Friday for Future alla fredagar

 

Varje fredag samlas vi för klimatstrejk på Stortorget eller för digital strejk. Vi vill att Sverige och Lund medverkar till att hålla den globala temperaturökningen under 1.5 grader, uppfyller Parisavtalet, verkar för klimaträttvisa och lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.

Klimatföreläsningar

 

Naturskyddsföreningen anordnar i samarbete med Lunds Universitets hållbarhetsforum och Lunds stadsbibliotek en föreläsningsserie på temat klimat.
   Den första äger rum: Den 20 oktober kl. 18 i Lunds stadsbiblioteks atrium.

Hållbar mobilitet - hur svårt är det?
Trafikplanerarna arbetar hårt med att öka gång-, cykel- och kollektivtrafiken, men det arbetas för lite med att minska biltrafiken. Ändå behövs det, för inte ens med elbilar kan den svenska bilparken fortsätta vara lika stor.
   På detta tema föreläser Till Koglin, lektor i Trafik och väg samt Dahlia Mukhtar-Landgren, lektor i statsvetenskap i Lund. De är båda knutna till K2,ett nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik.

   Övriga föreläsningar i klimatserien äger också rum onsdagar kl. 18 i Lunds stadsbiblioteks atrium.
27 oktober: Nanoplast- små partiklar, stora risker.
10 november: Omstart för kollektivtrafiken.
17 november: Urban natur – hur?
24 november: Havet äter Skåne.
1 december: Förtätning eller utglesning?
Läs mer »

Decemberkonsert

 

Konserten som vi kallar ”Det går som på räls” var avsedd att framföras i fjor, dagen före spårvägsinvigningen den tolfte december. Men pandemin kom emellan. Vi hade fått ett specialskrivet verk av Håkan Carlsson, tidigare chef för kulturskolan i Lund. Han har skrivit mycket musik för Röda Kapellet och brukar vara en återkommande dirigent på våra årliga musikläger.
   Spårvägsmusiken har sex satser med följande namn: Clemenstorget, Allhelgonkyrkan, Lasarettet, Lunds tekniska högskola, Brunnshög och ESS. Välbekanta namn längs den nya spårvägslinjen.
   Förutom denna musik blir det ett urval järnvägslåtar. Just nu övar vi programmet med Håkan. Det blir säkert en spännande konsert, så glöm inte att boka den 11 december kl 18 på Magle Konserthus.
Affisch »

Noterat i veckan

 Kristallnatten
”Den 10 november 1938 föröfvade en plankstrykare och yrkes-mordbrännare (jfr hans mordbrand på tyska riksdagshuset den 27de Februari 1933) från Braunau i Österrike, mordbrand på 600 åt Gud helgade synagogor. Och Guds ambassadörer: presterna, de tego still.
   Ej EN af Christenhetens påfvar, biskopar och prester öppnade sin mun.
   Ej EN af Christenhetens pingstvänner och frälsningsmän och Helige lät upp sin näbb och PEP.”
Eric Hermelin, Lund Söderut, Föreningen gamla Lund 2017, sid 116.

Vi måste skilja på judehat och Israelkritik.
”Det internationella forum för hågkomst av Förintelsen och mot antisemitism är ett perfekt tillfälle för Sverige att visa att demokrati, folkrätt och det palestinska folkets rättigheter kan och ska drivas med samma engagemang som kampen mot antisemitism.”
Kenneth Hermele, SDS 13/10
 
Muhammedteckningarna
”Det är bortom allt tvivel att teckningarna görs som en medveten provokation med avsikt att skapa spektakel i en tid som var och är starkt präglad av xenofobi och islamofobi Därför ratar Moderna museet rondellhunden.” 
Gitte Oerskou, överintendent på Moderna museet.
SDS 9/10

Vad ska vi göra åt SD-kriminaliteten?
Enligt företaget Veritas undersökningar är överrepresentationen i brottslighet 7 procent bland alla politiskt valda SD:are.
   SD:arnas brottslighet har också ändrat karaktär till sådant som våldtäkt, sexköp, sexuellt ofredande, våld i nära relation, våld mot kvinnor och barn och misshandel, just den typ av brott som har en särställning i partiets propaganda mot invandrare.
Jan Guillou, Aftonbladet 10 oktober.

Lästips

Ett lästips från Bengt Hall i ett ämne som tyvärr är aktuellare än det borde vara.

