2022-12-15

Friday for Future alla fredagar

  

Vi samlas på Stortorget varje fredag kl 12-14 liksom Fridays For Future-rörelsen inspirerad av Greta Thunberg gör på många håll.
   Vi kräver att Lund medverkar till att Parisavtalet hålls, att vi strävar mot att hålla uppvärmningen till högst 1.5 grader, att det sker på ett klimaträttvist sätt och att man lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.
   Kom förbi och prata med oss och stötta vår kamp för framtiden för våra ungdomar, barn och barnbarn.          

Hästhagens isar väntar på jullovet

 
Då kommer barnen från Sankt Lars och Klostergården och åker skridskor

God Jul och …

 

I årets sista nummer brukar jag alltid önska alla skribenter, läsare och vänner on God Jul och ett gott nytt VB år. En önskan om goda helger är som vanligt men med det nya VB-året är det mer oklart eftersom detta är mitt sista nummer som utgivare och redaktör. Ett beslut som jag meddelade redan i årets första nummer. Jag citerar mig själv:
   ”Detta år blir emellertid VB:s sista med nuvarande bemanning.
   Om det blir VB:s sista överhuvudtaget återstår att se. Jag köpte VB av vänsterpartiet för en krona. Att ge ut VB idag kostar ca 1700 kr/år för domännamn och webb-hotell. Så några pengar att tala om är det inte som avgör. Finns det någon eller några som vill lotsa VB vidare så är dom hjärtligt välkomna. Det finns bara ett villkor, VB har alltid haft hjärtat klart till vänster och så skall det förbli. Patria o muerte som Fidel sa om ni förstår hur jag menar.”

Under året har en grupp vänner till VB engagerat sig och försökt hitta några intresserade av att driva bladet vidare. Det har inte varit framgångsrikt.
   Den tidigare ägaren och utgivaren, vänsterpartiet, har nu i december observerat att året håller på att ta slut.
   Jag har haft en mailväxling med Steingrimur Jonsson, partiordförande för v-Lund, om en eventuell framtid för VB.

Jag citerar ur mailväxlingen.
221209 - Steingrimur: I onsdags hade Lundavänstern styrelsemöte. Och Göran Fries som sitter i styrelsen och är dessutom en av de som finns i gruppen som haft i uppdrag att föreslå framtidslösning för Veckobladet, kunde meddela att man inte fått någon napp och det verkade som ingen var beredd att ta över efter dig. Det är dock många som absolut vill att Veckobladet ska leva vidare. Så hur gör vi?
   Göran Fries förslag var att vi skulle i samråd med dig – du skulle faktiskt spela huvudrollen – erbjuda utbildning till partimedlemmar som så vill att få lära sig hur man gör nya nummer av Veckobladet. Sedan var det Göran Fries tanke att de "utbildade" skulle erbjuda alla partikamrater en kurs om hur man gör. Således – hoppades han – skulle vi kunna få någon eller några yngre att fortsätta med utgivningen.

221209 – Jag:
Visst kan jag rita, berätta och visa hur jag gör men det vore väl bra om man har egna idéer om vad man vill göra med VB. Att bara kopiera blir inte så stimulerande. Vad som är mycket viktigare än tekniken är kontakten med intresserade skribenter, så det underlättar om hen har ett stort nätverk att bearbeta.
Återkom gärna med vem och när så bokar jag in det.

221211 - Steingrimur:
Tack för svaret. Bra att du har möjlighet att ställa upp under januari månad och utbilda oss några – som sedan ska utbilda de kamrater som vi hoppas ska kunna fortsätta utgivningen av Veckobladet.
   Jag kommer att be mina närmaste att sätta ihop en "Doodle" med några datum kring 21 och 22 januari. Så får vi se vilken dag passar bäst för de flesta. Förutsatt att du kan, självklar. Du kommer således att få denna "Doodle" för att pricka i de tider som passar dig.
   Tanken är att fortsätta ge ut Veckobladet som det är nu. Men självklart kommer det att utvecklas som allt annat. Förhoppningsvis kan vi till exempel skapa en rutin där de som sitter i de olika kommunala nämnderna kan informera om det som sker. Lite som Hanna G har gjort gällande riksdagen.
   Känns bra att du skriver några ord i nästa VB om dessa försök.
   Och tidningen ska vara vänster och öppen för vänsterpolitik. Således inte enbart partikamrater från V utan alla vänstertänkare. Dock ska polemik mot olika synsätt inom vänstern undvikas. Saklig diskussion OK men inte något påhopp på oliktänkande. Precis dom det så fint har varit under din långa tid.

Och därmed är vi framme vid idag. Kanske blir det en utbildning, kanske finns det intresserade, jag vet inte men jag hoppas så klart. Men jag kan inte låta bli att lufta en av mina käpphästar, vi har en övertro på utbildning och en undertro på behovet av arbete och engagemang.
   Tror att jag skall prova att skriva en artikel på annan plats i bladet för att känna på hur det känns.
   Tack alla ni som gjort dom här nästan 20 åren möjliga och roliga.
Göran Persson, fd red

Miniintervju med en redaktionsmedlem anno 1975 av UN

 
Veckobladets allra första nummer 30 oktober 1975 

Två snabbfrågor till Monica Bondeson, som tillsammans med Gunnar Sandin och Lars Borgström utgjorde den första VB-redaktionen. De två sistnämnda har tyvärr gått bort. Monica var med i redaktionen i ca 5 år från starten 1975. Hon var dessutom ansvarig utgivare från ca 1980.
Hur minns du tiden för starten av VB?
   - Det var en tid av optimism och framåtanda; det var en pionjärtid. VPK fick tre mandat i fullmäktige 1973 och vann fortsatt mark – i valet 1979 fick VPK hela 9 mandat. VB var något helt nytt i lundapolitiken. Vi hade många som bidrog med texter och vi hade fantastiska tecknare. VB uppmärksammades långt utanför vänsterkretsarna.
Hur känns det idag när VB läggs ner?
   - På sätt och vis har väl VB spelat ut sin roll. Men nog känns det lite konstigt och sorgligt!

EU: demokrati, ekonomi och säkerhet för Europas fria stater

 

För bortåt 20 år sedan reste en stor delegation från V Lund till EU i Strasbourg. Jörn Svensson tog emot. Gunnar Sandin hade tagit initiativet. Det var en oförglömlig resa!
   Sveriges ordförandeskap börjar vid nyår. EU har blivit en fantastisk samarbetsorganisation för ekonomi och demokrati i Europa. EU är den viktigaste faktorn för svensk säkerhet och svenskt välstånd. I Sverige är EU både okänt och underskattat. Ordförandeskapet ger oss chansen att förstå vad EU kan vara.

Veckobladet behövs! av Gunnar Stensson

 

Veckobladet ska vara ett fritt forum för alla lokala aktionsgrupper, föreningar och organisationer. För alla engagerade individer som vill nå ut med sina idéer. Där ska finnas information om viktiga möten och debatter mellan de politiska partierna och intresseorganisa-tionerna, om föreläsningar på bibliotek, i skolor, vid universitetet. Där ska alla opinionsmöten och demon-strationer annonseras. Där ska alla miljökampanjer, solidaritetsmöten och samhällsinitiativ presenteras. Veckobladet ska vara en kommunikationsmöjlighet mellan politiker och medborgare. Ett gräsrotsorgan.
   Gräv där du står! Tänk själv! Det lokala är globalt! Alla engagerade i hela världen kan rädda den. Tillsammans.
   Veckobladet måste vara partipolitiskt obundet, men vänsterinriktat och aktivt i kampen mot fossilkapitalet.
   Sådant har Veckobladet alltid försökt vara. Nu står Veckobladet inför ett skifte efter att i 18 år, vecka för vecka, ha redigerats av Göran Persson. Det måste finnas många som vill fortsätta arbetet för och med Veckobladet och alla de möjligheter Veckobladet innebär.

Det går inte att åka tåg

Onsdagen den 7 december bröt järnvägstrafiken samman. Tågen stod stilla i hela Sverige. 2022 är det omöjligt att lita på tågtrafiken.
   Före 2006 fungerade tågen Tiderna hölls. Priserna var fasta. Det var ett planerbart system för resenärerna. SJ skötte underhållet, utbildade lokförare och hade en reserv av godsvagnar.
   Sedan införde den borgerliga regeringen ett marknadssystem. Lokförare och vagnar saknas just när de behövs. Just in time. Priserna är helt oförutsägbara. Ofta är det billigare att flyga till Stockholm än att åka tåg. 


Idag trängs 60 tågbolag på det svenska järnvägsnätet. Ulf Adelsson, M, hade en gång ansvar för järnvägarna. Han uttryckte förtvivlan över det kaos som skapats. Privata tågbolag tillåts köra på de sträckor där de tror de kan göra vinst. I många fall ägs de av utländska stater, till exempel Hongkong.
   Det är samma system som drabbade sjukvården när covid slog till. Just in time. Ett system konstruerat för att inte fungera när det mest behövs. Det blir stora vinster då, Samma sorts tänkande är orsaken till en stor del av dagens energikris.
   Det har också tillämpats i försvarsorganisationen och leder idag till högkonjunktur för krigsindustrin. Jordens minskande resurser satsas på förstörelse

Övergången till tågtrafik är ett centralt miljömål.  Järnvägsnätet måste byggas ut och underhållas. Det går långsammare i Sverige än i andra länder. Flyg- och vägtrafik måste minskas. Huvuddelen av alla transporter måste ske på järnvägarna. Men regeringen vill annat.
   Regeringen vill omfördela 750 miljoner från järnvägs-underhåll till vägunderhåll. Klimat- och miljö-politik svälts sakta ihjäl.            

Skånes (och Sveriges) energikris kan lösas 2029 av Gunnar Stensson

Om sju år får Sverige ett tillskott på 7 TWh per år, motsvarande halva Skånes elanvändning. Det dröjer 7 år, men det går. Det är planerbart.
   Det finns bara ett krux. Regeringen. Den avskyr vindkraft. 


