2022-11-24

Friday for Future alla fredagar

  

Vi samlas på Stortorget varje fredag kl 12-14 liksom Fridays For Future-rörelsen inspirerad av Greta Thunberg gör på många håll.
   Vi kräver att Lund medverkar till att Parisavtalet hålls, att vi strävar mot att hålla uppvärmningen till högst 1.5 grader, att det sker på ett klimaträttvist sätt och att man lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.
   Kom förbi och prata med oss och stötta vår kamp för framtiden för våra ungdomar, barn och barnbarn.          

Uppåkras hotspot – hallen på höjden

 

Onsdag 30 november 12:00 – 13:00
Stadsbiblioteket - Atriumgården

Uppåkra var Nordens största maktcentrum under järnåldern (100 f. Kr. till ca år 1000). Högst uppe låg hövdingahallen och kulthuset som utgjorde platsens kärna. Under fyra år ska detta huskomplex undersökas med arkeologiska och naturvetenskapliga metoder. Genom att minutiöst dokumentera huslämningar, DNA, botaniska lämningar, djur- och människoben samt föremål kan vi få reda på mer kunskap om människors livsmönster och ritualer. Platsen är helt unik i Sverige och lämningarna avslöjar hur människorna som bodde där agerade inför ändrade naturförhållanden och anpassade sin ekonomi därefter. Föreläsare är Mats Roslund och Torbjörn Ahlström, professorer vid Historisk arkeologi, och Historisk osteologi, Institutionen för arkeologi och antikens historia. Ingår i föreläsningsserien Crafoords vetenskapsluncher. 
Fri entré, ingen föranmälan.           

Det är bråttom med hållbarheten!

 Lund har ambitiösa miljömål, men varför händer det inte mer? Lunds unga har bjudit in politiker, forskare och näringslivstoppar för att diskutera hållbarhetsarbetet. När vi nu är mitt i en brinnande klimatkris, jordarna utarmas och den biologiska mångfalden hotas, då är det bråttom som aldrig förr. Samtalet leds och modereras av Lunds ungdomsombud.
   Ingår i föreläsningsserien Gröna program. Arrangeras i samarbete med Lunds Naturskyddsförening och Lunds universitets Hållbarhetsforum. 
Fri entré, ingen föranmälan.
Datum och tid: Onsdag 30 november 18:00 – 19:00
Plats: Stadsbiblioteket - Atriumgården         

Fika med Vänsterpartiet Lund

 

Onsdag 30 november 19:00 – 21:00
Lilla Caféet på Lilla tvärgatan 2

Vad står det i vårt partiprogram egentligen? Vad grundar vi våra åsikter och förlag på? Dessa frågor och många fler får du chansen att diskutera denna onsdag med vår Mats Olsson. Ta chansen att diskutera, filosofera och lär dig mer om Vänsterpartiet.
Varmt välkommen

Röda Kapellet ger klimatkonsert

 

I somras anordnade Röda Kapellet ett musikläger i den nordtyska staden Greifswald, vänort till Lund. 130 blåsare och sångare deltog i lägret som hade klimatet och klimatkrisen som huvudtema. Veckan avslutades med en stor konsert. Där spelades och sjöngs bland annat The Clouds, en nykomponerad svit om klimatet och vädret. Håkan Carlsson, tidigare rektor på Kulturskolan i Lund, hade komponerat detta verk. Röda Kapellets traditionella decemberkonsert har också klimatet som tema och då kommer också denna fantastiska svit för kör och orkester att framföras. Dessutom en rad andra låtar med koppling till samma ämne. Fridays for Future i Lund är medarrangör.

Lördagen den 10 december kl 18 äger konserten rum på Magle Konserthus. Du kan beställa biljetter via Visit Lund 046-13 14 15 eller www.ticketmaster.se eller köpa biljetter vid entrén från 17.30.
   Efter konserten ställer orkestern och kören till fest i samma lokaler. Vännerna inbjuds delta. Vill du vara med så ska du swisha 200 kronor till Essie på nr 0702857116.
Affisch »

COP 27. En kraftsamling för fossilindustrin

 

636 av delegaterna i COP27 var direkt kopplade till kol, gas och oljeindustrin. Förenade Arabemiraten var det land som hade den största delegationen, 1070 delegater.  Om ett år blir de värdar för nästa klimatmöte.
   Det är som fotbolls-VM i Qatar. Fotboll eller klimat – allt kan köpas för pengar. De arabiska oljestaterna är världens rikaste. Miljardärer har inga spärrar. Nyliberaler låter sig ansvarslöst korrumperas.
   Den klimatkriminella gruppen ägnade sista natten åt att förhala och försvaga klimatkonferensens slutdokument. Deras sabotage räddade åtskilliga miljarder åt fossilindustrins profitjakt på klimatförstörelse och mänskligt lidande. Men de lyckades inte helt.
   Cop 27 enades till slut om en fond där rikare länder betalar fattigare länder för skador och förluster som klimatförändringarna orsakar. Men vi vet inte vilka länder som ska få skadestånd eller hur stora skadestånden blir.
   Enligt FN:s klimatpanel IPCC måste utsläppen halveras till 2030 och upphöra till 2050. Det är mål som aldrig kan nås med Tidö-avtalets klimatpolitik. Sverige skäms.
   Vi får se hur det går vid nästa klimattoppmöte – i Förenade Arabemiraten.           

Total misstolkning av folkrätten. Att döda är inte detsamma som att skydda. av Kerstin Dahlberg

 

Det finns viktiga regler att följa även för en ockuperande makt, som enligt folkrätten har ansvar för de människor som bor på det ockuperade området. Deras liv ska tillåtas fortsätta på ett så normalt sätt som möjligt och de ska - inte minst - behandlas humant och med respekt. De är i folkrättslig mening ”skyddade personer”.
   Israel sköt nyligen Abdujaleel Huda al-Sadi till döds när han var på väg till skolan. Därmed blev han det femtionde palestinska barnoffret för det övervåld som utövas av ockupationsmakten. Att döda är inte detsamma som att skydda och att skjuta ihjäl ett skolbarn kan knappast kallas humant.
   Femtio familjer har drabbats, femtio mödrar gråter i sorg och förtvivlan över sina dödade barn, femtio fäder tvingas bära sina dödade barn till begravning, många hundratals syskon sörjer en förlorad bror eller syster. Otaliga barn tvingas leva med oro och ångest för att vara de som nästa dag dödas på väg till skolan.

Men vad händer? Ropar medlemsländer inom EU och FN på sanktioner? Skrotas samarbetsavtal, ifrågasätts Israels deltagande i sportsliga eller kulturella sammanhang? Ställs Israel alls till svars för de brott mot folkrätten som detta utomrättsliga dödande av barn ändå utgör? Eller är det så illa att vissa länder tillåts misstolka folkrätten utan att det leder till några som helst efterräkningar? I så fall är det mycket svårt att upprätthålla tron på och respekten för världssamfundets organ. Och då är vi på ett starkt sluttande plan.
   Den 29 november infaller den dag som FN utsett till en dag för solidaritet med det palestinska folket. Då, om någonsin, bör FN:s medlemsländer besluta om
sanktioner mot Israel - sanktioner som måste gälla till dess att folkrättens regler följs och internationell humanitär rätt respekteras. Det ger tyvärr inte de femtio dödade barnen livet åter, men det är ett tecken på verklig, konkret solidaritet med det palestinska folket.
Kerstin Dahlberg, Palestinagruppen i Hässleholm/ Kristianstad

Allmän motionstid

Idag hämtar vi Hannas rapport från hennes twitterflöde. Intressant att se hur man kan driva partiinställning inom de olika fackområden man skall bevaka.

Nu är riksdagens allmänna motionstid slut! Det är de veckor på hösten vi får skriva motioner om precis vad vi vill. Här är mina fyra motioner på försvarsområdet, om anställningstid, värnpliktigas ersättningar, klimat/miljö och jämställdhet:

 1. Om soldaters anställningstid, den där 12-årsgränsen: Läs motionen »
 2. Om ersättningar till värnpliktiga: Läs motionen »
 3. Klimat och miljö-arbetet i försvarsverksamheten: Läs motionen »
 4. Om jämställdhet i Försvarsmakten: Läs motionen »

Tidöavtalet: kontroll, kontroll, kontroll…

 

31 gånger nämns ordet ”kontroller”  i Tidöavtalet, Det handlar om gränskontroller, identitetskontroller, inre utlänningskontroller, adresskontroller, en ny folkräkning, gränspoliser på EU-flygplatser, kontroll av asylsökandes adresser, biometri, ansiktsigenkänning, krav på att asylsökande ska betala för mottagandet, krav på lojalitetsförklaring för medborgarskap, återkallande av uppehållstillstånd, begränsning av rätt till tolkar...
    ”Min ambition är att Tidö-avtalet ska genomföras till punkt och pricka!” fastslår migrationsminister Maria Malmer Stenergård i intervju i Sydsvenskan 24/11. Det ska bli ett paradigmskifte.
(Erik Magnusson, ”Det krävs kanske en tuff skånska”)           

Anslagstavlans yttrandefrihet

 

Visserligen saknas fortfarande en anslagstavla i Klostergårdens centrum, men invånarna har tagit saken i egna händer och fortsatt affischeringen på den vägg där anslagstavlan funnits i 50 år och borde finnas i 50 år till.
   Det är lite besvärligare att sätta upp meddelanden på en cementvägg än att göra det på en riktig anslagstavla, men alla vet var den riktiga borde finnas. Fortsätt att affischera!

Tryggare Klostergården

 

Enligt lundapolisens årliga trygghetsmätning har Klostergården blivit tryggare. 
   ”Vi jobbade med bevakningsfrågor, värmekameror på skolan och såg till att fältgruppen var mer närvarande. En särskild områdespolis har arbetat på Klostergården”, förklarar kommunpolisen i Sydsvenskan (24/11).
   Dessutom har Klostergårdens nattvandrare gjort en frivillig insats för tryggheten. 

Lektion 11. Den rasistiska paradigmen. av Gunnar Stensson

När nazisterna tagit makten i Tyskland 1933 införde de raslagar grundade på en ”vetenskaplig” teori som benämndes ”rasbiologi”.  Former av rasbiologi förekom i flera länder och rasbiologins historiska rötter är djupa. Idéerna ledde till mycket lidande, men bara Nazityskland gjorde dem till statsideologi. Andra världskriget och Förintelsen blev konsekvensen.
   För att hindra en upprepning antog FN 1948 Deklara-tionen om de mänskliga rättigheterna.
   Under några år dolde sig förespråkarna för de rasbiologiska idéerna, men deras inflytande växer nu åter inom politik, vetenskap och folkopinion. Ett nationalistiskt och rasistiskt paradigmskifte pågår i USA, Ryssland, Kina och flera europeiska stater, bland dem Sverige.
   Den svenska regeringen genomför paradigmskiftet inom migrationspolitiken. Migrationsminister Maria Malmer Stengard, M, ansvarar för genomförandet. Hon representerar trygg, vit, svensk överklass. 
   Invandrarnas sociala bidrag och förmåner ska minskas. Invandrarnas ”vandel” ska kunna leda till utvisning. Visitationszoner ska införas. Invandrare som gjort sig skyldiga till brott ska utvisas. Permanenta uppehållstillstånd ska upphävas. Anhöriginvandringen ska stoppas. Asyllagstiftningen ska läggas på EU:s rättsliga miniminivå. Antalet kvotflyktingar ska minska från 5000 till 900. Flyktingkontroller och anmälningsplikt för myndigheter ska införas..
   För att bara nämna några förslag. De här förslagen och många fler är regeringspartierna ense om. Sedan finns det en  ”brun sörja”,  som SD hoppas kunna genomföra i framtiden. 


Ola Larsmo har i dagarna utgivit Lektion 11. En bok om rasbiologi. Förra veckan presenterade  VB hans förra bok ”Tio lektioner i svensk historia”. Lektion 11 är en fortsättning som rots att den bara innehåller en lektion är betydligt större. Där redogör författaren för rasismens historia från den romerske författaren Tacitus tvåtusenåriga text om germanerna via kolonialism, slavhandel, rasåtskillnad, utveckling av ideologi och vetenskap under de senaste århundradena fram till 1900-talets rasistiska kulmination och dagens situation.
   Redan på 1600-talet föreställde sig de amerikanska slavägarna att de svarta slavarna var en lägre sorts människor. Lagar om förbud mot rasblandning infördes. De svarta omfattades inte av den amerikanska konstitutionens frihet. Efter amerikanska inbördeskriget återinförde sydstaterna nya apartheidslagar. Ku Klux Klan bildades. Immigrationen till USA reglerades. Nordbor fick företräde framför sydeuropéer. Först efter andra världskriget  inleddes medborgarrättskampen. Den är långt ifrån slutförd. Nu samlas USA:s barbarer runt Trump.

Rasideologier uppstod i de europeiska kolonialmakterna. I kampen för tillvaron segrade de starkaste och mest begåvade: de renrasiga vita. Det hade Darwin bevisat. Kampen för tillvaron gällde även inom den vita rasen. Systemet med överklass, medelklass och arbetarklass återspeglade raskategorierna. Det gällde att  hålla överklassen rasren och rensa bort underutvecklade och degenererade individer. Demokrati gav underklassen makt och måste bekämpas.
   Tyskland erövrade Tyska Sydvästafrika och genomförde folkmordet på herero-folket i början av 1900-talet. Samtidigt inleddes systematiska mord på patienter i tyska sinnessjukhus. Morden fortsatte och utvidgades av nazisterna. Man bedömer att kanske 200 000 tyskar förlorade livet, bland annat genom gasning i bussar. Det gav erfarenheter som Hitler tillämpade.
   I Sverige drabbades romer, zigenare, ”tattare” och samer av rasbiologin. Judiska gårdfarihandlare levde i stadsdelen Nöden. Statyn i Klostergårdens centrum hyllar dem.
   En vetenskap utvecklades. Genom skallmätning skulle man bevisa rastillhörigheten. En dag kom ett par skallmätare in i min folkskoleklass och mätte våra skallar. Jag var långskallig och tillhörde alltså den överlägsna rasen. Där fanns också kortskalliga. Vi gick i tredje klass.
   Undermåliga förpassades till anstalter. Vipeholm var en sådan. Där avled flera hundra intagna under andra världskriget.
   Myrdals Kris i befolkningsfrågan spreds i folkupplaga på 1930-talet.  Den förespråkade rashygien genom födelsekontroll. ”Undermåliga” individer förbjöds att fortplanta sig, Tvång tillämpades i 63 000 fall. Framför allt kvinnor tvångssteriliserades, fast det var mycket lättare att sterilisera män.

Det har under senare år forskats mycket i vad som skedde, framför allt under 1900-talet. Larsmo går samvetsgrant igenom forskning, litteratur och lagstiftning. Alla påståenden beläggs med omsorgsfulla noter. En värdefull litteraturlista ger möjlighet att fördjupa sig i rasbiologins skilda aspekter. Jag föreställer mig att Lektion 11 blir en grundbok inom svensk historia.

DNA-forskningen har lett till ny kunskap och kommit till stor användning inom släktforskning, men också fått den gamla rasismen att vakna. Svante Pääbo. den genetiker som tilldelades årets Nobelpris, har tillsammans med 140 ledande genetiker nyligen protesterat mot ett rasistiskt verk med vetenskapliga pretentioner i New York Times Review of Books.

Lars Borgström: Minnesord

 
Minnesbild: Ann Pontén 

Tisdagen den 22 november tog vi förväl av Lars i S:t Olofs kapell. Lars levde ett rikt liv i familjen, arbetet, vänkretsen, musiken och politiken. Vi var många från alla dessa kretsar som ville ta förväl.
   Avskedet gick i framtidshoppets och musikens tecken vilket kändes som väldigt mycket Lars. Han övade in i det sista inför Röda Kapellets decemberkoncert.
   Det sades många tänkvärda och innerliga ord också, två av dessa minnesord återges nedan.
   Mitt eget minnesord om Lars skulle handlat om vänskap, att alltid ställa upp och att altid vara optimistisk. Sen kan jag förstås aldrig glömma när vi gjorde korv och hängde till torkning på hans vind på Östervångsvägen. Även det ett optimistiskt projektoch det gick bra!
   Det var som sagt mycket musik och sång, en visa var Ska nya röster sjunga av Mikael Wiehe, som Röda Kapellet spelade och vi alla sjöng.
Göran Persson

En enda sak är säker
och det är livets gång;
att allting vänder åter,
att allting börjar om.
Och fastän våra röster
ska mattas och för stummas,
ska nya röster sjunga,
ska nya röster sjunga.

När vi har blivit gamla
och vårt hår har blivit grått,
när livet börjar mörkna
och dagarna har gått,
när våra kroppar kroknar
och våra steg blir tunga,
ska nya röster sjunga,
ska nya röster sjunga.

Minnesord
Lars Borgström
Lars Borgström har avlidit. Lars tog studenten, blev kemist, forskade och doktorerade på astmamedicin och blev trogen medicinföretaget Astra Zeneca till sin pension. Han blev 76 år. Han var min vän i 76 år. Föräldrarna bodde grannar i Limhamn och familjerna umgicks intensivt under alla år. I sexton år delade hans och min familj ett semesterhus i norra Skåne, under hela min uppväxt var det familjen Borgström som var min familjs primära umgänge: vi åt god mat, spelade canasta, reste tillsammans,  gick på stadsteatern (som det hette då) med påföljande teatersupé, stöpte ljus och tillverkade smällkarameller inför julen  och hade julgransplundring tillsammans.

Senare under vuxenlivet har vi fortsatt samvaron. Jag och Lars (och Tora och Marianne) bodde nästangrannar i Lund och nästangrannar på landet två mil norr om Kristianstad. Vi har delat mycket. Ljumma sommarkvällar i loggian, resor till spännande platser, öluffat i Grekland och fjällvandrat.

Framför allt har vi delat engagemang inom vänstern, samtal och diskussioner och spelat för ett jämlikt och rättvist samhälle. Det politiska intresset parat med ett musikintresse ledde oss båda till blåsorkestern i Lund, Röda Kapellet, ”med hjärtat till vänster”. Tillsammans har vi spelat mot bron (men vi har ändrat oss), för klimatet på fredagar, för Ukrainas folk och på appellmöten på Mårtenstorget. Om några dagar spelar vi på Klimatkonsert på Magle Konserthus. Men då kan inte Lars vara med. Hans sjukdom hann ikapp honom.

Lars var en levnadsglad och optimistisk person. In i det sista var han aktiv i blåsorkestern som klarinettist, notansvarig och musiklägerorganisatör. Han var en trogen speleman, uthållig, händig, hjälpsam och en mycket god vän. Och sist men inte minst pappa och Mariannes man. Jag och Röda Kapellet saknar Lars.
Bengt Hall


Allt är möjligt. Ingenting är omöjligt.
Om Lars Borgström

Jag minns inte riktigt när jag mötte Lars Borgström för första gången. Det var nog i slutet av 70-talet, när vi båda körde bord och stolar som skulle lånas från Bibliotekstjänst. De skulle användas på någon av VPK:s höstfester, kanske den på Sankt Hans backar.
   Jag ska inte säga att jag blev omedelbart förälskad, det låg inte på det planet. Men Lars var lätt att tycka om. En aning tillbakadragen. En lyssnande typ. Stillsam humor.
   Jag har egentligen bara varit oense med honom en gång genom alla år. Och då var det jag som drog det kortaste strået. Han kunde vara fruktansvärt envis.
   Det fanns en sak som vi båda hade gemensamt och som samtidigt gjorde oss lite udda i VPK som Vänster-partiet hette på den tiden. Vi var båda ”sympare”. Vi var trägna arbetare i C H Hermanssons – eller för den delen Rolf Nilsons – trädgård. Men vi var inte medlemmar.

Till skillnad från de allra flesta i den tidens VPK Lund jobbade vi inte i den offentliga sektorn. Lars var läkemedelsindustrins förlängda arm och jag arbetade på en borgerlig tidning. Vi var inte ideologer. Vi slet med tingliga saker. Flygblad, trappspring, annonsbockar, möbler, lokaler, och valrörelser. Och så Veckobladet, som startade 1975. Redaktörer fick vi inte vara. Utan ”volontärer” med Gunnar Sandins terminologi.

Jag bläddrade härom dagen i boken ”Lund sett från vänster” från 1980. I en intervju hittade jag Lars, som företrädare för Veckobladets redaktion. En intervju som det visade sig att jag själv hade skrivit.
   Han sa: Jag tror nog att vi med en ansträngning kan höja Veckobladets upplaga högst avsevärt, kanske ända till gränsen för statligt tidningsstöd. Och så lade han till: Ett större problem är nog att få tillräckligt många att skriva i tidningen.

Där fick han rätt till slut. VB läggs ner till årsskiftet. Tidningen går ur tiden samtidigt med Lars. MEN ambitionerna måste man beundra. Och envisheten, och samhörigheten, och glädjen över att få tillhöra en generation som sa: Allt är möjligt. Ingenting är omöjligt. Sådan var också Lars Borgström.
Per Roijer

2022-11-17

Friday for Future alla fredagar

  

Vi samlas på Stortorget varje fredag kl 12-14 liksom Fridays For Future-rörelsen inspirerad av Greta Thunberg gör på många håll.
   Vi kräver att Lund medverkar till att Parisavtalet hålls, att vi strävar mot att hålla uppvärmningen till högst 1.5 grader, att det sker på ett klimaträttvist sätt och att man lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.
   Kom förbi och prata med oss och stötta vår kamp för framtiden för våra ungdomar, barn och barnbarn.          

Rebellmammorna gör nationellt uppror

 

FREDLIG MANIFESTATION FÖR KLIMATET, MALMÖ.
Den 19/11-22 är det återigen dags för Rebellmammorna att göra nationellt uppror. Detta kommer att ske parallellt i flera städer i Sverige.
   Se den preliminära planeringen för Malmö:
   - Kl 11. Vi samlas på Lördagsplan (grönytan i Slottsparken rakt över gatan från lekplatsen vid stadsbiblioteket). Där har vi aktionsgenomgång.
Alla som vill och hinner är välkomna redan kl 10. Vi har lite tid att landa och hälsa på varandra. En mycket kort genomgång av XR:s principer, krav och det mest grundläggande kring hur en aktion med XR går till ges. (Ta med lite egen fika om du vill.)
   - Kl 12. Vi går tillsammans från samlingsplatsen till aktionsplatsen.
   - Ca 12:10 till ca 13:30. Manifestationen äger rum.

Detta är en fredlig manifestation i Rebellmammornas anda. Det finns ingen risk för juridiska följder för deltagande. Manifestation passar såväl dig som är ny, som dig som är van. Ju fler vi blir ju starkare manifestation kan vi göra. Du är viktig!
VI VÄGRAR TITTA BORT. VI VÄGRAR GE UPP. VI KOMMER ATT GÖRA ALLT VI KAN
Läs mer på Facebook »

Röda Kapellet ger klimatkonsert

 

I somras anordnade Röda Kapellet ett musikläger i den nordtyska staden Greifswald, vänort till Lund. 130 blåsare och sångare deltog i lägret som hade klimatet och klimatkrisen som huvudtema. Veckan avslutades med en stor konsert. Där spelades och sjöngs bland annat The Clouds, en nykomponerad svit om klimatet och vädret. Håkan Carlsson, tidigare rektor på Kulturskolan i Lund, hade komponerat detta verk. Röda Kapellets traditionella decemberkonsert har också klimatet som tema och då kommer också denna fantastiska svit för kör och orkester att framföras. Dessutom en rad andra låtar med koppling till samma ämne. Fridays for Future i Lund är medarrangör.

Lördagen den 10 december kl 18 äger konserten rum på Magle Konserthus. Du kan beställa biljetter via Visit Lund 046-13 14 15 eller www.ticketmaster.se eller köpa biljetter vid entrén från 17.30.
   Efter konserten ställer orkestern och kören till fest i samma lokaler. Vännerna inbjuds delta. Vill du vara med så ska du swisha 200 kronor till Essie på nr 0702857116.
Affisch »

Nu lyser Klostergårdseken

 

Eken står där för att påminna om Göte Bergström, vårdare på Sankt Lars från 1947 och ett halvt sekel framåt, Klostergårdsbo och grundare av Klostergårdens byalag.
   Göte härstammade från den lilla byn Johanstorp i Lenhovda socken i Småland. Folkskolan bestod av tre klassrum, ett för småskolan, ett för trean och fyran och ett för femman och sexan. Göte försörjde sig som glasslipare i Kosta några år, sedan for han till Lund och bosatte sig i Klostergården som en av pionjärerna när stadsdelen byggdes på 1960-talet.

Kulturarv och solceller av Ann Schlyter

Det finns ett bostadskvarter i Lund som är världsberömt. Det byggdes på femtiotalet efter ritningar av Jörn Utzon, ni vet han med operan i Sidney. Till Lund kommer arkitektstudenter från hela världen. Inte för att sitta på Domkyrkan. Den är fin, men den har konkurrens av många kyrkor i Europa som är betydligt genuinare än domkyrkoarkitekten Zettervalls rekonstruktion av medeltiden. Husen i Planetstaden är unika.
   Som sig bör har dessa bostadshus alla tänkbara skydd. I detaljplanen, som är juridiskt bindande, är området k-märkt med bland annat en precisering om att taket ska vara lagt med rött och enkupig tegel. Husen är också q-märkta med föreskrifter om de flacka taken och de särpräglande skorstenarna. I kommunens kultur-miljöprogram uppmärksammas området som särskilt värdefullt. 


Nu vill en av ägarna placera solpaneler på sitt hus. Stadsbyggnadskontoret och stadsantikvarien föreslår självklart avslag. Men byggnadsnämnden kan besluta om avvikelser från den juridiskt bindande detaljplanen. Och tyvärr. Majoriteten av partierna i byggnadsnämnden har inte så stort intresse för byggnadskultur. De röstade emot sin kompetenta förvaltning med hänvisning till att det behövs tillskott i energiförsörjningen.

Kommunens ledning har inte precis ansträngt sig för att få till fler solpaneler. De kunde börjat lägga på kommunens egna hus. Även om kommunen inte får ställa så kallade särkrav på byggherrar finns stora möjligheter att vid markanvisning, detaljplanering och bygglov förhandla kring önskemål om till att integrera solceller i byggandet. Tänk så många tak det finns där panelerna inte alls skulle störa: stora industrier och parkeringshus. Man skulle som i Frankrike kunna kräva solcellstak över större parkeringsplatser. Kommunen är i alla fall delägare i ett framsynt bolag, Kraftringen, som har tagit initiativ och byggt solpanelspark utanför Klippan, där fåren går och betar under panelerna. Det skulle kunna bli många fler sådana.
   Samhällets elproduktion måste öka och solceller är jättebra, men det innebär inte att solceller måste ligga just på små kulturhistoriskt mycket intressanta byggnader. De som röstar för detta drivs nog inte i första hand av intresse för samhällets elproduktion utan av driften att i alla lägen värna den makt som de anser bör följa med privat äganderätt.
   En familj som köper och bosätter sig i kulturhistoriskt arv bör ta konsekvenserna av detta och respektera byggnaden de fått ynnesten att förvalta. De kan visserligen inte privatekonomiskt dra nytta av egen elproduktion, men de kan enkel bidra till ökad produktion av grön el genom att köpa in sig i en solcellspark eller ännu enklare kryssa för grön el när man köper från Kraftringen.
Ann Schlyter, för v i byggnadsnämnden

Rapport från riksdagen: Grundlagsändring och mer militärt stöd till Ukraina av Hanna Gunnarsson

Det har varit en hektisk vecka i riksdagen med två riktigt stora frågor på vårt bord.

Den första är en grundlagsändring som blivit väldigt uppmärksammad, tyvärr i sista sekunden. Ändringen har rubriken “utlandsspioneri”, vilket såklart låter väldigt allvarligt. I praktiken handlar det om att journalister som granskar Sveriges utrikes- eller försvarspolitik kan riskera att anklagas för att vara spioner om de avslöjar något som kan skada Sveriges förhållande till andra stater eller organisationer.
   Det betyder att journalister i framtiden riskerar att betraktas som allvarliga brottslingar och fängslas för de arbete de gör. Resultatet av det blir att journalister blir tystade, många kommer att begränsa sig själva för att inte riskera att åtalas och dömas. Grundlagsändringar beslutas i två steg, med två beslut och ett ordinarie riksdagsval emellan.
   Detta var det andra beslutet. Vi försökte få det upp-skjutet i ett år, vilket man kan göra med grundlagsändring-ar, men det var bara Vänsterpartiet och miljöpartiet som ville skjuta upp och som sedan röstade nej till ändringen. Protesterna bland journalister var stora de sista dagarna innan omröstningen. Vänsterpartiet har spelat in en podd för att förklara vår syn på detta, lyssna gärna här.

Den andra stora frågan var ännu ett beslut om stöd till Ukraina. Denna gång gällde det både bistånd och ett stort militärt stöd. Vad det militära stödet består av är hemligt, det enda som är offentligt är att det rör sig om luftvärn - alltså att kunna försvara sig mot robotar och drönare som Ryssland skjuter mot Ukraina. Vänsterpartiet röstade för och riksdagen var helt enig om detta stöd. 
   I veckan har det hållits en partiledardebatt om EU-frågor, som går att se i efterhand här.
   Jag har själv haft lite skånskt tema i veckan. Det har varit seminarier om både Trelleborgs och Malmö hamnar och Öresundsmetron (från Malmö till Köpenhamn), båda mycket intressanta och viktiga frågor för Skåne. 
Hanna Gunnarsson (v), riksdagsledamot, Lund 

Lunds trädgårdsstad blir äntligen färdig!

 

Efter 60 år fullbordas solfjäderstaden Klostergården. Hörnet mellan Nordanväg och Östanväg ska bebyggas. Asfaltöknen mellan Stattenavägen och Östanväg som isolerar Klostergården från övriga Lund försvinner. De nya kvarteren anpassas till den unika Klostergårdsplane-ringen: slutna kvarter med höghus i norr och öster till skydd mot blåsten och låghus i söder och väster som släpper in solen.
   Eftersom de nya kvarteren ligger i Klostergårdens nordöstra hörn kommer bebyggelsen inte skugga någon del av Klostergården. De röda tegelmurarna bekräftar trädgårdsstaden Klostergårdens gräns i förhållande till det cementerade Arenaområdets 2020-talsbebyggelse.
   Klostergårdsfältet, den vackra parken inom Klostergården, mynnar ut vid de nya kvarteren. De boende får tillgång till träddungen och den höga kullen.
   Biltrafiken begränsas på både Stattenavägen och Östanväg, Cykelbanorna utvidgas och tydliggörs.


Så kan planeringen av de nya kvarteren hyllas. Men den kan kritiseras för att inte konsekvent fullfölja Klostergårdsvisionen. De planerade husen i sydväst är för höga och kommer att skugga de två nya gårdarna.
   Samtidigt är de nordöstliga byggnaderna längs Östanväg och Nordanväg för låga, sex i stället för åtta våningar, jämfört med de övriga gårdarna.
   Lösningen är uppenbar. Sänk höjden på kvarterens sydvästra hus till två våningar! Släpp in solljuset och ge de boende utsikt mot parken!
   Bygg husen längs Östanväg minst två våningar högre så att de anpassas till de övriga Klostergårdskvarteren! Antalet bostäder blir detsamma, 200. Skydda gårdar och träd mot nordanvinden! LKF och HSB bygger. Givetvis förses byggnaderna med solceller.
   Än är förändringar möjliga. Men skynda på att komma igång!

Ett universitetssjukhus i Höjeådalen? av Gunnar Stensson

När jag 1970 studerade kulturgeografi för professor Nils Lewan var den förestående kommunsammanläggningen en stor konfliktfråga i Lund liksom i övriga Sverige.
   Lewan argumenterade för att åtminstone Knästorps och Flackarps församlingar måste höra till Lund. Kanske också Hjärup och Lomma. I de områdena bodde en stor del av de som arbetade i Lund. Särskilt irriterade det honom att det var rikstelefon till Flackarp strax söder om Klostergården. Rikstelefon var dyrt jämfört med lokaltelefon.
   Vi vet vad resultatet blev, när frågan avgjordes 1974. Knästorp och Flackarp tilldelades Staffanstorp. Lomma blev egen kommun.
   Indelningen rikstelefon-lokaltelefon försvann visserligen snart som konfliktanledning, men vi har haft rader av konflikter med Staffanstorp gällande våra närområden. De senaste åren har det bland annat handlat om Staffanstorps ambitioner att bebygga åkermarken i Flackarp och Höjeådalen. 


Nu föreslår Sonesson, M, i Staffanstorp att det nya universitetssjukhuset ska byggas i Höjeådalen. (SDS 16/11). Ett argument är närheten till Klostergårdsstationen, alltså samma skäl som tidigare motiverat förslaget att Staffanstorp skulle bygga en ny stadsdel där. Marken ligger i Staffanstorps kommun, men jag antar att Lunds nej väger tungt.
   Sonessons alternativa förslag för placeringen är åkermarken mellan väg 108 och Hjärup. Där är nog Lunds inflytande mindre.
   Förslagen är sannolikt inte seriösa, men kan tänkas utgöra utspel för att påminna om Staffanstorps inflytande och eventuellt vara en inledning till helt andra projekt.

Ska vi beklaga att kommunen Staffanstorp existerar? 1970 verkade det fullt möjligt att hela området skulle tilldelas Lund, och det var inte bara professor Nils Lewan som förespråkade det. Lund förlorade. Skadade det Lunds utveckling?
   Vi kanske inte ska vara så missnöjda med utgången ändå.
   Utanför Lunds gränser ansamlas rika skatteplanerare som utnyttjar Lunds arbetstillfällen och infrastruktur utan att betala för institutionerna. De bekostas av Lunds skattebetalare.
   Vad skulle hänt om de blivit väljare i Lund och fått inflytande över Lundapolitiken?
   Frågan är inte ny. Den ställdes redan på 1970-talet. Och den kanske påverkade beslutet.
   Det skulle sannolikt inneburit att ”Lund fått en orubblig borgerlig majoritet”, som Oredsson skriver i Lunds stads historia. Hur hade Lund då utvecklats de gångna 50 åren?
   Nu är Lund en relativt progressiv stad. Kommunen vågar ta stora beslut. Här förbjuds varken regnbågsflaggor eller slöjor. Inte heller trakasseras flyktingar och hänvisas till husvagnar på slätten när vinterblåsten viner.
   Så vi får nog vara nöjda med att kommunsamman-slagningsbeslutet blev som det blev.

Byggnadskultur - kommunal kompetensförsörjning av Ann Schlyter

I serien Hur bygger vi vårt Lund? inbjöd föreningen AFSL till debatt på stadsbiblioteket i tisdags. Denna gången handlade det om hur byggnadsantikvarisk kompetens tas tillvara i planeringen. Bakgrunden är naturligtvis att sådan kompetens har en mycket svag ställning i Lunds planering. Det kan man tycka är märkligt i en stad som Lund, men så är det.

           

Vänsterpartiet har i flera omgångar motionerat för att staden åtminstone ska ha en stadsantikvarie på heltid, och även lagt in det i sitt budgetförslag, men det har alltid avslagits. Det är fortfarande endast en halvtidstjänst. Heltid hade behövts redan under förra mandatperioden, och då var situationen ändå mycket bättre än nu. Då deltog stadsantikvarien på byggnadsnämndens möten och det fanns en bevaringskommitté med medlemmar från alla partier i byggnadsnämnden under ledning av honom och stadsarkitekten. Vi politiker blev guidade i staden och fick lära oss mycket om de olika kvarter och stadsdelar som berördes av våra beslut om förtätningar eller nya planer.

Det första femklövern, M, c, L, kd och FNL gjorde när de tog över ledningen denna mandatperioden var att avskaffa bevaringskommittén. Sedan beslöt man att stadsantikvarien inte skulle närvara på byggnads-nämndens möten. De underlag vi politiker fått att ta ställning till inför beslut har sällan innehållit något från stadsantikvarien. Om han överhuvudtaget varit inblandad kan vi inte veta. Ofta hänvisar förvaltningen till bevaringsprogrammen, de som togs fram för fyrtio år sen.
   Så annorlunda i andra kommuner. Att det är fyra personer som jobbar med kulturmiljöfrågor i Malmö är kanske inte så konstigt. Malmö är ju större än Lund, kanske inte fyra gånger större, men ändå. Men Hälsingborg, som är betydligt mindre än Lund, har två heltidsanställda byggnadsantikvarier! En av dem var med på mötet och berättade om hur de involverades i planeringen och att de arbetade med en kommitté med politiker. De utarbetade nya bevaringsprogram och erbjöd rådgivning till fastighetsägare.
   Även Ystad är bättre rustat än Lund. De har visserligen endast en tjänst på 60 % till sin stadsantikvarie, men han satt i en ledningsgrupp tillsammans med stadsarkitekt, klimatstrateg och kommunekolog. Och han hade resurser att ta in konsulter för att göra bedömningar i olika projekt.

Den allmänhet som kommit till biblioteket, hade nog gärna sett lite mer bilder från antikvariernas arbete, handfasta exempel på att deras arbete behövs. Istället försökte AFSL dra igång en debatt om hur arbetet bör organiseras. Det hade varit intressant för byggnadsnämndsledamöter och tjänstemän på stadsbyggnadskontoret, men av dessa syntes få i publiken. Tidigare stadsantikvarie jobbade halvtid på Kulturen, medan den nuvarande jobbar heltid på stadsbyggnadskontoret. Det ställdes frågor om vilket som var bäst, om en stadsantikvarie kom (delvis) utifrån och hävdade byggnadskulturens frågor, eller om det var bättre att vara integrerad i arbetet och kunna påverka under hela processen. Något svar gavs inte.
   Det politiskt viktiga är att det avsätts mer resurser, minst en heltidstjänst och ett återskapande av Bevaringskommittén, så att arbetet med att revidera de gamla bevaringsprogrammen kan påbörjas.
Ann Schlyter, för v i byggnadsnämnden

Klimatpaket som blev ett ynkligt tunt brev av Ulf N

 

Kommunstyrelsen Miljö- och hälsoutskott har gett kommunkontoret i uppdrag att utreda klimatnytta och kostnad för åtgärder inom flera olika områden. Bakgrunden är naturligtvis att det ser illa ut att nå kommunens klimatmål; bland annat att transportsektorns utsläpp av växthusgaser ska minska med 90% till 2030 räknat från år 2010 (transportsektorn står idag för ungefär 50 % av alla utsläpp i kommunen) samt det övergripande målet om klimatneutral och fossilbränslefri kommun år 2030.

Krafttag?
Med tjänstepersonutredningen i botten skulle nu utskottet samla ihop sina förslag till ett ”Klimatpaket”, att överlämnas för beslut i kommunstyrelsen. I detta paket skulle lundaborna äntligen få se kommunala krafttag med nya högeffektiva åtgärder för att få ner utsläppen och nå de uppsatta målen!? Eller?
   Hur blev det? Tjänstepersons förslaget var att utskottet skulle ge rekommendationer till kommunfullmäktige. Rekommendationerna skulle rikta sig till fullmäktige med förslag inom bland annat förstärkt klimatrådgivning till allmänhet och verksamheter, förstärkt hållbarhetskompetens vid upphandling i kommunen. Vidare föreslogs att säkerställa att Lunds kommun fortsätter att arbete med klimatanpassning enligt målen i LundaEko är några av förslagen. Andra rekommendationer är att Lund ska uppmuntra sina anställda till klimatvänlig arbetspendling (inget ekonomiskt stöd!) enligt en redan antagen plan. Utskottet föreslår också att kommunen ska fortsätta att verka för användning och produktion av biokol samt att verka för att etablera ny biogasproduktion i kommunen.

Inget nytänkande
Det finns egentligen inte spår av nytänkande i förslagen från utskottet.
   Klimatnyttan av dessa åtgärder finns heller inte fullt ut beräknade, förmodligen för att det är så diffusa (t ex klimatrådgivning) eller långsiktiga åtgärder (biokol och biogasproduktion) att det inte går att beräkna i dagsläget. Enda konkreta siffra på minskning av utsläpp är ”säkra skolvägar” (kartor med säkra cykelvägar, vandrande skolbuss etc) som beräknas till 160 ton per år. Denna siffra och de samlade åtgärderna effekter ska alltså ställas mot det faktum att utsläppen av klimatgaser i kommunen måste minskas med i storleksordningen 130 000 ton fram till år 2030.

Riktigt effektiva styrmedel saknas
Den uppmärksamme läsaren inser genast att här saknas de styrmedel som ger störst effekt, juridiska och ekonomiska. Det vill säga trafikregleringar, hastighetsbegränsningar, parkeringsavgifter, trängselavgifter etc. Visst är åtgärderna som föreslås i och för sig bra, men vansinnigt otillräckliga. De leder bara till ett koltrastfjät mot klimatmålen.

Paketet blev ett ynkligt tunt brev
Trots de urvattnade förslagen beslutade ändå utskottet att ytterligare späda ut dem. Beslutet blev att föreslå ”kommunstyrelsen att besluta att i den fortsatta beredningen av EVP /ekonomisk verksamhetsplan/ 2023-2025 beakta det rekommenderade klimatpaketet.” Observera: beakta! Att beakta något betyder enligt Svenska Akademiens ordlista ” ta hänsyn till, uppmärksamma”. Kommunstyrelsen ska alltså ta hänsyn till och uppmärksamma klimatpaketet. Huruvida kommunstyrelsen tar med något alls av klimatpaketet är därmed ovisst.

”Når vi inte målen så gör vi det inte”
Det är knappast ett paket som Miljö- och hälsoutskottet har levererat. Det är snarare ett ynkligt tunt brev, maxvikt 50 gram. Majoriteten av Lunds partier tycks ställa sig bakom den moderata finansministern inställning till att klara de nationella klimatmålen: ”Gör vi det inte så gör vi det inte.”

Vad ska Sverige vara? av Gunnar Stensson

 

Före och under andra världskriget fördes en hård ideologisk kamp om vad Sverige skulle vara. Ola Larsmo skildrar den i sin koncentrerade bok Tio lektioner i svensk historia. (Kaunitz-Olsson, 2021).
   Han skriver ”Vi ser ett nytt högernarrativ växa fram, där riksdagspartier ägnar sig åt historieförvanskning. Idag vill alltså samtliga borgerliga partier utom C samarbeta med ett parti som vuxit fram ur den svenska nazi-rörelsen; det finns inget finare sätt att säga det på. Och historieskrivningen ska böjas därefter.”
   Sedan boken skrevs har M, KD och L vunnit valet tillsammans med SD och genomför nu SD:s politik enligt det avtal som förhandlades fram under en spritdränkt natt i slottet Blidö.

Ola Larsmo skriver: ” Smärtpunkten är och förblir hanteringen av dem som försökte fly från Nazitysklands allt tydligare utrotningspolitik.”
   Den första lektionen i boken utgår från Kristallnatten i november 1938, den pogrom då fjortonhundra synagogor och religiösa lokaler brändes ner, runt femtonhundra butiker vandaliserades och runt femtonhundra människor berövades livet.
   Svensk press skrev utförligt om pogromen. DN:s löpsedel hade texten ”SYNAGOGORNA BRINNA I TYSKLAND – judeförföljelserna stegras.” Till Sverige kom enligt Socialstyrelsen 900 flyktingar. Högerpressen skrev att flyktingarna var 19 000. Stängda gränser och återvandring krävdes.
   Fyra upprörda Uppsalastudenter uppvaktade statsminister Hansson för de judiska flyktingarnas sak. ”Uppsalastudenter villiga att hjälpa studentflyktingar” löd DN-rubriken. Högernationalisterna mobiliserade mot den judiska flyktinginvandringen. Det ledde till att de högernationella studenterna kallade till det så kallade Bollhusmötet 17 februari 1939. Där avgick flyktingmotståndarna med segern med röstsiffrorna 548 mot 349.

   Ola Larsmo analyserar Bollhusmötet och dess konsekvenser.

Ett liknande flyktingfientligt och antisemitiskt möte
ägde rum i Lunds universitet ett par veckor senare, den 6 mars 1939 och jag övergår till att berätta om det.
   Huvudförfattaren till Lunds historia Sverker Oredsson analyserar mötet i del tre av Lunds historia, kapitlet ”Lunds universitet under Europas mörka år.” Oredsson hade 1996 skrivit avhandlingen ”Lunds universitet under andra världskriget. Motsättningar, debatter och hjälpinsatser.”
   Sverker Oredsson: ”Den 6 mars ägde det mest bekanta kårmötet i Lunds studentkår rum; det blev herostratiskt ryktbart. Medicinalstyrelsen hade föreslagit att Sverige skulle ta emot tio tyskjudiska läkare, detta på grund av den förföljelse som judar i Tyskland utsattes för. I Stockholm hade den nazistiska studentsamman-slutningen arrangerat en stor protest mot förslaget. I Uppsala kallades till kårmöte mot förslaget. Sedan var det Lunds tur. På ett mycket välbesökt möte beslöt studentkåren med 724 röster mot 342 att man skulle skriva till Konungen och hemställa om att de tio judiska läkarna inte skulle få komma in i Sverige.”
   I Lunds Dagblad och Sydsvenskan fick Lunds studenter beröm. Nazitidningen Völkischer Beobachter uppmärksammade och berömde också beslutet.

1945 utsågs professor Johannes Lindblom till rektor vid Lunds universitet. Han var obesudlad av nazistiska sympatier. Den 4 oktober höll han sitt första stora tal som rektor. Han sa bland annat:
   ”Det som mest förvånat under dessa år av oerhörda överraskningar: att så många kloka och kunskapsrika människor lät så grundligt lura sig och inte redan från början förstod vad som skulle komma efteråt, vad konsekvenserna skulle bli av de nya, förment nyordnande lärorna.”


30 november 1987. Observera motdemonstranten.
Foto: Hagblom Foto

Kristallnatten uppmärksammas efter mer än åttio år fortfarande av Lunds demokratiska medborgare. Regeringens högerextremistiska flyktingpolitik har aktualiserat den.
   Högerextremisterna brukade fira 30 november, den dag då Karl XII stupade. Ur det firandet växte Sverigedemokraterna fram.
   2022 befinner vi oss åter vid en historisk brytningspunkt, ett nytt 30-tal har inletts.

PS. Självklart nämns Sverker Oredssons verk bland Ola Larsmos källor.

2022-11-10

Friday for Future alla fredagar

  

Vi samlas på Stortorget varje fredag kl 12-14 liksom Fridays For Future-rörelsen inspirerad av Greta Thunberg gör på många håll.
   Vi kräver att Lund medverkar till att Parisavtalet hålls, att vi strävar mot att hålla uppvärmningen till högst 1.5 grader, att det sker på ett klimaträttvist sätt och att man lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.
   Kom förbi och prata med oss och stötta vår kamp för framtiden för våra ungdomar, barn och barnbarn.          

Debatt i Lund: Svensk elförsörjning – en kraftmätning

 

Elpriserna skenar och en kall och dyr vinter väntar oss. Hur ska Sverige klara energiförsörjningen på lång och på kort sikt?
   Kom och lyssna på två tidigare toppolitiker och två forskare som diskuterar: Vad är kunskapsläget om de olika energislagens styrkor och svagheter? Är det rimligt att kommuner sätter stopp för utbyggnaden av kabelnät, vindkraftverk och annat som kan trygga vår energiförsörjning? Är det rätt att dela upp Sverige i fyra områden med olika elpris? Vad innebär regeringens nya politik? Och vad kan och bör vi som individer göra?

I panelen:
Mikael Odenberg, tidigare generaldirektör för Svenska Kraftnät och försvarsminister (M)
Isabella Lövin, tidigare miljö- och klimatminister (MP)
Lars J Nilsson, professor i miljö- och energisystem
Magnus Genrup, professor i kraftverksteknik
Debatten modereras av journalisten Lars Mogensen.

När: Måndagen den 14 november kl. 19. Kom gärna och mingla med oss före och efter debatten!
Var: Grand Hotel, Stora Salen (andra våningen), Bantorget 1, Lund. Debatten livestreamas också.
Till sändningen
Anmälan: Evenemanget är kostnadsfritt. Men för att vara säker på plats bör du anmäla dig.
Till anmälan

Fyra aftnar om klimatet

19/9, 3/10, 31/10, 14/11 i Lilla salen på AF i Lund. Filmas och kan ses live via vår hemsida

14 november kl. 18.00Lena Neij
Hur ökar vi takten i klimatomställningen?
Fritt inträde. Allmänheten välkommen
Affisch »


Lena Neij är ordförande i Lunds kommuns klimatpolitiska råd. Rådet bildades hösten 2018 med uppdrag att utvärdera hur Lunds kommuns samlade politik är förenlig med de klimatmål som antagits av kommunfullmäktige. Rådet, som består av forskare från Lunds universitet (LU) och SLU Alnarp, har en bred tvärvetenskaplig kompetens och en gedigen erfarenhet av samverkan med olika samhällsaktörer.
Läs deras rapport »

Klimatet och tekniken

Kan ny teknik rädda klimatet, eller är förhoppningen om nya tekniska landvinningar bara ett sätt att undvika att ta itu med den omställning som behövs? Professorn i teknik-historia Nina Wormbs från KTH resonerar om männis-kans förhållande till tekniken, och vilken roll humaniora och samhällsvetenskaper kan spela i klimatkrisen.
   Ingår i föreläsningsserien Gröna program. Arrangeras i samarbete med Lunds Naturskyddsförening och Lunds universitets Hållbarhetsforum. 
Fri entré, ingen föranmälan.
Datum och tid: Onsdag 16 november 18:00 – 19:00
Plats: Stadsbiblioteket - Atriumgården

Röda Kapellet ger klimatkonsert

 

I somras anordnade Röda Kapellet ett musikläger i den nordtyska staden Greifswald, vänort till Lund. 130 blåsare och sångare deltog i lägret som hade klimatet och klimatkrisen som huvudtema. Veckan avslutades med en stor konsert. Där spelades och sjöngs bland annat The Clouds, en nykomponerad svit om klimatet och vädret. Håkan Carlsson, tidigare rektor på Kulturskolan i Lund, hade komponerat detta verk. Röda Kapellets traditionella decemberkonsert har också klimatet som tema och då kommer också denna fantastiska svit för kör och orkester att framföras. Dessutom en rad andra låtar med koppling till samma ämne. Fridays for Future i Lund är medarrangör.

Lördagen den 10 december kl 18 äger konserten rum på Magle Konserthus. Du kan beställa biljetter via Visit Lund 046-13 14 15 eller www.ticketmaster.se eller köpa biljetter vid entrén från 17.30.
   Efter konserten ställer orkestern och kören till fest i samma lokaler. Vännerna inbjuds delta. Vill du vara med så ska du swisha 200 kronor till Essie på nr 0702857116.
Affisch »

Klimatkonferensen Cop27

 
FN:s generalsekreterare i öppningstalet på klimatkonferensen Cop27:
”Vi kör raka vägen mot ett klimathelvete med foten stadigt på gaspedalen.”

Om den nya budgeten

 

En borgerlig politik har gjort den svenska medelklassen bra mycket rikare under de senaste fyra mandatperioderna Borgerliga jobbskatteavdrag och skattesänkningar har förverkligats även under socialdemokratisk styre. Det har varit lite av upp-och-ner-vända världen.
Erik Magnusson, SDS 9/11

När svensk ekonomi genomgår en svacka är det tydligt vilka som drar det tyngsta lasset: vanliga löntagare som lever på sitt arbete och som konsumerar upp merparten av sina inkomster.
   Skatter på arbete och konsumtion kommer 2025 att stå för 86 procent. Däremot kommer kapitalskatter på hushåll att sjunka med 1 miljard under samma period och uppgå till 3 procent.
Andreas Cervenka, AB 8/11.          

Kristerssonregeringens klimatpolitik

Bara i ett land utan krismedvetenhet, där skulden också kan läggas på passiva eller kålsuparmässiga massmedier, är det möjligt att ha en klimat- och miljöminister som getts makt av ett klimatförnekarparti. En minister som lägger en tät tjocka av munväder över varje intervju medan hennes regering ökar Sveriges miljöutsläpp. En tredjedel av reformutrymmet går till subventioner av bensin, diesel och bilresor. Plötsligt blev Sverige världens omodernaste land.
Peter Fällmar Andersson i recension av Greta Thunbergs nya bok Klimatboken. SDS 10/11

           

Sammantaget gör Kristerssonregeringens politik – enligt såväl Naturvårdsverket som Klimatpolitiska rådet – det mycket svårare för Sverige att uppnå klimatmålet.
Kristersson ger upp Sveriges ledarroll i Klimatkampen, Olle Lönnaeus, SDS 8/11

           

De som ser tillbaka på vår tid om hundra år när isen smält och svenskarna åker skidor på plastmattor i stället för snö och klimatflyktingarna vandrar norrut från den torrlagda, törstande öknen, vilka tror du kommer att betraktas som förnuftiga och kloka? Vem kommer att ses som pionjär? Vem kommer att hyllas?
   Ungdomarna som klistrar fast sig på vägen och ropar ut sin protest? Eller männen som varnar för "farlig aktivism", "korkade protester" och "klimatextremism"? Männen som säger "löjligt" och "horunge"?
Du vet svaret.
   Peder Kadhammar, Vägarnas hånade klimataktivister hyllas om hundra år, AB 9/11.          

Rapport från riksdagen: Helsingfors och Iran av Hanna Gunnarsson

Riksdagsarbetet har nu kommit igång på riktigt efter valet. Alla utskotten är kompletta och igång med sitt arbete och regeringens ministrar har börjat komma till riksdagen för att svara på interpellationer och delta i frågestunder. Den första budgeten har levererats, en budget som vi ur ett vänsterperspektiv är väldigt missnöjda med. Vi ser stora nedskärningar i välfärden, vilket får enorma konsekvenser. Vi behöver ju istället mer personal i sjukvården, skolan och förskolan och på riktigt satsa på det sociala arbetet för att komma tillrätta med de problem som finns i samhället som kriminalitet, hemlöshet och utanförskap. Vi ser tyvärr fyra mörka år framför oss och vi vet hur de borgerliga regeringarna har agerat när de haft makten tidigare. Läs mer om vänsterpartiets syn på budgeten här.
   Vi arbetar nu med att göra klart vår egen budget, som läggs fram två veckor efter regeringens. 

I veckan var Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson en av debattörerna i en stor debatt i riksdagen om situationen i Iran. Vänsterpartiet och Centerpartiet hade var för sig ställt interpellationer till utrikesministern om de enorma folkliga protesterna i Iran, som många kallar en revolution. Många människor protesterar mot kravet för kvinnor att ha på sig slöja, men också mot regimen och diktaturen i stort. Det blev en hejdundrande debatt, där åhörarläktaren var helt fullsatt av framförallt svensk-iranier och kön utanför riksdagen ringlade lång för att komma in och lyssna. Otroligt häftigt och viktigt när så många människor är engagerade i de politiska debatterna! Se debatten här

            

Jag har gjort min första utlandsresa för den här mandatperioden, och hoppas att det blir fler de kommande åren än de senaste, då pandemin satte stopp för mycket. Det blev fem dagar i Helsingfors. Jag inledde med att tillsammans med 10 andra riksdagsledamöter från Sverige träffa våra nordiska rödgröna systerpartier från Norge, Finland och Färöarna. Danskarna kunde tyvärr inte vara med eftersom de precis har haft val och våra grönländska kamrater kunde inte heller komma. Vi pratade mycket om utrikespolitik och Nato, men även om situationen i de olika länderna nu (framförallt situationen i Sverige med Sds inflytande över den borgerliga regeringen), den ekonomiska utvecklingen, klimat och miljö samt arbetsmarknadspolitiken. Efter det hade jag en ledig dag då jag åkte till fästningen Sveaborg, och sedan var det en och en halv dag med försvarsutskottet på vår årliga försvarskonferens Hanatinget. Där var det också fokus på Nato, men även en del om Ukraina.
Hanna Gunnarsson (v), riksdagsledamot, Lund 

Dubbelbeskattning av elkunderna av Ann Schlyter

 

I Sydsvenskan förra veckan kan man läsa att Anders Almgren och Philip Sandgren är överens om att att de vill plocka ut mer pengar ur det kommunala bolaget, Kraftringen. Socialdemokraterna backade i valrörelsen från att plocka ut vinster ur det kommunala bostadsbolaget, LKF. Nu vill de antagligen kompensera hålet i kommunens inkomstsbudget genom att istället ta ut mer från Kraftringen. Vänsterpartiets kampanj mot den dubbla beskattningen av hyresgäster hade framgång, men den dolda skattebördan som vinstuttag ur kommunala bolag innebär ska nu istället drabba elkunderna.

Man kan tycka det är dålig timing nu när energipriserna ändå har ökat så dramatiskt, och när energiproduktionen i södra Sverige verkligen behöver öka. Kraftringen har planer på att fördubbla kraftvärme-och elproduktion i Örtofta, bygga fler solcellsparker och vindkraftverk samt i samverkan med andra aktörer få till produktion av biogas. Men det tar tid och kräver stora investeringar.  Bolagets vinstmarginaler är osäkra med tanke på den turbulenta energimarknaden som kan medföra stora prissäkringsförluster och andra ökade kostnader.
   Exempelvis höjde det tyskägda bolaget Eon, som äger det regionala elkraftnätet överföringsavgiften förra året med 34 procent och försökte i år fördubbla avgiften, men stoppades av protester. Svenska kraftnät tillät dem dock att höja med 24 procent. Naturligtvis drabbar det elkunderna i södra Sverige som får ytterligare högre elräkningar. Men det och andra ökade kostnader innebär också lägre vinst för ägarna att plocka ut.

Nu stoppades det ökade vinstuttaget av Kraftringens övriga ägarkommuner. Lund äger visserligen mer än åttio procent men enligt avtal ska minst två av de övriga ägarna acceptera Lunds förslag. Sandberg är upprörd, vill ändra den regeln i ägaravtalet och hävdar att lundaborna får bära riskerna utan att få bestämma. Men i dagsläget är ju faktiskt riskerna med det välskötta bolaget minimala, och kanske skulle lundaborna, om de blev tillfrågade, tycka att det var fint med ett kommunalt bolag som kan satsa stort på lokal produktion av förnybar energi, och som visserligen kommer att skicka ut högre elräkningar, men då på grund av ökade kostnader, inte för att rädda den kommunala budgeten.

Strövtåg i Brunnshög av Marie-Louise Steiner

Det måste kanske erkännas men jag håller mig oftast på min kant i Lund. Väster, Höje-ådalen, Ravinen. Det blir lätt så när man har hund, det måste gås varje dag, många steg. Men så häromdagen bar det iväg ut i världen, med spårvagnen upp till Brunnshög. Jag var nyfiken på den nya Kunskapsparken.
   Spårvagnen är verkligen snygg i sin design. Men tom. Skulle den inte serva alla forskare som skulle komma till Maxlabb och ESS och studenterna till Teknis? Vi var ett fåtal i vagnen både upp och ner. Det var en vacker höstdag och där högst uppe på Brunnshög växer den nya parken fram över den skånska myllan. Med lite fantasi kunde vi föreställa oss den kultur som en dag kommer att blomma här. Men vi hittade ingen information eller karta för området.

Vi klev direkt från spårvagnen ut i den blivande parken under något som liknade en pampig portal, en hög stentrappa reste sig mot himlen och där fanns en välvd bro över ett vatten och vackra stenmurar. …Det var något grekiskt antikt, något storslaget över den skånska myllan. Ja det är ett väldigt område, 24 ha odlingsmark som håller på att förvandlas från matproduktion till park. Och många möjligheter att springa fort på snitslade banor.
   Efter en lång promenad hamnade vi i själva Brunnshög. Inget Grekland precis snarare ett futuristiskt kaos i cement och stål. Det byggs febrilt och i kommunens presentation sägs att området ska bli stort som Trelleborg med 40.000 boende. Och hållbart byggande är mantrat. Men det första vi såg inom ett par hundra meter var tre parkeringshus eller mobilitetshus som det heter på nysvenska, ett av dem påfallande stort i cirkelformat genomskinligt plast/glas. På ett långt plank, som dolde några väldiga byggkratrar, målades framtiden för området ut. 2025 ska här bli plats för mycket shopping. Och bortom byggboomen skymtade det väldiga ESS som slingrar sig likt en cementorm över landskapet och signalerar modernitet och framtid.
   Kanske ska Kunskapsparken ses som kronan på det hela?          

Ryssland, det sönderfallande imperiet? av Gunnar Stensson

De brittiska, franska, belgiska och portugisiska imperierna föll samman årtiondena efter andra världskriget. Försöken att bevara dem påskyndade deras fall.
   USA tog över med ett nytt sätt att dominera världen: ekonomisk makt. Samma metod tillämpas nu framför allt av Kina (med hemlig polis i Stockholm som andra huvudstäder) och, trodde vi, av Ryssland.
   Invasionen i Ukraina 24 februari visar att vi hade fel. Samtidigt som Putin ökade sin egen makt stärkte han med militärt våld Rysslands inflytande över tidigare delar av det sovjetiska imperiet. Kriget mot Ukraina  smygstartade minst sju år före 2022.
   Det ryska samhället försköts i nationalistisk och totalitär riktning på samma sätt som Kina, Indien, USA, Israel, somliga  EU-länder och nu också Sverige.
   Plötsligt insåg vi att Putins Ryssland utgör ett akut hot mot världsfreden. Nu ökar upprustningen i världen och Sverige är på väg in i ett Nato som också innehåller antidemokratiska stater som Turkiet. När kollapsar Putinimperiet?
   Vi såg nyss Ulf Kristersson inställsamt leende trippa förbi Erdogans paraderande soldater och lova att fördöma och/eller utlämna demokrater som Erdogan klassar som terrorister. Nato-medlemskapet har blivit viktigare än de demokratiska principerna.

