet 2022 kan innebära slutet för drömmen om frihet för hela EU”.
VB behandlade Godins bok för fyra veckor sedan under rubriken ”Staten och kapitalet” i nummer 6 den 26/2. Passa på att läsa om texten.
En skitig, skrämmande skildring av fransmännens upplevelse av vanmakt och hopplöshet får man i Michel Houellebecqs roman Serotonin, (pocket,
Bonniers). Huvudpersonen Florent-Claude Labrousse är rik, medelålders,
impotent, desperat, cynisk och dopad, en före detta tjänsteman i det
franska jordbruksdepartementet som har givit upp efter att förgäves ha
kämpat mot det industriella jordbruk som drivs fram av den globala
nyliberalismens hänsynslösa krafter.
Bokens slutskildring av en våldsam fransk jordbrukarrevolt som
krossas med massivt statligt våld är magnifik – och djupt tragisk.
Detta är verkligheten i det Frankrike som analyseras i Godins bok. En
av de bästa nutidsromanerna!
Marine Le Pen and Emmanuel Macron
I slutet på 90-talet trädde ett nytt
pensionssystem i kraft. Sverige fasade ut ATP:n till förmån för ett
avgiftsbaserat system. De som går i pension nu får sin
pensionsersättning beräknad helt enligt det nya systemet. När det
orange kuvertet visar den bistra sanningen gror kritiken mot systemet,
och det finns en genuin oro hos många ifall det kommer att gå att leva
på sin pension. Hur oroliga är egentligen svenskarna för sin pension?
Är man beredd att byta parti på grund av pensionsfrågan?
Katalys har låtit ta fram en Novus-undersökning som
visar att svenskarnas oro över pensionen är stor. Men inte bara det.
Mätningen visar också att pensionerna är en avgörande politisk fråga.
Stora väljargrupper uppger att det är stor chans att de skulle byta
till ett parti som presenterade ett pensionssystem som gav högre
pensioner för låg- och medelinkomsttagare. Ladda ner undersökningen för
att ta del av samtliga resultat.
Undersökningen är skriven av Lisa Gemmel vid Katalys
och är en del av Byggnads och Katalys gemensamma pensionsprojekt En pension att leva på.
Undersökningen lanserades med en artikel på DN-Debatt 25/3.
Allt fler källor på Internet både i Sverige och resten av världen göms idag bakom betalväggar. Guardian från England är ett lysande undantag från detta. En annan betydligt mindre men nycket bra källa till information om vad som händer i världen är webb-magasinet Om Värden. Ett magasin som innehåller både nyheter och fördjupande intervjuer/reportage. Styrkan ligger framförallt i den senare kategorin.
Om Omvärlden - OmVärlden (omvarlden.se)
Vill du läsa initierade och medryckande artiklar,
reportage och analyser om utveckling och globala frågor? Då ska du följa
OmVärlden – Sveriges ledande nätmagasin om globala frågor.
OmVärlden försöker hitta trådarna som binder samman
världen. Vi berättar om arbetet för en bättre värld. Om ekonomi,
politik och forskning. Om insatserna för att minska fattigdomen och
skapa utveckling.
OmVärlden görs av en oberoende redaktion med chefredaktören som ansvarig utgivare. OmVärlden ägs av Sida.
För innehållet i artiklarna svarar ansvarig utgivare och respektive
journalist och skribent. De åsikter som framförs ska inte ses som Sidas
eller Sveriges officiella ståndpunkter.
Prenumerera! - OmVärlden (omvarlden.se)
Vill du ha mer kunskap och de senaste nyheterna om globala utvecklingsfrågor? OmVärlden är Sveriges ledande nätmagasin om globala frågor. En digital prenumeration på OmVärlden är gratis och kommer raka vägen in i din inkorg!
Sedan 1990 styrs världen enligt ett
nyliberalt paradigm som utgår från avregleringar, fri konkurrens, vinst
och privat ägande. Paradigmet är på intet sätt nytt utan upprepar det
ekonomiska system som rådde vid 1900-talets början och då ledde till
första världskriget. Den annalkande klimatkatastrofen är ett större
hot.
”All olja, allt
kol, all gas måste bli kvar i jorden. Skövlingen av stora skogar måste
ersättas av nyplante-ring. Samtidigt ska en växande befolkning födas.
Tvingande globala bestämmelser kommer att erfordras och tunga
sank-tioner måste kunna riktas mot den som försöker springa ifrån den
gemensamma notan”, konstaterar Folke Tersman och Torbjörn Tännsjö i sin
nyut-komna debattbok Folk & vilja.
Som första parti har Vänsterpartiet börjat utforma ett nytt omfattande ekonomisk-politiskt program för att möta denna nya verklighet.
Nooshi Dadgostar, Ulla Hansson och Sandro Scocco presenterar några utgångspunkter i artikeln Ny ekonomisk politik krävs för Vänsterpartiet (DN Debatt 22/3).
De konstaterar att det nyliberala paradigmet internationellt lett
till ”fallande ersättningsnivåer i socialförsäkringssystemen, sänkta
skatter på kapital, aktier, fastigheter och på höga
inkomster.”
IMF som tidigare stött nyliberalismen tar nu avstånd från den och
uttalar: ”Vi kan inte gå tillbaka till gårdagens ekonomi med långsam
produktivitetstillväxt, stor ojämlikhet och förvärradklimatkris.”
OECD:s generalsekreterare begär en ny ekonomisk berättelse.
”Denna nya berättelse kräver en tillväxtmodell som bygger på rättvisa
löner, anständiga arbeten och förbättrad social dialog.” Den måste
också vara miljömässigt hållbar.
Sverige fortsätter att styras av gårdagens förlegade
ekonomiska principer. Det är dags för nystart, konstaterar
skribenterna och presenterar tre huvudpunkter.
1 En hållbar ekonomi förutsätter att staten kraftfullt agerar och reglerar. Den enorma utmaning klimatkrisen utgör förutsätter att statens roll att agera och reglera, och inte minst investera, ökar dramatiskt. Massiva investeringar krävs på en rad områden.
2 Kunskapslyft för höjd produktivitet och jämlikhet. Kunskap,
inte ojämlikhet, skapar utveckling. Sverige behöver kunskapslyft i
alla delar, från förskola till forskning och hela livet.
Kunskapstrappan måste vara öppen för alla.
3 Starka och trygga löntagare leder till rättvisa löner och anständiga jobb. Löntagarnas
förhandlingssituation har medvetet försvagats de sista trettio
åren vilket lett till ojämlikhet och otrygga jobb.
Man kan givetvis diskutera och ifrågasätta punkter i
den nya politisk-ekonomiska inriktning som föreslås, exempelvis
begreppet ökad produktivitet i ett globalt läge som kräver minskad
konsumtion. Det är just en sådan diskussion som nu inleds, inte bara
inom V.
Det som sker i regioner och kommuner måste omprövas på samma sätt.
Lokala beslut och initiativ är avgörande, exempelvis när det gäller
bostäder, bilism, järnvägar och flygplatser. Och reningsverk.
Inte minst gäller det skolan som försvagats och segregerats när
privat vinst och sekretess överordnats kunskaper och jämlikhet.
Skolminister Anna Ekström vill ha en offentlighetsprincip för de fria
skolorna och en skolpeng som är rättvist konstruerad, samt statliga
satsningar i eftersatta områden.
Se presentationen på Facebook »
Vänsterpartiets nya ekonomiska politik
innebär betydande reformer under rådande kapitalistiska förutsättningar
– vi lever i en global kapitalism där Kina är på väg att bli den
starkaste agenten - men på sikt måste kapitalismen överges och ersättas
av den ”sociala demokrati” som allt fler samhällsanalytiker
förespråkar, och som kanske är mest genomtänkt gestaltad och
analyserad i Martin Hägglunds Vårt enda liv.
M och KD förlorar, SD och V vinner.
Var SD:s nya stöd kommer ifrån är lätt att förstå.
Men V då?
Varje fredag kl 12-14 samlas vi för
klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital
strejk. Från och med fredag den 20 nov och framåt kan vi bara vara
åtta personer närvarande.
Snabbtåg som kör i 400 km i timmen planeras mellan Göteborg och Oslo med trafikstart 2028.
Sträckan är 28,5 mil och ska klaras på en timme. Tågen
ska gå på upphöjda landbroar. Kostnaden blir 100 miljarder, som ska
upplånas i Europeiska investerings-banken. Det är inte staten som
bygger utan kommuner i Bohuslän och södra Norge, som har tröttnat på
att vänta på regeringarna.
Europadomstolen för mänskliga rättigheter har beslutat att ta upp en stämning mot Sverige för att bryta mot Europakonventionens artiklar om att var och en har rätt till liv och en hållbar framtid. Genom att släppa ut för mycket växthusgaser utsätter Sverige barn och ungdomar för värmeböljor, torka och brandkatastrofer.
Stämningsansökan är inte riktad bara mot Sverige utan mot 33 av
Europarådets 37 medlemsstater. Bakom ansökan står portugisiska ungdomar
och barn med stöd av Global Legal Action Network.
Europadomstolen hanterar ärendet med hög prioritet och kräver att
de länder som omfattas av stämningsansökan redovisar hur deras
klimatarbete förhåller sig till Parisavtalet senast den 27 maj.
Norge öppnade 2019 det gigantiska Johan Sverdrup-oljefältet som ska producera råolja till 2070.
Bakom beslutet står Arbeiderpartiet, Höyre, Senterpartiet
och Fremskrittspartiet. I februari i år meddelade norska Equinor,
tidigare Statoil, att det hittat nya oljefält. Den norska regeringen
har delat ut 61 nya tillstånd för att söka efter olja.
Bill Gates har gett ut en bok med titeln Så undviker vi klimatkatastrofen. Bonniers förlag. Bill Gates är världens näst rikaste man. Professor Stefan Gössling vid Lunds universitet har kartlagt världens rikaste personers flygvanor och utsläpp i studien Celebrities, air travel and social norms. Bill Gates var värst. Hans årliga utsläpp uppgår till 1600 ton.