Skåne Havsvindpark två mil söder om Ystad säkrar med 125 vindmöllor tillskottet. Om den byggs.
   Några självklara villkor måste tillgodoses. Vindparken måste anpassas till säkerhetspolitiken. Inga problem.
   Sverige måste fixa en ledning för att överföra det gigantiska energitillskottet till Sveriges hushåll och industrier. Regeringen vill inte. Låt elen ligga kvar två mil söder om Trelleborg, tycker dem. Det blåser inte jämt.
   Kan Sverige säga nej till 7TWh per år genom att vägra att betala anslutningen till det svenska kraftnätet?
   Ja, det kan regeringen. I stället sjunger den: Kärnkraft! Kärnkraft hela dan! De borgerliga bagarbarna kanske tror på visan. Men inte Pågen.
   Regeringen inbillar sig att kärnkraften är planerbar nu när den ena reaktorn efter den andra kapsejsar. Häromdagen tvingades Heleneholmsverket intill min gamla skola återgå till fossil energiproduktion. Regeringen  uppmärksammar inte att Finland sedan årtionden försökt bygga ett nytt  kärnkraftverk vid Bottenviken. Nyligen sköts starten fram ytterligare några år. Fråga Sanna Marin hur planerbar kärnkraften är.
   2029 kommer det inte finnas ett enda nytt kärnkraftverk i Sverige. Ett år återstår till det svenska miljömålets första omgång ska uppfyllas. Energikrisen fortsätter  att härja i Sverige och Europa. Det ser illa ut!
   Men sannolikt faller nuvarande regering 2026. Då återstår fyra år av en konstruktiv energipolitik för satsning på nya vindkraftverk fram till 2030 och Skåne Havsvind-kraftblir klar inom tre år, ett år före 2030 då målet ska vara uppnått.

Budgetfullmäktige: ”Straffskatt” på LFK:s hyresgäster och trafikplats Ideon av Ulf N

Lunds kommunfullmäktige höll i år sitt budgetsamman-träde den 12 och 13 december. Sammanträdet bjöd inte på några stora överraskningar, möjligen att mötet kunde avslutas redan vid 16-tiden dag två. Det är rekordtidigt! Vad det ovanligt korta sammanträdet beror på är lite oklart, men det finns två troliga förklaringar: dels att talartiden numera är begränsad till tre minuter per inlägg, dels att utgången i stora drag var given på förhand genom att V för en grynvälling gått med på att stödja socialdemokraternas och högerns budget.
   Pressens lokalsidor har relativt utförligt presenterat partiernas budgetalternativ. Det finns därför ingen anledning att närmare gå in på dessa här, vilket för övrigt skulle föra alltför långt.
   Två fullmäktigebeslut är dock värda att nämnas. Det gäller ställningstagande till det extra vinstuttaget från LKF, kommunens allmännyttiga bostadsbolag, och det gäller anslaget för den planerade trafikplats Ideon.

Fortsatt extra vinstuttag från LKF
Det extra vinstuttaget från LKF har taxerats ut i tre år, 30 miljoner vardera året. Vinstuttaget är extra därför att det i normalfallet till kommunkassan tas ut en vinst i storleksordningen 800 000 till 1 miljon. Storleken på vinsten begränsas av lagstiftningen för att förhindra kommuner att helt tömma bolagen på vinstpengar. I undantagsfall kan extra vinster tas ut, under förutsättning att de går till bostadssociala ändamål. MP gjorde extra vinstuttag möjligt genom en överenskommelse med kvintetten under förra mandatperioden, vilket mötte skarpt motstånd från S, V och Fi. I höstens valrörelse var MP tydligt med att nu var det för deras del slut med att stödja överföring av vinster från bolaget till kommunkassan. S och V stod kvar vid sitt tidigare ställningstagande, inget extra vinstuttag.

Nytt brev från S?
I förra årets budgetdebatt kallade socialdemokraternas företrädare extra vinstuttag för både principiellt felaktigt och ekonomiskt oklokt, och i en valdebatt i höstas betecknade Anders Almgren det hela som ”straffskatt på LKF:s hyresgäster”.
   MP lyfte frågan om vinstuttaget vid budgetsammanträdet och yrkade avslag på S och högerns förslag om att fortsätta göra ett stort uttag, dock nu obetydligt bantat till 25 miljoner per år. S stod fast vid högerkompisarnas förslag och gick tvärt emot sitt vallöfte och röstade för fortsatt tömning av LKF:s resurser. Endast MP och V röstade emot vinstuttaget. Inför valet gick S ut med ett brev till LKF:s boende och förklarade det olämpliga i extra vinstuttag och varför S var emot. Så nu kan en undra om S går ut till LKF:s hyresgäster med ett nytt brev och förklarar varför det nu – tvärtemot läget före valet – är bra med straffskatten på LKF:s hyresgäster.

           

Enbart MP röstade emot trafikplats Ideon
Detta var den enda punkt på vilken V gick emot det nya styrets budgetförslag. Precis som när det gällde LFK och vinstuttaget lyfte MP frågan i investeringar i trafikplats Ideon. I ett särskilt yrkande föreslog MP avslag på det nya styrets förslag att kommunen skulle investera mångmiljonbelopp i en ny trafikplats. V tillsammans med alla övriga partier röstade för investeringen. Enbart MP:s sex ledamöter röstade emot. En förfärande stor majoritet i Lunds fullmäktige struntar alltså i klimatkrisen och gör nya investeringar för ökad biltrafik och ökade utsläpp av växthusgaser.

V, partidisciplinen och den fria debatten av Gunnar Stensson

Det finns inom V en auktoritär tradition att av medlemmarna kräva absolut lydnad inför partilinjen. Traditionen går hundra år tillbaka i tiden. I ett helt sekel har den varit ytterst destruktiv för partiet. Jonas Sjöstedts förnyelse av partiet fördröjdes flera år
   Traditionalisterna i Lunds partiförening fattade 2004 beslutet att lägga ner Veckobladet som kämpat för en total yttrandefrihet och tryckfrihet alltsedan det startades av bland andra Gunnar Sandin i början av 1970-talet.
   Varför ville traditionalisterna lägga ner Veckobladet?  Hindrades de på något sätt argumentera för sina ståndpunkter? Icke!
   Orsaken var att Veckobladet gav förnyarna inom partiet möjlighet att argumentera för sin linje. Den yttrande-friheten skulle den lokala ledningen i Lund göra slut på!
   Det är otvivelaktigt att dåvarande partiledning påverkade beslutet. Veckobladet lästes inte bara i Lund.

Veckobladets nuvarande redaktör Göran Persson tog över tidningen. Den blev partipolitiskt obunden. Veckobladets skribenter följde med. Tidigare hade Veckobladet varit en papperstidning. Göran gjorde den till en nättidning. När kampen hårdnade och Demokratisk vänster bröt sig ur V Lund blev Veckobladet viktigare än någonsin.
   Vi vet alla hur striden mellan traditionalister och förnyare inom V slutade. Förnyarna segrade, den gamla parti-ledningen avgick och Jonas Sjöstedt ledde partiet till nya framgångar. Demokratisk Vänster återvände till partiet och något tusental lundaväljare följde med.

Tyvärr lever den auktoritära traditionen kvar. I årets val tonades partiets miljöpolitik ner. En följd blev att V backade från 8,0 till 6,7 procent.
   Många av partiets väljare och medlemmar såg det som ett allvarligt misstag, kanske rentav ett svek. De valde andra partier och då framför allt Miljöpartiet för att värna miljöpolitiken.
   Partiets tidigare klimattalesperson Jens Holm yttrade: ”Jag tror snarare att det är partiledningens omläggning av klimatpolitiken som gjort att många av våra väljare inte känt igen sig.”
   Ett rimligt svar på kritiken kunde ha lytt så här: ”Kanske det. Vi får kanske omvärdera. Vi är inte säkra.”
   Partiets makthavare förbiser att varje valutgång är inledningen till ett nytt val. Med en stark miljöpolitik kan V vinna en framgång på samma sätt som skedde vid maktskiftet på 00-talet.
   I stället kom ett traditionalistiskt kommando: ”Enskilda medlemmar och klimattalesmannen underminerade partiets klimatpolitik genom att ifrågasätta den offentligt. Punkt!”

Efterskrift. Det var på modet att lägga ner tidningar i början på 2000-talet. Vänsterpartiet hade redan lagt ner Ny Dag. Det blev pengar som man i stället satsade på annonser och slogans.
   Centern la ned ett dussin lokaltidningar och tjänade 1,3 miljarder som partiet kunde satsa på TV-reklam i stället för information och debatt. Läsarna lämnades vind för våg. Hur resonerade partiets politiker i kom Sjöstedts mun och riksdag. Nu saknar nog C sina lokaltidningar där de kunde föra den lokala debatten. Väljarna vet inte vad som sker.   

Varför misslyckades v i riksdagsvalet? av Göran Persson

 

En fråga som många säkert ställt sig och ganska många försökt besvara. Partiets egen valanalys är nu klar och kan läsas här.
   Det finns så klart många förklaringar men en som jag speciellt intresserat mig för är glidningen i klimatpolitiken. Man verkar vara ganska oense centralt i partiet vilket bl a medfört ett byte av talesperson i våras. Trots att den avgående varit ”lojalt tyst” så har detta så klart sått tvivel.
   I Lundapolitiken har i alla fall jag inte märkt någon omsvängning i miljöpolitiken så därför studsade jag lite inför ett inlägg av miljöpartiet på Facebook i veckan, där skrev Axel Hallberg bl a detta i ett lägre inlägg om kommunfullmäktiges budgetbeslut:
   ”Sorgligast av allt var dock kommunfullmäktiges hantering av utbyggnaden av E22. Den planerade utbyggnaden av E22 skulle göra det omöjligt för Lunds kommun att nå våra klimatmål. Trots det planerar kommunen att investera minst 134 miljoner kronor i att bygga ut motorvägen. När kommunfullmäktige kom till omröstning var det bara Miljöpartiet som röstade för att stryka investeringen.”

Har rikspolitiken nått Lund eller vad är det som händer? Jag är ingen flitig aktör på sociala medier men kunde inte låta bli att ställa en fråga: ”Är det verkligen så att Vänsterpartiet stödde pengar till en trefilig motorväg?”
   Hade varit ganska sensationellt om det varit så men jag fick snabbt ett förklarande svar från Ulf Nymark: ”Det gällde en särskild omröstning om trafikplats Ideon (inte utbyggnaden av motorvägen i sin helhet) där V röstade för avslag på MP:s yrkande om att ta bort denna investering ur budgeten. V säjer sig visserligen ha en egen budget där de vill stryka denna investering men de valde ändå att släppa fram S och högerns budget i sin helhet där denna investering ingår.”
   Där rök den sensationen. Ingen större omsvängning, snarare en teknikalitet i de kommunala irrgångarna inför att både stödja sina egna men även samarbetspartners budgetförslag även när de står i motsättning till varandra. En konst som bara de politiskt inblandade förstår sig på.
   Det kvarstår dock en viktig fråga. Vad får man för intryck om man inte som jag frågar och får ett ärligt svar. Visst kan man nu tro att v vill ha utbyggd motorväg genom Lund. I dessa tider av lögnbeskyllningar och ”fake news” skall jag avstå från hårda ord. Men lite vilseledande är det allt.

Adjö till Veckobladet: En tillbakablick – inte helt fri från nostalgi av Ulf Nymark

Världen i mitten av 70-talet
För 47 år sedan skrev vi år 1975. Föregående år hade den grekiska militärjuntan fallit, Nejlikerevolutionen hade blommat ut den nära 50-åriga diktaturen i Portugal. Hösten 1975 låg Spaniens diktator Franco låg för döden och med den också hela den fascistiska regimen. Första maj samma år genomfördes en av de största demonstrationerna någonsin i Lund: den samlade vänstern och den progressiva rörelsen firade då att dagen innan, den 30 april, hade Vietnams Nationella Befrielsefront, FNL, tillsammans med Nordvietnamesiska trupper intagit Saigon och därmed besegrat USA-imperialismen och befriat hela Vietnam. I Sovjetunionen härskade Leonid Brezjnev och kommunistpartiets diktatur var oinskränkt, och i Kina satt Mao Zedong kvar vid makten och manövrerade i en avklingande kulturrevolution.

Lund i mitten av 70-talet
Lunds kommunfullmäktige befolkades nu för första gången sedan valet 1946, då hette det Lunds stadsfullmäktige, av kommunister. Väljarna hade 1973 valt in fyra VPK:are i fullmäktige, vilket ruskade om de etablerade partierna. VPK mycket aktiva och växande partiorganisation kände ett behov av att nå ut med den kommunistiska kommunalpolitiken. Men hur?

Gunnar Sandin, vänsterns idéspruta
Lundsvänsterns idéspruta framför alla andra, Gunnar Sandin, hade lösningen. Gunnar föreslog att partiet skulle ge ut ett regelbundet utkommande informationsblad med strikt lundainnehåll. Bladet skulle delas ut gratis men också värva en prenumerantstock som fick sig numret tillsänd per post.
   Så blev också beslutat. Eller jag vet inte egentligen om det togs något beslut, kanske var det Gunnar Sandin som drog i gång det utan några formella beslut. Jag kan inte minnas hur det gick till fast jag vid den tiden var ordförande i lokalorganisationen.

Första numret av Veckobladet
Hur som helst: torsdagen den 30 oktober 1975 såg Veckobladet, organ för VPK Lund dagens ljus, eller snarare kvällens mörker – från första början gjordes bladet alltid på kvällen. Formell utgivningsdag var och har varit fram till dags dato fredagar, men i praktiken gavs bladet ut torsdagar. Nu, år 1975, var vitsen med torsdagspressläggningen att bladet skulle finnas tillgängligt i Stadshallen för fullmäktigeledamöter den sista torsdagen i månaden då fullmäktige höll sina sammanträden. Som bekant är sista torsdagen i månaden fortfarande regeln för fullmäktiges sammanträden.


Detalj av IBM Composer med skrivkula

Enkla produktionsförhållanden
VB:s förstfödslonummer var ett tvåsidigt A4-blad med två skrivmaskinsskrivna spalter på var sida. För ändamålet hade införskaffats en begagnad IBM-skrivmaskin med skrivkula, vilket var höjden av modernitet på den tiden. Redaktion för bladet var Gunnar Sandin, Monica Bondeson och Lars Borgström. Redaktionens uppgift var i första hand inte att skriva texter, utan att ragga fram material.
   Sedan skulle redaktörerna knattra ner texterna på papperstenciler och därefter mångfaldiga det hela i den allt som oftast med färg nerkladdade stencilerings-apparat. När färgen torkat på papperet skulle prenumeranternas exemplar förses med adressetiketter och postas. Det var en mycket tidsödande process att med dessa enkla medel producera ett blad. Om jag minns rätt så tömdes vid den här tiden en brevlåda vid järnvägsstationen vid 5-tiden på morgonen. Lämnades den prenumererade upplagan in före den tiden på fredagsmorgonen fick prenumeranterna med postadress Lund bladet i sin brevlåda senare på fredagen. (Observera här att den tidens papperspost i snabbhet inte låg långt efter dagens epost !)


IBM Composer

Om stencilering
Nu en liten utvikning om stencilering. VB:s huvud på första sidan skulle tryckas i rött och med stora bokstäver, texten i övrigt i svart. Nu kunde pappers-stenciler bara användas för skrivmaskinbokstäver och stencilapparaten kunde bara användas för en enda färg. Hur lösa detta problem? Jo, på VPK:s distriktsexpedition i Malmö fanns modernare utrustning: en så kallad elstencilapparat. Där brändes förlagan på vanligt papper in på en plaststencil i en speciell apparat, för att köras i en vanlig stencilmaskin.
   Då kunde det ritas figurer och ”gnuggas” större bokstäver. Alltså producerades VB:s huvud i rött med bladets namn i stora ”gnuggade” bokstäver i typsnittet – just det - Stencil Bold och ”trycktes” sedan med röd färg på expeditionen i Malmö. Så småningom kördes papperet två gånger till i stencilapparaten på partiexpeditionen på Sankt Annegatan 7 i Lund.
(Jag vill minnas att det var undertecknad som stod för att ”gnugga” tidningshuvudet. Oavsett hur det var med den saken så har även detta sista nummer av VB tidningshuvudet i samma typsnitt, även om det förbättrats på under årens lopp).

Offsettryck
Alltnog: VB hängde med i den tekniska utvecklingen. Bladet gick 1978 över till offsettryck. Tryckning och sättning skedde på vänstertryckeriet Acupress, som flyttat från Malmö till Fredsgatan i Lund. Så småningom tog VB-redaktionen över hela produktionsprocessen. Texten sattes fyra spalter per sida med IMB Composer. Composer var som en avancerad skrivmaskin med skrivkula. Till skillnad från en vanlig skrivmaskin anpassade composern bokstäverna efter deras bredd så det blev precis som maskinsatt text. Composern var också ett underverk för redaktionen: den hade en minnesfunktion på ett par raders text vilket gjorde att en kunde backa och korrigera smärre fel – men fortfarande med hjälp av en vit klistrig korrigeringsremsa. År 1980 var det åter dags för en förnyelse av bladet: det trycktes nu på ett A3-ark, som veks ihop till ett fyrasidigt A4-blad.

Ingen partimegafon
Länge var VB ett ”organ för VPK i Lund”. Våren 1979 tänkte tydligen redaktionen eller om det var styrelsen till, för då blev VB ”utgivet av VPK och KU” i Lund. Även om VPK och Vänsterpartiet hela tiden ägt utgivningsbeviset, var för den sakens skull vid den här tiden ingen strikt partimegafon. Redaktionen för VB, vars sammansättning givetvis skiftat under årens lopp, var helt självständig i förhållande till övriga partiorgan. Av och till fick styrelsen i VPK skriva en ledare, men mer än så var det aldrig tal om.

Göran Persson tar över
År 2005 tröttnade partiet, som nu sedan länge slopat ”K-et”, på att ekonomiskt stödja VB, och framför tröttnade organisationen på VB:s frispråkighet. VB skulle läggas ner. Det hade pratats om att sätta ”överrockar”, dvs politruker, på redaktionen, men det blev inte så mycket av det. I stället köpte Göran Persson, tidigare redaktionsmedlem i VB, utgivningsrätten av bladet från Vänsterpartiet. Priset var en krona om jag inte minns fel.
Det första numret i Görans regi var fortfarande i pappersform, men drog också i gång med en utgåva på nätet. Och nätutgåva blev ju framtidens melodi.

”Slutenhet”
Så här skrev Göran Persson i det första numret av VB sedan han tagit över:
   ”Att det gamla VB blev nedlagt var ett resultat av samma tendens som gör att vänsterpartiet i Sverige, Skåne och Lund tappar både sympatisörer och medlemmar. Det vill säga tendensen till slutenhet och renlärighet. Nya VB kan medverka till att visa att detta inte är hela bilden av vänstern. Och kan vi stimulera och reta till debatt från meningsmotståndare, t.ex. i den lokala borgerligheten, är det så mycket bättre.”

Stark insats av Göran Persson
VB i Göran Perssons regi blev och förblev raka motsatsen till slutenhet och renlärighet. Redaktören har välkomnat i förhållande till V kätterska tankar av alla slag: från Vägvalvänster, från Demokratisk Vänster, från socialdemokrater, ja, till och med från miljöpartister.
   Det är med sorg i sinnet som jag nu tvingas konstatera att VB nu går ur tiden. Lund behöver ett forum för politisk information och diskussion för i vid mening progressiva organisationer och individer. Det ryktas från V:s inre kretsar att partiet åter kanske ska ta över utgivningen. Risken är att VB därmed förlorar sin politiska bredd och öppenhet i synnerhet nu när V går i armkrok med högerpartierna M, KD och ett alltmer förborgerligat S.

   Slutligen: Redaktören och enmansredaktionen Göran Persson har gjort en otroligt stark insats genom att hela tiden från år 2005 kunnat fullfölja utgivningsplanen med ett nummer i veckan, bortsett från sommar- och andra ledigheter. En stor, varm och hjärtlig eloge till Göran!
Ulf Nymark, ansvarig utgivare för VB på den tiden det begav sig.