Vi – och inte minst jag - har försummat att följa samhällsutvecklingen i Ryssland. För att reparera något av vår okunskap presenterade jag Martin Kraghs analys av Putinregimen Det fallna imperiet i VB för några veckor sedan. Jag har också genom åren granskat – och bekämpat - Vpk:s kontakter med Sovjetunionen. Jag läste med stor behållning nobelpristagarna Alexander Solsjenitsyns och Svetlana Aleksievitjs dokumentära skildringar av Sovjetunionen, det stora fosterländska kriget och Gulag.
   De senaste åren har några skönlitterära skildringar av rysk historia och ryskt samhällsliv kommit ut på svenska. Karl Ove Knaussgårds aktuella roman innehåller ett brett avsnitt om rysk vardag. Men framför allt utgav Nilsson förlag förra året några berättelser om Putins ryska samhälle.
   Eugen Ruge har skrivit Metropol, en närmast dokumentär roman om sin egen mormor Charlotte, en ung tysk kommunist som i början av 1930-talet begav sig till Sovjetunionen för att bekämpa Hitler och som drabbades av Stalinterrorn. Berättelsen bygger på den sovjetiska säkerhetstjänstens akter om henne. Hot, fruktan, misstänksamhet och skuld-känslor drabbade alla sovjet-medborgare under åren fram till andra världskriget.
   Debutant är titeln på en roman av den unge ryske författaren Sergej Lebedev. Den utgår från Putinregimens metod att undanröja politiska motståndare genom osynliga giftmord. Debutant kallas i reklamen ”en isande thriller” men är i själva verket en skarp analys av terrorns och massmördandets historia från mordet i Sarajevo 1914 till dagens situation. Lebedev var till för något år sedan verksam i Moskva men har nu flyttat till Berlin.
   Bägge böckerna skrevs 2021, omedelbart före Ukraina-invasionen.
   Jag ägnar ”Debutant” en närmare presentation på annat ställe i veckans VB-nummer.

PS. I dagens nyhetsprogram i radion hörde jag någon som på fullt allvar diskuterade möjligheten att lösa Ukrainakrisen genom att mörda Putin.   

Hackat och malet: Om fnurra och ickefnurra på tråden mellan S och M av Ulf N

Nyligen skrev jag här i VB att Lunds partier skulle presentera sitt förslag till budget för 2023 i början av november för att fullmäktige skulle kunna fatta beslut om budget vid sammanträde den 24 – 25 november. Så blir det inte. Efter lite vänskapligt hackande och malande mellan socialdemokrater och moderater gick fullmäktiges ordförande, Mats Helmfrid (M), ut med ett påbud: Budgetsammanträdet flyttas till den 12 och 13 december; ”för att kommunstyrelsen ska hinna behandla budgeten och underlaget gå ut till fullmäktige i tillräckligt god tid”, som det så vackert heter i Helmfrids motivering för beslutet. Lite märklig motivering, kan tyckas. Partierna har ju vetat om datum för budgetsammanträdet sedan flera månader tillbaka. Måhända kan en liten fnurra på tråden mellan S och M förklara förseningen av budgetbeslut?


Ingen fnurra på tråden
När det gäller samarbetet i nämnderna finns dock ingen trådfnurra mellan S och M. Hittills har under den gångna mandatperioden de rödgrönrosa haft gemensamma gruppmöten inför nämndssammanträdena. Detta för att sondera möjligheter till gemensamt agerande, dock utan några som helst förpliktelser att rösta enhetligt. Styrkeförhållandena i det nyvalda fullmäktige avspeglas inte i nämnderna förrän vid årsskiftet. Nu har emellertid S och M enats om att de redan nu ha gemensamma gruppmöten i nämnderna. Socialdemokraterna säjer alltså i förtid upp avtal om de gemensamma träffarna med MP, V och Fi, medan moderaterna tar ajöss av samverkan med sina kvintettkompisar. För de enskilda nämndsledamöterna blir det ungefär som om en del spelare skulle byta lag mitt under pågående hockeymatch.

Fet utdelning för V och KD
Fortfarande är det oklart hur fördelningen av presidie- och övriga nämndsposter är fördelade inbördes mellan partierna i styret och mellan partierna i valsamverkan L, MP, C och FNL. Vänsterpartiet och Kristdemokraterna har ju redan fått fet utdelning i form av varsitt kommunalråd. Det ryktas att V fått betala dyrt för sitt k-råd genom att inte få en enda presidiepost i nämnderna. Om ryktet är sant eller inte lär klargöras i början av december.

V:s kommunalråd representerar de styrande partierna 
Apropå V:s kommunalråd, Helena Falk: V säjer sig vara ett oppositionsparti, men faktum är att ett kommunalråd – till skillnad från oppositionsråd – representerar majoriteten. Så här regleras kommunalrådens roll enligt beslut i fullmäktige: ”Kommunalråden representerar de styrande partierna och oppositionsråden partierna i opposition.” Vidare heter det i reglerna att kommunalråden ska ha ett ansvarsområde. Så oavsett vad V anser så representerar deras kommunalråd det nya styret och ska av kommunstyret tilldelas ett ansvarsområde. Såvida inte styret, inklusive V, tänker strunta i reglerna?

Maffigt?
Hur KD med sitt kommunalråd kommer in i bilden är oklart. Men nog kan en tycka att det är lite maffigt att KD med sina två mandat i fullmäktige sitter på en kommunalrådsstol?

Oförändrad skatt
Den stora kommunalpolitiska händelsen så här i sluttampen på året blir alltså budgetsammanträdet i december. Men innan dess måste kommunen innan november månads utgång enligt lag fastställa skattesatsen för nästa år. Fast det finns möjlighet att ändra skattesatsen i december ifall det behövs för att täcka beslutade utgifter. Nu är det inte speciellt spännande inför beslut om skatt: det nya styret (minus V) har i likhet med L, C och FNL gjort klart att de inte kommer att förändra nu gällande skattesats.

Budgeten och klimathelvetet
Senast den 28 november måste partierna vara klara med sina budgetförslag. Då håller kommunstyrelsen ett extra sammanträde inför fullmäktiges budgetsammanträde. Det finns två stora övergripande frågor inför budgetbeslut: blir det ett stålbad för välfärden även i Lund? Och hur blir det med satsningar för att att få ner utsläppen av klimatgaser? Kommer det nya styret att i likhet med landets regering att i en fossildriven SUV styra kosan mot klimathelvetet med foten på gaspedalen?

Konstgödsel och Zyklon B av Gunnar Stensson

       

Citat ur romanen Debutant:
”Har ni hört talas om Clara Immerwahr?”
”Nej,”
”Fritz Haber då?”
”Jo, jo.”
   Haber låg bakom viktiga upptäckter för utvecklingen av konstgödsel – och vissa stridsgaser. Anfader till Zyklon B, som utarbetats i Habers laboratorium i Kaiser Wilhelm-institutet.”
   (Zyklon B är den gas som användes i de nazistiska förintelselägren.)
”Clara var hans hustru. Kemist hon också. Hon försökte få honom att avstå från det han forskade på. När hon sedan fick veta att han var på väg till fronten för att leda en gasattack sköt hon sig i hjärtat.” Det skedde 1915.


Fritz Haber & Clara Immerwahr

Hon var då 44 år. Clara Immerwahr var inte bara kemist. Hon var en de första högutbildade tyska kvinnorna och kämpade för mänskliga rättigheter. Fritz Haber belönades med nobelpriset i kemi 1918. Många har glömt Clara Immerwahrs gärning.

Först när jag läste ovanstående dialogavsnitt fattade jag vad Sergej Lebedevs Debutant egentligen handlar om. Visserligen beskriver boken ett par ryska agenters jakt på Kalitin, en rysk avhoppad kemist, men den historien utgör bara en sorts ram för påminnelser och frågor om världens fruktansvärda historia från inledningen av första världskriget till Putins angrepp mot Ukraina.
   Hur kan samhällssystemet förmå normala människor - samma människor som omger oss i vardagen, vi själva - att begå eller möjliggöra sådana handlingar?
   Den ryske kemisten Kalitin i boken är en sådan människa. Samtidigt en på många sätt normal, ja sympatisk typ. Vetenskapsmannen Fritz Haber var det. Somliga av koncentrationslägrens administratörer var det – och är det. Kärnvapnens uppfinnare var det. Klimatförnekarna är det. De som avfyrar långdistansrobotar är det, liksom de som bombar civila med fjärrstyrda drönare. Vi som förstör planeten är det. Nu pågår inte bara ett stort utdöende av arter, utan också av människor. Vårt ekonomiska system kräver det.

Den 70-årige Kalitin har just återvänt från lasarettet där han fått veta att han bara har ett eller två år kvar att leva. Han ligger och tänker eller drömmer. Hela sitt liv har han levt i den slutna gränsstad mellan Tyskland och Ryssland som kallades Ön och som har en lång blodig historia.
   Som barn upplevde Kalitin hur Stalin-terrorns ångest plågade hans föräldrar, båda kemister i statlig tjänst. När Stalin dog 1953 hyllades han som ett helgon och då kom Kalitin att uppfatta honom som något av som något av en frälsare. Själv fick han en skyddad ställning som statlig vetenskapsman. Han forskade om giftiga substanser som på ett ögonblick kunde döda en människa utan att lämna några spår. Staten gav honom tillgång till allt han behövde för sin forskning, inklusive mänskliga försökspersoner. Hans intressen var rent vetenskapliga. Den substans han själv arbetade med kallade han Debutant.
   Han upplevde sitt liv som sammanflätat med Ön. Katastrofer inträffade. Giftet spreds vid ett tillfälle utanför laboratoriet och vållade ohyggliga skador på de kringboende. Men vetenskapsmännen lyckades återta kontrollen. Kärnkraftverket i Tjernobyl sprang i luften. Kalitins hustru Vera miste livet under arbetet med Debutant. Hon var inte bara hans medarbetare utan också hans hemliga övervakare. Hennes död var sammanbunden med den största stunden i hans liv, med skapandet av Debutant.
   1993 bröt Sovjetunionen samman. Verksamheten på Ön upphörde. Kalitin flydde utomlands i förhoppning att någon annan nation skulle vilja ta sig an hans kunskaper och forskning. Så blev det inte. Han fick bara en ny identitet och försörjning i en idyllisk småstad. I Ryssland förankrades under tiden en ny totalitär regim. Ett av dess beslut var att för säkerhets skull likvidera Kalitin.
   Debutant presenteras som en thriller. Men vem bryr sig om James Bond-spänningen? Debutant handlar om den tragiska verklighet som är vår tillvaro.

