Partiledardebatten av Gunnar Stensson

 Lärarna – och eleverna – underkänner skolsystemet och partiledarna

Rektorn och skoldebattören Lina Axelsson Kihlblom avslöjar hur man som skolledare på en friskola fixar vinst till aktieägarna på elevernas bekostnad. Det har hon själv ofrivilligt gjort det under en period som friskolerektor.
   När man startar en friskola marknadsför man den först i villakvarteren, aldrig i hyreshusen.
   Man förklarar kösystemet för föräldrarna. Skolans kö är i verkligheten ofta en pärm i rektorns rum.
   Var sjunde ansökan är en låtsasansökan som man kan lyfta bort för att ge en önskad elev platsen. Ringer en kändis eller statusfamilj får man inte tacka nej.
   Skolan får en profil, språklig eller pedagogisk som bara välartade barn klarar av. Då kan man säga till de oönskade: ”den här skolan är inget för ditt barn.”
   Man har ett kunskapstest och skannar av kön så man kan säga; ”den här skolan är nog inget för ditt barn.”
   Det är rektor som avgör om skolan är full, och för akademikerbarnet Emma finns det alltid plats men tyvärr inte för Muhammed.
   Betygssystem med underkänt tidigt i åldrarna, det oorganiserade skolvalet och skolsegregationen har lett till att cirka 15 procent av Sveriges femtonåringar underkänns i en obligatorisk skolform och förvägras ett nationellt gymnasieprogram.
   Hon är inte förvånad över att dessa barn skapar parallella samhällen. Skolsystemet är beslutat i riksdagen, där vissa kallar barn under arton år för terrorister.

En annan debattartikel, skriven av den legitimerade gymnasieläraren Tilde Johansson har rubriken:
Varför frågar ingen Ulf Kristersson vad han menar med bättre?”
   För vad menar Ulf med att friskolor gör någonting bättre?
   Är det bättre för eleverna att ha färre personal som jobbar inom elevhälsan?
   Blir undervisningen bättre i skolor som har lägre andel behöriga lärare?
    Utvecklar eleverna ett bättre språk eller blir bättre i idrott och hälsa när skolan inte i lika hög grad erbjuder ett bibliotek eller en idrottshall?
   Och menar Ulf verkligen att det är bättre för samhället med skolor som sätter för höga betyg i förhållande till elevernas kunskapsnivå?
   Läs hela artiklarna i Skolvärlden!

Läs också debattinlägget Vi som företräder landets skolelever ger partiledarna underkäntav Josephine Fälth, ordförande för Sveriges elevkårer, och Lilian Helgason, ordförande för Sveriges elevråd. De kräver behöriga lärare som har tid att se varje elev, kartläggning av elevers behov och individanpassat stöd, och en synlig elevhälsa med resurser. Sydsvenskan 14 oktober.