Vem kunde tro att nazisterna skulle bli en del av borgerligheten?
Av Andreas Magnusson 2021-10-12
1994 vällde det upp nazister från den underjordiska spårvagnshållplatsen i Hammarkullen. Med rakade skallar, fanor och slagord tog de sig ut på torget och in på Folkets hus som de hade lyckats hyra under falsk flagg. Under falsk flagg bedriver en del av de här människorna numer istället rikspolitik tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Läs mer »

Partiledardebatten av Gunnar Stensson

 Lärarna – och eleverna – underkänner skolsystemet och partiledarna

Rektorn och skoldebattören Lina Axelsson Kihlblom avslöjar hur man som skolledare på en friskola fixar vinst till aktieägarna på elevernas bekostnad. Det har hon själv ofrivilligt gjort det under en period som friskolerektor.
   När man startar en friskola marknadsför man den först i villakvarteren, aldrig i hyreshusen.
   Man förklarar kösystemet för föräldrarna. Skolans kö är i verkligheten ofta en pärm i rektorns rum.
   Var sjunde ansökan är en låtsasansökan som man kan lyfta bort för att ge en önskad elev platsen. Ringer en kändis eller statusfamilj får man inte tacka nej.
   Skolan får en profil, språklig eller pedagogisk som bara välartade barn klarar av. Då kan man säga till de oönskade: ”den här skolan är inget för ditt barn.”
   Man har ett kunskapstest och skannar av kön så man kan säga; ”den här skolan är nog inget för ditt barn.”
   Det är rektor som avgör om skolan är full, och för akademikerbarnet Emma finns det alltid plats men tyvärr inte för Muhammed.
   Betygssystem med underkänt tidigt i åldrarna, det oorganiserade skolvalet och skolsegregationen har lett till att cirka 15 procent av Sveriges femtonåringar underkänns i en obligatorisk skolform och förvägras ett nationellt gymnasieprogram.
   Hon är inte förvånad över att dessa barn skapar parallella samhällen. Skolsystemet är beslutat i riksdagen, där vissa kallar barn under arton år för terrorister.

En annan debattartikel, skriven av den legitimerade gymnasieläraren Tilde Johansson har rubriken:
Varför frågar ingen Ulf Kristersson vad han menar med bättre?”
   För vad menar Ulf med att friskolor gör någonting bättre?
   Är det bättre för eleverna att ha färre personal som jobbar inom elevhälsan?
   Blir undervisningen bättre i skolor som har lägre andel behöriga lärare?
    Utvecklar eleverna ett bättre språk eller blir bättre i idrott och hälsa när skolan inte i lika hög grad erbjuder ett bibliotek eller en idrottshall?
   Och menar Ulf verkligen att det är bättre för samhället med skolor som sätter för höga betyg i förhållande till elevernas kunskapsnivå?
   Läs hela artiklarna i Skolvärlden!

Läs också debattinlägget Vi som företräder landets skolelever ger partiledarna underkäntav Josephine Fälth, ordförande för Sveriges elevkårer, och Lilian Helgason, ordförande för Sveriges elevråd. De kräver behöriga lärare som har tid att se varje elev, kartläggning av elevers behov och individanpassat stöd, och en synlig elevhälsa med resurser. Sydsvenskan 14 oktober.

Veckan i riksdagen: Alla Vänsterpartiets motioner under höstens motionstid!

Hösten är verkligen igång nu. Stockholm ligger ju lite före, så det är rejält kyligt och den stora pampiga lönnen utanför Riddarhuset precis bredvid riksdagshusen har tappat nästan alla sina blad.

Förra veckan tog höstens “allmänna motionstid” (AMT) slut. Det är bara under början av hösten varje år som riksdagsledamöterna får skriva motioner om vad som helst, annars får vi bara skriva motioner som svar på regeringens propositioner. Detta är ju en stor skillnad mot det kommunala arbetet där man får skriva motioner hela tiden. Allmänna motionstiden är en mycket intensiv period, även om motionerna förbereds under senvåren och sommaren. Nästan 4000 motioner skrevs totalt detta år!
   Motionerna kommer att behandlas av utskotten under senhösten och tidig vår. Alla tas inte upp för omröstning i riksdagen, utan partierna väljer ut ett fåtal motioner på varje politikområde som vi röstar om. I Vänsterpartiet skriver vi bara motioner som hela riksdagsgruppen står bakom, inga enskilda motioner. Det gör att vi skriver färre men längre och mer omfattande motioner än de andra partierna, och våra motioner är alltid väldigt genomarbetade. Här finns en lista på alla Vänster-partiets motioner denna höst.
 

Vänsterpartiets budget har också presenterats i sin helhet, den finns här.

