2020-03-05

Vart går USA? av Gunnar Stensson


Têt-offensiven var ett skede i Vietnamkriget
som inleddes under det vietnamesiska nyåret
(Tết Nguyên Đán) den 31 januari 1968 och pågick
till den 23 september samma år
.
 
Våren 1968 trodde jag att en genomgripande samhällsomvandling i USA snart skulle komma. I februari genomförde FNL Tet-offensiven i hela Sydvietnam. President Johnson avgick.  Antikrigs- och medborgarrätts-rörelserna kämpade i Södern och alla USA:s stora städer. Robert Kennedy kandiderade i presidentvalet med ett program för fred och jämlikhet.
   En dag i början av juni vann han primärvalet i Kalifornien (Kalifornien ingick inte i supertisdagen då). Jag befann mig på järnvägsstationen i Hallsberg efter ett Stockholmsbesök som handlade om ett jobb i Afrika. Där nådde mig budet: Robert Kennedy skjuten. Först blev det tomt. Jag har svårt att ta till mig katastrofer. Några dagar senare fattade jag.
   Efter en skitig och brutal valkampanj valdes den sämste kandidaten till president: Richard Nixon. Han slog ner fredsrörelsen och den svarta rörelsen, skickade nya soldater till Indokina och utvidgade Vietnamkriget till Kambodja.

Under Barak Obamas presidenttid mobiliserade högern och lyckades blockera eller urvattna praktiskt taget alla reformer. Krigen fortsatte. Fossilkapitalet intensifierade klimatförstöringen. 2016 blev Donald Trump president och tog därmed makten över världsekonomin och jordens framtid. Efter fyra års destruktivt kaos är den viktigaste uppgiften nu att besegra honom.

Utgången av primärvalen under supertisdagen lyfte fram Joe Biden. Han segrade i sydstaterna där han som tidigare medborgarrättskämpe och medarbetare till Obama uppskattas av den svarta generation som Martin Luther King ledde. Han får tillgång till Blooms kampanjkassa när denne mångmiljardär lämnar fältet. Han stöds av det demokratiska etablissemanget.
   Men Bernie Sanders är långtifrån uträknad. Bakom den gamle socialisten står en allt starkare ungdomsrörelse som kommer att få ökat inflytande även om Bernie Sanders varken blir presidentkandidat eller president.
   Vem av de båda som än nomineras så står han inför en mäktig och djupt korrumperad statsapparat såväl i kampen om presidentmakten som i genomförandet av sin politik efter en seger.

USA började som en slavägardemokrati och utvecklades till ett parti-duopol.
   Det är ett land med skevt valdeltagande. 80 procent av befolkningens rikaste tiondel röstar, men bara 40 procent av den fattigaste tiondelen.
   Enorma privata penningsummor används inom politiken och medierna.
   I USA har en lag stiftats som innebär att företag kan behandlas som individer.
   Stora kapitalägare finansierar ofta samtidigt båda partierna. Detta gäller i synnerhet fossilkapitalet.
   Från 2000 till 2012 ökade kostnaden för kongress- och presidentval från 4 till 6 miljarder, och den summan är nu på väg att fördubblas.
   Mer än två 2 procent av arbetskraften används till vaktarbete, vilket innebär att 5 miljoner amerikaner arbetar som vakter. Vaktarbete är utbrett i ojämlika länder.
   Fler medborgare är frihetsberövade i USA än i något annat västerländskt land. Tidigare dömda och frihetsberövade som har förlorat sin rösträtt utgör 2 procent av USA:s befolkning. En tredjedel av dem tillhör minoriteten afroamerikaner.
   Den som vill nå politisk framgång måste försäkra sig om rika individers och företags politiska stöd.
   Det politiska systemet i USA förblir demokratiskt till formen, med bibehållen yttrandefrihet, mötesfrihet och fria val. I verkligheten styr kapitalet.
   Ett land med den strukturen är en plutokrati.

Uppgifterna om den amerikanska plutokratin är hämtade från Branco Milanovic, Global ojämlikhet. Nya perspektiv i globaliseringens tidevarv, Daidalos 2017
 

Inga kommentarer: