2022-09-15

Vladimir Putins reaktionära kamp av Gunnar Stensson

Vladimir Putin har hela sitt liv velat återupprätta Rysslands storhet, sådan den var under tsarerna och under sovjettiden. I hans Ryssland är den traditionella kulturens roll central. Han har nära band till den ryskortodoxa kyrkan.
   Putin var frånvarande vid den officiella delen av Gorbatjovs begravning häromdagen men lät sig filmas när han privat besökte graven. Kritik och hyllning. Gorbatjov ville visserligen bevara kommunismen i form av demokratisk socialism, men glasnost och perestrojka släppte loss krafter som ledde till Sovjetunionens upplösning och upprättandet av nya grannstater som Belarus, Ukraina och Georgien. Jeltsin tog över makten efter Gorbatjov, som han länge samarbetat med.

Jeltsin förvandlade Ryssland till en alltmer auktoritär nyliberal stat. 1993 slog han med vapenmakt ner ett kommunistiskt revoltförsök i Moskva. Det gjorde honom övertygad om nödvändigheten av en stark stat. Nyliberalismen genomfördes som en chockterapi. Landets statliga industrier privatiserades. De övertogs av privata oligarker som styrde landets ekonomi. Oligarkerna hade förbindelser med Europa som fick stort inflytande över ekonomin.
   Ryssland drabbades av en lång nedgång. Befolkningens dödstal ökade, i synnerhet bland män. Deras medellivslängd sjönk till 58 år. Kvaliteten på sjukvård, utbildning och forskning rasade. Samtidigt anslöt sig Ryssland till Världsbanken, IMF och Europeiska Utvecklingsbanken.
   Jeltsin förvandlade Ryssland. Men arvet efter Gorbatjov bestod. Under Jeltsin respekterades yttrandefriheten och organisationsfriheten.

Vladimir Putin utsågs av Jeltsin till Rysslands tillförordnade president. Han vann sedan presidentvalet år 2000.
   Putins första mål var att återupprätta den ryska ekonomin och folkets levnadsvillkor. Det lyckades över förväntan. Dödstalen sjönk. Ekonomin stabiliserades när priset på olja och gas steg  Relationen till väst var god.
   Allt var visserligen inte harmoniskt. Tjetjenien gjorde uppror och två Tjetjenien-krig utkämpades. Men Putin blev populär och omvaldes. Nu inriktade han sig på att genomföra sin vision av det starka och kulturellt unika Ryssland. Visionen innebar också stärkande av Rysslands inflytande i det europeiska närområdet.

   Därmed är vi framme vid en katastrofal rysk politik som särskilt drabbade Georgien, Krim, Ukraina och Belarus. Länder med stora ryska minoriteter som länge hade ingått i tsarernas Ryssland.
   I Georgien ingrep Ryssland med våld och upprättade två delområden med rysk majoritet som förklarades självständiga men var helt beroende av Ryssland.
   Ukraina var det största och viktigaste området. Det hade länge tillhört Ryssland och Kievriket hade på många sätt varit Rysslands vagga. Men i Kiev uppstod vad som kom att kallas den orangea revolutionen. Den kom i två omgångar, men det var den sista som blev avgörande. I november 2013 samlades 100 000 demonstranter på Majdan-torget. Det var en civil samhällsrevolution som kom att breda ut sig över hela Ukraina. Landet stod på randen till inbördeskrig.
   Händelserna i Ukraina ledde till Rysslands annektering av Krim, som tillhör Ukraina men har en lång kulturell samhörighet med Ryssland. Vi minns filmen Pansarkryssaren Potemkin och Tjechovnovellen Damen med hunden.
   Rysk trupp ockuperade Krim i en oblodig kupp 2014. Väst ingrep inte. Det var en perfekt rysk annektering. Kriget mot Ukraina hade inletts. Donetsk och Charkiv i östra Ukraina förklarade sig som självständiga folkrepubliker och följdes av folkrepubliken Luhansk. Ryska soldater deltog. Ett lågintensivt krig utbröt mellan Ryssland och Ukraina.

Nu reagerade Väst skarpt. Man införde ekonomiska och industriella sanktioner. Det slog hårt mot Ryssland. Ekonomin hade försämrats efter den internationella bankkraschen 2008. Putins popularitet sjönk. Han är nu 70-årsåldern och har suttit vid makten mer än 20 år. En välkänd protest stod kvinnogruppen Pussy Riot för. Sedan inträffar de uthålliga, djärva protesterna i Belarus 2020 som uppmärksammas världen runt. Rysk hjälp räddar den gamle diktatorn.
   Putin börjar kontakta den europeiska ytterhögern, bland annat Sverigedemokraterna.
   Den 24 februari 2022 invaderar Ryssland Ukraina. Sex månader senare återerövrar Ukraina stora områden i östra Ukraina. Kommer Kreml proklamera allmän mobilisering?
 


 

Allt detta finns som ett skelett i Martin Kraghs Det fallna imperiet. Den stora massan av analyser och detaljer gör den svårläst, vilket kan bero på våra dåliga kunskaper om vårt mäktiga grannland.
   Ämnet är ofantligt. Boken innehåller en mängd referenser. Den fungerar inte minst som en uppslagsbok.

Inga kommentarer: