2021-05-13

Friday for Future alla fredagar

 

Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.          

Gångstigen stängd

 

Gångstigen under järnvägsbron mellan Klostergården och dammarna avstängd några dagar av säkerhetsskäl från och med torsdagen 12 maj.           

Näktergalen tillbaka vid Höje å

 

I pilarnas skugga söder om den långa dammen hörde vi för första gången en näktergal. Det var inte högsom-marens jublande galande utan ett första försök att finna tonläget, som när en sångare testar stämbanden inför ett framträdande. Strax därpå ljöd samma försökande toner längre bort ur ett hagtornsträds vita blomkaskad. En man som gick förbi sa: – Jag hörde en näktergal redan igår. Nu är dom här.

Netanyahu offrar israeliska och palestinska liv för att behålla makten av Gunnar Stensson

Palestinier som vräks från sina bostäder i östra Jerusalem, firandet av Jerusalems erövring av Jerusalem 1967, en högerextrem marsch genom östra Jerusalem och firandet av fastemånaden Ramadans slut med en högtid i al Aksa-moskén var konfliktpunkter som varje besinningsfull politiker, oavsett ideologi, skulle ha förutsett långt i förväg och försökt motverka.

          

Netanyahu förutsåg dem och underblåste dem för få att behålla regeringsmakten i Israel och undgå att släpas inför domstol för korruption och mutor.
   Han gav polisen fria händer på Jerusalems gator för att förvärra dem. Sedan han förlett Hamas att avlossa några raketer släppte han loss den israeliska krigsmakten, den starkaste i Mellanöstern, över Gaza och framträdde som israelisk patriot i Israels och världens massmedia.
   Vid en jämförelse framstår stormningen av Capitolium som ett spektakulärt spektakel utan följder.
   Under hela sin långa tid vid makten har han underblåst den palestinsk-israeliska konflikten, undergrävt Israels palestinska medborgares rättigheter och utvidgat de israeliska bosättarnas annektering av palestinska områden.
   På det sättet har han hållit konflikten vid liv och kunnat framträda som en sorts landsfader för Israels kortsiktigaste högerextremister och religiösa fanatiker.
   Han har fått stöd för sin politik av USA och lyckats knyta arabiska diktaturer som Saudiarabien till Israel.
   Hans agerande får konsekvenser inte bara i Mellanöstern utan i hela världen eftersom den palestinsk-israeliska konflikten har global spridning överallt där judar och palestinier är bosatta. De som kämpar för besinning och tolerans i Malmö och Lund får en svår prövotid.
   Tillsammans med sin kompanjon Donald Trump är Benjamin Netanyahu världens farligaste person just nu. Risken är att vi tvingas leva i skuggan av den konflikt han underblåser under lång tid.

Katastrofen är inte över - den pågår för fullt, just nu

 

Fördrivningen av och tvångsflykten för 750 000 palestinier år 1948 är för alltid.
   Katastrofen - Al Nakba för det palestinska folket. Minst 400 byar skövlades och människorna tvingades bort i samband med staten Israels bildande.
   Varje år uppmärksammas detta särskilt på Nakba-dagen, den 15 maj. Men i år är det inte enbart minnet från 1948 som väcker känslor. Just nu pågår fördrivning av palestinska familjer i Östra Jerusalem. Israeliska bosättarorganisationer har lyckats få en domstol att ge dem rätten till hus som varit hem åt palestinier i generationer. Bland annat ordnade FN-organet UNRWA bostäder i området Sheik Jarrah åt palestinska flyktingar på 1950-talet. Att palestinier nu tvingas ut ur sina hem för att ge plats åt bosättare är en fortsättning på den etniska rensning som Israel länge ägnat sig åt och har givetvis lett till protester och sammandrabbningar. Jerusalem kokar av ilska och frustration och läget är prekärt. En fortsatt katastrof.

Viktigt att veta är att Jerusalem enligt delningsplanen 1947 skulle vara en internationellt administrerad stad. Israel annekterade dock omedelbart Västra Jerusalem 1948 och ockuperade Östra Jerusalem 1967 för att sedan annektera den delen 1980 - en annektering som FN aldrig godkänt och som strider mot FN:s stadgar.
   Eftersom en ockupationsmakt inte har rätt att flytta sin egen befolkning till ockuperat område strider all bosättningsexpansion mot folkrätten (Genèvekonventionen 4:49), så även denna i Östra Jerusalem. Kritik mot Israels nuvarande agerande har kommit från FN-håll, men det har, som vanligt, stannat vid ord och bekymrade miner.
   Det måste till sanktioner mot Israel för att få stopp på de flagranta brotten mot FN-resolutioner och folkrätt. Sverige, EU och FN har ett stort ansvar och kan inte fortsätta att blunda. Katastrofen måste få ett slut!
Gunnar Neymark, Kerstin Dahlberg, Ingrid Frolov
Palestinagruppen i Hässleholm/Kristianstad
Colette Benyamine, Lars Linnersten , Ahmed al Kharroubi, Gert Andersson
Palestinagruppen i Lund


           

Fyra röster för jämlikhet

 ”Attendos ledning har uppenbart ljugit för de anhöriga, för allmänheten och politikerna om situationen på deras boende. De har hotat och försökt tysta en anhörig som larmat och gjort rätt.
   De har gjort det för att deras yttersta syfte aldrig handlat om vården utan om vinsten.”
   Daniel Suhonen, redaktör för Klass i Sverige, Aftonbladet 8/5

Med lov (lagen om valfrihetssystem) står vinstintresset i centrum, inte behovet. Och vård ska ges utifrån behov, inte utifrån det som lönar sig mest för företaget ifråga om attraktiva kunder eller plats för etablering.  Med lov försvinner också offentlig verksamhet till förmån för privata aktörer, men den finansieras av skattebetalarna.”
   Joakim Sandell, ordförande för S, Malmö och Joakim Sandell, kommunalråd (S) med ansvar för hälsa vård och omsorg. Sydsvenskan 10/5

”Förmögenhetsfördelningen är lika grotesk som i Sydafrika och USA.  I Sverige bor det 200 miljardärer. Deras förmögenhet motsvarar statens nettoförmögenhet plus hela det statliga pensionssystemet. Är inte det något att prata om?”
   Åsa Linderborg. AB 11/5.

”Att ta itu med den inhemska ojämlikheten må politiskt vara det rätta för dagen. Men att tackla stora, vidsträckta olikheter mellan olika länder är den verkliga nyckeln för att behålla geopolitisk stabilitet i det tjuguförsta årtiondet.”
   Kenneth Rogoff, tidigare chefekonom på Valutafonden, Sydsvenskan 9/5

Uttalande: Judar för israelisk-palestinsk fred

Våldet i den israelisk-palestinska konflikter har nu åter eskalerat. Israeliska övergrepp i form av husräkningar, rivningar, och våldsamma trakasserier från militär och väpnade civila aktivister är inget nytt, men på senare tid har situationen förvärrats främst i Östra Jerusalem. Palestinier har bemött dessa övergrepp med såväl fredligt som våldsamt motstånd. Med tiden har våldet spridit sig. Raketer och bombanfall som utväxlat mellan det blockerade Gaza och Israel har inneburit materiell förstörelse personskador på bägge sidor men betydligt mer omfattande på den palestinska sidan. Mot bakgrund av detta vill föreningen Judar för Israelisk Palestinsk fred (Jipf) gör följande uttalande
• Vi anser att det är den militärt helt överlägsna israeliska ockupations- och blockadpolitiken som driver konflikten i strid med såväl folkrätten som den internationell rätt. Under mer än 50 år har ockupationen bit för bit berövat palestinier rättssäkerhet, egendom, försörjning och framtidstro. En förkrossande majoritet av befolkningen på Västbanken Gazaremsan och Östra Jerusalem har levt hela sina vuxna liv under dessa omständigheter.
 • Det som nu sker i Sheikh Jarrah i Östra Jerusalem är ytterligare en offensiv i denna fördrivnings- och konfiskationsprocess. Motivet att delar av området ägdes av judiska familjer före 1948 saknar all juridisk, etisk och demokratisk legitimitet. Åtminstone å länge inte samma rättsprincip tillerkänns de vräkningshotade palestinska familjerna och hundratusentals andra palestinska familjer som sedan statens israels grundande fått se sin mark och egendom konfiskerad. En sådan rättslig asymmetri är att av mång argument för att den israeliska ockupationspolitiken uppfyller flera av kriterierna för folkrättsbrottet apartheid, så som det definieras i FN konventionen från 1973.
 • Med detta sagt anser vi att bombningar, raketbeskjutningar och annat våld riktat mot oskyldiga civila är förkastligt och inte kan legitimeras med några försvarsargument.
 • Internationella påtryckningar är avgörande för att vända denna utveckling. Svenska och europeiska politiker måst agera skyndsamt. Inte bara genom skarpa protester utan också i handling. Sveriges regering bör driva på för att att associationsavtalet mellan EU och Israel upphävs tills dess att Israel följer avtalets klausuler om mänskliga rättigheter och internationella konventioner.
 • För närvarande är vägen fram till en rättvis och hållbar fred lång, snårig och osäker. Ett första, och helt nödvändigt steg är dock att stå upp för folkrätt och rättssäkerhet för alla som lever mellan Medelhavet och Jordanfloden.
För judar för Israelisk palestinsk fred
Dror Feiler & Staffan Granér

Ojämlikhet – jämlikhet – ojämlikhet. Svensk skola under 100 år av Gunnar Stensson

Sverige hade i själva verket ett av de mest efterblivna utbildningssystemen i Europa, konstaterar Tage Erlander i sina memoarer. Men efter införandet av enhetsskolan 1962 blev svensk skola världsledande.

 


 

På 1990-talet kommunaliserades skolan, samtidigt som riskkapitalbolagen gjorde den till en lättmjölkad kassako. Pisa-chocken 2012 avslöjade att svensk skola hamnat i botten bland OECD-länderna. Därför var glädjen stor när Sverige närmade sig en mittenposition vid Pisa-mätningen 2015 och tycktes fortsätta uppgången 2018/19. Eller var det fusk?

I det då efterblivna svenska utbildningssystemet hamnade jag som sjuåring 1940. Jag trivdes i folkskolan men efter fjärde klass tvingades jag börja i Växjö högre allmänna läroverk. Läroverket var auktoritärt med uttalat nazistiska inslag åren omkring 1945. Jag vantrivdes. (Ta gärna del av den klassiska skolskildringen i filmen ”Hets”.)
 