I Nicaragua förvärras förtrycket för varje månad av Margareta Nordh

Margareta Nordh (MN) är lundaläkaren, som representant för VPK, var med och startade ”Stödkommittén för Nicaraguas folk i Lund” 1979. Föreningen, som sen ändrade namn till ”Stödkommittén för Centralamerikas folk” var mycket aktiv under 34 år. MN åkte till Nicaragua vid ett tiotal tillfällen på 1980-talet och följde upp Sida-stödda utvecklingsprojekt.

   MN har senaste åren åter besökt landet och finner att den tidigare revolutionära ledaren nu blivit korrupt och auktoritär.

Följ händelseutvecklingen i Nicaragua i tre tidigare artiklar, som Margareta Nordh skrivit i Veckobladet. Nr 31 2021, Nr 2 2022 och Nr 21 2022


 

Civilsamhället nedmonteras i rasande fart
I ett fattigt land som Nicaragua har en stor del av social och medicinsk hjälp förmedlats av inhemska och utländska humanitära ideella hjälporganisationer (NGOs) och stiftelser. Nu sker en nedstängning av allt fler NGOs, som anklagas för att vara utländska agenter enligt en ny lag eller ”Putinlagen”, som den allmänt kallas. Hittills har regimen i rasande takt dragit in juridiskt status för över 2 600 NGOs (nov2022) och beslagtagit deras lokaler och utrustning. Drabbade organisationer är de som stödjer mänskliga rättigheter och utsatta kvinnor och barn samt projekt inom utbildning, kultur och hälsovård. Exempelvis har Operation Smile som gratis opererar barn med läpp-, käk- och gomspalt slängts ut ur landet. Samma öde har drabbat Läkare utan gränser samt svenska NGOs som Diakonia och We Effect. Röda Korsets representant förklarades ej längre önskvärd i landet.


Texten lyder: Nicaragua med president Daniel Ortega och vicepresident (tillika hustru) Rosario Murillo innebär mer repression, fattigdom och isolering. Arkiv Divergente.       

Attacker mot katolska kyrkan
I maj i år tilltog repressionen mot den gamla bundsförvanten, den katolska kyrkan, och kyrkans TV-kanal ”Canal Católico”, som ägs av stiftet, stängdes. Flera katolska radiokanaler har också stängts. Många präster trakasseras och hotas. Deras bostäder eller kyrkor omringas av kravallpolis och de kan inte röra sig fritt. Fyra präster och en biskop har fängslats. Ett flertal präster och två biskopar har tvingats i exil.
   I juli i år drogs juridiskt status in för Moder Teresa av Calcuttas Välgörenhetsmission, vilken sedan fyrtio år bedrivit fattigdomsbekämpning i landet. Samtliga 18 nunnor fördrevs ur landet.

Privatpersoner och företag från bland andra Ryssland, Kina och Iran Ortegas nya vänner från dessa länder köper upp mark, fastigheter och företag från nicaraguaner, som flyr landet på grund av hot och förföljelse.

Nordiskt samarbete i Nordiska nätverket för demokrati och mänskliga rättigheter i Nicaragua Det kom en förfrågan från Norge: Finns det något pågående hjälparbete för Nicaragua i Sverige? Frågan landade hos Eva Zetterberg, tidigare svensk ambassadör i Nicaragua. Ja, det enda solidaritetsarbetet Eva kände till var det i Lund. Det blev upprinnelsen till det Nordiska nätverket, som bildades i februari i år och som nu har ett 50-tal deltagare från Norge, Sverige, Danmark och Finland. Vi träffas digitalt 1–2 gånger i månaden. Vi, liksom många andra, känner en stor frustration och sorg över händelseutvecklingen i Nicaragua och över att denna knappt uppmärksammas i massmedia.
   De flesta av oss (tidigare volontärer, brigadarbetare, biståndsexperter, ambassadörer, journalister och besökare) upplevde Nicaragua framför allt under 1980-talet och vi engagerade oss i dess samhällsutveckling. Nu vill vi än en gång bistå det nicaraguanska folket i dess kamp mot en diktator, som paradoxalt nog är samma person, som 1979 sågs som en befriare, Daniel Ortega.

Vad vill det Nordiska nätverket konkret göra?
 1. Samla in pengar till de politiska fångarna och deras familjer. De flesta familjer är fattiga och har en svår situation med en familjeförsörjare i fängelse.
 2. Väcka uppmärksamhet om situationen i Nicaragua och lyfta Nicaragua ur medieskuggan, som blivit särskilt tät efter andra dramatiska händelser i världen (valet i Belarus med förföljelse av oppositionen i augusti 2020, Talibanernas maktövertagande i Afghanistan i augusti 2021 och nu Rysslands krig mot Ukraina).
 3. Hålla kontakt med organisationer och nätverk i exil och i Nicaragua vilka verkar för en demokratisk utveckling i landet och om möjligt stötta dessa. Omkring 200 000 personer har flytt undan hot och förföljelse. De flesta lever i Costa Rica. Bild Bild 

Bokbordskampanj för de politiska fångarna och deras familjer
Tack vare en generös gåva av kvalitetsböcker från Bodil Nilsson i SKV (Svenska Kvinnors Vänsterförbund) har Vänortsföreningen Lund-León vid flera tillfällen haft bokbord på Mårtenstorget i Lund och under Kulturnatten samt i Löderups Strandbad på Österlen.
   Antalet politiska fångar har nu utökats till 219 personer (november 2022).
   Dora María Téllez, hälsovårdsminister under 1980-talet, vilken jag skrivit om tidigare, sitter fortfarande isolerad i en fönsterlös cell i mörker, avmagrad.


Bokbord på Mårtenstorget den 5 juli 2022.
Foto Lennart Nilsson
            

Ortega/Murillo-regimen tar anhöriga som gisslan
En ny strategi de senaste månaderna avslöjar regimens brutalitet:
   När kravallpolis slår till för att gripa någon för regimen misshaglig person och finner att denne gått under jorden, grips och fängslas istället anhöriga. Detta hände Andrea Margarita del Carmen i september. Hon leder nicaraguanska författarprojektet ”Kvinnors makt över ordet” tillsammans med Unesco. När polisen bröt sig in i familjens hus var hon inte hemma. Sonen greps istället och sitter nu i det ökända fängelset El Chipote. Andrea Margarita anklagas för ”omstörtande verksamhet”.  Ibland har redan personen ifråga flytt landet, men även då fängslas familjemedlemmar med budskapet att anhöriga släpps om personen infinner sig.

Nicaragua, ett stort fängelse
Problemet är att nicaraguanerna inte är säkra på om det går att resa utomlands. Många längtar efter att kunna träffa familjemedlemmar som lever i exil. Eller att själv lämna landet för gått. På flygplatsen kanske man hindras, ens pass beslagtas. Om man reser iväg, vet man inte om man förvägras att återvända. Skälen är många. Nyligen hindrades en universitetsrektor att återvända efter att han deltagit på en konferens utomlands.
   Alla offentligt anställda på till exempel ministerier, inom sjukvården, universitet, studenter, politiker eller anhöriga till dessa, måste ansöka om tillstånd att resa utomlands och ange orsak till resan och hur lång tid de planerar vara borta. Ett ”nej” kan inte överklagas.
   Även de som inte tillhör dessa grupper svävar i ovisshet och om de inte vill riskera att en dyr flygresa går upp i rök, tar de bussen till ett av grannländerna och köper en flygbiljett där.
   De som nekas ett pass får istället ta sig ut illegalt.
   Förutom de som flyr undan förföljelse och hot, lämnar många landet i och med allt sämre möjligheter till arbete och studier. Det är ofta partiboken som gäller. Nicaragua dräneras på intelligentian, främst den unga generationen.

Ordets och tankens frihet existerar inte längre i Nicaragua
Alla oberoende medier och nicaraguanska PEN/författar-klubb har stängts ned. 160 nicaraguanska författare och journalister befinner sig i exil. Det ser mörkt ut.
Viktigt att Nicaragua inte glöms bort i skuggan av Ukraina.

2022-10-27

VB närmar sig slutet?

 Som jag skrivit om flera gånger så är detta mitt sista år som red och utgivare av VB. Några initiativ har tagits under året för att undersöka om det finns något intresse att driva vidare VB. Hitintills har detta varit helt utan resultat vad jag vet.
   Att antalet skribenter i VB har tunnats ut under åren är bekant för alla, nyrekryteringen är inte mycket att skryta med. Om detta beror på VB, tidsandan eller politiska skäl kan man säkert tvista om. Men själva faktumet kan inte ens den ivrigaste faktaförnekare förneka, trots att det är så på modet att förneka fakta.
   Efter det senaste valet och de många turer som varit i både Lund och Malmö kring det framtida styret har ingen från Vänsterpartiet haft något att säga i VB:s spalter, knappt i några andra spalter heller. Kanske gör man detta i sk sociala medier eller så gör man det inte alls, vad vet jag.
   Jag upplever att lusten att debattera, diskutera och förklara är vikande i samma takt som viljan att propagera och reklamera är i stigande. Detta gynnar inte heller tankarna bakom publikationer som VB. Att inte vara någon ”husbondens röst” har varit en ledstjärna under åren som varit.

Nästa vecka tar VB ledigt och kommer med nästa nummer den 11 november. Då går vi in i slutspurten för VB med fem eller sex nummer till innan året är slut. Hoppas på intressanta artiklar, det är alltid roligare att sluta med flaggan i topp.
red

Sorg

 

I måndags kom ett mycket sorgligt mail till Veckobladet. Det var Bengt Hall som skrev:
   ”En av veckobladets pionjärer och min vän, kompis, ’bror’ sedan 76 år är död. Lars Borgström alltså. Han dog kl 05 i natt. Han fick en infektion och blodförgiftning och det klarade inte hans redan svaga kropp. Jag sörjer oerhört.”
   Lars var en nära vän och partikamrat till mig och många andra. Det finns så mycket att tänka tillbaka på men idag går mina tankar mest till Marianne, barn och barnbarn. Familjen var mycket viktig för Lars och jag vet att han var mycket viktig för dom.
   Ett litet minne kan jag dock inte avhålla mig från.
Göran Persson


Lars hinner också med att ta hand om barn
medan vi frörsöker vrida det borgerliga Ystad
lite till vänster i det sena 70-talet.