2022-12-08

Året lider mot sitt slut

 

Detta är årets näst sista nummer. VB-året avslutas med ett sista nummer den 16/12.
   Då brukar jag förutom en önskan om goda helger önska oss alla ett gott nytt VB-år. Så kommer det inte att bli i år. Som bekant så meddelade jag i årets första nummer att detta blir mitt sista år som VB-redaktör. Det har varit fritt att agera om någon vill ta över stafettpinnen, mitt enda villkor är att det är någon med sitt politiska hjärta till vänster.
   Än så länge har ingen anmält sitt intresse för att föra VB vidare. Många har uttryckt sin sympati med VB och att det är tråkigt om den försvinner. Red bockar och tackar för både egen och alla skribenters vägnar.
   Det finns vissa rörelser inom vänsterpartiet för att göra något nu i denna elfte timme. Ingen har kontaktat mig direkt men jag har som sagt hört att.
   Nästa vecka kör vi emellertid som vanligt om makterna, tomten och skribenterna så vill.
Göran Persson, red

Friday for Future alla fredagar

  

Vi samlas på Stortorget varje fredag kl 12-14 liksom Fridays For Future-rörelsen inspirerad av Greta Thunberg gör på många håll.
   Vi kräver att Lund medverkar till att Parisavtalet hålls, att vi strävar mot att hålla uppvärmningen till högst 1.5 grader, att det sker på ett klimaträttvist sätt och att man lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.
   Kom förbi och prata med oss och stötta vår kamp för framtiden för våra ungdomar, barn och barnbarn.          

Riv Tidöavtalet!

 

Demonstration på Triangeltorget 10 december kl 14-16

Kämpa för social rättvisa, mänskliga rättigheter och klimaträttvisa!
   Tidöavtalet är det senaste exemplet på allvarliga inskränkningar av grundläggande mänskliga rättigheter och demokratiska principer såsom allas likhet inför lagen, skydd från förföljelse och krig.
   Tidöavtalet är rasistiskt. Det en attack mot icke-vita personer, boende i förorten samt flyktingar. Om detta skulle gå igenom kommer vi i hög grad att leva i en polisstat och ett angiveri-samhälle.
   Tidöavtalet främjar också en bakåtvänd klimatpolitik som är en katastrof för alla människor på vår planet.
   Tidöavtalet förhandlades fram på ett slott utifrån en bild av verkligheten som vi vägrar acceptera.
   Vi vill ha ett samhälle och en politik som står för jämlikhet, mänskliga rättigheter, rättssäkerhet, fred, social rättvisa, klimaträttvisa och internationell solidaritet.
   Tidöavtalet har fått hård kritik av mänskliga rättighetsorganisationer som Amnesty, Civil Rights Defenders och Rädda Barnen.
Läs mer »

Klimatkonsert och fest

 

På Nobeldagen den 10 december rekommenderas besök på Magle Konserthus kl 18. Då spelar Röda Kapellet för miljön och klimatet i samarbete med Fridays for Future.
   Musik med koppling till ”väder och vind” och vår hotade framtid framförs. En nyskriven klimatsvit för kör och orkester är programmets höjdpunkt. Nobelfesten kan du se på SvT Play!
   Efter konserten blir det fest i samma lokal för musikanter och sångare och dess vänner. Känner du dig som en orkestervän är du välkommen att vara med. Då swishar du 200 kronor till 0702857116 och skriver ditt namn. Begränsat antal. Anmälan senast den 5 december!
Affisch »

Gaza: Livet innanför muren

 

Onsdag 14 december 18:00 – 19:00

Ett seminarium med våra samarbetspartners på Civitas Institute i Gaza. Möt Nada Muin och Akram Ajour, två unga människor som lever sitt liv innanför murarna i Gaza.
Hur ser livet ut när hotet om raketskjutning ständigt är närvarande? Går det att ha framtidsdrömmar? Vilka förutsättningar har unga människor som ständigt anpassar sig till blockaden?
Tid: 14 december kl 18:00
Plats: digitalt via zoom,
Meeting ID: 898 0570 0824
Passcode: 2022           

August Strindbergs lilla katekes för underklassen


Första huvudstycket

Vad är samhället?
   En samlevnadsform som utvecklat sig under inverkan av överklassens syfte att hålla underklassen under sig.
Vad är överklass?
   De tärande, de styrande.
Vad är underklass?
   De närande, de styrda.
Vilka medel begagnar överklassen för att hålla underklassen under sig?
   Religion, Politik, Lagar, Vetenskap, Konster och Moral.           

Rivning av kulturhistoriskt värdefulla hus på Möllevången av Ann Schlyter

 

LKF, det kommunala bostadsbolaget, fick för två år sen positivt besked i byggnadsnämndens arbetsutskott (där v inte får vara med) om att planera för rivning.  Det beskedet borde aldrig givits. Tre befintliga lamellhus - klassade som kulturhistoriskt värdefulla hus rivs, flera stora träd fälls. Och LKF ska få bygga fem punkthus istället.
   Deras argument att riva var att hög energiförbrukning, dräneringsproblem och dålig tillgänglighet i befintliga hus. Men det är aldrig energisparande att riva tegelhus! En dränering och renovering skulle ge möjlighet att fortsätta erbjuda billiga lägenheter. Tyvärr, fortsatte en majoritet i byggnadsnämnden nämnden att stödja dessa planer.

Vänsterpartiet på Facebook

 

Det har funnits en oro att kolonilotter och odlingslotter på Klostergården ska offras när Nationellt centrum för idrott och folkhälsa ska byggas. Vi har nu fått igenom att planerandet och byggandet ska göras så att inte kolonilotterna och odlingslotterna används.          

100 arter har blivit 31 av Gunnar Stensson

 

Himlen klarnar. Temperaturen sjunker. Enstaka solstrålar speglas i vattnet. Dammarna myllrar av fågelliv. Vita svanar, en bredvingad flyger lågt, spänstiga bläsänder, eleganta, visslande och - vad är det? - två högtflygande gåsflockar förenas skriande och försvinner söderut, ett par doppingar dyker, nu kom de upp igen, en skarv torkar sina svarta vingar, några måsar vilar på betongbalken, pigga viggar simmar förbi...
   Solljuset lockar fram färgerna, temperaturen sjunker, biter i näsan: vinter.
   Lunds Naturskyddsförening har 4200 medlemmar, varav 600 nya.
   Fortsätt att växa! Den globala kampen för biologisk mångfald är lokal. Sedan jag flyttade till Lund 1969 har populationerna ryggradsdjur minskat mer än 69 procent.
  Art-mördarna lägger pussel. Behåll din bit!

Rapport från riksdagen: Miljömål och internationella besök av Hanna Gunnarsson

Arbetet i riksdagen tuffar på, vi i Vänsterpartiet har börjat formera motståndet mot den borgerliga regering och deras politiska avtal. Det innebär ju som ni vet stora och dåliga förändringar på många områden, många saker i avtalet är till och med olagliga och ogenomförbara. Mycket är förmodligen så kallad signalpolitik men om bara en bråkdel genomförs så skulle det göra Sverige både kallare och hårdare för många människor. 
   Ett sådant beslut, som faktiskt förra s-regeringen förberedde, är att höja gränsen för krav på lön för arbetskraftsinvandrare. Det gör att personer som har lågavlönade jobb, tex undersköterskor, kommer att få svårare att stanna i Sverige som arbetskraftsinvandrare. Se debatten här.

Vänsterpartiets budgetförslag har lagts fram. Det innehåller såklart många bra förslag för att göra landet mer jämlikt, rättvist och hållbart. Det finns att läsa här.
   Ett sätt att pressa på regeringen i det parlamentariska arbetet är genom interpellationsdebatter. Nyligen var flera vänsterpartister delaktiga i en debatt för att pressa miljöministern när det gäller miljömålen. Vilka ledamöter som helst kan delta i interpellationsdebatter och denna gång var det hela sju ledamöter från olika partier som gick till gemensam attack mot ministern. Se debatten här


Moldaviens flagga

I veckan har jag varit med på två viktiga internationella möten i riksdagen idag med besökare från Belarus och Moldavien. De gränsar båda till Ukraina och påverkas båda av kriget. Den folkliga ledaren av protesterna mot diktaturen i Belarus, och den som förmodligen vann presidentvalet 2020, Svetlana Tichanovskaja besökte riksdagen. Hon berättade om Rysslands kontroll över Belarus, de politiska fångarnas mycket svåra situation, hur motståndet mot både diktaturen och kriget organiseras och att Ukrainas flagga blivit en symbol också för kampen mot diktaturen i Belarus.
   Det är viktigt att vi inte glömmer bort situationen och kampen i Belarus! Det var också intressant att träffa Moldavien vice premiärminister. De har nyligen ansökte om medlemskap i EU och har en del att arbeta med i ansökningsprocessen. 
Hanna Gunnarsson (v), riksdagsledamot, Lund

Slakt på kulturmiljöarbetet av Ann Schlyter

 

Ett Lundaförslag med titeln ”Se till att icke demokratiskt beslutade delar av kulturmiljö/bevarandeprogrammet antingen beslutas eller lyfts bort” har behandlats i byggnadsnämnden.
   Frågan engagerar eftersom det krävs bygglov för exempelvis solpaneler, attefallshus eller mindre förändringar på fastigheter om huset eller området är rosamarkerat, dvs bedömt av byggnadsantikvarie eller andra sakkunniga såsom skyddsvärda, men utan att beslut om skydd tagits i nämnd eller fullmäktige.
   I tjänstemannaskrivelsen som antogs som byggnadsnämndens svar på Lundaförslaget meddelas att det sedan 1 november gäller bygglovsbefrielse för alla rosamarkerade byggnader. Detta är en förändring i handläggningen som inte är demokratiskt förankrad, inte ens som information till byggnadsnämnden.

Lundaförslagets första alternativ, nämligen att uppdatera och lägga fram till om kulturmiljöprogram till beslut, behandlas mycket knapphändigt. Det finns flera program som aldrig beslutats i fullmäktige och andra är mycket gamla (40 år). Det medges i ett understatement att bevaringsprogrammen inte är helt uppdaterade, men att resurserna inte räcker till. Det kräver förstås en del arbete. Vänsterpartiet har förgäves i år efter år krävt minst en heltids stadsantikvarie och resurser till ett sådant arbete.
   Förvaltningen försvarar det interna beslutet om att kulturmiljöprogrammen rosafärgning inte ska medföra krav på bygglov inlagt följande: ”i en avvägning mellan det enskilda intresset av att tillgodogöra sig bygglovsbefrielser och det allmänna intresset av att skydda värdefull kulturmiljö får det enskilda intresset anses väga tyngre”.
   En liten brasklapp läggs till: ”Skulle det i efterhand konstateras att höga kulturmiljövärden hotas genom bygglovsbefriade åtgärder kan byggnadsnämnden besluta införa skydd i detaljplan eller anta bevaringsprogram för den hotade bebyggelsen.” Men i efterhand! Då är det ju för sent.
   Vänsterpartiet reserverade sig naturligtvis mot detta beslut.
Ann Schlyter, vänsterpartiets representant i byggnadsnämnden 

De glömda av Gunnar Stensson

Efter att på livstid ha hållits inspärrade som sinnessjuka eller sinnesslöa i Sankt Lars asyl söder om Höje å grävdes de ner invid Flackarps kvarn, bortom de åkrar där de tvingats arbeta.  Järnstavar med anonyma patientnummer markerade gravarna. Deras namn var glömda innan de dog. Två tusen begravdes där mellan 1895 och 1951.
   Detta är den framväxande jämlikhetstankens skuggsida: när man vill framhålla ”vanliga människors” förmåga att ta politiskt ansvar sker det inte sällan genom att man avgränsar ”det verkliga folket” från vad man uppfattar som ”de hopplösa längst ner”,skriver Ola Larsmo i sin nya bok Lektion 11.

Förra veckan kritiserade Lars Eric Jönsson i Sydsvenskan vanskötseln av Sankt Lars begravningsplats. Ogräset växer högt, gräsmattorna förbuskas och järnstavarna sitter snett.
I tisdags svarade kyrkogårdschefen Emma Bodin och ordföranden i kyrkogårdsutskottet Eric Hammarbro på kritiken.
   Den 1 augusti i år övertog kyrkan vården av Sankt Lars begravningsplats. Pastoratets kyrkogårdsavdelning håller på att ta fram en vård- och underhållsplan. Planen ska utformas med hänsyn till begravningsplatsens särskilda historia.

Bra att kyrkan tagit över ansvaret, men nu har redan fyra månader gått. Man borde ha kunnat resa järnstavarna, klippa gräset och vårda buskar och träd redan under den vackra hösten, samtidigt som man utformade planen. Det skulle ha gett goda kunskaper om platsens unika förutsättningar.  
   Begravningsplatsen är en viktig del av Lunds kulturhistoria och har en särskild betydelse för många lundabor. Den borde anslutas till Sankt Lars-parken med en allé. Den färdiga begravningsplatsens invigning borde firas med en stor minneshögtid.

Sverige och EU måste terrorstämpla Israels krigsmakt av Ulf Nymark

 

I en debattartikel i Aftonbladet under rubriken ”Vi måste terrorstämpla Irans revolutionsgarde” i tisdags kräver Margot Wallström, tidigare socialdemokratisk utrikesminister, att Sveriges regering vid nästa möte med EU:s utrikesministrar ska lyfta kravet att EU terrorstämpla det iranska Revolutionsgardet och den iranska ledningen. Bakgrunden är förstås den iranska regimens brutala förtryck – mord, fängslanden, tortyr – av dem som demonstrerar mot regimen på gator och torg i Iran. ”Under lång tid har västvärlden hoppats och trott att det skulle gå att reformera Iran. De senaste månadernas utveckling visar att det inte längre är möjligt”, skriver Wallström, och kräver att den svenska regeringen nu måste ha modet att säga ifrån.
   Det är nog inte för djärvt att gissa att en stor del av Sveriges befolkning är beredda att instämma i Wallströms krav. För min del är det självklart att stå bakom ett sådant krav.

Protester mot ockupationen möts med terror
Men det finns också en annan stat i regionen som bedriver terrorverksamhet och som borde terrorstämpla av EU. Jag syftar förstås på Israel – dess ledning och den israeliska krigsmakten. De israeliska väpnade styrkorna har i decennium efter decennium bedrivit en omfattande terrorverksamhet mot den palestinska befolkningen på Västbanken och i Gaza. Palestinier protesterar med den olagliga ockupationen av Västbanken och mot blockaden av Gaza. Protesterna möts av massiva insatser av ockupationsstyrkorna: mord, fängslanden, tortyr. Hur många palestinier som skjutits ihjäl eller skottskadats vid protester, hur många barn som misshandlats och som sitter som fångar i israeliska fängelser är svårt att få ett grepp om.

Daglig terror mot palestinier 
Mördandet på Västbanken och den kollektiva bestraffningen av Gazas befolkning, som i praktiken pågår dagligen och stundligen, ger oftast bara små rubriker och notiser i massmedia. Ett välkommet undantag visar sig i Sydsvenskan den 7 december, där tidningen i en artikel skildrar ockupationsmakten skjuter ihjäl en 22-årig ung palestinsk man, Omar Manna, som i ett försök att genom stenkastning förhindra att hans bror i en gryningsräd i ett flyktingläger förs bort av israelisk militär. Omars öde delas med ett oräkneligt antal palestinier. Israels mord på den palestinsk-amerikanska journalisten Shireen Abu Akleh på Västbanken väckte också en viss massmedial uppmärksamhet. Men den massmediala bevakningen av Israels terrordåd i Palestina ger oftast inga större rubriker eller upprörda röster i massmedia. 

”Stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter – i Iran och i Israel/Palestina”
Det finns uppenbara skäl att terrorstämpla den israeliska krigsmakten och den israeliska ledningen, och att införa sanktioner mot företrädare för den israeliska regeringen.
Wallström avslutar sin artikel med följande uppmaning till regeringen: ” Utrikesminister Tobias Billström och den svenska regeringen måste nu ha modet att säga ifrån.  
Sverige har en lång tradition av att stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter. En tradition som förpliktigar.” Denna uppmaning från Wallström gäller alltså Sveriges förhållande till Iran. Men den kan och bör också tillämpas i förhållandet till Israel. 
 

Utbildningens kvaliteten störtdök när ”Flumskola” blev ”Friskola” av Gunnar Stensson

 990 stod svensk skola på topp - även internationellt. Den kännetecknades av kunskap, integration och jämlikhet.
   Klåfingriga borgerliga politiker kallade den ”flumskolan”. Den var demokratisk och jämlik ju. Hur skulle de kunna sabba den? Jodå, de fann på råd!
   Göran Persson, S, ingrep. Han kommunaliserade svensk skola. Riksdagen beslöt att alla kommuner, också de minsta och fattigaste, skulle bekosta den skola de hade råd med. Det gick ju alltid att ”effektivisera”. Om folk blev missnöjda kunde de flytta.
   Sedan slog Carl Bildt, M, till. Nu gällde det att återinföra 1930- och 40-talens skolsystem som skilde mellan rika och fattiga elever. Den usla ”flumskolan” skulle ersättas av den nyliberala ”Friskolan”.
   Metoden var att privatisera skolorna, införa skolpeng, låta vinstdrivande skolbolag satsa på vinstgivande skolor och kommunerna ta hand om skolorna med störst behov. Genom att kalla det ”friskola” skulle man lura väljarna att acceptera. Konkurrensen mellan skolorna skulle göra det möjligt att tysta lärarnas kritik
   Det fungerade. Den världsledande ”flumskolan” försvann. I stället kom ”friskolan”. Skolbolagen plockade in miljoner. Lärarna tystades. Girigbukarna gnuggade händer. Kvaliteten på svensk skola störtdök.

Det blev lite pinsamt för de ansvariga politikerna, särskilt i Folkpartiet som varit drivande. De brukade beteckna sig som skolparti. Nu måste man visa att man brydde sig om undervisningens kvalitet. Hur?

       

Jan Björklund kom på en lysande idé: Inför betyg i årskurs 6!
   Det skulle öka pressen på både lärare och elever och minska lektionstiden i årskurs 6. Dessutom skulle det bli bättre koll på kursinnehållet när regeringen bestämde betygskraven.
   Man kunde motivera åtgärden med att betygen i årskurs 6 skulle ge skolorna möjlighet att upptäcka och åtgärda elever som släpade efter kunskapsmässigt.
   Björklund fick igenom förslaget. Inte behövde han införa några stödåtgärder för eleverna heller. I stället minskade andelen elever som fick stöd. Segregation och besparing i samma smäll.

S-MP -regeringen skämdes. Svensk skola hade blivit som diktatorn Pinochets. Pina och skit. Vi måste reformera svensk skola! suckade MP. Regeringen grubblade. Det måste gå att få igenom någon sorts reform. Kanske om reformen inte förändrar skolan och inte kostar något.


2019 kom de på en idé: Vi inför en ”läsa-skriva-räkna”-reform för lågstadiet! Det lyckades. Alla partier ställde upp.
   Vårterminen 2022 kom resultatet. Då skrev den första årskullen som prövat ”läsa-skriva-räkna”-reformen nationella prov i svenska och matte. Hur har det gått?
   Resultaten i läsning för tredjeklassarna har försämrats jämfört med resultaten
läsåret 2018-19!
    Resultaten i matematik har också försämrats! Fler elever är underkända. Eleverna fick aldrig det utlovade särskilda stödet.

Varför blev skolutvecklingen så katastrofal de senaste 30 åren?
Bortsett från de destruktiva strukturella förändringarna är det en genomgående trend som karaktäriserar svensk skolpolitik: Politikernas maktbegär. Behovet att kontrollera. I och för sig naturligt eftersom skolan blivit så dålig. Politikerna stressar elever, lärare, föräldrar, skolledare.
   Tillbaka till den svenska flumskolan med dess höga kvalitet! Bort med den svenska ”friskola” som har förvandlats till en korrumperad tvångsskola.
   Rådet till Lunds skolpolitiker: Satsa resurser på särskilt stöd i lågstadiet!
Källa: Emma Leijnse, SDS 3 och 4/11.

2022-12-01

Friday for Future alla fredagar

  

Vi samlas på Stortorget varje fredag kl 12-14 liksom Fridays For Future-rörelsen inspirerad av Greta Thunberg gör på många håll.
   Vi kräver att Lund medverkar till att Parisavtalet hålls, att vi strävar mot att hålla uppvärmningen till högst 1.5 grader, att det sker på ett klimaträttvist sätt och att man lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.
   Kom förbi och prata med oss och stötta vår kamp för framtiden för våra ungdomar, barn och barnbarn.          

Stöd de politiska fångarna i Nicaragua!

 

Ge en gåva, välj en bok!

På lördag den 3 december kl. 11-15 ordnar Vänortsföreningen Lund-León ett solidariskt bokbord på Mårtenstorget för att samla i pengar till de politiska fångarna i Nicaragua, speciellt de i León. För mer information se Veckobladet no 33.
   Många nya böcker – passa på att handla julklappar! Alla donationer går oavkortat till politiska fångar i Nicaragua.
   Du kan också ge en gåva genom att Swisha en slant till 123 639 8101


Vänortsföreningen Lund-León

Fika med Vänsterpartiet Lund

 
Bild från Amnesty 

Onsdag 7 december 19:00 – 21:00, Lilla Caféet på Lilla tvärgatan 2

Mänskliga rättigheter under attack, hur kan de skyddas? Med Karin Zackari, doktor i mänskliga rättighetsstudier, Lunds universitet.
   Tidöavtalet har granskats av mänskliga rättighetsorganisationer såsom Amnesty och Civil Rights Defenders, som pekat på vilka sätt den nya rege-ringsöverenskommelsen utgör ett hot mot grundläggande fri- och rättigheter liksom mot rättsstatens principer.
   Vad är det med den brun-blåa ideologin som gör den oförenlig med mänskliga rättigheter? Har mänskliga rättigheter kanske spelat ut sin roll? Och vad bör svensk vänster göra?
Varmt välkommen

Klimatkonsert och fest

 

På Nobeldagen den 10 december rekommenderas besök på Magle Konserthus kl 18. Då spelar Röda Kapellet för miljön och klimatet i samarbete med Fridays for Future.
   Musik med koppling till ”väder och vind” och vår hotade framtid framförs. En nyskriven klimatsvit för kör och orkester är programmets höjdpunkt. Nobelfesten kan du se på SvT Play!
   Efter konserten blir det fest i samma lokal för musikanter och sångare och dess vänner. Känner du dig som en orkestervän är du välkommen att vara med. Då swishar du 200 kronor till 0702857116 och skriver ditt namn. Begränsat antal. Anmälan senast den 5 december!
Affisch »

Turkiets bombningar bryter mot folkrätten

 

Under ett par veckor har Turkiet bombat det kurdiska självstyret i Rojava i norra Syrien. Erdogan hotar med markinvasion – som Putins invasion i Ukraina.
   Den kurdiska YPG-milisen krossade den Islamiska staten 2019, men alltjämt pågår ett lågintensivt krig mot IS-terroristerna. Och inte bara i Syrien.
   Om Erdogan går in med marktrupp i norra Syrien tvingas YPG att koncentrera sina styrkor till försvaret mot de turkiska invasionsstyrkorna.
   IS får då möjlighet att härja fritt i Syrien. De fångläger där tusentals IS-terrorister hålls fängslade kan bli omöjliga att hålla.
   Där finns flera svenska terrorister inspärrade, men också svenska kvinnor och barn. Åtminstone barnen har Sverige ett ansvar för. Det ansvaret kan man inte längre överlåta till YPG.
   Under Nato-förhandlingarna har Sverige lovat att förse Turkiet med vapen. Vapen att använda vid brott mot folkrätten?
   Är det över huvud taget möjligt i dagsläget?
   Statsminister Ulf Kristersson och utrikesminister Tobias Billström tiger.

Morgan Johansson, S, fördömer Turkiets bombningar som ett brott mot folkrätten. När ett Natomedlemsland bryter mot folkrätten måste vi kunna påpeka det, hävdar han och uppmanar regeringen att protestera.

Men Sveriges statsminister och utrikesminister fortsätter att le och tiga. Som på 1940-talet.
   Vad har hänt med Sveriges demokrati?           

Rapporter från Lunds nordvästra sovstad: Golfen tar ansvar? av Ellen

 

Den stora golfbanan i kommunen köptes för ett par år sedan av ett fastighetsbolag från Göteborg.
   Det var början på stora förändringar. Den mest påtagliga var upprensning av skogarna på banan. De flesta lövträd fälldes liksom en stor del av tallarna. Undervegetationen bekämpades också med stor frenesi. Arbetet utförs alltjämt av en armada av bensin och dieseldrivna maskiner. Resultatet är en grässtäpp med glesa bestånd av tallar och ett fåtal lövträd. Följden är också minskat upptag av CO2 efter skövlingen.
   Allt fullbordas av att svenskan har försvunnit. Nu är det engelska som gäller överallt. De tre banorna har döpts om. Ace course är den lilla med korta hål. Den banan ligger helt på naturskyddsområde. Det gör delar av de andra två banorna också. Pine course, går mest i skogen. Den finaste banan heter Ocean course och går delvis nära Öresund (oceanen).
   Men jag upptäckte häromdagen en skylt som verkar lite förbryllande, Halfway house. Finns det verkligen ett utslussningsboende för patienter från behandlingshem på banan?

Kalhyggesbrukets konsekvenser

 

Sveriges sista naturliga oskyddade skogar riskerar att vara borta om femtio år, konstaterar forskare vid Lunds universitet.
   Mellan 2003 och 2019 försvann nästan en fjärdedel av den naturliga skogen. Med den försvinner en biologisk mångfald som vi aldrig kan återskapa. (Lisa Kirsebom, ”Snart försvinner de sista gamla skogarna”, SDS 28/11.)
   Besluten kan inte överlämnas till de giriga privata ägarna (Svenskt Trä, Holmen, SCA, Stora Enso och Södra). 2020 till 2021 medverkade de i Världsutställningen Expo 20 i Dubai, Förenade Arabemiraten, mitt i den arabiska öknen. En skandal värre än fotbolls-VM i Qatar. Och skadligare!
   Europaparlamentet uppmanade alla världens länder att avstå på grund av landets grova människorättskränk-ningar. Det var den största svenska exportsatsningen någonsin.
   Den svenska paviljongen påstods vara byggd helt i trä från Dalarna. I själva verket härrörde träet från olika delar av Sverige och från Baltikum, Österrike och Ryssland.
   Sverige ska genom satsningen verka för hållbarhet i bred bemärkelse, deklarerade regeringen – även social hållbarhet.
Lisa Röstlund, Skogslandet, sid 256-258, Bokförlaget Forum 2022          

Paroll: Vindkraft nu, vätgas i framtiden! av Gunnar Stensson

 

Nu är alla vindkraftsverk färdigställda i Vindpark Tvinnesheda, söder om Åseda i Uppvidinge kommun. Jag besökte Tvinnesheda i somras och berättade i VB om de 47 verken som med en totalhöjd på 116 meter och en rotordiameter på 150 meter höjer sig över de milsvida skogarna i Uppvidinge kommun i Kronobergs län – utan att synas från vägarna.
   Det är södra Sveriges största vindpark. Den producerar hushållsel till 120 000 villor, en produktion motsvarade 23 procent av hela Kronobergs läns elförbrukning.

Smålänningarna nöjer sig inte med det. Nu investerar de i en vätgasfabrik i Älghult, den ort i Uppvidinge som jag räknar som mitt hem
   I Älghult finns sedan 30 år ett enda vindkraftverk i den lilla byn Hageskruv. I anslutning till vindkraftverket byggs nu en fabrik för elektrolys som spjälkar vattnet i vätgas och syre.
   Vätgasen transporteras 5 km till Älghult där den komprimeras och finns tillgänglig för leverans till kund.
   Totalt produceras 100 kg vätgas per dygn. Då kan man tanka 6 personbilar och 2 lastbilar med vätgas. Naturvårdsverket stöder projektet finansiellt via Klimatklivet, ett program för stöd till klimatinvesteringar.
   Det är ett försöksprojekt. Hydrogen kallar somliga energislaget. Kanske framtidens bilar kommer att drivas med vätgas och inte med kärnkraftsproducerad el!
   Jag rapporterar om vätgasfabriken nästa sommar om VB finns då. Vätgasen finns säkert!

Rapporter från Lunds nordvästra sovstad: Bättre årsslut av Ellen

 

Ett brev från SYSAV damp ner i brevlådan. Fyllt med information som vanligt men även med den glada nyheten att vi kan fira nyår 2 gånger. Både på sista dagen 2022 och på första dagen 2023.

LKF - kassako för kommunen eller bostäder till lundaborna? av Ulf Nymark

Med början 2020 och till och med i år har kommunen gjort extra vinstuttag på 30 miljoner per år från LKF, Lunds kom-munala bostadsbolag. Detta blev möjligt på grund av en uppgörelse mellan kvintetten och MP i ett läge där kom-munens ekonomiska framtid såg väldigt knaper ut. För MP:s del sågs detta som just en tillfällig lösning i den aktuella situationen. Sedan visade det sig att staten bokstavligt talat öste pengar över kommunen, som därför gått med gigantiska överskott under de gångna tre åren.

Vallöften
I den av Sydsvenskan arrangerade valdebatten på Mejeriet den 7 september var en av frågorna till politikerpanelen just om det extra vinstuttaget – skulle det tas bort eller inte?
   MP, V och S svar på den frågan var entydiga. Det extra vinstuttaget ska bort! Axel Hallberg, MP, klargjorde att det inte var en bra politik och att det för hans partis del handlat om en kompromiss, och att de förutsättningar som den byggde på inte längre var för handen. Anders Almgren, S, var inte nådig i sin kritik av det extra vinstuttaget. Han kallade det en ”extra straffskatt” på LKF:s hyresgäster och hävdade också att det självklart påverkade hyresnivåerna, eftersom LKF tvingades låna upp pengar för investeringar, i stället för att använda eget kapital. Socialdemokraterna hade för övrigt gått ut med ett brev till LKF:s hyresgäster där de tydligt sa nej till det extra vinstuttaget och varnade för högre hyresnivåer. De borgerliga, inklusive SD, ville ha det kvar. M pratade till och med att flerdubbla uttaget.