 

Mina yngre syskon fick en helt annan skolgång tack vare enhetsskolan som i min hemkommun infördes redan i mitten av 1950-talet. När jag sökte min första lärartjänst 1961 var gymnasiet fortfarande ojämlikt. Där ville jag inte arbeta, så jag började som folkhögskolelärare i Axevalla. Jag fortsatte sex år i Framnäs utanför Piteå.
   Efter flytten till Lund 1969 fick jag en tjänst på Heleneholmsskolan, som var försöks- och demonstrationsskola för lärarhögskolan. Genom åren hade jag många begåvade lärarkandidater.
   Jag upplevde Heleneholmskolan som jämlik och utvecklande. Som klassföreståndare tog jag emot högstadieklasser från den intilliggande Munkhätteskolan och undervisade dem i årskurs 7, 8 och 9. Nästan alla valde att fortsätta på gymnasiet och jag fortsatte att undervisa dem tre år till.
   Sedan slogs systemet sönder. Regeringen skilde gymnasiet från grundskolan 1985. Flera av mina kollegor tvingades lämna Heleneholm. I fortsättningen var jag enbart gymnasielärare. 
   1989 blev jag skolpolitiker i Lund, först i skolnämnden som hade ansvar för alla Lunds skolor och något år senare i den nya utbildningsnämnden. Samma år medverkade jag i en stor lärardemonstration mot skolans kommunalisering. Svensk skola låg fortfarande i OECD-toppen och Lunds gymnasieskola i svensk topp när jag lämnade uppdraget som nämndsordförande 2006. Strax därpå infördes skolpengen i Lund och skolkoncernerna började vinstjakten. 2012 inträffade Pisa-chocken. Svensk skola hamnade i OECD-ländernas bottenskikt och Lund förlorade sin ledande position i Sverige. Svensk skola har åter blivit en av de sämsta och mest ojämlika i Europa, liksom på 1930-talet. Hur ska vi befria den från kapitalets vinstjakt och åter uppnå jämlikhet och kvalitet?

”Klass i Sverige”, den bok om ojämlikheten in Sverige som VB presenterade förra veckan, har flera avsnitt om svensk skola. Överskådligast är kapitlet ”Från jämlikhet till valfrihet i svensk skolpolitik” av Mattias Börjesson och Rune Romhed. Det beskriver kampen för en jämlik skola. Enhetsskolereformen utarbetades före andra världskriget men började inte genomföras förrän 1948 efter det att Skolkommissionen presenterat sitt huvudbetänkande. Motståndet var stort, inte minst från konservativa företrädare för läroverken, som konsekvent underskattade elever från landsbygd och arbetarklass. 1962 var enhetsskolan på plats. Efter några decennier av framgång – och borgerligt motstånd – tog nyliberala doktriner över omkring 1990. Skolans kommunalisering 1989 som socialdemokraterna genomförde med stöd av V, var det avgörande steget mot ojämlikhet. Sedan kom friskolebeslutet, skolpengen och marknadens inträngande i skolan.
   Kapitlet ger en dramatisk beskrivning av övergången från ett jämlikt till ett extremt nyliberalt skolsystem som bara införts i Sverige och general Pinochets Chile. Chile har senare avskaffat det. Vilka har modet och kraften att skapa en jämlik skola i Sverige?

Sverige höjde Pisa-resultatet 2018 genom att undanhålla 11,1 procent av de lågpresterande eleverna från mätningen. Även på skolorna förekom slarv som höjde resultaten. Fusk ger pengar. Riksrevisionens kritik handlade mest om bristande kommunikation mellan Skolverket och regeringen. Kritiken följdes upp av riksdagens borgerliga partier, men de krävde varken utbildningsminister Anna Ekströms avgång och eller förändringar av den destruktiva skolpolitiken. Debatten borde handlat om fusket med Sveriges resultat i Pisa-mätningen – och om den snabbt ökande segregationen i svensk skola. Den borde handlat om ojämlikheten i skolan.
   Utan jämlikhet ingen skolkvalitet. Utan jämlikhet ingen frihet, inga fria val, ingen demokrati.

Ska fullmäktige bli en tystare församling? av Ulf Nymark

Just i dagarna pågår en livlig diskussion om vad som kan och bör göras för att debatterna i kommunfullmäktige ska ta kortare tid, motioner komma fram snabbare till behandling och antalet bordläggningar av ärenden minska.

Det är utmärkt att diskussionen om mötesformerna hålls levande. Varför debatten blossar upp nu är inte helt solklart. Men en anledning skulle kunna vara att mötes- och arbetsformer försämrats under senare tid. Men är det så? Har debatterna blivit mera utdragna, fattas färre beslut och behandlas färre motioner, ger allt fler upp sitt ledamotskap och lämnar fullmäktige på grund av tråkiga och tungrodda mötesformer?

Fler beslut i fullmäktige nu
Det finns inte mycket som talar för det rent faktamässigt. En översiktlig jämförelse mellan situationen år 2016 och 2020 visar på att det under år 2020 behandlats betydligt fler motioner och lika många beslutsärenden än år 2016. Detta därtill på en från de andra tre åren under förra mandatperioden. Inte heller har flera ledamöter avsagt sig sitt fullmäktigeuppdrag under fjolåret, jämfört med år 2016 och fördelningen på avsägelserna mellan män och kvinnor är ungefärligen jämt fördelad.
   Ändå tycker sej uppenbarligen många ledamöter att det blivit segare debatter och trögare beslutsgångar i församlingen. Vad kan då detta bero på?
Jag tror att det kan bero på två väsentliga skillnader mellan 2020-21 och tidigare år.

Pandemins konsekvenser
Från mars månad i fjol och fram till och med oktober månad hölls vid varje fullmäktigesammanträden två tredjedelar av ledamöterna borta från fullmäktige på grund av pandemin, vilket kan ha lett till att många kände utanförskap. De hade på frivillig väg utestängt sej själva från delaktighet. Från och med november månad 2020 och än idag hålls sammanträdena på distans, med åtföljande bristande sociala kontakter och starkt reducerad fysisk rörlighet för ledamöterna under sammanträdets gång. Bildskärmsmöten gör det svårare för ledamöterna att sträcka på benen och ta en liten promenad eller att ta en kopp fika med partikamrater och motståndarkamrater.

Rekordartat antal motioner
Antalet motioner under beredning, alltså motioner där förvaltningarna och nämnderna håller på att ta fram underlag för fullmäktigebeslut är påfallande mycket jämfört med tidigare år. Fullmäktigeledamöterna har helt enkelt lämnat in motioner i en rekordartad nämnd. Under tidigare år har sisådär mellan 13 och 25 motioner befunnit sig i beredningskvarnen i april. I år är siffran 67 motioner. En så stor mängd motioner gör förstås att arbetsbördan för förvaltningarna ökar betydligt. Det finns alltså ett betydande antal motionärer som otåligt väntar på att deras motioner ska komma upp på dagordningen, vilket naturligtvis kan upplevas som en tröghet hos själva fullmäktige.


Stora debattbegränsningar föreslås
Varför uppehåller jag mej nu vid det här? Vad angår detta kommuninvånarna? Jo, det kommer nu fram förslag från ledamöter och partier om starka begränsningar både i tid och antal debattinlägg för lundabornas förtroendevalda. Ledamöternas lagstadgade möjligheter att yttra sej föreslås begränsas mer eller mindre kraftigt. Redan idag är tiden per debattinlägg begränsad till fem minuter och repliktiden till en minut. Men nu höjs alltså röster för ytterligare restriktioner.

Restriktioner i rättigheter och ökad mansdominans
Så funderar t ex det parti som kallar sej liberalt på att varje parti ska ges en begränsad tid att yttra sig och att antalet repliker också ska begränsas. Detta parti föreslår också att interpellationer och frågor ska förläggas på tid utanför fullmäktigemötena, vilket står i uppenbar strid med kommunallagen. Inom andra partier diskuteras en stark begräsning av möjligheterna för ledamöterna att yttra sig under sammanträdena.
   Alla begränsningar av talartid, antal inlägg osv är en inskränkning i ledamöternas rättigheter och ansvar som ledamöter, även om det sker genom överenskommelse mellan partierna. Ena annan konsekvens av föreslagna begränsningar är den debattid manliga ledamöter tar i anspråk i jämförelse med kvinnliga ledamöter ytterligare komma att öka.
   Men, återigen, hur berörs kommuninvånarna av detta?

Väljarnas granskningsmöjligheter beskärs
Fullmäktige är ju precis som framgår av namnet, lundabornas befullmäktigade ombud att fatta beslut i kommunala angelägenheter på lundabornas vägnar. Men demokratiskt fattade beslut är inte bara bom och pang! – klubban i bordet. Demokratiskt beslutsfattande är en process där såväl allsidig information som diskussion där olika åsikter bryts, stöts och nöts ska ingå innan ett beslut klubbas.
   Och fullmäktige är den demokratiska arena där alla invånare kan följa de förtroendevaldas diskussioner, deras argument och deras trofasthet i förhållande till vallöften och lokala partiprogram
   Begränsningar i fullmäktigeledamöternas möjligheter att yttra sig under sammanträdena är också i högsta grad en begränsning av lundabornas rätt till en öppen och genomskinlig politisk process, och även en begränsning i väljarnas möjligheter att på välinformerad grund utkräva ansvar i nästa val.
Ulf Nymark, fullmäktigeledamot (MP)

PS. Jag tror också att beslutsgången och debatterna i fullmäktige skulle kunna bli smidigare. Vad som skulle kunna göras, utan att kraftigt begränsa ledamöternas rättigheter, hoppas jag så småningom återkomma till. DS

2021-05-06

Friday for Future alla fredagar

  

Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.          

Hållbarhetsveckan i Lund 3–8 maj 2021

 

Två turer lördagen 8:e maj, klockan 11.00 och klockan 14.00. Längd ca 45-60 min.

Höjeådalen i södra Lund är något av en doldis vad det gäller naturområden. Följ med på en guidad tur för att uppleva detta tätortsnära naturområde i södra Lund. Höjeådalens intresseförening guidar i området och visar stigar, utsikts- och fikaställen och de bästa platserna för natur- och kulturupplevelser. Samtidigt ger vi svar på vilken betydelse området har ur ett hållbarhet- och klimatperspektiv. Vi vill även passa på att förklarar vilka förändringar som är planerade i området, och föreningens verksamhet för utvecklandet av Höjeådalen.
   Skicka anmälan till hojeadalen@gmail.com med namn och vilken tur du vill vara med på. När vi bekräftar din anmälan meddelar vi också var vi ska samlas.
   OBS! Vi följer folkhälsomyndighetens regler. Vid skrivandet av denna text är begränsningen för deltagare 8 personer/grupp. Först till kvarn!
Hemsida för Höjeådalen

Hästarnas sommar är här

 

De glänser bruna i gråvädret och är försiktigt sällskapliga. Människornas rörelsemönster i ådalen förändras. Somliga klättrar in i hagen på stegarna intill de låsta grindarna, men vandrare med barnvagnar, hundar, rollatorer och cyklar måste gå runt hagen. Svanar, änder och hägrar längs stränderna får mer ro.         

MP: Ta hem både kvinnor och barn

 

Vi tycker att Sverige ska acceptera kurdernas villkor så att barnen och mammorna tillsammans kan komma tillbaka till Sverige. Regeringen ska agera kraftfullt för att ta hem dem.
   När de väl är tillbaka i Sverige är det viktigt att rättsväsendet agerar.
   Rasmus Ling, rättspolitisk talesman för MP, intervjuad av Olle Lönnaeus, Sydsvenskan 6/5.
   Bland riksdagspartierna instämmer bara V.   

Om kvinnors ställning i världen av Ann Schlyter

World Economic Forum ger sedan fjorton år ut en årlig ”Global Gender Gap report” där man sammanställer statistik från hela världen om kvinnors ekonomiska ställning, utbildning, hälsa och levnadslängd samt politiskt deltagande.
   Skillnaden mellan män och kvinnor mäts i procent och är nu 68 %, en svag tillbakagång jämfört med förra året. Störst är skillnaden i politiskt deltagande. Det är en tillbakagång i många stora länder, medan framsteg görs i många mindre. Det är till exempel fler kvinnor i värden nu som är valda till parlamenten.
   I rankinglistan kommer Island (89 %), Finland, Norge, Nya Zeeland före kommer Sverige (82 %) som följs av Namibia och Rwanda. Danmark kommer först på tjugonionde plats (76 %). Sist på listan ligger de krigshärjade länderna Irak, Jemen och Afganistan.


Läs rapporten »

Ser man till framsteg (mer än 4 %) som har gjort toppas listan av Litauen, Serbien, Östtimor och Togo.  
Men totalt har jämställdheten gått tillbaka, kanske mycket beroende på Covid-19. Skillnaden som skulle ha utjämnats på 100 år med tidigare framstegstakt, kommer med prognoser baserade på denna rapport att ta 136 år.

Almstriden 50 år!

 

Den 12 maj firar vi att dåliga beslut kan ändras. Som att almarna skulle fällts för stora butiksutrymmen under jord.
   Vi firar en aktion som uttryckte åratals missnöje, med den brutala utvecklingen av Stockholm och dess city, där det revs enormt till förmån för en enformig, otrivsam kontorsmiljö, utan grönska och dränkt av biltrafik.

Läs mer på: Almsegern 50 år! (almarna.org)

Rapport från riksdagen av Hanna Gunnarsson

Sedan senast har det såklart först och främst varit första maj! För andra året i rad har vi varit tvungna att fira ett digitalt första maj, på grund av pandemin och smittspridningen. Det är såklart inte lika roligt som att demonstrera på gator och torg, men vi når iallafall ut med inspelade tal. Att fira första maj digitalt är såklart ett avbräck, många av våra medlemmar och sympatisörer har första maj som sin enda, eller en av få, politiska aktiviteter under året och vi vet att vi vanligtvis värvar många medlemmar på första maj.


Nooshi höll ett inspelat tal som finns här:          

Jag höll själv ett tal som finns att se på Vänsterpartiet Lunds facebooksida.

I samband med första maj presenterade vi en nyhet om att behovet av att satsa på utbildning för unga vuxna som har drabbats hårt av pandemin. Vi kallade det ett “superkomvux” för att stötta de som har fått gå delar av sin gymnasieutbildning på distans och behöver läsa upp betyg för att kunna gå vidare till utbildningar. Förslaget innehåller tillfälligt högre studiemedel, fria läromedel och mentorer. Utbildning är såklart en grundbult för ett bra samhälle och ett bra liv, och vi kan inte riskera att ungdomar får sämre utbildning på grund av pandemin. Läs mer här:

I måndags förra veckan inleddes stora rättegångar i Turkiet mot över 100 politiker från det prokurdiska vänsterpartiet HDP. Vänsterpartiet har ett nära samarbete med HDP och innan pandemin besökte vänsterpartistiska riksdagsledamöter liknande rättegångar för att visa stöd på plats i Turkiet. Det går ju inte att göra nu under pandemin, men vi uppmärksammar Turkiets attack mot oppositionen på olika sätt, genom frågor och interpellationer till utrikesministern och kampanjer på sociala medier. 

Den senaste tiden har mäns våld mot kvinnor uppmärksammats genom olika reportage i medierna. “Den farligaste platsen för en kvinna är hennes eget hem” brukar vara något som vi feminister säger för att visa på det våld som många kvinnor upplever i nära relationer, oftast just i hemmet. Att kvinnor vågar berätta i medier och i böcker är väldigt viktigt för att visa hur komplex en situation med misshandel och våld är, att det inte bara är att göra slut och sedan är det över. Bostadsbristen gör till exempel att det är svårt för en kvinna att få en ny bostad, vilket såklart är ett måste om hon ska kunna lämna en våldsam relation. Från Vänsterpartiets håll säger vi att det kan behövas vissa straffskärpningar, men framförallt måste vi arbeta förebyggande så att kvinnor vågar anmäla, får stöd att lämna en relation och känner sig trygga. Mörkertalet är stort och därför menar vi att höjda straff inte är lösningen, eftersom många fall av våld inte ens anmäls. Idag har det hållits en särskild debatt i riksdagen om just mäns våld mot kvinnor. Se den här:
Hanna Gunnarsson (v), riksdagsledamot, Lund

SD:s attack mot Polhemsskolans undervisning planerad provokation?

VB:s förra nummer kommenterade Hörby-politikern Johan Ohlins hot mot en lärare på Polhemsskolan som på en historielektion hade kritiserat Donald Trump för invasionen i Kapitolium.
   Vi konstaterade att SD-tidningen Samnytt i den följande mediedebatten publiceratbåde namn och bild på Johan Ohlins dotter och påstått att ”regeringen piskade upp hatet mot henne”.
   Mycket talar för att Johan Ohlin och dottern godkänt namnpubliceringen och att den ingick i en planerad politisk provokation.
   Johan Ohlins dotter framträdde i Sydsvenskan den 5 maj. Det visade sig att hon är politiskt aktiv både i Sverigedemokraterna och deras ungdomsförbund Ungsvenskarna.
   Beteckningen Ungsvenskarna har Sverigedemokraterna knyckt från en högerorganisation som på 1930-talet bekämpade rasism, nazism och intolerans, alltså motsatsen till allt som SD står för.
   Nu har Johan Ohlin anmält Polhemsskolans agerande till Skolinspektionen för att det ”fått konsekvenser för dotterns skolsituation”.
   Och det har det. Hon har blivit SD:s ledande aktivist bland Polhemsskolans elever. SD-provokationen har lyckats.
   Sverigedemokraternas attack mot lärare och undervisning i Polhemsskolan fortsätter. Det gäller att inte ge vika!


Läs mer i Skolledaren »
Läs mer i Skolvärlden »

Två planärenden av Gunnar Stensson

1. Lunds Cloaca Maxima?
Från det planerade pumphuset vid järnvägsbron över Höje å ska en elva kilometer lång kloaktunnel grävas under Flackarps åkrar och Alnarpsparkens lummiga ekar till Sjölunda reningsverk i Malmö. Det kommer att ta tid; tunneln beräknas bli klar först 2032.


Cloaka Maxima i Rom

Längs tunneln kommer Staffanstorps lägerliknande villamattor breda ut sig över åkerjorden. Villornas avlopp ansluts till flödet av exkrementer i Lunds Cloaca Maxima. Åkerjorden blir aldrig mer brukbar.
   De fågelrika dammarna längs ån kommer att tömmas på sitt klara vatten. Den artrika natur som växte fram i de lyckligtvis försummade markerna bakom Åkerlund & Rausing kommer att skövlas, på samma sätt som åkerjordarna och betesmarkerna i Källby skövlades på 1930-talet för att bereda plats för Källby reningsverk.
   Källby reningsverk som idag håller hög kvalitet och kan utvecklas för att tillgodose framtida krav på läkemedelsrening kommer att rivas för att bereda plats för bostäder.
   Det har en majoritet i Lunds kommunalfullmäktige bestående av Moderater, Liberaler, Socialdemokrater och Feministiskt initiativ nyligen beslutat.
   Ett flygblad från FörNyaLund påtalar beslutets negativa ekonomiska konsekvenser för Lund (kostnad 3 miljarder, en skuldsättning på 24 000 per Lundabo).
   Men vi som dagligen strövar i området oroar oss främst för beslutets negativa konsekvenser för dammarna, naturreservatet och den bördiga åkerjorden.
   Kommunfullmäktiges beslut går fortfarande att påverka. Det ska formellt bekräftas i höst och själva avtalet om Malmöalternativet ska inte undertecknas förrän i början av 2022.

2. Klosterkyrkan och kongresscentrum
Lunds kommun har gett oss tillfälle att välja mellan tre förslag om utformningen av en väldig kongressanläggning i kvarteret Häradshövdingen intill Klosterkyrkan. Byggnadsnämnden ska fatta ett inriktningsbeslut den 17 juni.
   Valets upplägg är lurigt. Den som röstar på något av förslagen kan samtidigt sägas ha röstat för Byggnadsnämndens ”inriktning”, nämligen att en stor kongressanläggning ska byggas på platsen. ARGT, Aktionsgruppen Rädda Tingshuset, ger oss chansen att rösta nej. Sista dagen att göra det är idag, samma dag som detta nummer av VB kommer ut.
   Tingshuset är nu inte så gammalt. Jag gillar visserligen byggnaden och har viss personlig anknytning. Heddaskolan har förlagt sin undervisning dit, och jag har barnbarn där.
   Klosterkyrkan är det unika byggnadsminne som hotas av utbyggnadsplanerna.
   Sankta Maria och Sankt Peters kloster invigdes på 1100-talet och den nuvarande kyrkan i gotisk stil uppfördes på 1300-talet.
   Att Lund placerade Klosterkyrkan utanför stadskärnan när man byggde järnvägen är den värsta planeringsskandalen. Gör inte en till! Gjorde man det med avsikt? Hade man fördomar på grund av kyrkans katolska bakgrund?
   Klostergatan borde givetvis sträcka sig från Lunds domkyrka fram till Klosterkyrkan. Hade spåren och stationen legat några kvarter längre västerut skulle Klosterkyrkan ha integrerats i Lunds centrum.
   Dessutom hade vi sluppit järnvägskröken vid Armaturfabriken som bromsar varje tanke på snabbtåg genom stan. Kan den undanröjas genom att snabbjärnvägen grävs ner? 


 

Som boende på Klostergården har jag ett direkt historiskt samband med Klosterkyrkan och dess jordinnehav. Så här ser sambandet ut:
   Sankt Peters Kloster var en rik och mäktig institution. Rikedomen bestod av jordegendomar, kvarnar och liknande som skänktes av högadeln i samband med dödsfall. Det omfattade 210 gårdar och fiskerättigheter i Öresund. Produkterna från klostrets egendomar insamlades i ett lager norr om klostret. Lagerbyggnaderna kallades Klostergården. En särskild abbot förvaltade Klostergårdens jordägor.
   Lund var en dansk stad och Danmarks kyrkliga centrum. När protestantismen infördes övertog danske kungen klostrets förmögenhet, alltså Klostergården. Vid ett tillfälle satte han Klostergården i pant hos Köpenhamns stad. Vid ett annat ägdes Klostergården av en borgare Hansen i Köpenhamn. De svensk-danska krigen slutade med svensk seger efter slaget vid Lund. Ägandet övertogs av en svensk general, greve Wachtmeister. Under alla dessa skiftningar förblev Klostergården en samlad förmögenhet. Kapitalet består, även när ägandet skiftar. I samband med skiftesreformerna på 1700-talet samlades de spridda gårdarna i ett stort jordinnehav vid Lund. Jordinnehavet behöll namnet: Klostergården. Wachtmeister sålde en del av Klostergården till Lund och Lund byggde stadsdelen Klostergården. De fyrkantiga gårdarna formgavs i klosterstil.
   Klosterkyrkans röda tegelväggar utgör en kontrast till den grå Domkyrkans släta stenmurar. Klostergatan är Lunds verkliga huvudstråk. Det viktiga är planera Lund så att Klosterkyrkan framhävs och synliggörs.

Tröskeln till apartheid passerad av Gunnar Olofsson

Den israeliska behandlingen av palestinier - både på de ockuperade områdena och inom själva Israel - har nu passerat en gräns då den måste kallas för apartheid. Det konstaterar den välkända människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) i en färsk rapport.


Läs hela rapporten »
 

Begreppet apartheid betecknade från början separationen och diskrimineringen av svarta och färgade medborgare av den rasistiska vita regimen i Sydafrika - men har senare kommit att innefatta även andra former av organiserat förtryck av en etnisk grupp riktat mot en annan. Således definierar “Konventionen mot Apartheid” (1973) brottet apartheid som “inhumana åtgärder utförda med syftet att etablera och bibehålla dominans av en rasmässig grupp av personer över en annan rasmässig grupp av personer och systematiskt förtrycka dem”. Den Internationella Brottmålsdomstolen i Haag (ICC) har en liknande definition.

Inhumana åtgärder innefattar bland annat fördrivning, beslagtagande av land, upprättande av separata reservat och ghetton samt förnekande av rätten att lämna och återvända till sitt land och rätten till en nationalitet. Saker som hela tiden drabbar palestinier under israelisk kontroll.

HRW pekar särskilt på 2018 års “Nationalstatslag” som förklarar Israel för ett land för exklusivt judisk utveckling, och nya judiska bosättningar som önskvärda. Inom det egentliga Israels gränser har 65-75% av den mark som tillhörde palestinier före Israels tillblivelse 1948 - då över 700.000 palestinier fördrevs - beslagtagits av den israeliska staten, liksom 40-60% av mark ägd av palestinier som blivit israeliska medborgare. Endast knappt 3% av marken i Israel kontrolleras idag av palestinier, och trångboddheten ökar hela tiden. Det finns blandad palestinsk-israelisk gemenskap, framför allt i städer som Jaffa, Haifa och Akka. Men i mer än 900 judiska samhällen hindrar lokala regler vem som helst från att flytta in - till exempel om man “saknar sionistiska visioner”.

I Negev i södra Israel har palestinska beduiner tvångsförflyttats till reservatliknande samhällen för att lämna plats för judiska nybyggare - enligt tidigare premiärministern och presidenten Shimon Peres “en strid för framtiden för det judiska folket”. Runt 10.000 av beduinernas bostäder raserades perioden 2013-2019. Och i Jerusalem, tilltänkt huvudstad för både judar och palestinier, pågår en intensiv judifiering för att uppnå demografisk övervikt 70/30, eller åtminstone 60/40, för den judiska folkgruppen.

På det ockuperade Västbanken har israeliska myndigheter, enligt den israeliska fredsrörelsen “Peace Now”, förklarat uppemot en fjärdedel av den oftast privatägda marken som “statlig mark” tillgänglig för alla möjliga israeliska projekt inklusive nya bosättningar. Området styrs med militärlagar som dock bara omfattar palestinierna – medan närmare 700.000 så kallade bosättare i olagliga israeliska bosättningar lyder under normala civila israeliska lagar.

Bosättarna har full tillgång till vatten och andra resurser, som palestinierna dyrt måste betala för, och kan på egna vägar – dit palestinier inte har tillträde - enkelt och bekvämt ta sig från bosättningarna in till själva Israel. Medan bosättarna rör sig fritt fastnar palestinierna hela tiden i över 600 militärposteringar och andra hinder, och tillåts inte alltid passera. Det framgångsrika israeliska vaccinationsprogrammet mot Covid-19 omfattar alla bosättare men inte palestinierna.

På 60% av Västbanken, som helt kontrolleras av Israel, tillåts i stort sett inget palestinskt byggande. Mindre än 1,5% av alla ansökningar om bygglov beviljas - ett antal 100 gånger mindre än alla de beslut om påtvingad rivning av palestinska strukturer som hela tiden beviljas. I gengäld påbörjades åren 2009-2020 enligt “Peace Now” byggandet av 23.696 nya enheter för israeliska judar på ockuperad palestinsk mark.

I Gaza har den israeliska blockaden resulterat i en humanitär katastrof. Endast så mycket varor som behövs för att invånarna skall överleva tillåts passera gränsen. Arbetslösheten är skyhög och 80% av invånarna beroende av nödhjälp. Området är utan elektricitet 12-20 timmar per dag och 96% av vattnet otjänligt att dricka. Människor tillåts inte lämna Gaza för till exempel medicinsk behandling på Västbanken eller utomlands, och knappt en enda Gazabo har hittills fått tillstånd att flytta till Västbanken. Tre israeliska militäroffensiver har kostat över 2.000 civila palestinier livet, och infrastrukturen är slagen i spillror.

När Israel 1967 annekterade Jerusalem infördes 1952 års “Lag om inträde i Israel”, som förvandlade palestinierna från invånare till “permanent boende” personer med beviljade tillstånd. Sedan dess har över 14.700 palestinier blivit av med sina tillstånd - speciellt om de lämnat Jerusalem en period för studier eller arbete - då de inte kunnat bevisa sin särskilda “anknytning” till staden.

1950 års “Lag om återvändande” garanterar vilken jude som helst från vilket land som helst, och utan nödvändigtvis någon anknytning till Israel, rätt att invandra till och bosätta sig i Israel, medan de palestinier som fördrevs 1948, och deras efterkommande, förnekas samma möjlighet - även om de planerat bosätta sig i det som nu är Palestina, och inte i Israel. Totalt har nästan 250.000 palestinier blivit av med sin rätt att återvända hem för att de varit borta “för länge”. Ansökningar om familjeåterförening avslås i princip alltid.

Men är då trots allt det här inte saker som är tillfälliga, och övergående, och kommer att rättas till i en kommande fredsuppgörelse? Nej, menar HRW. 1980 års “Drobles Plan” uppmanar till etablerandet av judiska bosättningar bland palestinierna för att “göra det svårt för palestinierna att skapa territoriell sammanhållning och politisk enhet” och “avlägsna varje spår av tvivel på våra planer att kontrollera Judeen och Samarien (Västbanken) för alltid”. Olika israeliska ledare har offentligt upprepat samma sak - från Levi Eshkols (Arbetarpartiet) uttalande 1977 om “bara en låtsasfri region för palestinier eftersom säkerhet och land vilar i israeliska händer” till nuvarande premiärminister Benjamin Netanyahus (högerpartiet Likud) sammanfattning att “israelisk militär och säkerhetsstyrkor kommer att fortsätta styra hela territoriet upp till Jordanfloden”.

Tröskeln till apartheid är för Israels del alltså passerad, och man planerar att fortsätta sitt systematiska förtryck av palestinierna för evigt. Enligt Human Rights Watch är det dag för omvärlden att ta till sig denna insikt, och se till att göra någonting åt situationen. De åtgärder HRW efterlyser är bland annat följande:
 • Eftersom Israels eget rättssystem ständigt misslyckas att komma till rätta med övergreppen måste Internationella Brottmålsdomstolens utredning av ockupationen fullt ut stödjas - och misstänkta förövare efterlysas och lagföras i de länder de kan tänkas komma att befinna sig
 • En särskild FN-kommitté bör skapas för att samla fakta och identifiera skyldiga till övergrepp, och en speciell envoyé utses för övervakning av brottet apartheid på global nivå
 • Världens stater uppmanas göra uttalanden mot Israels praktiserande av apartheid och förtryck, och se till att stoppa sina egna företag och andra från att genom handel och samarbeten bidra till övergreppen
 • Individuella sanktioner bör utfärdas, inklusive frysande av tillgångar tillhöriga de skyldiga, och samarbetet med Israel ses över och villkoras, inte minst inom militär- och säkerhetsområdet

“Det internationella samfundet har alltför länge förklarat bort och vänt ett blint öga åt den alltmer uppenbara verkligheten. Varje dag föds en person i Gaza in i ett utomhusfängelse, på Västbanken utan medborgerliga rättigheter, i Israel med lägre status enligt lag och i närliggande länder effektivt dömd till livslång flyktingstatus…” sammanfattar HRW. “Bara för att de är palestinier och inte judar”.

Frågan är nu vad den svenska regeringen , och EU, tänker göra åt detta? Att äntligen agera på något verkningsfullt sätt - eller begrava också denna rapport bland alla tidigare, och fortsätta som vanligt?

2021-04-29

Friday for Future alla fredagar

 

Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.          

Första maj 2021

 

 

Precis som förra året så blir årets firande helt digitalt. Sverige vidhåller att demonstrationer inte får något undantag från förbudet att samlas fler än 8 personer. Om detta kan man ha åsikter men så är det beslutat av regeringen.
   Både information och tal mm får alltså sökas på nätet, företrädesvis på Facebook.

Länk till vänsterpartiets event »

Länk till v-Lund event »
 


 

Årets första maj firas i en hel vecka!
Hur många av veckans aktiviteter deltar du i? I år börjar vi redan på söndagen den 25 april därefter kommer veckan att fyllas med en mängd aktiviteter anordnade av Vänsterpartiet Malmös olika utskott och grupper.
Årets paroll är ”Vi är människor, inte siffror – Solidaritet i välgång och kris!”.
Lyssna på digitala samtal, om marknadshyror, kvinnors arbetsvillkor inom vård och omsorg, om arbetslivet och antirasism.
Länk till v-Malmö event »

 

All info om andra 1 maj-aktiviteter finns på https://www.vansterpartiet.se/1maj2021/

Hållbarhetsveckan i Lund 3–8 maj 2021

 

En digital rundtur i Nobelparken 5 maj 2021 09:00
Ett av många program under veckan

Hållbarhetsveckan är ett årligt event i Lund där universitetet, Lunds kommun och andra intresserade fyller en vecka med aktiviteter kring hållbarhet! Det är en vecka med diskussion och aktion, allvarliga frågeställningar och hoppfulla framtidsvisioner.
   Årets hållbarhetsvecka består av digitala evenemang, utställningar utomhus, workshops och guidade turer. Välkommen!

”Klass i Sverige” av Gunnar Stensson

Samhällsomvälvningar går långsamt. Kapitalismen utvecklades under århundraden i städerna innan den tog över efter feodalismen. Då betydde det ökad frihet.
    Men ett kapitalistiskt samhälle där den rikaste hundradelen äger hälften av förmögenheten och har makten över produktionsmedlen kränker på många sätt friheten. Under 2000-talet har ojämlikheten i Sverige ökat så att de rikas makt nu är lika stor som i början av 1800-talet.
   Tillgång till vad som behövs för att leva, deltagande i beslut som påverkar ens liv och ett jämlikt och rättvist samhälle är rättigheter som tillhör alla människor. När de rättigheterna tillgodoses råder social demokrati.
   Kampen mot kapitalism förs på alla samhällsplan av allt fler människor i olika samhällsställning i en mångfald former, överallt. Sakta undergräver socialismen kapitalismen. Klimatkampen påskyndar utvecklingen eftersom den kräver snabb ekonomisk omställning, en starkare stat och solidariskt internationellt samarbete. Vi står kanske inför en vändpunkt.
 


 

Ungefär så tänker många av vår tids ledande samhällsvetare. Och sådana tankar ligger till grund för Klass i Sverige. Ojämlikheten, makten och politiken i det 21.a århundradet, redigerad av Daniel Suhonen, Göran Therborn och Jesper Weithz, Arkiv förlag, Lund 2021, utgiven av den socialdemokratiska tankesmedjan Katalys. Boken ligger till grund för en ”bokcirkel i mastodontformat” som Vänsterpartiet tillsammans med ABF genomför i digital form.
   Jag är övertygad om att det skulle vara mycket värdefullt att genomföra normala studiecirklar eller seminarier med grupper av vänner som är fysiskt närvarande och kan dela sina kunskaper och åsikter. Grupperna kunde bestå av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister men också av politiskt helt fristående människor. Och förstås av politiska motståndare.

Den omfattande boken (750 sidor) ger detaljerad kunskap om historia, samhällsförhållanden, ekonomisk och politisk utveckling under 2000-talet ur ett klassperspektiv. Ett tjugotal ledande samhällsvetare och forskare medverkar i omfattande kapitel med rubriker som ”Klass i siffror”, ”Klassamhället och politiken”, ”Klass och hälsa”, ”Skola för lönsamhet” och ”Kapitalmakten i det 21 århundradet.” 
   Det är avancerade texter, varför studiecirkeln är en lämplig form, men man kan naturligtvis läsa dem ensam.  ”Klass i Sverige” kan också användas som en uppslagsbok där man finner siffror, fakta och diagram för att belysa olika sammanhang.
   Bokens teoretiska bakgrund kan man tillgodogöra sig genom att läsa ”Antikapitalism. Strategier och möjligheter i det tjugoförsta århundradet” av Erik Olin Wright, utgiven av förlaget Daidalos.
   Wright är en ledande nymarxist och kapitlet ”I väntan på klasspolitik” av Hampus Andersson bygger på Wrights klassanalys.  ”Antikapitalism” omfattar bara 220 sidor och saknar naturligtvis det massiva, specifikt svenska materialet i ”Klass i Sverige”. ”Antikapitalism” kan läsas som ett manifest för vår tid. Jag presenterade boken i VB för några månader sedan.

Lunds miljöredovisning: Inte ens hälften av målen har uppnåtts av Ulf Nymark

Torsdagskvällen i denna vecka använder kommunfull-mäktige bland annat till att ta ställning till Lunds kommuns årsredovisning för år 2020.  I den ingår en separat miljöredovisning, som utgår från målen och delmålen i Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling, den s k LundaEko. År 2020 är för övrigt målåret för LundaEko.
 


 

Åtgärder retroaktivt ej möjligt
LundaEko har sammanlagt 38 delmål, som är fördelade på 8 olika ”prioriterade områden”. Av redovisningen framgår att enbart 16 delmål, alltså mindre än hälften av delmålen, klarats av under programperioden. 16 delmål har uppnåtts, medan 9 delmål är ”delvis” uppnådda, ”men det skulle krävas ytterligare åtgärder för att nå målet” Detta sista är lite märkligt – nya åtgärder kan ju inte sättas in retroaktivt, målåret är ju just 2020 och egentligen har alltså målet inte nåtts. Undantaget är målet för utsläpp av växthusgaser, där målåret är 2030. (Mer om detta mål nedan!) Alltså har 21 delmål inte klarats av.

På vissa områden har (nästan) inget klarats av
När det gäller de mål som redovisas som avklarade ska en lägga märke till att flera av dem är av typen ”öka” eller ”minska” utan att något mått eller preciserat värde angivits. Sådana mål säjer ju ingenting om i vilken utsträckning miljön påverkats positivt. Värstingar i klassen när det gäller icke uppnådda delmål är de prioriterade områden ”Hållbar konsumtion” och ”Friskt vatten och frisk luft”. Det förstnämnda prioriterade området har 7 delmål, varav endast ett har klarats av; det sistnämnda området har 4 delmål – inget av dem har klarats av!

Trafiken och jordbruket minskar inte utsläppen

För utsläppen av växthusgaser i kommunen är bedömningen att målet 80 procent minskning, fram till 2030 ska kunna nås, om ytterligare åtgärder vidtas. Hittills har den årliga minskningen varit 7 procent enligt redovisningen. Klimatpolitiska rådet bedömer dock att minskningen är endast 4-5 procent per år i genomsnitt sedan 2014. Kommunens miljöredovisning konstaterar att "det är den lätta delen av arbetet som gjorts. Utsläppsminskningar för att nå målen till 2030 och 2050 måste framöver till stor del göras i trafiken och i viss mån i jordbruket”. Trafiken och jordbrukets andel av den hittills gjorda minskningen är nämligen försumbar. I allt väsentligt är det tack vare Kraftringens utfasning av fossila bränslen i fjärrvärmen som ligger bakom minskningen av utsläppen.

Kraftåtgärder fordras
Det fordras kraftåtgärder för att nå målet år 2030. Lunds klimatpolitiska råd har kommit fram till att den årliga minskningstakten måste öka. Frågan är om en majoritet av Lunds partier är beredda att vidta de kännbara åtgärder som fordras inom trafik och jordbruk. Det är ju den heliga Bilen som berörs och när det gäller jordbruk saknar kommunen i stort sett rådighet över den privatägda jordbruksmarken. En sak är klar: det nuvarande styret, om det tillåts fortsätta ytterligare en eller flera mandatperioden, kommer inte att vilja sätta in de åtgärder som behövs. ”Efter oss syndafloden”, är kvintettens outtalade motto inom klimatområdet. Och när det gäller nivån på utsläpp av växthusgaser är risken uppenbar att det bokstavligen blir en syndaflod.

Klass och skola av Gunnar Stensson

Några dagsaktuella notiser
”A wolf at the schoolhouse door” av utbildningshistorikern Jack Schneider och Jennifer Berkshire analyserar USA- högerns politik för att överta skolan. Där den har lyckats ledde det till att elevernas kunskaper blev sämre, skolpengarna gick till vinster och skolkoncernerna blev större. Utvecklingen liknar den i Sverige, även om det blev värst här. ”Den svenska skolan har förlorat sig själ”, som Andreas Schleicher, OECD:s utbildningschef uttryckte det. Högerns kamp för segregation mellan bra och dåliga skolor fortsätter. Nedan några aktuella exempel.
 


 

Den 13 januari skrev SD-politikern Johan Ohlin, kommunfullmäktiges ordförande i Hörby, till Polhemsskolans rektor Torbjörn Hanö efter att ha avlyssnat läraren Fredrik Claussons historieföreläsning som var kritisk mot Donald Trumps försök till statskupp, att han i fortsättningen ska kontrollera att undervisningen är korrekt. SD-politikern förklarade att han ska dokumentera vidare undervisning och återkomma vid behov.
   SD eftersträvar posten som skolminister i den regering de hoppas bilda tillsammans med M, L och KD.
   Peder Kadhammar berättar i Aftonbladet den 28/4 vad som sedan hände. SD-tidningen Samnytt framställer Johan Ohlin som offer. Vänsterdebattörer rasade mot honom. Nästa dag publicerade Samnytt namn och bild på dottern: Regeringen piskade upp hatet mot (dotterns namn) och familj. Nu får tonåringen hotfulla brev hem.
   Johan Ohlin får stöd av likasinnade: Äntligen en riktig Führer i Hörby!

Klostergårdsskolan har drabbats av Internationella Engelska skolans rekrytering av fjärdeklassare. Eleverna segregeras. De med bäst förutsättningar lockas till Engelska skolan och de som på olika sätt har sämre förutsättningar blir kvar. Samtidigt minskar skolpengen med antalet elever. Lärarna blir färre. Två klasser måste slås tillsammans till en, som då blev större. Klostergårdsskolans goda rykte försvagades och Engelska skolan håvade in skolpengarna. Segregation och kvalitetsförlust. De svaga drabbas.


Fritt sök kommer upp i dagens kommunfullmäktige. Vänsterpartiet lämnade för ett par år sedan in en motion som krävde att Fritt sök skulle omprövas. Fritt sök har lett till segregation, i hela Skåne. De största skolkommunerna Lund, Helsingborg, Malmö och Kristiansstad har gynnats. Små gymnasieskolor som den i Eslöv har drabbats. Programutbudet har utarmats. Även Lund har drabbats. Lundaelever med godkända betyg har segregerats från sina kamrater och tvingats resa till Malmö och Helsingborg. Givetvis drabbas också kommuner utan gymnasier som Hörby. Gymnasisterna därifrån tvingas till längre resor. Samtidigt har kvaliteten på Lunds gymnasieskolor sjunkit sedan 2008.
   Vänsterpartiet föreslår aktivt samarbete med grannkommunerna för att säkra ett fullständigt programutbud inom området. Så fungerade samarbetet mellan Lunds samverkanskommuner före 2008.
   Fritt sök är ett nyliberalt projekt som skapat kaos i skolsystemet – och gynnat de mest privilegierade.
   Kanske kommer någon under fullmäktigemötet också nämna det utländska konsortium som vill förlägga en ny privat internationell skola i Lund.

I dagarna meddelade Handelshögskolan i Stockholm att den inrättat professuren Barbara Bergströms professorship in educational leadership and excellence, som bekostas av Hans och Barbara Bergström, Engelska skolans grundare. 2012 sålde de Internationella engelska skolan till ett riskkapitalbolag. Så blev de rika och bosatte sig i USA.
   I USA:s presidentval stödde Hans och Barbara Bergström Trumps republikaner med ett 40-tal donationer, ofta till just de högerradikala republikaner som beskrivs i boken ”A wolf at the schoolhouse door”. Det är pengar till den del av det republikanska partiet som är antivetenskaplig, klimatförnekande och högerkristen.
   Jenny Maria Nilsson, som uppmärksammade inrättandet av den nya professuren i debattartikeln Högerkrok mot skolan (Aftonbladet 28/4), avslutar sin artikel så här:

”Grattis till Barbara Bergström som blev rik på skolpengen och till sin 75-årsdag kunde inrätta en professur i sitt namn. Grattis också till Lars Strannegård, rektor på Handelshögskolan, som råkar sitta i Internationella engelska skolans styrelse. Men inte grattis till oss – svenska folket – för en nations skolväsen är inte bra om det tjänar särintressen hellre än folket.”
   Och inte grattis till Klostergårdsskolan, säger vi. Men vi ska ta tillbaka den svenska skolan!

2021-04-22

Friday for Future alla fredagar

 

Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.           

Annons: Obetydligt begagnad och felfri elcykel säljes

 

Batavus Zonar E-Go

Låg, öppen ram, Inköpsdatum 2020-12-04
Har körts endast 36 mil, Nypris: 24 995:-
Specifikation
MOTOR Yamaha PW SE-Serie, vevpartiplacerad
BATTERI Yamaha Li-ION 400Wh
EFFEKTLÄGEN: 4
HJULSTORLEK 28 tum
VÄXELSYSTEM Shimano DEORE 10 växlar
BROMSAR Hydraulisk skivbroms fram och bak
RÄCKVIDD BATTERI upp till 10 mil eco, ca 5-7 mil standard
VIKT INKL. BATTERI ca 22.5 kg
Säljes för 19 000:-
Kontakta Ulf N, tel 070-28 49 893

Första maj 2021

 

 

Precis som förra året så blir årets firande helt digitalt. Sverige vidhåller att demonstrationer inte får något undantag från förbudet att samlas fler än 8 personer. Om detta kan man ha åsikter men så är det beslutat av regeringen.
   Både information och tal mm får alltså sökas på nätet, företrädesvis på Facebook.

Länk till vänsterpartiets event »

Länk till v-Lund event »

Hållbarhetsveckan i Lund 3–8 maj 2021

 

En digital rundtur i Nobelparken 5 maj 2021 09:00
Ett av många program under veckan

Hållbarhetsveckan är ett årligt event i Lund där universitetet, Lunds kommun och andra intresserade fyller en vecka med aktiviteter kring hållbarhet! Det är en vecka med diskussion och aktion, allvarliga frågeställningar och hoppfulla framtidsvisioner.
   Årets hållbarhetsvecka består av digitala evenemang, utställningar utomhus, workshops och guidade turer. Välkommen!

Riksdagsrapport (från Facebook)

 

lyssna på debatten

Igår hade försvarsutskottet en kort men sen debatt om slutförvaret av kärnavfall. Debatten hamnade allra sist på gårdagens ”arbetsplenum” (som en dag med debatter kallas) och var slut strax innan klockan 23.
   Försvarsutskottet har frågan om slutförvar på sitt bord, eftersom vi ansvarar för politikområdet strålsäkerhet. Frågan om slutförvaret är ju så otroligt spännande så det är skoj att mitt utskott får hantera det. Vi ska alltså placera radioaktivt avfall i behållare i berggrunden i 100 000 år, man får nästan svindel av att tänka på hur detta ska kunna göras på ett säkert sätt. När det väl är stängt ska vi se till att ingen människa öppnar upp det under de närmaste 100 000 åren.
   Debatten handlade egentligen inte om slutförvaret utan om att borgarna vill att regeringen ska snabba på beslutet, men lyssna gärna ändå! I slutet av debatten kan man lyssna på en något irriterad miljöminister, lite som en bonus.

När ska USA lära sig? Nu lämnar de Afghanistan av Bertil Egerö

Det är som en påminnelse om USAs förödande krig mot Vietnam. Helikoptern över ambassadtaket, fylld till bristningsgränsen med flyende och med folk hängandes vid hjulen.
   Efter 9/11 hade Vita huset bara en bild på hinnan: att hämnas. Att bli attackerad på sin egen banhalva var säkert extremt förödmjukande. En klok regering hade inlett med en analys och ett sökande efter lämpliga åtgärder, inkl. att avgöra om kapningen av flygplanen var dirigerad utifrån eller ett initiativ av en grupp stimulerad av al Quaida. Så skedde inte.
   Liksom inför Vietnamkriget, liksom vid invasionen av Iraq 2003, var förberedelserna enbart militära. Kunskapen om det attackerade landet, dess kultur och samhällsorganisation var bristfällig.  En stormakt kanske har det inbyggt i sig att enbart militära muskler räcker. Iraq blev förstört, med miljoner flyktingar. Militären upplöstes, delar av den kom att närma sig ISIS.
   För Afghanistan fanns ingen plan. ”Röka ut al Quaida” var det enda som tycks ha föresvävat Bush Jr. Hökarna runt Bush drev på till fullskaligt krig utan att ha ett långsiktigt mål definierat. Förstörelsen, de mänskliga förlusterna är enorma. Den statsledning USA skapade har förblivit svag. Talibanerna omgrupperade sig till ett gerillakrig. Idag sägs de kontrollera omkring hälften av landet. Deras vägkontroller gör att få vågar ge sig ut på vägarna, mindre orter ockuperas tillfälligt eller i längre perioder. Själva Kabul blir allt hårdare ansatt, med riktade angrepp på tjänstemän och journalister. Ett ytterstadsområde är nu i deras kontroll.

Trump inledde tillbakadragandet
USA har under Trump fört samtal med talibanerna och försökt få en bärande överenskommelse; mot att regeringen släpper flera tusen talibaner ur fängelserna ska talibanerna hålla andra grupper, tex IS, borta ur landet och med vapenstillestånd inleda förhandlingar med regeringen. Nu när Biden utlovat att ta hem alla soldater till september i år har USA inga förhandlingskort kvar. Talibanerna avancerar.
   Den stora fråga vi alla ställer är, har talibanerna förändrats sedan de förlorade kriget mot USA? Vill de bli mer rumsrena, vinna respekt internationellt, eller kommer de att driva samma extrema tolkning av islam som gällde när de var vid makten? Att ingå i samarbete med regeringen tycks inte vara aktuellt. Kan grannarna – Pakistan, Indien, Tadzjikistan etc. – påverka den politiska utvecklingen?
   Kanske svaret finns hos de makter som talibanerna får det nödvändiga materiella stödet från.
   Under tiden fortsätter Migrationsverket och gränspolisen med en dåres envishet att till Afghanistan deportera asylsökande, några dussin i taget, av de många tusen som nu lever i ’Skuggsverige’, integrerade men av staten inte accepterade. Morgan Johansson har hittills helt slagit dövörat till alla vädjanden om en ’amnesti’, och det förslag till ny migrationslag som lagts till Lagrådet ignorerar dem helt.
   Inom kort kommer en civilsamhällets vitbok om regeringens och Migrationsverkets hantering av vågen av asylsökande barn och ungdomar 2015 - 2016 att läggas fram. Säkert ingen munter läsning, men ännu ett tungt argument i kampen mot regeringens asylpolitik.

Utrota varenda jävel!

Titeln på Sven Lindkvists klassiska bok om kolonialism, imperialism och rasism är en översättning av den i den brittiska armén vanliga ordern: Exterminate all the brutes!
   Vid sekelskiftet 1900 var rasismen som en vetenskaplig utveckling av darwinismen legitim. De svarta i Afrika, indianerna i Amerika och ursprungsbefolkningen i Australien var dömda att gå under i kampen för tillvaron. Den vita rasens uppgift var att härska. Många menade att det var barmhärtigt att påskynda utrotningen. Att göra det var ”the white mans burden” som Kipling uttryckte det.
   Eric Hermelin upplevde åren omkring 1900 imperialismen i USA, Indien och Australien. Han hamnade på Sankt Lars, men därifrån bekämpade han den till sin död 1944.
   I USA lever arvet efter kolonialism, imperialism och slaveri kvar. Därifrån exporteras det. Vi påminns dagligen om det – senast genom polismordet på James Floyd. Samtidigt sitter tiotusentals latinamerikanska barn isolerade i koncentrationslägerlik förvaring vid USA:s gräns mot Mexiko.
   Trumps mur är ett flagrant exempel på tilltagande rasism, inte bara i USA. Sverigedemokraterna nöjer sig inte med att stoppa invandringen, de vill också köra ut de som redan kommit hit. De hoppas få kontroll över skolan för att kunna driva sin främlingsfientliga propaganda i utbildningen. Redan nu trakasseras lärare, inte bara i Polhem.
   Regeringen vill göra det straffbart att förneka Förintelsen. Rabbinen Moshe-David HaCohen och imamen Salahuddin Barakat i Malmö stöder förslaget, men med många reservationer. ”Risken är att politikerna klappar varandra i ryggen och säger nu har vi kriminaliserat och dessutom skapat ett museum om Förintelsen. Nu är det klart”, påpekar Moshe-David.

Historiker har länge diskuterat Förintelsens ursprung.
Sven Lindkvist skriver: ”Ingen ser västerut. Det gjorde däremot Hitler. Vad Hitler ville skapa när han sökte ”livsrum” i öster var en kontinental motsvarighet till det brittiska imperiet. Det var hos britter och andra europeiska folk han fann de föredömen, av vilka judeutrotningen är ”en förvänd kopia”.
   Han skriver också: ”Auschwitz var den moderna, industriella tillämpningen av en förintelse på vilken det europeiska världsherraväldet vilade.”
   Karl Ove Knausgård kommer till samma slutsats i Min Kamp, del sex. Rasism och utplåning av ”mindervärdiga” för att bereda plats åt herrefolken är ett inslag i västerländskt tänkande och kultur, I Lund tillämpades tankarna på Vipeholm.
   Den pågående klimatkatastrofen tvingar miljoner på flykt. Gång på gång drunknar flyktingar i Atlanten och Medelhavet. Koncentrationsläger har etablerats i Nordafrika, liksom i Grekland. Rasism och främlingsfientlighet växer åter i Europa och USA.
 


