Basinkomst försvar mot Coronan och tvärstoppet i ekonomin av Gunnar Stensson

Corona-pandemin är en konsekvens av våra ingrepp i biosfärens ekosystem. Civilisationen är människans ekosystem. Nu kolliderar åter de båda systemen.
   Konsekvenserna för samhället är en vårdkatastrof, ”social distansering” och ett ekonomiskt tvärstopp som kan kosta fler människoliv än själva coronan.
   För Sverige har kollisionen hittills lett till sjunkande BNP (minus 3 procent), tiotusentals oväntade konkurser och plötslig massarbetslöshet (just nu 9 procent) för hundratusentals medmänniskor. I tredje världen drabbas en halv miljard av fattigdom.
 

 

Regeringen och bankerna svarar med drastiska åtgärder, men många drabbade hamnar utanför stödåtgärderna. Särskilt drabbas de som är nya på arbetsmarknaden och nya invandrare.
   I världen som helhet blir konsekvenserna mycket svårare.
   Det är långt ifrån den första katastrofen i klimatupphettningens epok. Den kommer inom de närmaste årtiondena följas av andra, lika svåra eller värre. För att hantera dem måste vi förändra samhället och särskilt det ekonomiska system som bygger på ansvarslös konkurrens och ständig tillväxt.
   Ett led i förändringen kan vara införandet av villkorslös basinkomst, finansierad med skattemedel som barnbidraget. Reformen kan genomföras inom ramen för marknaden och tillfälligt bidra till att ekonomin åter börjar fungera efter corona-sammanbrottet.

Villkorslös basinkomst är en grundläggande omformning av samhällets inkomstfördelning som förespråkas av allt fler samhällsforskare. Det är en inkomst strax över fattigdomsgränsen som eliminerar fattigdom, reducerar ojämlikhet och främjar social rättvisa. Vi har redan en liknande institution i det svenska samhället: barnbidraget.
   Basinkomsten ersätter många befintliga former av inkomststöd. Den skulle göra lagstiftning om minimilön onödig. Den skulle befria samhället från det traditionella statliga bidragssystemets besluts- och kontrollapparat.

   Införandet av basinkomst skulle möjliggöra många kooperativa och andra experiment som nu är ogenomförbara på grund av den ekonomiska risken. Det skulle öppna helt nya möjligheter för landsortstidningar och rikstidningar som förlorat sina annonsintäkter, liksom för journalister, för det växande antalet anställda med gig-jobb och för kulturskapare som nu befinner sig i en desperat situation.
   Motståndet mot basinkomst är starkt, men även anhängare av den fria marknaden måste inse att basinkomst skulle bidra till att lösa producenternas huvudproblem: att finna konsumenter till sina varor. Basinkomsten är fullt möjlig att förverkliga. Och tiden är knapp.

Det är lätt att inse att tusentals företag som nu går i konkurs skulle överleva om basinkomsten infördes.
   Alla som nu hamnar i arbetslöshet skulle bli försörjda tack vare basinkomsten.
   Utsatta områden där coronasmittan härjar värst skulle gynnas.
   Många viktiga arbetsuppgifter med låga löner som till exempel säsongsarbete inom jordbruket skulle kunna utföras.
   Alla skulle kunna upprätthålla sin konsumtion av livsnödvändiga varor. 
   Matställen, restauranger och livsmedelsbutiker skulle behålla sin kundkrets.
   Småjordbruk skulle kunna fortsätta att existera.
   Fattiga familjer skulle kunna bo kvar i sina bostäder.
   Ekonomin i flertalets samhälle skulle fortsätta att fungera
   Samtidigt skulle samhället decentraliseras och bli mer jämlikt och demokratiskt.
   Basinkomst är en viktig byggsten i det framtida samhälle som är nödvändigt för människan, jorden och livet.
   Fortsättning följer i nästa nummer av VB.
 

---