Sanningens minut
I dagarna har sanningens minut för partierna infunnit sig. Detta i form av förslag på budget för de kommande tre åren. Den 12 och 13 december ska fullmäktige ta beslut om budget.
   Hur ser då de olika budgetförslagen ut när det gäller extra vinstuttag från LKF? MP och V står fast vid sitt vallöfte: det extra vinstuttaget finns inte med i deras budgetförslag. L, C och FNL har det kvar i sin gemensamma budget. De vill i stället minska vinstuttaget från parkeringsbolaget med drygt 3 miljoner ”för att kompensera för lägre kostnader under pandemin”, som de skriver. Vad de nu kan mena med det: det är extremt sällsynt att en verksamhet kompenseras för lägre kostnader. Till saken hör att parkeringsbolaget i fjol gick med förlust på 7 miljoner; hur det ser ut med p-bolagets vinst/förlust för i år är oklart. SD har ännu inte orkat få ihop ett budgetförslag, men de var ju tydliga i valdebatten om att de ville ha det kvar.

(S)traffskatt på LKF:s hyresgäster
Men den styrande M+S+KD-koalitionen då? De föreslår att vinstuttaget ska minskas med fem miljoner för vart och ett av de tre kommande åren. Där har socialdemokraterna alltså på ett flagrant sätt sprungit ifrån sitt vallöfte och sina tidigare ställningstaganden. Nu är det en straffskatt på 25 miljoner som gäller för LKF:s hyresgäster. Måhända S nu går ut till LKF:s hyresgäster och förklarar varför de ska betala en extra straffskatt och varför det är rimligt att de som hyresgäster hos det kommunala bostadsbolaget ska betala högre hyror för att kommunen nyttjar bolaget som kassako? Det kan finnas skäl att erinra om att LKF:s uppgift enligt bolags-ordningen är ”att medverka till att tillgodose bostadsbehovet i kommunen”, men det tycks de borgerliga och socialdemokraterna helt ha glömt bort.

En budget för jämlik välfärd och klimatomställning

 
Helena Falk, foto Marianne Sonnby Borgström 

Under två dagar i mitten av december beslutar Lunds kommunfullmäktige om budget för 2023. Det är i grevens tid, budget för kommande år måste egentligen fattas innan november månads utgång men om det finns särskilda skäl – och valet får anses vara ett sådant – kan budgeten beslutas i december. Där är vi alltså nu och förutom det nya styrets (S, M och Kd) budgetförslag finns förslag från Miljöpartiet, ”Mitteninitiativet” och från oss i Vänsterpartiet.
   Vänsterpartiet Lund lägger ett budgetförslag för jämlikhet och grön omställning i en osäker tid. Med ett krig som rasar i vår närhet och ett spänt internationellt läge, inflation och ökade kostnader, en marknadsekonomi som svajar rejält och skapar osäkerhet och stress hos vanliga människor. Då är det viktigare än någonsin att det offentliga står stadigt och erbjuder människor den trygghet de behöver och förtjänar.

Skola och utbildning i världsklass
Lunds tidigare högerstyre genomförde gigantiska nedskärningar i Lunds skolor och förskolor. När budgeten för 2021 beslutades lyckades vi efter många års kamp sätta stopp för nedskärningarna i grundskolan och förskolan. Men för att återuppbygga det som har raserats av årtionden av nedskärningar krävs rejäla satsningar. De flesta barngrupper i Lunds förskolor är mycket större än vad Skolverket rekommenderar och förra året rapporterade Lärarförbundet att 92 procent av Sveriges kommuner har fler lärare per elev i grundskolan än Lunds kommun har.
   I dessa osäkra tider är skolans kompensatoriska uppdrag viktigare än någonsin. Alla barn och unga ska erbjudas en trygg skola och omsorg så att var och en kan växa och utvecklas på sina villkor. Den närmaste skolan ska vara den bästa – oavsett var man bor. Våra lärare ska få de resurser de behöver för sitt uppdrag och elevhälsan ska byggas ut. Vi vill stärka skolbiblioteken i deras viktiga roll för barns utveckling.

Höj tempot i klimatomställningen
För att möta dagens problem och skingra orosmoln vill vi satsa på förstärkt energirådgivning som ska nå såväl privatpersoner som bostadsrättsföreningar och företag. Vi vill att kommunen storsatsar på solceller och arbetar med hållbar upphandling så att miljö- och rättvisekrav blir en naturlig del när kommunen upphandlar varor.
   Vi i Vänsterpartiet är beredda att lägga om kommunens investeringsbudget för klimatet. Vi tar bort investeringar i ny motorväg och lägger i stället in stora satsningar på förnybar energi, på energieffektivisering av våra fastigheter samt på fler och säkrare cykelvägar.
   En stor andel av utsläppen i Lunds kommun kommer från transporter. Här vill vi se satsningar på kollektivtrafik som ett led i att minska utsläppen. Vi vill att Lunds kommun köper in en ungdomsbiljett som gör att alla ungdomar åker gratis i hela Skåne under hela året. Det är ett sätt att tidigt grunda en vana att åka kollektivt och samtidigt elimineras ojämlikhet som beror på föräldrarnas ekonomi. Vi vill också att periodbiljett införs som en personalförmån samt att pensionärsbiljetten utökas så att den gäller från 70 år och hela dagen.

En värdig och trygg äldreomsorg
I omsorgen om våra äldre ska Lunds kommun ta tillvara lärdomarna från pandemin. Coronakom-missionens slutsatser ska implementeras så att vi står rustade för framtida pandemier och andra kriser. Vår personal ska ha inflytande över sitt arbete och sitt schema och som brukare ska du inte behöva möta ständigt nya ansikten. De äldre och personer med funktionsnedsättningar som behöver hjälpmedel för att klara vardagen ska inte belastas med avgifter. Det är djupt orättvist och drabbar många människor som redan har små marginaler i ekonomin.

Kommunen – en attraktiv arbetsgivare
Att vara en trygg och attraktiv arbetsgivare är helt avgörande för kommunens framtida kompetensförsörjning. Genom att inför jämställda löner kan vi locka kvalificerad personal till vård- och omsorgsyrkena, liksom till kök och lokalvård. Utan engagerad personal inom dessa områden stannar välfärden. För allas trygghet vill vi att Lunds kommun tecknar ett lokalt kollektivavtal om att slopa karensavdraget. Det skulle vara en stor jämlikhetsreform och en viktig samhällsinsats för att motverka smittspridning.
Helena Falk, Vänsterpartiet

Våra minnen är gemensamma av Gunnar Stensson

 Att läsa är att minnas och att skriva är att minnas.  Vi minns tillsammans. På hyllan för nya böcker i Klostergårdens bibliotek stod En flickas memoarerav nobelprisvinnaren Annie Ernaux. Snabblån. Lånetid 7 dagar.

2020 talets Annie minns den 18-åriga Annie som 1958 arbetar på en sommarkoloni för barn och utsätts en ofullbordad våldtäkt som leder till att hennes mens-truation upphör. Hon vistas som ansvarslös au pair i London där hon också ägnar sig åt kleptomani. Hon studerar filosofi i Paris. Tusentals värnpliktiga åker till Algeriet, De Gaulle etablerar en ny fransk författning, Sartre, Simone de Beauvoir och Camus är ledande civilisationskritiker. 1968 närmar sig. Författaren Annie använder konsekvent tredje person för att understryka sin distans och objektivitet i förhållande till självbiografins Annie.

Vid samma tid är Karin ensam ansvarig för 11 åldringar i Vederslövs ålderdomshem nyåret 1957-58. Jag är hos henne. Vi lyssnar på en radiokrönika om kriget i Algeriet och hör Ulla Sjöblom sjunga franska visor i Lars Forssells version: ”Jag står här på ett torg” och ”Marknadsvisa”. Vi gifter oss. Martin föds. Under 60-talets första år spelar Karin teater i Göteborg och Skara, sedan flyttar vi till Framnäs folkhögskola i Norrbotten, där vi stannar till 1969 och bland annat ha gör en kabaré om Vietnamkriget. Sedan flyttar vi till Lund.
   Annie Ernaux analyserar sina minnen. Hon främmandegör både Annie och 60-talets kultur. Vem var hon? Hurdan var tiden?
   Medan jag läser försöker jag främmandegöra mina minnesbilder på samma sätt. Vilka var vi för sextio år sedan, Karin och jag? Vad hände i världen? Varför?

En vecka senare lånar Anna mig Modersmjölken av den lettiska författaren Nora Ikstena.
   Boken handlar om en mormor, en mamma och hennes dotter under den sovjetiska ockupationen av Lettland 1944 till 1990.
   Mormor föder mamma 1944 samtidigt som sovjetiska trupper fördriver nazityskarna ur Lettland. Hennes make blir ihjälslagen. Mormor gifter om sig. Det nya äktenskapet blir lyckligt.   Mamma föder sin dotter den 15 oktober 1969. Då är hon 25.
   Samma år som Lettland återvinner sin självständighet dör mamma. Hennes liv har präglats av ockupationen. Mormor och dotter sörjer henne.
   Boken består av mammans och dotterns minnesbilder. Minnena berättas i jagform utan nämnande av vem som berättar. Det får läsaren förstå av perspektivet. Så skapar Nora Ikstena på samma gång avstånd och närhet i berättelsen.
   Boken skrevs 2015 och bygger på Nora Ikstenas eget liv. Nyckelåren är 1945, 1969 och 1991. Hon utforskar minnena på avstånd, som Annie Ernaux. Varken Annie eller Nora är egocentriska. Allt berättas ur kvinno-perspektiv.

Jag försöker läsa Moders-mjölken på samma sätt som jag läste En flickas memoarer och jämföra bokens minnen med mina egna från samma tid. Jag minns fredsdagen 1945 och baltutlämningen ett par år senare. Då var jag i mina tidiga tonår och bodde inackorderad i Växjö. En nazistisk gymnasist hos samma inackorderingstant sa att han önskade ”att hans ben nu vitnat på Ukrainas slätter”.
   Hösten 1969, då bokens mamma föddes, flyttade Karin och jag till Lund. Karin satte upp pjäser på Lilla Teatern och läste Drama, teater, film på universitetet. Vietnamkriget upptog våra tankar. Brezjnev hade tagit över makten i Sovjet efter Chrusjtjov och Sovjetunionen hade blivit mer stelt och förtryckande. Senilt.
   Jag mindes hur jag 1966 besökt Leningrad tillsammans med elever och en finsk svensktalande lärare som strax efter sin studentexamen gjort värnplikt och upplevt hur den finska armén krossades i Sovjetunionens slutoffensiv, samtidigt som Lettland ockuperades.
   Både mamman och dottern i Modersmjölken berättar om Leningrad där de studerade under sin utbildning.
   Gorbatjovs försök att demokratisera Sovjetunionen ledde till dess fall. Estland och Lettland återfick sitt oberoende. Det innebar samtidigt att den dåvarande etiopiska sovjetstödda regimen störtades och Eritrea befriades. Jag var i Asmara ett par veckor vid samma tid som bokens mamma avled.

Båda berättelserna understryker att våra minnen är gemensamma. Minnet av 2022 kommer att domineras av vreden och skräcken över Putins invasion i Ukraina och besvikelsen över det misslyckade miljömötet i Sharm El-Sheik. Också de som vägrar att minnas kommer att drabbas av verkligheten och dess konsekvenser.

Efter 75 år har det palestinska folket ännu inte fått uppleva frihet och rättvisa

För 75 år sedan, den 29 november 1947, antog FN:s Generalförsamling en resolution som skulle få ödesdigra konsekvenser. Man beslutade att det brittiska mandatet Palestina skulle delas i en judisk stat, en arabisk stat och att Jerusalem skulle stå under internationell kontroll, ett corpus separatum. Detta beslöts över huvudet på landets befolkning, som förvägrades inflytande över sin egen framtid.
   Det var inte självklart att resolutionen skulle få erforderlig majoritet, men dagarna före omröstningen utsattes ett antal länder för kraftiga diplomatiska och ekonomiska påtryckningar och hot från USA. Den filippinske presidenten Carlos Rojas fick telegram från två domare i USA:s Högsta Domstol och 26 senatorer där man varnade honom för att ett filippinskt nej till delningsresolutionen skulle få allvarliga följder. Den filippinske ambassadören kallades också till Vita Huset för ett ”rättframt” möte.
    De övriga länderna utsattes för liknande behandling och ändrade sin röst till förmån för en delning. Så avgjordes Palestinas öde av USA och länderna i väst, inte av dess befolkning. Intressant nog röstade även Stalins Sovjet för en delning. 


Markägandet i Palestina vid olika tidpunkter.
Grönt: palestinskt ägande. Gult: judiskt/israeliskt ägande
.

Delningsförslaget innebar att 55% av Palestina skulle utgöra den judiska staten. Efter en kraftig invandring åren närmast innan utgjorde judarna ca en tredjedel av befolkningen. Även i den tilltänkta judiska staten var nära hälften av befolkningen icke-judisk. Två tredjedelar av befolkningen (kristna och muslimer) skulle alltså få mindre än hälften av landet. Dessutom var varje stat uppdelad i tre delar med olika former av gränsövergångar, vilket innebar att staterna inte skulle vara möjliga att försvara.
   Den arabiska sidan ansåg att hela delningsplanen var ett utslag av västerländsk imperialism och förkastade den. Varför skulle deras land ges bort till invandrare från Europa? Även sionisterna var missnöjda med planen (speciellt att Jerusalem inte skulle införlivas i den judiska staten) men godtog den som ett första steg. Alla visste att det skulle bli krig när de brittiska styrkorna drog sig tillbaka 14 maj. Som Yitzhak Sadeh, andlig fader av sionisternas väpnade gren, Haganah, och grundare av dess elitstyrka, Palmach, sade inför omröstningen: Om den blir positiv kommer araberna att starta ett krig mot oss. Om den blir negativ kommer vi att starta ett krig mot araberna.
   Vi vet vad som hände. Innan kriget bröt ut fördrevs 100 000-tals palestinier från sina hem i det som skulle bli den judiska staten. Israelisk propaganda har hävdat att de lämnade sina hem frivilligt på uppmaning av arabiska ledare. Detta är dock lögn, det handlade om en planerad, systematisk fördrivning vilket visats av israeliska historiker (se t.ex. Ilan Pappe: Den etniska rensningen av Palestina). Al Naqba (katastrofen) kallar palestinierna denna fördrivning. De israeliska styrkorna kunde besegra de dåligt ledda och samordnade arabiska styrkorna. Vid vapenstilleståndet hade man utvidgat sitt territorium jämfört med delningsplanen (fr.a. Galiléen och västra Jerusalem). FN skickade en medlare, greve Folke Bernadotte, som dock blev mördad av en judisk terrorist. Israel vägrade att ställa honom inför rätta.
   Under de 75 år som gått har vi sett många krig och tragedier i regionen. De palestinska flyktingarna förvägras rätten att återvända till sina hem, trots att detta garanteras i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och krävs i ett antal resolutioner. De har inte fått ersättning för förlorad egendom, konfiskerade hem och landområden. På Västbanken (med en yta som halva Skåne) bor nu ca 600 000 israeliska bosättare vilket är ett brott mot fjärde Genève-konventionen.
   Nya bosättningar, ”utposter” och vägar enbart till för israeler trasar sönder landet och omöjliggör bildandet av en palestinsk stat som man kommit överens om i Oslo-avtalet. Palestinierna som lever under ockupation är ständigt trakasserade av soldater och bosättare. Israel har annekterat västra och östra Jerusalem samt Golanhöjderna i strid med FN:s stadgar. Man har konfiskerat stora arealer av palestinskägd mark, både inne i Israel och på ockuperade områden. 


Människorättsorganisationer som Amnesty International, Human Rights Watch och israeliska B’Tselem har beskrivit Israels politik mot palestinierna som en form av apartheid. Liknande uttalanden kommer från Francesca Albanese, FN:s speciella rapportör för mänskliga rättigheter i de palestinska territorierna. Hon konstaterar också att ”meningsfulla diskussioner om en politisk lösning för Palestina kan bara börja när den illegala ockupationen har avslutats för gott”.

   Västvärlden har i alla år stöttat Israel, till stor del på grund av dåligt samvete för den antisemitism som i århundraden härjat i Europa och som kulminerade under nazisternas folkmord. Nu låter man i sann kolonial anda det palestinska folket betala priset för detta. När ska vi erkänna att palestinierna har samma rättigheter som andra människor? När ska de få åka fritt till och från sitt hemland? När ska de få slippa ockupation och förtryck? När ska Israel stå till svars för sina brott mot folkrätten? Ett tungt ansvar vilar på USA och Europa.
Palestinagrupperna i Skåne
Rolf Björnson, Gert Andersson, Kerstin Dahlberg

Artikeln har även varit införd i tidskriften Syre

2022-11-24

Friday for Future alla fredagar

  

Vi samlas på Stortorget varje fredag kl 12-14 liksom Fridays For Future-rörelsen inspirerad av Greta Thunberg gör på många håll.
   Vi kräver att Lund medverkar till att Parisavtalet hålls, att vi strävar mot att hålla uppvärmningen till högst 1.5 grader, att det sker på ett klimaträttvist sätt och att man lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.
   Kom förbi och prata med oss och stötta vår kamp för framtiden för våra ungdomar, barn och barnbarn.          

Uppåkras hotspot – hallen på höjden

 

Onsdag 30 november 12:00 – 13:00
Stadsbiblioteket - Atriumgården

Uppåkra var Nordens största maktcentrum under järnåldern (100 f. Kr. till ca år 1000). Högst uppe låg hövdingahallen och kulthuset som utgjorde platsens kärna. Under fyra år ska detta huskomplex undersökas med arkeologiska och naturvetenskapliga metoder. Genom att minutiöst dokumentera huslämningar, DNA, botaniska lämningar, djur- och människoben samt föremål kan vi få reda på mer kunskap om människors livsmönster och ritualer. Platsen är helt unik i Sverige och lämningarna avslöjar hur människorna som bodde där agerade inför ändrade naturförhållanden och anpassade sin ekonomi därefter. Föreläsare är Mats Roslund och Torbjörn Ahlström, professorer vid Historisk arkeologi, och Historisk osteologi, Institutionen för arkeologi och antikens historia. Ingår i föreläsningsserien Crafoords vetenskapsluncher. 
Fri entré, ingen föranmälan.           

Det är bråttom med hållbarheten!

 Lund har ambitiösa miljömål, men varför händer det inte mer? Lunds unga har bjudit in politiker, forskare och näringslivstoppar för att diskutera hållbarhetsarbetet. När vi nu är mitt i en brinnande klimatkris, jordarna utarmas och den biologiska mångfalden hotas, då är det bråttom som aldrig förr. Samtalet leds och modereras av Lunds ungdomsombud.
   Ingår i föreläsningsserien Gröna program. Arrangeras i samarbete med Lunds Naturskyddsförening och Lunds universitets Hållbarhetsforum. 
Fri entré, ingen föranmälan.
Datum och tid: Onsdag 30 november 18:00 – 19:00
Plats: Stadsbiblioteket - Atriumgården         

Fika med Vänsterpartiet Lund

 

Onsdag 30 november 19:00 – 21:00
Lilla Caféet på Lilla tvärgatan 2

Vad står det i vårt partiprogram egentligen? Vad grundar vi våra åsikter och förlag på? Dessa frågor och många fler får du chansen att diskutera denna onsdag med vår Mats Olsson. Ta chansen att diskutera, filosofera och lär dig mer om Vänsterpartiet.
Varmt välkommen