Vi har nu, i över ett år, haft en
pandemi i vårt land och världen. Vi har nu hört många många gånger att
vi inte bör resa om inte det är ”nödvändigt”. Vi bör alla hålla avstånd
och inte samlas många människor på samma plats. Vårt kulturliv har
varit drastiskt beskuret och kulturarbetare har det väldigt svårt med
uppsägningar och frustration. Planerade livs-drömmar har ställts in,
gallerier har stängt, allt för att minska smittspridningen.
Sedan blev det sportlov, och tydligen är skidresor
något som anses ”nödvändigt” för de som har bokat dem och som alltid tar
en vecka skidsemester! Om skidsemester anses nödvändigt för människor i
samhället vill jag föreslå att samhället subventionerar alla som inte
normalt har råd till skidsemester så att de också varje år kan ta en
vecka på skidor. Varför inte? Är det nödvändigt så är det det för alla!
Jerusalems internationella flygplats, byggd under den brittiska
mandattiden på 1920-talet, var länge Palestinas andningshål mot
omvärlden - fram till att den israeliska ockupationsmakten, i samband
med det palestinska upproret år 2000, helt stängde verksamheten.
Området planeras nu i stället för nybyggnad av ytterligare bosättningar
för judiska israeler på beslagtagen palestinsk mark.
Projektet ”Greater Jerusalem” har länge legat på olika
israeliska regeringsbord och innebär att östra Jerusalem, ockuperat
sedan 1967 och annekterat sedan 1981 – men egentligen tänkt att vara
huvudstad i den palestinska staten – definitivt inordnas i det
israeliska koloniala projektet.
Östra Jerusalem innefattar idag 14 olika israeliska bosättningar,
med omkring 220.000 invånare, som kontrollerar 87% av marken. På
återstående 13% kan palestinierna teoretiskt bygga – men i praktiken är
det näst intill omöjligt. Av inlämnade ansökningar beviljas omkring
4%, väntetiden kan uppgå till 5-10 år och kostnaden för ett beviljat
bygglov uppgår till mellan 50.000 och 100.000 dollar (450.000 - 900.000
kronor) per enhet.
Den stängda flygplatsen planeras nu för byggande av 15.000
till 25.000 nya bostäder, och i kampanjer med löften om nya
shoppingcentra och utbyggd infrastruktur – bland annat en ny tunnel
under Qalandia checkpoint för snabbare passage för bosättare -
uppmuntras fler judiska israeler att söka sig bostad på de ockuperade
områdena. Hittills har runt 700.000 israeler anammat idén att bo på
ockuperad palestinsk mark.
Målsättningen med hela projektet är förstås en
”judifiering” av hela Palestina, ett omöjliggörande av en självständig
och livskraftig palestinsk stat vid sidan av Israel, och förvandlande
av den palestinska ursprungsbefolkningen till en billig
arbetskraftsreserv - utan egna medborgerliga eller demokratiska
rättigheter - inlåst och kontrollerad av israelisk militär bakom murar
och stängsel i en evig framtid. En vision som omvärlden i alla fall
hittills inte haft så mycket att invända mot.
Vecka 11
Vänsterpartiet fortsätter att driva
frågor som har med Corona-pandemin att göra på olika sätt. Idag lämnade
vi in ett så kallat utskottsinitiativ om att ta hårdare tag mot de
företag som trots att de har fått statligt stöd i pandemin har fortsatt
med utdelningar och vinster till ägarna. Det är såklart ett sätt att
missbruka systemet, de statliga stöden ska gå till att rädda jobben,
inte hamna i ägarnas fickor.
Vi fortsätter även att pressa regeringen vad gäller
sjukförsäkringen. Den är alltid aktuell, många svenskar blir
utförsäkrade trots att de fortfarande blir sjuka. Detta blir ännu mer
aktuellt nu när vi vet att många som varit allvarligt sjuka i covid är
sjuka länge. Vår partiledare Nooshi Dadgostar ställde just denna fråga
idag till statsministern på veckans frågestund. På samma frågestund
ställde Jens Holm en fråga om ett räddningspaket för järnvägen i och
med att flyget har fått 10 gånger så stort statsstöd under pandemin än
järnvägen. Se statsministerns frågestund här, klicka på Nooshis och Jens namn om ni inte vill lyssna på hela.
Den här veckan har jag själv varit med i
Studio Ett för att prata om högteknologiska vapen. Det är vi såklart
emot, och jag förde fram krav på nedrustning av denna typ av vapen och
att satsa på att möta de riktiga hoten mot vårt samhälle:
Klimatförändringen, pandemier, antibiotikaresistens och cyberattacker. Lyssna gärna.
Nu i helgen har Vänsterpartiet Skåne årskonferens. Jag
har skrivit en rapport om mitt arbete (det ska alla riksdagsledamöter
göra) och den kan ni läsa här.
Vecka 10
Arbetet rullar på i riksdagen,
aktiviteten är hög trots pandemin. Framförallt lämnar ledamöterna in
väldigt många interpellationer, frågor till ministrarna som besvaras i
kortare debatter mellan ministern och ledamoten. Mängden
interpellationer gör att kammaren är igång till sent på kvällarna vissa
dagar.
Jag har själv deltagit i en interpellationsdebatt idag med
partikamraten från Uppsala Ilona Szatmari Waldau om PFAS-utsläpp från
Försvarsmaktens flygplats Ärna i just Uppsala. Försvarsmakten är
skyldiga till en hel del förorenade områden på grund av övningar,
kvarlämnat material eller som i det här fallet, brandsläckningsskum.
Just skum för att släcka bränder är vanliga på flygplatser och inom
räddningstjänsten eftersom det släcker bränder snabbt och effektivt.
Men på grund av utsläppen av PFAS-ämnen arbetas det hårt för att minska
användandet av sådant skum, men det finns inte någon bra
ersättningsprodukt. Se interpellationsdebatten här.
Idag var vi tre vänsterpartister som ställde
frågor till ministrarna på torsdagens vanliga frågestund. Det blev en
fråga om regeringen tänker höja biståndet efter pandemin för att hjälpa
länder vars samhällen har drabbats väldigt hårt, en fråga om
lagstiftningen om investerarskyddet, som gör att bolag kan stämma
stater som exempelvis lagstiftar om att förbjuda miljöförstörande
verksamhet och en fråga från mig om slutförvaret av kärnbränsle från
kärnkraftverken och kopparkapslarna som ska användas. Se frågestunden här (klicka på vänsterpartisternas namn om ni inte vill höra hela).
I veckan har det såklart varit 8 mars, internationella kvinnodagen! Vår partiledare Nooshi Dadgostar höll ett väldigt fint tal som finns att lyssna på här.
På 8 mars höll Vänsterpartiet även en frågestund om pensionerna, se här.
Vi fortsätter arbeta med de viktiga frågor om
sjukförsäkringen, som är högaktuell i och med pandemin. Varje vecka
pressar vi regeringen och de andra partierna för att få förändringar i
de väldigt hårda reglerna som gör att sjuka har svårt att få ersättning
och tvingas tillbaka till jobbet för tidigt - eller till fattigdom för
de som inte kan arbeta.
Hanna Gunnarsson (v), Riksdagsledamot, Lund
Några läsare har frågat varifrån VB har hämtat påståendet, att Lunds kommun illegalt donerade mark till Å&R på 1930-talet. (Se förra veckans VB).
Källan är Sverker Oredssons Lunds historia – staden och omlandet. 3. Modern tid. Där tankar möts. Sid 123. ”År 1938 tog Lunds stadsfullmäktige beslutet att ge mark till Åkerlund
& Rausing. Beslutet togs under stort hemlighetsmakeri och innebar
att staden gav företaget en subvention i strid mot kommunallagarna.”
I en offentlig utredning om näringslivets lokalisering 1951 skrev
landshövding Arthur Thomsson: ”Då en av landets större industrier i
pappersbranschen skulle lokaliseras till Lund, fick bolaget utan
vederlag 30 000 kvadratmeter mark för industribyggnad och staden
förband sig att kostnadsfritt iordningställa vägar samt elektricitets-,
vatten- och avlopps-ledningar. Fri anslutning till av staden anordnat
anslutningsspår till SJ medgavs.”
Ingen överklagade emellertid detta illegala kommunala beslut.
Lund, som hade förvärvat marken från greve
Wachtmeister, byggde Källby reningsverk, grävde reningsdammar från
järnvägen till Värpinge, ordnade vatten, avlopp, el och industrispår
till järnvägen och presenterade det hela till Å&R för fritt bruk.
Var så god!
1939 invigdes lokalerna. 1951 var antalet anställda 800. En hållplats anlades för tillresande arbetskraft.
Vart den jordbrukande befolkningen i Källby försvann är oklart. I området bor ingen.
Lund har nu återköpt den donerade marken för att anlägga
Källby-staden. Man kan tycka att den åtminstone borde återlämnats
gratis.
Beslut om framtiden för Källby reningsverk tas i
torsdagens fullmäktige. M, L och C vill lägga ner Källby reningsverk och
pumpa Lunds kloakvatten till Sjölunda-verket. De genomdriver sannolikt
sin vilja och avvisar en ny återremiss. Men beslutet är inte
definitivt utan ska bekräftas nästa år.
Det röda strecket visar det skyddsavstånd på 400 meter
för bostäder som krävs runt ett reningsverk om det inte är täckt.
Eftersom Lund har planer på att expandera kraftigt kan det vara bättre
att denna attraktiva mark runt Källby används för bostäder, menar VA
Syds ledning. FOTO: VA SYD
Hur går det då med Källbystaden? Källby
reningsverk blir under alla förhållanden kvar i minst tio år till.
Industriområdet ligger till största delen öde, inhägnat bakom tre
meters taggtrådskrönt ståltrådsstängsel. Ägarkontrakten i det stora
koloniområdet norr om Maskinvägen är giltiga tio år till. Ska ingenting
börja hända förrän på 2030-talet?
Vi menar att man borde börja riva gamla lokaler på det 30 000
kvadratmeter stora Å&R-området snarast och ställa det i ordning för
bostadsbyggande.
