Vladimir Putin har hela sitt liv velat
återupprätta Rysslands storhet, sådan den var under tsarerna och under
sovjettiden. I hans Ryssland är den traditionella kulturens roll
central. Han har nära band till den ryskortodoxa kyrkan.
Putin var frånvarande vid den officiella delen av
Gorbatjovs begravning häromdagen men lät sig filmas när han privat
besökte graven. Kritik och hyllning. Gorbatjov ville visserligen bevara
kommunismen i form av demokratisk socialism, men glasnost och
perestrojka släppte loss krafter som ledde till Sovjetunionens
upplösning och upprättandet av nya grannstater som Belarus, Ukraina och
Georgien. Jeltsin tog över makten efter Gorbatjov, som han länge
samarbetat med.
Jeltsin förvandlade Ryssland till en alltmer
auktoritär nyliberal stat. 1993 slog han med vapenmakt ner ett
kommunistiskt revoltförsök i Moskva. Det gjorde honom övertygad om
nödvändigheten av en stark stat. Nyliberalismen genomfördes som en
chockterapi. Landets statliga industrier privatiserades. De övertogs av
privata oligarker som styrde landets ekonomi. Oligarkerna hade
förbindelser med Europa som fick stort inflytande över ekonomin.
Ryssland drabbades av en lång nedgång. Befolkningens
dödstal ökade, i synnerhet bland män. Deras medellivslängd sjönk till
58 år. Kvaliteten på sjukvård, utbildning och forskning rasade.
Samtidigt anslöt sig Ryssland till Världsbanken, IMF och Europeiska
Utvecklingsbanken.
Jeltsin förvandlade Ryssland. Men arvet efter Gorbatjov
bestod. Under Jeltsin respekterades yttrandefriheten och
organisationsfriheten.
Vladimir Putin utsågs av Jeltsin till Rysslands tillförordnade president. Han vann sedan presidentvalet år 2000.
Putins första mål var att återupprätta den ryska ekonomin och folkets levnadsvillkor. Det lyckades över förväntan. Dödstalen sjönk. Ekonomin stabiliserades när priset på olja och gas steg Relationen till väst var god.
Allt var visserligen inte harmoniskt. Tjetjenien gjorde uppror och två Tjetjenien-krig utkämpades. Men Putin blev populär och omvaldes. Nu inriktade han sig på att genomföra sin vision av det starka och kulturellt unika Ryssland. Visionen innebar också stärkande av Rysslands inflytande i det europeiska närområdet.
Därmed är vi framme vid en katastrofal rysk politik som särskilt
drabbade Georgien, Krim, Ukraina och Belarus. Länder med stora ryska
minoriteter som länge hade ingått i tsarernas Ryssland.
I Georgien ingrep Ryssland med våld och upprättade två delområden
med rysk majoritet som förklarades självständiga men var helt beroende
av Ryssland.
Ukraina var det största och viktigaste området. Det hade
länge tillhört Ryssland och Kievriket hade på många sätt varit
Rysslands vagga. Men i Kiev uppstod vad som kom att kallas den orangea
revolutionen. Den kom i två omgångar, men det var den sista som blev
avgörande. I november 2013 samlades 100 000 demonstranter på
Majdan-torget. Det var en civil samhällsrevolution som kom att breda ut
sig över hela Ukraina. Landet stod på randen till inbördeskrig.
Händelserna i Ukraina ledde till Rysslands annektering av
Krim, som tillhör Ukraina men har en lång kulturell samhörighet med
Ryssland. Vi minns filmen Pansarkryssaren Potemkin och Tjechovnovellen
Damen med hunden.
Rysk trupp ockuperade Krim i en oblodig kupp 2014. Väst
ingrep inte. Det var en perfekt rysk annektering. Kriget mot Ukraina
hade inletts. Donetsk och Charkiv i östra Ukraina förklarade sig som
självständiga folkrepubliker och följdes av folkrepubliken Luhansk.
Ryska soldater deltog. Ett lågintensivt krig utbröt mellan Ryssland och
Ukraina.
Nu reagerade Väst skarpt. Man införde
ekonomiska och industriella sanktioner. Det slog hårt mot Ryssland.
Ekonomin hade försämrats efter den internationella bankkraschen 2008.
Putins popularitet sjönk. Han är nu 70-årsåldern och har suttit vid
makten mer än 20 år. En välkänd protest stod kvinnogruppen Pussy Riot
för. Sedan inträffar de uthålliga, djärva protesterna i Belarus 2020
som uppmärksammas världen runt. Rysk hjälp räddar den gamle diktatorn.
Putin börjar kontakta den europeiska ytterhögern, bland annat Sverigedemokraterna.
Den 24 februari 2022 invaderar Ryssland Ukraina. Sex
månader senare återerövrar Ukraina stora områden i östra Ukraina.
Kommer Kreml proklamera allmän mobilisering?
Allt detta finns som ett skelett i Martin Kraghs Det fallna imperiet.
Den stora massan av analyser och detaljer gör den svårläst, vilket kan
bero på våra dåliga kunskaper om vårt mäktiga grannland.
Ämnet är ofantligt. Boken innehåller en mängd referenser. Den fungerar inte minst som en uppslagsbok.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar