2022-12-08

Året lider mot sitt slut

 

Detta är årets näst sista nummer. VB-året avslutas med ett sista nummer den 16/12.
   Då brukar jag förutom en önskan om goda helger önska oss alla ett gott nytt VB-år. Så kommer det inte att bli i år. Som bekant så meddelade jag i årets första nummer att detta blir mitt sista år som VB-redaktör. Det har varit fritt att agera om någon vill ta över stafettpinnen, mitt enda villkor är att det är någon med sitt politiska hjärta till vänster.
   Än så länge har ingen anmält sitt intresse för att föra VB vidare. Många har uttryckt sin sympati med VB och att det är tråkigt om den försvinner. Red bockar och tackar för både egen och alla skribenters vägnar.
   Det finns vissa rörelser inom vänsterpartiet för att göra något nu i denna elfte timme. Ingen har kontaktat mig direkt men jag har som sagt hört att.
   Nästa vecka kör vi emellertid som vanligt om makterna, tomten och skribenterna så vill.
Göran Persson, red

Friday for Future alla fredagar

  

Vi samlas på Stortorget varje fredag kl 12-14 liksom Fridays For Future-rörelsen inspirerad av Greta Thunberg gör på många håll.
   Vi kräver att Lund medverkar till att Parisavtalet hålls, att vi strävar mot att hålla uppvärmningen till högst 1.5 grader, att det sker på ett klimaträttvist sätt och att man lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.
   Kom förbi och prata med oss och stötta vår kamp för framtiden för våra ungdomar, barn och barnbarn.          

Riv Tidöavtalet!

 

Demonstration på Triangeltorget 10 december kl 14-16

Kämpa för social rättvisa, mänskliga rättigheter och klimaträttvisa!
   Tidöavtalet är det senaste exemplet på allvarliga inskränkningar av grundläggande mänskliga rättigheter och demokratiska principer såsom allas likhet inför lagen, skydd från förföljelse och krig.
   Tidöavtalet är rasistiskt. Det en attack mot icke-vita personer, boende i förorten samt flyktingar. Om detta skulle gå igenom kommer vi i hög grad att leva i en polisstat och ett angiveri-samhälle.
   Tidöavtalet främjar också en bakåtvänd klimatpolitik som är en katastrof för alla människor på vår planet.
   Tidöavtalet förhandlades fram på ett slott utifrån en bild av verkligheten som vi vägrar acceptera.
   Vi vill ha ett samhälle och en politik som står för jämlikhet, mänskliga rättigheter, rättssäkerhet, fred, social rättvisa, klimaträttvisa och internationell solidaritet.
   Tidöavtalet har fått hård kritik av mänskliga rättighetsorganisationer som Amnesty, Civil Rights Defenders och Rädda Barnen.
Läs mer »

Klimatkonsert och fest

 

På Nobeldagen den 10 december rekommenderas besök på Magle Konserthus kl 18. Då spelar Röda Kapellet för miljön och klimatet i samarbete med Fridays for Future.
   Musik med koppling till ”väder och vind” och vår hotade framtid framförs. En nyskriven klimatsvit för kör och orkester är programmets höjdpunkt. Nobelfesten kan du se på SvT Play!
   Efter konserten blir det fest i samma lokal för musikanter och sångare och dess vänner. Känner du dig som en orkestervän är du välkommen att vara med. Då swishar du 200 kronor till 0702857116 och skriver ditt namn. Begränsat antal. Anmälan senast den 5 december!
Affisch »

Gaza: Livet innanför muren

 

Onsdag 14 december 18:00 – 19:00

Ett seminarium med våra samarbetspartners på Civitas Institute i Gaza. Möt Nada Muin och Akram Ajour, två unga människor som lever sitt liv innanför murarna i Gaza.
Hur ser livet ut när hotet om raketskjutning ständigt är närvarande? Går det att ha framtidsdrömmar? Vilka förutsättningar har unga människor som ständigt anpassar sig till blockaden?
Tid: 14 december kl 18:00
Plats: digitalt via zoom,
Meeting ID: 898 0570 0824
Passcode: 2022           

August Strindbergs lilla katekes för underklassen


Första huvudstycket

Vad är samhället?
   En samlevnadsform som utvecklat sig under inverkan av överklassens syfte att hålla underklassen under sig.
Vad är överklass?
   De tärande, de styrande.
Vad är underklass?
   De närande, de styrda.
Vilka medel begagnar överklassen för att hålla underklassen under sig?
   Religion, Politik, Lagar, Vetenskap, Konster och Moral.           

Rivning av kulturhistoriskt värdefulla hus på Möllevången av Ann Schlyter

 

LKF, det kommunala bostadsbolaget, fick för två år sen positivt besked i byggnadsnämndens arbetsutskott (där v inte får vara med) om att planera för rivning.  Det beskedet borde aldrig givits. Tre befintliga lamellhus - klassade som kulturhistoriskt värdefulla hus rivs, flera stora träd fälls. Och LKF ska få bygga fem punkthus istället.
   Deras argument att riva var att hög energiförbrukning, dräneringsproblem och dålig tillgänglighet i befintliga hus. Men det är aldrig energisparande att riva tegelhus! En dränering och renovering skulle ge möjlighet att fortsätta erbjuda billiga lägenheter. Tyvärr, fortsatte en majoritet i byggnadsnämnden nämnden att stödja dessa planer.

Vänsterpartiet på Facebook

 

Det har funnits en oro att kolonilotter och odlingslotter på Klostergården ska offras när Nationellt centrum för idrott och folkhälsa ska byggas. Vi har nu fått igenom att planerandet och byggandet ska göras så att inte kolonilotterna och odlingslotterna används.          

100 arter har blivit 31 av Gunnar Stensson

 

Himlen klarnar. Temperaturen sjunker. Enstaka solstrålar speglas i vattnet. Dammarna myllrar av fågelliv. Vita svanar, en bredvingad flyger lågt, spänstiga bläsänder, eleganta, visslande och - vad är det? - två högtflygande gåsflockar förenas skriande och försvinner söderut, ett par doppingar dyker, nu kom de upp igen, en skarv torkar sina svarta vingar, några måsar vilar på betongbalken, pigga viggar simmar förbi...
   Solljuset lockar fram färgerna, temperaturen sjunker, biter i näsan: vinter.
   Lunds Naturskyddsförening har 4200 medlemmar, varav 600 nya.
   Fortsätt att växa! Den globala kampen för biologisk mångfald är lokal. Sedan jag flyttade till Lund 1969 har populationerna ryggradsdjur minskat mer än 69 procent.
  Art-mördarna lägger pussel. Behåll din bit!

Rapport från riksdagen: Miljömål och internationella besök av Hanna Gunnarsson

Arbetet i riksdagen tuffar på, vi i Vänsterpartiet har börjat formera motståndet mot den borgerliga regering och deras politiska avtal. Det innebär ju som ni vet stora och dåliga förändringar på många områden, många saker i avtalet är till och med olagliga och ogenomförbara. Mycket är förmodligen så kallad signalpolitik men om bara en bråkdel genomförs så skulle det göra Sverige både kallare och hårdare för många människor. 
   Ett sådant beslut, som faktiskt förra s-regeringen förberedde, är att höja gränsen för krav på lön för arbetskraftsinvandrare. Det gör att personer som har lågavlönade jobb, tex undersköterskor, kommer att få svårare att stanna i Sverige som arbetskraftsinvandrare. Se debatten här.

Vänsterpartiets budgetförslag har lagts fram. Det innehåller såklart många bra förslag för att göra landet mer jämlikt, rättvist och hållbart. Det finns att läsa här.
   Ett sätt att pressa på regeringen i det parlamentariska arbetet är genom interpellationsdebatter. Nyligen var flera vänsterpartister delaktiga i en debatt för att pressa miljöministern när det gäller miljömålen. Vilka ledamöter som helst kan delta i interpellationsdebatter och denna gång var det hela sju ledamöter från olika partier som gick till gemensam attack mot ministern. Se debatten här


Moldaviens flagga

I veckan har jag varit med på två viktiga internationella möten i riksdagen idag med besökare från Belarus och Moldavien. De gränsar båda till Ukraina och påverkas båda av kriget. Den folkliga ledaren av protesterna mot diktaturen i Belarus, och den som förmodligen vann presidentvalet 2020, Svetlana Tichanovskaja besökte riksdagen. Hon berättade om Rysslands kontroll över Belarus, de politiska fångarnas mycket svåra situation, hur motståndet mot både diktaturen och kriget organiseras och att Ukrainas flagga blivit en symbol också för kampen mot diktaturen i Belarus.
   Det är viktigt att vi inte glömmer bort situationen och kampen i Belarus! Det var också intressant att träffa Moldavien vice premiärminister. De har nyligen ansökte om medlemskap i EU och har en del att arbeta med i ansökningsprocessen. 
Hanna Gunnarsson (v), riksdagsledamot, Lund

Slakt på kulturmiljöarbetet av Ann Schlyter

 

Ett Lundaförslag med titeln ”Se till att icke demokratiskt beslutade delar av kulturmiljö/bevarandeprogrammet antingen beslutas eller lyfts bort” har behandlats i byggnadsnämnden.
   Frågan engagerar eftersom det krävs bygglov för exempelvis solpaneler, attefallshus eller mindre förändringar på fastigheter om huset eller området är rosamarkerat, dvs bedömt av byggnadsantikvarie eller andra sakkunniga såsom skyddsvärda, men utan att beslut om skydd tagits i nämnd eller fullmäktige.
   I tjänstemannaskrivelsen som antogs som byggnadsnämndens svar på Lundaförslaget meddelas att det sedan 1 november gäller bygglovsbefrielse för alla rosamarkerade byggnader. Detta är en förändring i handläggningen som inte är demokratiskt förankrad, inte ens som information till byggnadsnämnden.

Lundaförslagets första alternativ, nämligen att uppdatera och lägga fram till om kulturmiljöprogram till beslut, behandlas mycket knapphändigt. Det finns flera program som aldrig beslutats i fullmäktige och andra är mycket gamla (40 år). Det medges i ett understatement att bevaringsprogrammen inte är helt uppdaterade, men att resurserna inte räcker till. Det kräver förstås en del arbete. Vänsterpartiet har förgäves i år efter år krävt minst en heltids stadsantikvarie och resurser till ett sådant arbete.
   Förvaltningen försvarar det interna beslutet om att kulturmiljöprogrammen rosafärgning inte ska medföra krav på bygglov inlagt följande: ”i en avvägning mellan det enskilda intresset av att tillgodogöra sig bygglovsbefrielser och det allmänna intresset av att skydda värdefull kulturmiljö får det enskilda intresset anses väga tyngre”.
   En liten brasklapp läggs till: ”Skulle det i efterhand konstateras att höga kulturmiljövärden hotas genom bygglovsbefriade åtgärder kan byggnadsnämnden besluta införa skydd i detaljplan eller anta bevaringsprogram för den hotade bebyggelsen.” Men i efterhand! Då är det ju för sent.
   Vänsterpartiet reserverade sig naturligtvis mot detta beslut.
Ann Schlyter, vänsterpartiets representant i byggnadsnämnden 

De glömda av Gunnar Stensson

Efter att på livstid ha hållits inspärrade som sinnessjuka eller sinnesslöa i Sankt Lars asyl söder om Höje å grävdes de ner invid Flackarps kvarn, bortom de åkrar där de tvingats arbeta.  Järnstavar med anonyma patientnummer markerade gravarna. Deras namn var glömda innan de dog. Två tusen begravdes där mellan 1895 och 1951.
   Detta är den framväxande jämlikhetstankens skuggsida: när man vill framhålla ”vanliga människors” förmåga att ta politiskt ansvar sker det inte sällan genom att man avgränsar ”det verkliga folket” från vad man uppfattar som ”de hopplösa längst ner”,skriver Ola Larsmo i sin nya bok Lektion 11.

Förra veckan kritiserade Lars Eric Jönsson i Sydsvenskan vanskötseln av Sankt Lars begravningsplats. Ogräset växer högt, gräsmattorna förbuskas och järnstavarna sitter snett.
I tisdags svarade kyrkogårdschefen Emma Bodin och ordföranden i kyrkogårdsutskottet Eric Hammarbro på kritiken.
   Den 1 augusti i år övertog kyrkan vården av Sankt Lars begravningsplats. Pastoratets kyrkogårdsavdelning håller på att ta fram en vård- och underhållsplan. Planen ska utformas med hänsyn till begravningsplatsens särskilda historia.

Bra att kyrkan tagit över ansvaret, men nu har redan fyra månader gått. Man borde ha kunnat resa järnstavarna, klippa gräset och vårda buskar och träd redan under den vackra hösten, samtidigt som man utformade planen. Det skulle ha gett goda kunskaper om platsens unika förutsättningar.  
   Begravningsplatsen är en viktig del av Lunds kulturhistoria och har en särskild betydelse för många lundabor. Den borde anslutas till Sankt Lars-parken med en allé. Den färdiga begravningsplatsens invigning borde firas med en stor minneshögtid.

Sverige och EU måste terrorstämpla Israels krigsmakt av Ulf Nymark

 

I en debattartikel i Aftonbladet under rubriken ”Vi måste terrorstämpla Irans revolutionsgarde” i tisdags kräver Margot Wallström, tidigare socialdemokratisk utrikesminister, att Sveriges regering vid nästa möte med EU:s utrikesministrar ska lyfta kravet att EU terrorstämpla det iranska Revolutionsgardet och den iranska ledningen. Bakgrunden är förstås den iranska regimens brutala förtryck – mord, fängslanden, tortyr – av dem som demonstrerar mot regimen på gator och torg i Iran. ”Under lång tid har västvärlden hoppats och trott att det skulle gå att reformera Iran. De senaste månadernas utveckling visar att det inte längre är möjligt”, skriver Wallström, och kräver att den svenska regeringen nu måste ha modet att säga ifrån.
   Det är nog inte för djärvt att gissa att en stor del av Sveriges befolkning är beredda att instämma i Wallströms krav. För min del är det självklart att stå bakom ett sådant krav.

Protester mot ockupationen möts med terror
Men det finns också en annan stat i regionen som bedriver terrorverksamhet och som borde terrorstämpla av EU. Jag syftar förstås på Israel – dess ledning och den israeliska krigsmakten. De israeliska väpnade styrkorna har i decennium efter decennium bedrivit en omfattande terrorverksamhet mot den palestinska befolkningen på Västbanken och i Gaza. Palestinier protesterar med den olagliga ockupationen av Västbanken och mot blockaden av Gaza. Protesterna möts av massiva insatser av ockupationsstyrkorna: mord, fängslanden, tortyr. Hur många palestinier som skjutits ihjäl eller skottskadats vid protester, hur många barn som misshandlats och som sitter som fångar i israeliska fängelser är svårt att få ett grepp om.

Daglig terror mot palestinier 
Mördandet på Västbanken och den kollektiva bestraffningen av Gazas befolkning, som i praktiken pågår dagligen och stundligen, ger oftast bara små rubriker och notiser i massmedia. Ett välkommet undantag visar sig i Sydsvenskan den 7 december, där tidningen i en artikel skildrar ockupationsmakten skjuter ihjäl en 22-årig ung palestinsk man, Omar Manna, som i ett försök att genom stenkastning förhindra att hans bror i en gryningsräd i ett flyktingläger förs bort av israelisk militär. Omars öde delas med ett oräkneligt antal palestinier. Israels mord på den palestinsk-amerikanska journalisten Shireen Abu Akleh på Västbanken väckte också en viss massmedial uppmärksamhet. Men den massmediala bevakningen av Israels terrordåd i Palestina ger oftast inga större rubriker eller upprörda röster i massmedia. 

”Stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter – i Iran och i Israel/Palestina”
Det finns uppenbara skäl att terrorstämpla den israeliska krigsmakten och den israeliska ledningen, och att införa sanktioner mot företrädare för den israeliska regeringen.
Wallström avslutar sin artikel med följande uppmaning till regeringen: ” Utrikesminister Tobias Billström och den svenska regeringen måste nu ha modet att säga ifrån.  
Sverige har en lång tradition av att stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter. En tradition som förpliktigar.” Denna uppmaning från Wallström gäller alltså Sveriges förhållande till Iran. Men den kan och bör också tillämpas i förhållandet till Israel. 
 

Utbildningens kvaliteten störtdök när ”Flumskola” blev ”Friskola” av Gunnar Stensson

 990 stod svensk skola på topp - även internationellt. Den kännetecknades av kunskap, integration och jämlikhet.
   Klåfingriga borgerliga politiker kallade den ”flumskolan”. Den var demokratisk och jämlik ju. Hur skulle de kunna sabba den? Jodå, de fann på råd!
   Göran Persson, S, ingrep. Han kommunaliserade svensk skola. Riksdagen beslöt att alla kommuner, också de minsta och fattigaste, skulle bekosta den skola de hade råd med. Det gick ju alltid att ”effektivisera”. Om folk blev missnöjda kunde de flytta.
   Sedan slog Carl Bildt, M, till. Nu gällde det att återinföra 1930- och 40-talens skolsystem som skilde mellan rika och fattiga elever. Den usla ”flumskolan” skulle ersättas av den nyliberala ”Friskolan”.
   Metoden var att privatisera skolorna, införa skolpeng, låta vinstdrivande skolbolag satsa på vinstgivande skolor och kommunerna ta hand om skolorna med störst behov. Genom att kalla det ”friskola” skulle man lura väljarna att acceptera. Konkurrensen mellan skolorna skulle göra det möjligt att tysta lärarnas kritik
   Det fungerade. Den världsledande ”flumskolan” försvann. I stället kom ”friskolan”. Skolbolagen plockade in miljoner. Lärarna tystades. Girigbukarna gnuggade händer. Kvaliteten på svensk skola störtdök.

Det blev lite pinsamt för de ansvariga politikerna, särskilt i Folkpartiet som varit drivande. De brukade beteckna sig som skolparti. Nu måste man visa att man brydde sig om undervisningens kvalitet. Hur?

       

Jan Björklund kom på en lysande idé: Inför betyg i årskurs 6!
   Det skulle öka pressen på både lärare och elever och minska lektionstiden i årskurs 6. Dessutom skulle det bli bättre koll på kursinnehållet när regeringen bestämde betygskraven.
   Man kunde motivera åtgärden med att betygen i årskurs 6 skulle ge skolorna möjlighet att upptäcka och åtgärda elever som släpade efter kunskapsmässigt.
   Björklund fick igenom förslaget. Inte behövde han införa några stödåtgärder för eleverna heller. I stället minskade andelen elever som fick stöd. Segregation och besparing i samma smäll.

S-MP -regeringen skämdes. Svensk skola hade blivit som diktatorn Pinochets. Pina och skit. Vi måste reformera svensk skola! suckade MP. Regeringen grubblade. Det måste gå att få igenom någon sorts reform. Kanske om reformen inte förändrar skolan och inte kostar något.


2019 kom de på en idé: Vi inför en ”läsa-skriva-räkna”-reform för lågstadiet! Det lyckades. Alla partier ställde upp.
   Vårterminen 2022 kom resultatet. Då skrev den första årskullen som prövat ”läsa-skriva-räkna”-reformen nationella prov i svenska och matte. Hur har det gått?
   Resultaten i läsning för tredjeklassarna har försämrats jämfört med resultaten
läsåret 2018-19!
    Resultaten i matematik har också försämrats! Fler elever är underkända. Eleverna fick aldrig det utlovade särskilda stödet.

Varför blev skolutvecklingen så katastrofal de senaste 30 åren?
Bortsett från de destruktiva strukturella förändringarna är det en genomgående trend som karaktäriserar svensk skolpolitik: Politikernas maktbegär. Behovet att kontrollera. I och för sig naturligt eftersom skolan blivit så dålig. Politikerna stressar elever, lärare, föräldrar, skolledare.
   Tillbaka till den svenska flumskolan med dess höga kvalitet! Bort med den svenska ”friskola” som har förvandlats till en korrumperad tvångsskola.
   Rådet till Lunds skolpolitiker: Satsa resurser på särskilt stöd i lågstadiet!
Källa: Emma Leijnse, SDS 3 och 4/11.