 

Utrota varenda jävel från 1992 har ny-utgivits på förlaget Norstedts/litteratur i samma volym som Nu dog du, (som handlar om bombkrigets historia som ledde till Hiroshima och Nagasaki) från 1999.
   Förordet har skrivits av den insiktsfulla lyrikern och filosofen Athena Farrokhzad. Där citerar hon Sven Lindkvist: ”Det är inte kunskap vi saknar. Vad som fattas oss är modet att inse vad vi vet och dra slutsatserna.”
   Sven Lindkvists bok ger oss ett länge förträngt perspektiv på kolonisation och imperialism, på samma sätt som Andreas Malm i ”Fossil Capital” förnyar vår förståelse av den industriella revolutionen och klimatkatastrofen.
Gunnar Stensson

Brott mot Barnkonventionen. Skyldig: staten Israel
av Yvonne Fredriksson & Kerstin Dahlberg

 

I lördags, 17 april, uppmärksammades De palestinska fångarnas dag. Men varje dag borde vara en dag då vi kämpar för att få Israel att upphöra med sin inhumana hantering av palestinska fångar, inte minst barnen. Så här fungerar den:

   Israel ägnar sig systematiskt åt att åtala och döma barn i militärdomstolar. Palestinska barn så unga som 12 år:
 1 arresteras av tungt beväpnade israeliska soldater vid nattliga räder i hemmen eller grips på gatan eller i vägspärrar
 2 förses med ögonbindel och handfängsel och binds ibland fast
 3 förhörs utan att advokat eller närstående är närvarande och utan att förhöret spelas in
 4 sätts i isoleringscell, i genomsnitt i tio dagar
 5 tvingas underteckna ”erkännanden” - ofta på hebreiska, ett språk som de inte förstår. Dokumenten används sen som bevis mot barnen i rättegångar.

Varje år grips mellan 500 och 700 palestinska barn av israelisk militär. Den vanligaste anklagelsen gäller stenkastning. Många sätts i fängelse tillsammans med vuxna dömda inne i Israel vilket strider mot Fjärde Genèvekonventionen. Fängslade medborgare från ockuperat territorium ska alltid interneras inom det territoriet, inte på ockupantens sida.
   Skillnaden i hantering av israeliska och palestinska barn är markant vad gäller rättigheter, häktestid, väntan på advokatstöd, längsta ålder för fängelsestraff med mera. Olika rättssystem tillämpas. Israeliska barn döms i civila domstolar, de palestinska i militärdomstolar. 6,5 % av de israeliska döms till fängelse, 90% av de palestinska.
   Israel har skrivit under Barnkonventionen och tillämpar den för barn i Israel, men för palestinska barn på Västbanken och i Gaza tillämpas i stället samma militärlagar som för vuxna.
   Israels hantering av barnfångar, har uppmärksammats i en rad rapporter genom åren. Den är alltså långtifrån okänd. Och redan 2010 slog FN:s barnrättskommitté fast att barn inte ska dömas i militära domstolar. Ändå blundar världssamfundet och låter detta fortgå. Utan att upphäva förmånliga handelsavtal, utan att någon ens viskar ordet sanktioner, som snabbt basuneras ut och införs när andra stater än Israel begår grava övertramp.
   Alla som med vackra ord säger sig stå upp för FN:s barnrättskonvention har det fulla ansvaret att agera. Det gäller politiker men även organisationer och var och en av oss medmänniskor.
   För mer fakta: www.addameer.org, www.dci-pal.org.          

Var sker diskussionerna idag?

 På den tiden när VB startade, 1975, fördes vänsterpartiets (eller VPK som vi då hette) diskussioner i en ganska omfattande internbulletin som bara medlemmar i partiet hade tillgång till.
   En av alla de målsättningar som partiet hade när VB startades var att den politiska debatten inom partiet skulle bli öppen för fler. Ett antal debatter har förts i VB genom åren men kampen för öppenhet har gått vidare och idag kan man hitta sådana på Facebook. Öppnare kan det knappast bli men det är inte lätt att nå genom bruset.
   Senaste veckan har jag tagit del av en diskussion i infrastrukturfrågan mellan v-Lunds ordförande och valkretsens riksdagskvinna. Något som varit en sensation 1975, förutom att man inte tänkte utanför boxen då, det var rentav mycket förkastligt i det parti som VPK var då.
   Så är det inte längre. Se där ytterligare ett exempel på att allt inte var bättre förr.
Göran Persson

Steingrimur Jonsson
Höghastighetstågen?
Vi kanske ska tänka utanför boxen?

Varför ska transporterna öka? Vad hände med "närproducerat" och "närodlat" som vi kämpat för?
   Och varför ska nödvändiga transporter flyttas från lastbilar till järnväg? Varför inte använda sjön?
   Det mesta som idag produceras skeppas från Kina till väst. Sjövägen. Vi får inte höra om det så ofta; det är tack och lov ytters sällan som transporterna kör fast i Suez-kanalen. Men då får vi höra. En båt med 20 000 kontainrar som inte kommer vidare. Vilken katastrof.
   Men varför kan inte kontainarna skeppas vidare på sjön när de nått Europa?

En annan sak: Ska pendlandet bara fortsätta? Vad hände med "borta bra men hemma bäst"?
   Och om man ska åka till Stockholm varför måste det ske på mindre än tre timmar? Visst är vår tid på jorden begränsad. Men knappast så pass. Varför inte Zoom?
   När man skulle förkorta flyget mellan Europa och Amerika med det fransk-brittiska Concord-projektet så visade det sig efter ett fåtal år att de var ohållbart. Ekonomiskt. Tyvärr krävdes en katastrofal flygolycka för att skrota Concorde. Nu får vi leva med att resan över Atlanten tar lika lång tid som en tågresa från Malmö till Stockholm tar. Inget att göra åt. Eller ska vi väcka Concord till liv igen?
   Kommer höghastighetstågen att gå runt ekonomiskt? Eller blir de bara för de rika? Och de som reser för skattgebetalarnas pengar, förstås.
   Ja, det är många frågor. Och inga svar.
Men: Visst måste vi tänka utanför boxen. Såklart!


Hanna Gunnarsson
Hur många vill leva långsammare? Tror vi att vi kan få folkligt stöd i ett långsammare liv med färre möjligheter att resa, träffa vänner och uppleva nya platser? Vill människor verkligen flytta över sitt sociala liv och arbetsliv till det digitala ännu mer?
 

Steingrimur Jonsson
Det är en mycket kompliserad fråga huruvida hastigheten ska styra våra liv. Det känns som allt går fortare och fortare (inklusive tiden – som dock inte stämmer). Men ibland bromsas det ner. Nu tycks exempelvis "fast food" inte vara eftersträvansvärt längre. Kanske dags att vi lugnar ner oss och tänker på kvalité istället för mängd? – Ja, det är mycket att tänka på utanför boxen. Och ingen kan idag säga var vi landar.
 

Hanna Gunnarsson
Så då får de som får jobb i storstäder fortfarande flytta dit och försöka slå sig in på en absurd bostadsmarknad - istället för att möjliggöra mer och bättre järnväg så det går att bo kvar på mindre orter och jobba i större.
   Låt de som vill och behöver resa snabbt, inrikes och utrikes, göra det och de som vill leva långsamt och stilla göra det.

Nazisterna vann över Svenska Akademien
av Gunnar Stensson

Visst har de rätt att utnyttja klassiker som Tegnér, Rydberg och Heidenstam för nazistisk propaganda, konstaterade domstolen. V i beskriver inte Esaias Tegnér som nationalist, utan som demokratisk miljökämpe. Tegnér kan visserligen upplevas som stendöd, i synnerhet den Tegnér som nazisterna citerar, men en gång var han ung och levande. 1803 gick han i spetsen för en illegal, delvis våldsam demonstration mot trädfällning och klassorättvisa i Lundagård. Demonstrationen kan jämföras med XR:s aktion mot utbyggnaden av E23.

Miljöaktivisten och demokratikämpen Esaias Tegnér.
En aprilkväll 1803 gick Esaias Tegnér in genom en av portarna i den mur som omgav Lundagård.
   ”När jag gick över Lundagård, märkte jag där en ovanligt stor samling av studenter, alla beväpnade med stammar eller grenar av de nyligen kapade träden.” Studenterna omringade Esaias Tegnér. ”Primus ska vara med! Primus ska vara med!” ropade de.
   Beslutet att trots omfattande protester  fälla träden hade fattats av rector magnificus doktor Engelhart och universitetets konsistorium. Trädfällningen i Lundagård var det allmänna samtalsämnet i Lund, som vid den tiden hade 3000 invånare.
   Esaias var 20 år och hade nyligen utsetts till primus, nummer ett, i årets kandidatexamen. Det var en framgång som kunde betyda mycket för hans fortsatta karriär. Att demonstrera var utmanande. Skulle han riskera sin framtid genom att delta?
   Aktionen gällde inte bara miljön utan var också en protest mot ojämlikheten. Rektor Engelhart ”var icke älskad av studenterna som stöttes av hans aristokratiska fasoner och påstådda partiskhet för adelns söner.”
   Studenternas entusiasm avgjorde saken. Esaias kände sig utvald. ”Jag blev övertalad och utrustades som de andra med en gren”, skriver han.
    ”Därefter gick tåget till rektors hus där först ett skallande: Pereat rector!,  Vivat Lundagård! (Ned med rektor! Leve Lundagård!) uppstämdes, varpå alla stammar och grenar nedkastades framför själva ingången, varigenom dörren snart tillbommades, Därefter gingo vi vidare ropande vivat för flera professorer. För Hylander ropades inte vivat, utan mässades.
   ”På återvägen fick rektor ännu ett pereat och icke utan möda och endast genom den föreställningen att fruntimren bodde åt gatan, lyckades det mig och magister Wallenberg – sedermera biskop i Linköping – att rädda rektors fönster.

   Dagen därpå kallades jag till enskilt förhör inför rektor.
   - Ni är, sade han, redan ämbetsman vid akademin, är utnämnd till primus vid förestående promotion och kunde vänta er mycken framgång vid läroverket. Allt det där är nu förbi, akademiska konstitutionerna stadgar tydligt att ni måste relegari cum infamia (relegeras med skam). Det gör mig ont om er förspillda lycka, fortsatte han.”
   Efter hotet kom rektorns försök till utpressning. ”Dock kunde allt kanske ännu hjälpas och nedtystas, om jag endast ville säga honom deras namn, som hade deltagit i upploppet”.
   Detta uppbragte mig, och jag svarade hans magnificens, att huru det ock ginge mig själv, jag dock aldrig skulle uppträda som åklagare mot mina kamrater.
   ”Vi voro 2 à 300 personer, sade jag, och det var blott få ibland dem jag kände, men även dessa förråder jag aldrig.”
   Men Esaias var djupt oroad och fruktade att rektor ”skulle göra allvar av sin hotelse och sålunda förstöra hela min framtid”. Han gick till sina gynnare bland professorerna och sökte deras stöd. Lidbeck, Munthe, Norberg, Lundblad med flera ställde upp.
   Det fungerade. ”Saken förföll av sig själv, och det återstod för academiens rector magnificus ingenting annat än att svälja den skymf som blivit honom tillfogad.”
 