Idag torsdag har jag deltagit på återinvigningen av Upplands flygflottilj, F16, och för två veckor sedan var jag i Göteborg för återinvigningen av Älvsborgs amfibie-regemente, Amf4. Det är två av de regementen som Vänsterpartiet stödde i försvarsbeslutet förra året, det tredje vi stod bakom var Norrlands dragonregemente, K4, i Arvidsjaur. På dessa tre orter fanns redan mycket militär verksamhet och Vänsterpartiet var därför inte emot att ge dem status som egna organisationsenheter/regementen.
   Vi har däremot sagt nej till fyra andra, där det inte finns särskilt mycket verksamhet sedan innan och där kostnaderna och arbetet för att starta upp skulle bli för stort och omständigt. För den som är intresserad av att läsa mer om detta finns Vänsterpartiets motion om Totalförsvarsbeslutet här.

En liten förändring har skett i Vänsterpartiets riksdagsgrupp nyligen: Christina Höj Larsen har lämnat uppdraget som migrationspolitisk talesperson för att istället börja arbeta i socialutskottet. Ny migrationspolitisk talesperson är Tony Haddou från Göteborg.
Hanna Gunnarsson (v) , Riksdagsledamot, Lund 

Gemensamt rödgrönt förslag i Renhållningsstyrelsen

 Verka för att skapa ett Kretsloppscentrum i Lund!

Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiets representanter i Renhållningsstyrelsen har i form av skrivelse lämnat in följande förslag till styrelsen:
   Att återvinna produkter är bra! Att återanvända olika saker – möbler, husgeråd, verktyg och trädgårdsredskap – är ännu bättre. Det sparar mest resurser och minimerar utsläppen av växthusgaser.
   På återvinningscentralerna i Lunds tätort finns inte bara möjlighet att lämna avfall för återvinning, utan också att lämna in t ex kläder, skor, byggvaror och andra användbara saker. Det som lämnats in tas om hand av frivilligorganisationer som sorterar och skickar det vidare till välgörande ändamål. En del säljs vidare i organisationernas butiker.
Trots frivilligorganisationernas insatser slängs likväl en mängd saker som är fullt användbara eller som med smärre reparationsinsatser åter blir fullt brukbara.
   För att minska avfallet och återanvända mera fordras ett mera systematiskt arbetssätt. Det kräver att utbildad personal som sorterar ut det som går att återanvända och sälja. Enklare reparationer och uppfräschning bör kunna utföras på platsen, och frivilligorganisationerna beredas möjlighet till lokaler för butiker direkt på samma plats.
   På flera håll i landet har återvinningscentralen byggts ut med en återbruks-verksamhet. Så är fallet i t ex Göteborg (Kretsloppsparken Alelyckan) och i Eskilstuna.
   Sysav, som driver tätorten Lunds återvinningscentraler, står nu i begrepp att bygga upp en ny återvinningscentral på Hasslanda. Den ska ersätta centralen som i dag finns på Gastelyckan. Det är ett gyllene tillfälle för Lund att ta initiativ till att i samverkan med Sysav och frivilligorganisationer bygga upp en återbrukscentral/kretsloppscentrum vid den nya återvinningscentralen.
   Vi föreslår därför att Renhållningsstyrelsen beslutar
att ge Renhållningsverket i uppdrag att ta initiativ till att i samverkan med Sysav och andra aktörer få till stånd ett kretsloppscentrum vid den nya återvinningscentralen i Lund.
Skrivelsen är undertecknad av Ulf Nymark (MP), Rune Granqvist (S) och Sven-Inge Cederfelt (V)

Terrordådet i Utöya förändrade samhället av Gunnar Stensson

Ali Esbati, Tio år efter Utöya, Leopard 2021
Som barn flydde Ali Esbati med sin familj från Iran i början av 1980-talet. Han växte upp i Alvik i Stockholm. Efter ett par år som ordförande i Ung Vänster utsågs han till politisk sekreterare i Vänsterpartiets riksdagskansli. Trots sin snabba karriär valde han liksom Jonas Sjöstedt att hoppa av partipolitiken under Ohly-perioden.
   Han flyttade till Oslo 2008, blev debattredaktör i Klassekampen och medverkade i bildandet av tankesmedjan Manifest. 2011 inbjöds han av det norska Arbeiderpartiets ungdomsförbund AUF att hålla en föreläsning i Utöya.
   Han reser dit den 22 juli 2011, träffar Gro Harlem Brundtland i hamnen och föreläser på eftermiddagen om Fredrik Reinfeldts nedrustning av den svenska välfärdsstaten. Under föreläsningen nås publiken av nyheten om en stor explosion i centrala Oslo.

      

50 minuter senare stiger Anders Behring Breivik i land på Utöya och inleder massakern på de unga norska socialisterna. Visserligen hatar han islam som håller på att erövra ”Eurabia”, men ännu mer hatar han förrädarna, de socialister och liberaler, som samarbetar med dem. Utrotningen av AUF:s medlemmar är ett första steg i kampen mot ett muslimskt maktövertagande.
   Ali Esbati befinner sig i föreläsningssalen. När skotten börjar höras i byggnaden flyr han som alla andra. Han ser kroppar ligga i gräset men har svårt att förstå att de är döda. Han ringer till sin sambo Marte Michelet, som är gravid, och berättar att han lever.

Under den paniska flykten på den lilla ön är det omöjligt att begripa vad det är som sker. Skottlossning och död – i vilken omfattning och varför?  Först vid ett återbesök kan han passa in sina egna upplevelser i det större händelseförloppet När han återser de överlevande

känner han förlusten av liv och den sorg som aldrig kommer att upphöra. Beskrivningen av skeendet och den smärtfyllda bearbetningen av känslor berör läsaren på djupet.

”Man kan gömma sig för en galning men inte gömma sig för ett samhälle”. Medias första reaktion är att fördöma händelsen som ett utslag av islamistisk terror. Den svenske terrorexperten Magnus Ranstorp tror det är al Qaida. Misstaget är en konsekvens av den xenofobi och islamofobi som sprids av Sverigedemokraterna och Fremskrittspartiet.
   När man förstod att gärningsmannen var en norsk tidigare medlem av Fremskrittspartiet blev bedömningen en annan: gärningsmannen var en ensam galning. Under rättegången stod frågan om förövarens psyke i centrum. Är han tillräknelig? Svaret blev ja. Anders Behring Breivik döms till fängelse.

Liksom Hitler under fängelseåren sammanfattade den nazistiska ideologin i Min Kamp, skrev Breivik i fängelset ett mångordigt manifest fyllt av islamofobi och främlingsfientlighet. Han spred det på nätet och framkallade en våg av massakrer från det rasistiska massmordet i en skola i Karlstad till polismorden på svarta i USA under Trumpregimen och blodbadet i en moské i Nya Zeeland.
   Nya Zeelands kvinnliga premiärminister bekämpade hatet genom att iklädd hijab delta i muslimernas sorg. Den svenske islamofoben Christer Sonesson, M, drev samtidigt en kampanj för att förbjuda hijab i Staffanstorps skolor.

2013 återvände Ali Esbati till den svenska politiken. Han var fysiskt och psykiskt påverkad av Utöya och kampen mot ökande främlingsfientlighet och islamofobi.
   Han har nyligen tvingats uppleva att ledningen för de svenska Liberalerna gjort upp med Sverigedemokraterna om en strängare flyktingpolitik. ”Men det finns en väg ut”, skriver han. ”Den vägen stavas solidaritet.”

 

Marte Michelet gav 2014 ut Den störste forbrytelsen. Ofre och gjerningsmenn i det norske Holocaust. Den översattes till svenska och utgavs av Bonniers 2016. Där spårar hon dagens främlingsfientlighet till antisemitismen och utlämnandet av de norska judarna till nazismens förintelseläger. under 1930- och -40-tal.

Appellmöte på Mårtenstorget av Marianne Sonnby Borgström

 

I lördagens sköna solsken trängdes lundaborna bland Mårtenstorgets torgstånd. Höstblommorna prunkade i vackra färger och halloweenpumporna glödde i orange. Framför konsthallen spelade det grånande Röda kapellet låtar ur sin välkända repertoar, exempelvis Glasnostalgia och Alexandravalsen, båda skrivna och arrade av Ulf Telemann.
   Musiken varvades med appelltal som denna gång hölls av olika representanter för Vänsterpartiet. Ditlockade torgbesökare och Röda kapellets gamla vänner lyssnade på tal och musik. Mårten Pavlov, en fackligt aktiv vänsterpartist, talade bl. a. om försämringarna i sjukförsäkringen. Hans tal kan läsas här.
   En nyare medlem i Vänsterpartiet, Patrik Nordquist, berättade om hur han tänkte om partiets politik när han blev medlem i just Vänsterpartiet. Hans tal kan du läsa i sin helhet här.
   Vänsterpartiets representant i Kraftringen och i Byggnadsnämnden, Ann Schlyter, argumenterade mot kärnkraft och kopplade detta till försvarspolitiken och risken för spridning av kärnvapen. Klicka här så kan du läsa talet.
   Bengt Hall från Röda kapellet talade om BRÅ:s rapport och hur högerkrafterna utnyttjade denna för att skylla brottsligheten på generös invandringspolitik. Talet som argumenterar mot dessa beskyllningar kan du läsa här.
   Tage Danielssons dikt Flower power framfördes av Meta Stigsdotter, flöjtist i Röda kapellet. Hon associerade dikten med hela den färgsprakande blomsteprakten som fanns att skåda på Mårtenstorget.