I värsta fall är området förgiftat med toluen och andra gifter. På
1990-talet drev de stickande gaserna in i Klostergården. Somliga blev
sjuka. Föräldrar tog hem sina barn från dagiset vid Västanväg. Först
efter några års opinionsbildning minskade toluenutsläppen, men risken
finns marken är förgiftad. Noggrann kontroll och eventuell sanering
måste genomföras.
Så snart det är gjort borde man börja bygga utan att
invänta att reningsverksområdet och kolonierna eventuellt kan tas i
bruk.
Det som behövs är billiga hyreslägenheter i olika storlekar i höga hus för att spara grönområden och orörd natur.
Byggandet av Klostergården kan tjäna som exempel.
1961 gjorde man sig av med 1958 års stadsplan och antog en ny
genomarbetad och revolutionerande plan med 10 kringbyggda höghusgårdar,
skola, köpcentrum, ungdomsgård, kyrka och Robert Montans och Lars
Lundgrens stora park ”som måste räknas till sällsyntheterna” och som
blev möjlig tack vare de höga husen.
1962 började man bygga och 1966 var husen
inflyttningsklara. De är 55 år sedan, de boende trivs, många av de
första boende, nu mellan 75 och 95 år gamla, bor fortfarande kvar och
gymnastiserar utomhus på de vackra gårdarna. Allt eftersom de går bort
flyttar nya barnfamiljer in. Byggprocessen beskrivs i detalj av Tomas
Tägil i uppsatsen Klostergården – den modernaste stadsdelen i Föreningen Gamla Lunds årsbok 2017, som också innehåller flera andra artiklar om bostadsområdet. Läs!
Om vi vore lika kreativa och effektiva som
1960-talets arkitekter och byggherrar skulle vi börja bygga nästa år
och ha Å&R-området – som är hälften så stort som Klostergården –
färdigt för inflyttning till 2026, två år efter invigningen av
Klostergårdsstationen.
Korpfotbollsplanerna öster om järnvägen måste hållas
fria. Antalet ungdomar i Lunds skolor växer och har vuxit hela
millenniet. Inte heller vill vi ha en stor regional inomhusanläggning
där.
Nu börjar de gröna naturgräsplanerna fyllas av fotboll
och andra utomhusverksamheter. Ett par extra höghus inom
Å&R-området kan befria dem från klåfingrig bebyggelse.
Extra: Statlig utredning om regler för elrullbrädor
En statlig utredning, ”Utredning
behov av förenklade regler för eldrivna enpersonsfordon”, genomförd av
Transportstyrelsens lades i början av denna månad fram på regeringens
bord. Det handlar alltså om elrullbrädor, så kallade elsparkcyklar.
De förslag utredningen lägger fram syftar enligt
utredaren till ”att möjliggöra en utveckling mot trafiksäkrare,
hållbara och ändamålsenliga fordon” och att tydliggöra att
elrullbrädesförare ska följa trafikreglerna för cykel.
Utredningen innehåller egentligen endast fyra förslag.
Här nedan redovisas de, i den ordning utredaren lägger fram dem och med
mina kommentarer.
1. Slopad begränsning av motoreffekten på elrullbrädor.
Utredningen föreslår alltså att motoreffekten på
elrullbrädor i fortsättningen inte ska begränsas till nu gällande 250
watt. Tillåten toppfart ska dock även i fortsättningen vara 20 km/tim.
Motivet till detta är, att med ökad motoreffekt så kan
vikten öka och fordonen kan bli robustare och trafiksäkrare. För att
undvika att det blir alltför tunga fordon på grund av slopat tak vill
utredaren att det ska införas bestämmelser om maxvikt. Risken för att
elrullbrädorna trimmas och därmed nå väldigt höga hastigheter är
uppenbar. Detta påpekas också i utredningen, men denna risk avfärdas med
att det kan stävjas genom föreskrifter.
Egendomligt nog tycks utredaren anse att slopad maxeffekt är
den allra viktigaste förändringen eftersom detta förslag presenteras
först av alla i utredningen. Det framgår inte heller varför slopad
effekttak ska gälla enbart elrullbrädor, men inte elcyklar.
2. Slut att få köra elrullbräde på gångbana
Idag får elrullbrädor framföras på trottoarer och
gångbanor om maxhastigheten är 6 km/tim. Förslaget är att reglerna ska
ändras så att detta blir förbjudet, precis som det är för cyklar idag.
Motivet för detta förslag är uppenbart: det blir tydligt att
elrullbrädor fullt ut ska följa samma regler som cyklister och det blir
en tryggare trafikmiljö för fotgängare.
Hade utredningen inte föreslagit en ändring på denna punkt
hade det varit något av en sensation. Alltså: en bra och nödvändig, men
självklar, förändring.