 

Lundagård finns kvar och kanske något av de äldsta träden har bevittnat upproret. 1853 avtäcktes Carl-Gustav Carlstedts Tegnér-staty på Tegnérsplatsen invid Lundagård. Det var Sveriges första offentliga staty över en ofrälse person. Jämlikhetsaktionen mot adelns privilegier 1803 fullbordades alltså efter 50 år. Det skulle dröja ytterligare 27 år innan Hedda Andersson som den första kvinnliga studenten antogs vid universitetet.
   Källa. Självbiografiska anteckningar, 1839, publicerade i Esaias Tegnér, samlade skrifter, nationalupplaga, första bandet, 1923.

2021-04-15

Friday for Future alla fredagar

 

Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.           

Gå en mil genom Höje å naturreservat! av Gunnar Stensson

En vecka i månadsskiftet augusti-september stängs all trafik av på järnvägen mellan Lund och Malmö. Två nya tunnlar under järnvägen öppnas mellan Klostergården och Källby. Höje å naturreservat blir en helhet efter att länge ha varit kluvet av järnvägsbygget.
   Klostergårdsgruppen och Klostergårdens byalag planerar att anordna en mils-lång löpning genom Höje ås naturreservat i samband med höstens Klostergårdsdag.
   Loppet föreslås börja vid Klostergårdens bibliotek, fortsätta på Åkerlunds och Rausings väg, följa Höjeåvägen längs dammarna bort till Värpinge, återvända österut mellan dammarna och Höje å, fortsätta över bron upp till Flackarp på åns södra sida, längs åkrarna till järnvägsbron, över Flackarps byväg, till St Lars, längs ån till Malmövägen och därifrån tillbaka till Klostergårdens centrum.
   På onsdag ska vi provgå sträckan. Kanske den i framtiden kan markeras som en ny Hälsans mil av Lunds kommun.

Alla är förstås välkomna att följa med, framför allt kanske lundabor och lokalpolitiker med engagemang för Källbystaden, naturreservatet, reningsverket, dammarna, den hotande utbyggnaden av Flackarp och St Lars-parkens utveckling.
   Onsdagen den 21 april klockan 17 samlas vi utanför Klostergårdens bibliotek
   Det är en vardagskväll och många har just kommit hem från jobbet, så vi lär inte bli många, men om vi blir det, håller vi avstånd med hänsyn till covidsmittan. Man kan också nöja sig med att följa med en delsträcka.
   Vi som travar hela sträckan kommer hem lagom till Rapport, trötta och kanske svettiga, men med många nya intryck och tankar.

Hedersprickar

 Lunds hedersprickar räddade förra sommaren
Oppositionspolitikerna i Kultur och Fritid räddade lundabarnens sommarlov 2020 genom att trotsa den styrande kvintettens sparnit och besluta om två miljoner extra till sommarlovsaktiviteter för unga.
   Dessutom räddade de Kulturens verksamheter genom ett utökat stöd på 1,5 miljoner.
   Kommunrevisionen prickade dem och utnämnde dem därmed till Lunds hedersprickar.

I Malmö ska vårdcentralen Flyktinghälsan läggas ner. Den är till för papperslösa, flyktingar och nyanlända utan personnummer som inte kan listas någonstans och därför oftast nekas vård. Den är Malmös viktigaste – och enda - vårdcentral för en stor grupp människor.
   Ensamkommandes förbund som driver verksamheten fick avslag av på sin ansökan om ekonomiskt stöd vid kommunstyrelsens senaste möte. De hade ansökt om 1,7 miljoner.
   Vid samma möte beviljade kommunstyrelsen en golftävling ett anslag på 2,7 miljoner.
   Prioriteringen är övertydlig och ser ut som en ortodox tillämpning av Moderaternas trumpistiska katekes ”Hundra förslag till en ny integrationspolitik.”
   Vad gör Malmös hedersprickar?

Vårbudgeten! av Hanna Gunnarsson

 
Tony Haddou

Den stora debatten i riksdagen den här veckan är regeringens vårbudget! Vårbudgeten ger riktlinjerna för den ekonomiska politiken och lämnas till riksdagen klockan 8 på morgonen. En stor del av innehållet är såklart redan känt då, men inte allt. Vi läser våra olika delar så snabbt vi kan, klockan 10 hade vi vår egen presskonferens och klockan 13 var det debatt i riksdagens kammare. Se gärna vår presskonferens och Vänsterpartiets anförande i budgetdebatten, som hölls av Tony Haddou, vår skattepolitiska talesperson.
   I debatten lyfte vi såklart behovet av att starta om samhället efter pandemin genom att satsa på välfärden, förbättra arbetsvillkoren och investera i ny järnväg. Tony berättade om klassamhället, som har synts extra mycket under pandemin när folk har blivit arbetslösa och vräkts från sina lägenheter. Arbetarklassen har dessutom haft större risk att bli utsatta för corona-viruset när många yrken i välfärden inte kan utföras hemifrån. 
 • Läs mer och se presskonferensen här.
 • Se anförandet i budgetdebatten här, cirka 1.55 in i debatten.
   Idag har vi också haft en debattartikel om behovet av att bygga ut järnvägen med nya stambanor för snabbare tåg. Läs den här.
Hanna Gunnarsson (v) , riksdagsledamot, Lund         

Den osynliga handens grepp hårdnar av Gunnar Stensson

I förra numret skrev vi om Kinas växande dominans på världsmarknaden och hur Kina utnyttjar sin globala maktställning över länder och företag. Ett aktuellt exempel är den bojkott som H&M  drabbades av efter uttalandet, att företaget inte använder bomull från det kinesiska distriktet Xinjiang, eftersom dess islamiska befolkning utsätts för omskolning och svårt förtryck. I efterhand försökte H&M blidka Kina.
   I en notis om vänstersegern i valet på Grönland påpekade vi att Kina är en av de stormakter som vill etablera sig på Grönland för att utnyttja dess naturresurser. Påståendet kan kompletteras med ett citat ur den aktuella och mycket användbara boken ”Den dolda handen”.
    ”Peking har aktivt odlat politiskt inflytande på Grönland, som är viktigt ur råvarusynpunkt och genom sitt läge i den arktiska regionen. Strategin har inbegripit investeringar, ett försök att köpa upp en övergiven flottbas och politisk bearbetning av den grönländska eliten.”

Jan Guillou tar upp samma ämne i söndagens AB (11/4) under rubriken H&M väljer att fjäska lagom för diktaturen i Kina – för affärerna.
   Men Guillou vidgar perspektivet. ”Till flundrataktiken anslöt sig lojalt utrikesminister Ann Linde, utrikeshandelsminister Anna Hallberg, Svenskt näringsliv, Svensk Handel, Moderatledaren Ulf Kristersson, med flera. Ingen vågade säga flasklock. Alla låg och tryckte och hoppades att diktaturens vrede skulle blåsa över.
   Man måste då fråga sig varför andra kapitalister inte ägnar sig åt samma fjäsk utan blåser på för fullt. Ericsson/Wallenberg motsatte sig helt öppet det svenska beslutat att inte släppa in Huawei i kampen om det svenska 5G-nätet.”
   Svaret är att vinst och kapitaltillväxt genom fri handel är det viktigaste för både svenska och kinesiska kapitalister. Wallenberg blev 200 miljarder rikare förra året, H&M:s Stefan Persson tjänade 120 miljarder. De står över den demokratiska politiken.
   Nazityskland infiltrerade på 1940-talet svenskt näringsliv och svenska universitet på samma sätt som kapitalistdiktaturen i Kina. I Lunds universitet hade nazisterna stort inflytande, som Sverker Oredsson visar, bland annat i Lunds historia.
 


 

Samma dag som Guillou kunde läsas i Aftonbladet publicerade Sydsvenskan en artikel av professor Joseph S Nye vid Harvarduniversitetet under rubriken USA måste samarbeta med Kina om klimat och pandemier, samtidigt som man kritiserar brott mot mänskliga rättigheter.
   Man kan vända på konstaterandet: Kina måste samarbeta med USA om klimat och pandemier. Hur det ska ske är vår tids ödesfråga.

Apriltankar i kråkans tid av Ulf Nymark

 

Det latinska ordet corona som betyder ”krans”, ”krona” med mera kommer i sin tur från det grekiska ordet korone som egentligen betyder ”kråka”, ”krökt utsprång (som liknar kråknäbb)”. Detta enligt NE.

Kommunens stora ekonomiska överskott
I fjol gick Lunds kommun med en vinst, dvs överskott, på nära nog en halv miljard. I år är prognosen ett överskott på lite drygt en kvarts miljard. I båda fallen är huvudkällan för det stora överskottet statliga bidrag. Bidrag som staten ger kommunerna med anledning av pandemin. Tanken från statens sida är givetvis att dessa pengar ska sättas in i välfärdsverksamheterna. Men precis som i fjol vill nu kvintetten använda överskottet till att betala av på kommunens lån. Det är något djupt osmakligt med den hanteringen av de statliga pandemibidragen.

”Babblande”
Apropå djupt osmakligt. När det moderata kommunalrådet och vice ordföranden i kommunstyrelsen på krog avnjuter en bärs och en måltid under pågående kommunstyrelsemöte ser han det som ett sätt att ”räcka fingret mot babblandet” i styrelsen. Oppositionens kommentarer till detta beteende har varit oväntat hovsamma. Men både hans beteende och hans uttalande här allvarligt. För visst är det väl också ett sätt att ”räcka fingret” mot demokratin och den demokratiska processen? Den styrande kvintetten håller tyst om detta övertramp. Att gå på krogen under pågående kommunala möten är tydligen OK. Men om en fullmäktigeledamot ofrivilligt råkar förlora uppkopplingen en kort stund under ett sammanträde blir det avstängning.

SD-kramarpartierna
Så har då tre av kvintettens partier blivit SD-kramare. Inte ännu på det lokala planet, fast det kanske inte dröjer. Det är egentligen en svindlande tanke att majoriteten av de borgerliga partierna föredrar SD:s främlings- och kulturfientliga politik framför en socialdemokratisk eller miljöpartistisk. Måtte S stå pall för de reaktionära vindarna så att vi inte får en dansk situation här i landet!

Ny översiktsplan på gång
I nästa vecka ska Byggnadsnämnden besluta om ett förslag till inriktning på en ny översiktsplan för Lunds kommun. Säkerligen blir det strid om formuleringarna när det gäller jordbruksmarken. I tjänstemannaförslaget inför nämndsmötet är formuleringen att ”hushållning ska ske med jordbruksmarken”. En mera intetsägande formulering får en nog leda efter.


 

Glädjeämnen i vinter och i vår
Vintern och våren har inte bara gått i kråkans tecken. I varje fall inte utanför vårt köksfönster. Vi har kunnat glädja oss åt bland annat stenknäckar, grönsiskor, grönfinkar och stundtals också en flock steglitser som ivrigt har spisat solrosfrön i fågelmataren. Det kommer att bli tomt utan dem i sommar. Men å andra sidan kanske pandemin ger vika och öppnar för andra glädjeämnen.?