Cykelpassage och övergångsställe
3. Cykelpassager ska tas bort – på sikt
För några år sedan infördes en märklig förändring i
Trafikförordningen. Begreppet ”cykelpassager” infördes. Det var
cykelöverfarterna som genomgick ett namnbyte. På en cykelpassage, dvs
före detta cykelöverfart, gäller att cyklister har väjningsplikt
gentemot korsande fordonstrafik, men när en cyklist väl är ute på
passagen ska korsande fordon väja. Alltså är cykelpassage ett tämligen
verkningslöst påhitt. Det innebär i stort sett bara att det inte är
tillåtet att köra på en cyklist som färdas på själva passagen.
När de gamla cykelöverfarterna således gjordes till
cykelpassager infördes i stället en ny typ av korsningspunkter mellan
cyklister och motorfordon.
Cykelöverfart-och-övergångsställe
Denna nya korsningspunkt fick överta beteckningen
”cykelöverfart”. Där gäller att fordon som korsar en cykelöverfart har
väjningsplikt gentemot cyklisten, alltså i princip samma typ av regler
som gäller för gående på övergångsställen. De nya cykelöverfarterna är
också markerade med ett särskilt vägmärke. Cykelpassager har inget
vägmärke, bara en markering i gatan med vita fyrkanter.
Denna förändring var och är totalt obegriplig. Inte
bara för att begreppet ”cykelöverfart” fick en helt ny innebörd, utan
att det fanns nu två typer av korsningspunkter med helt olika
regelverk. Det har varit totalt förvirrande både för cyklister och
bilister.
Nu föreslår utredningen att cykelpassager ska tas bort,
men först på sikt. Väghållarna ska få 7 år på sej att genomföra denna
förändring. Till att börja med föreslås möjligheterna att märka ut nya
cykelpassager att upphöra.
Självklart är det bra att det enbart finns ett enda
regelverk och en enda utformning för cyklister vid korsning med gata
eller bilväg. Men som jag ser det är det en alldeles för lång
omställningstid som föreslås. Motivet för den långa tidshorisonten är
att det innebär kostnader för väghållare att genomföra förändringen.
Men pengar saknas ju inte hos väghållarna, det märker en tydligt när
det gäller satsningar på bilinfrastruktur.
Sammanfattning
För elrullbrädesförare innebär utredningens förslag en
klar förbättring med avseende på möjligheten till större motoreffekt
och ökad trafiksäkerhet. Men denna ökade trafiksäkerhet kommer alltså
att ske på bekostnad av ökad olycksrisk för andra trafikantkategorier,
framför allt fotgängare och cyklister. Förbudet mot att cykla på
trottoar och gångbana kan synas vara en försämring för
elrullbrädesförarna, men många kommer nog ändå att nyttja trottoarerna.
För gångtrafikanter innebär förbudet en förbättring.
Förhoppningsvis kommer elrullbrädesåkande på trottoarerna att minska
något. Och de som fortsätter att köra där kommer att kunna hutas åt
och/eller trakasseras av fotgängarna.
För cyklister innebär förslaget en blandad kompott.
Borttagandet av cykelpassager är bra, men enbart om dessa fullt ut
ersätts med cykelöverfarter, vilket inte alls är givet. Hur som helst
kommer det att dröja innan den delen av förslaget blir verklighet.
Solklara vinnare blir bilisterna: deras placering överst i
trafikmaktordningen hotades i kanten av att cyklister fick cykla på
bilkörbanan, även om det fanns cykelbana. Nu föreslås en återställare
och bilismens intar på nytt en stabil topposition i
trafikmakt-ordningen.
(I regelverket heter för övrigt elrullbrädorna
”eldrivna enpersonsfordon utan tramp- eller vevanordning. Denna
beteckning visar alltså på att den i vardagslag använda beteckningen
”elsparkcykel är missvisande.)
VB tar ledigt nästa vecka för att fira våren och åren. Nästa nummer kommer alltså den 19 mars.
Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.
Evenemang av Miljöpartiet Lund
Onlineevenemang
Tisdag 16 mars 2021 kl. 18:00 – 20:00
Ska Lund investera i Nya Sjölunda
reningsverk i Malmö eller bygga ut nuvarande Källby reningsverk i Lund?
Experterna är inte eniga. Två sakkunniga från varsitt läger svarar:
Ulf Nyberg som länge har förespråkat Sjölunda-alternativet och Sven
Landelius som utrett Källby-alternativet. Nu får du möjlighet att lyssna
på Lundapanelen och skapa din egen uppfattning i frågan!
Lundapanelen blir en unik chans att bilda sig en uppfattning om det framtida VA-systemet i Lund
Panelen kommer att modereras av Karin Svensson Smith, och Jakob Wendt Ursing Miljöpartiet
Lundapanelen har ett ambitiöst två timmars program där
frågor om VA-prognoser, tidplaner, investeringar och VA-taxor kommer
att besvaras. Ulf Nyberg är Programägare på VA SYD och Sven Landelius
är en extern konsult som kommunen anlitat. Den sista kvarten kommer
panelen även att svara på så många av lyssnarnas frågor som möjligt.
Länk till videomötet läggs upp här! Alla är välkomna!
Läs mer på Facebook »
Pernelli Skipper, en dansk parlamentariker, håller en skylt som lyder Stoppa Vaccin Apartheid, en dag före sitt lands PM:s besök i Israel, i kritik mot Danmarks inköp av Covid-19 vaccin från ockupationsstaten som fortfarande ansvarar för att tillhandahålla vaccin till ockuperade palestinier.
Socialdemokratisk demonstration mot nazisterna
i Berlin 1930.Bild: Bundesarchiv
För första gången i svensk historia är delar av borgerligheten redo att öppna dörren till verklig makt för ett högerradikalt parti, måttligt ideologiskt reformerat sedan BSS-tiden och ännu så sent som i förra valet med minst sex före detta nazister på sina listor. Petter Larsson, ”Därför säger vänstern stopp”, SDS 4/3.
Nazismen uppstod i ett allmänt kulturklimat präglat av övermänniskotro, nationalism, rasism och kolonialism, framväxt under den industriella revolutionens och imperialismens tid.
Årets 8 mars kommer att firas med ett stort antal digitala arrangemang. De flesta kan hittas på Facebook, nedan finns några exempel på vad vänsterpartiet arrangerar.
Nooshi Dadgostar håller 8 mars-tal
Evenemang av Vänsterpartiet och Nooshi Dadgostar
Måndag 8 mars 2021 kl. 19:00
På den 8 mars, den internationella
kvinnodagen, firar vi vunna segrar och samlar gemensamt kraft för
kommande politiska strider.
Kl.19.00 håller Vänsterpartiets ordförande Nooshi Dadgostar tal.
Anmäl er här i Facebook-eventet för att få en notis om
sändningen och bjud gärna in era vänner. Förutom på Facebook kan man
också följa talet på Vänsterpartiets Youtubekanal och på
www.vansterpartiet.se.
Läs mer på Facebook »
Den första jämställda generationen - digital manifestation på 8 mars!
Evenemang av Vänsterpartiet Lund
Måndag 8 mars 2021 kl. 17:30
Det har gått över 100 år sedan vi
vann kampen om rösträtten, ändå ligger kvinnor miljontals kronor efter
männen i sammanlagd livsinkomst. Det är hög tid att sätta ner foten och
göra något åt saken. Vi vill att de barn som föds idag ska bli den
första jämställda generationen.
De barn som föds idag ska växa upp och bli de första
där deras kön inte avgör vad de tjänar, vilket jobb de har , hur deras
föräldraskap ser ut eller hur mycket de gör av hushållsarbetet.
Som en del av denna kamp bjuder Vänsterpartiet Lund och
Ung Vänster Lund in till digital manifestation på Internationella
kvinnodagen den 8 mars. Under manifestationen kommer vi även att bjudas
på musik från Röda kapellet.
Läs mer på Facebook »
8 mars 2021 - Feminism i välgång och kris
Evenemang av Vänsterpartiet Malmö
6 mar kl. 11:00 – 8 mar kl. 19:00
Feminism i välgång och kris
Internationell kvinno- och transkamp
6-8 mars – Ett helt digitalt arrangemang i dagarna tre.
Läs mer på Facebook »
Under veckan har vänsterpartisterna i riksdagen debatterat och beslutat om en rad olika saker. Ett litet axplock:
Skandalerna runt internationella adoptioner. De
senaste åren har det blivit mer och mer tydligt att många
internationella adoptioner till Sverige och andra länder inte har gått
rätt till. Barn har rövats bort och papper har förfalskats, vilket ju
betyder att barnen har utsatts för människohandel. Vänsterpartiet har
varit drivande i denna fråga och kräver att regeringen gör en
utredning. Se en interpellationsdebatt om frågan.
Betyg från årskurs 4. Som enda parti sa
Vänsterpartiet nej till betyg i årskurs 4. Regeringen och
samarbetspartierna C och L inför möjlighet till betyg från årskurs 4,
men det är inte ett tvång. Vänsterpartiet är ju mycket kritiska till
betyg och anser att detta är mer stressande än nyttigt för eleverna. Se
debatten i frågan här.
Vaccinationerna mot Covid-19. Vi fortsätter
pressa på regeringen när det gäller vaccinationerna, dels om
solidariteten med länder som inte har kunnat köpa in vaccin och dels
att regeringen ska vara tydligare mot läkemedelsbolagen för att få fram
mer vaccin. Se debatt angående EU:s solidaritet och vaccin till andra länder här, (klicka på Ilona Szatmari Waldaus namn) och en artikel från Sydsvenskan här.
Sjukförsäkringarna är ett fortsatt aktuellt ämne.
Det är en fråga som vi arbetar med ständigt, så att de som är sjuka
ska ha möjlighet att bli friska i lugn och ro, men extra mycket nu
under pandemin då många ju har blivit sjuka i Covid-19. Den senaste
debatten om sjukförsäkringarna finns här.
Regeringens strategi om Arktis har
beslutats. Vänsterpartiet har varit aktiva och lyfter både klimat och
miljö-frågorna för att skydda den känsliga miljön i Arktis och
säkerhetsfrågorna, för att inte militarisera Arktis. Se debatten här.
Hanna Gunnarsson (v) , Riksdagsledamot
Något parti borde föreslå det inför valet 2022
Marsmorgonen var dimmig och fuktig efter
februaris härliga sol- och frostmorgnar. Vi gick förbi det gamla
värmeverket och genom tunneln till Åkerlunds och Rausings väg, som vi
följde söderut.
Något som såg ut att kunna vara cementfundamentet till
Klostergårdsstationen skymtade bland kranar, grävmaskiner, traktorer,
arbetare i gula västar, schaktmassor och trästaplar.
Vi tänkte utforska den framtida Källbystadens kärna genom
att följa inhägnaden runt Å&R:s industriområde, det som Lunds
kommun illegalt donerade till förpackningsföretaget för 90 år sedan.
– Det där måste bort, sa Anna och pekade på den nästan 500
meter långa låga magasinsbyggnaden med sina lastramper och breda
parkeringsytor.
– Där kan ingen bo. Det får bli Källbys affärscentrum mitt
emot stationen. Butiker, service, frisersalonger, kaféer och
matställen, sa jag. Dom fungerar som en ljudbarriär mellan järnvägen
och själva bostäderna dom ska bygga.
Längst nere i hörnet mellan Åkerlunds och Rausings väg och
vägen mot Värpinge hade träd och björnbärssnår blivit bortröjda och en
kvadratisk tomt skapats. Kanske ett hörnhus i Källbystaden..
– Längre än hit får Källbystaden inte gå. Där ska det vara
träd och buskar sa Anna, samtidigt som vi svängde västerut mot Värpinge
och lämnade järnvägen bakom oss.
Jag har alltid föreställt mig att det
taggtrådskrönta ståltrådsstängslet följer vägen västerut, men det
visade sig att det viker av norrut längs de stora magasinsbyggnadernas
fasader.
Där låg en dunge med några träd och buskar som uppenbarligen
hade varit en väl dold boplats för hemlösa. Några tvättlinor och lite
skräp syntes bland de bruna lövhögarna. En gammal klocka med en sorts
dockskåp – böcker, fotogenlampa och andra uttryck för hemlängtan –
hängde i ett träd.
Bortom dungen bredde ett stort fält ut sig. I kanten
höll ett par breda rostande harvar på att sjunka in i den gyttjiga
marken. Antingen var de från 1930-talet eller möjligen 70-talet, då
fältet ännu odlades med timotej. Industriområdet var smalt här. Det
sträckte sig bara ett par hundra meter från Maskinvägen som är dess
norra gräns.
– Här kan dom bygga bostäder, ropade Anna. Höga hus i
täta trevliga kvarter med gamla lönnar och bokar och med dammarna
nedanför! Enkla, billiga hyresbostäder för vanliga mänskor, inte såna
där miljonärer. Och ändå nära centrum. Det är inte långt till
Trollebergsvägen och Folkets park och Polhemsskolan.
Vi närmade oss den yta där hundratals gula blänkande
bussar står parkerade. Sedan hoppade vi över en bäckravin med smutsigt
vatten och följde på avstånd stängslet söderut. Vid Å&R:s gamla
järnvägsvall hade det tydligen legat en trädgård. Äppleträd,
körsbärsträd och gamla valnötsträd fanns kvar.
Industriområdet upphör vid en dunge av gamla lövträd intill Pilelyckans små tegelvillor.
– Dom får dom inte ta bort, sa Anna. Varken träden eller husen.
Vi gick hemåt längs den ödsliga
Maskinvägen med kolonierna till vänster och de låga industribyggnaderna
till höger. En länga med gamla solkiga gardiner hängande bakom de
smutsiga rutorna verkade tom. Nej, ett fönster var upplyst. En person
skymtade bakom ett skrivbord.
Det var det första livstecknet i hela området, frånsett
en grupp chaufförer i gula västar som dansade coronadansen vid
infarten till bussparkeringen. Ytterligare ett par bussar mötte oss när
vi passerade den gamla vaktkuren där man tills härom året bevakade
vilka som släpptes in i området. Vi hade heller aldrig varit inne fast
vi bott i närheten i 50 år. Privat! Dött!
Sedan var vi tillbaka vid Å&R:s jättelika kontorsbyggnad. Att hyra, stod det.
– Det borde bli ett kulturhus. Museum eller konstverkstad eller studiecirklar eller skola, sa Anna.
Vi gick tillbaka genom tunneln till Klostergården.
De gröna fotbollsplanerna bredde ut sig. En grupp killar och tjejer kom
löpande ned mot Höje å. Vi hejade på två ivrigt diskuterande mammor
med barnvagnar. En stor hund sprang efter en gren som hans husse
kastade.
– Aktivitetsstråket! sa jag. Det får dom absolut inte
förstöra med något fritidsskrytbygge som många vill. Coronan har lärt
folk att leva utomhus genom att stänga gymmen och motionsmaskinerna.
– Nej, men dom kan gott sätta igång att bygga billiga
hyreslägenhet inom Å&R, sa Anna. I höga hus. Hoppas området inte
är giftigt. Varför kan inte nåt parti föreslå det inför valet 2022?
Ett sånt förslag skulle vi (och många andra) kunna tänka oss att rösta på.
Vi sa hej. Vi hade varit ute en timme och en kvart.