VB har tidigare återgett några av de krönikor som Stig Henriksson i v-Fagersta skriver för VLT. Hans senaste krönika, om det järnvägselände som regering och riksdag försöker skylla på vintern förtjänar att återges även på VB:s sydliga breddgrader detta kylslagna år.
Rubriken syftar inte på skidtävlingarna i Vancouver eller helgens Vasalopp utan på de problem med framförallt spårbunden trafik som många fått erfara djupt in på den frusna kroppen.
SJ och Banverket är var mans niding, regeringen är missnöjd och militären ska mobiliseras. I alla fall de rester som finns kvar. Men ovädret var faktiskt inte orsaken till problemen och inte heller är det SJ som är skyldigt till vädret.
Snarare borde detta vara det slutgiltiga kvittot för hur illa det går när ett sammanhållet system som järnvägen systematiskt bryts ner, kommersialiserats och förses med orimliga avkastningskrav.
Tanken var att få maximal effektivitet genom att stycka upp och konkurrensutsätta.
Så vi fick ett bolag för spåren, ett annat för själva tågen, ett tredje för fastigheterna, ett fjärde för godstrafiken. Var och en ska tjäna ihop till sina egna kostnader och utsättas för konkurrens. Nu skyller alla på någon annan vilket underlättas när underhållet styckas upp i smådelar och säljs ut till lägstbjudande.
SJ har i vårt glesbefolkade, avlånga land bland de högsta avkastningskraven av Europas alla tågbolag. Sveriges riksdag har med stöd av alla partier utom ett, som min blygsamhet förbjuder mig att nämna vid namn, beslutat att SJ ska avkasta hela 13%.
Resultatet av detta blev att det t ex idag finns kanske en tredjedel av de 30 snöplogningslok som fanns innan järnvägstrafiken blev en lekstuga för avreglering och konkurrensutsättning.
Vi har nu 1500 färre järnvägstekniker som arbetar med att förnya och underhålla järnvägarna, antalet avisningslokaler har minskat drastiskt. Avkastningskravet tvingar SJ att i normalläge pressa utnyttjandet av vagnar maximalt och skära ner personal till minimigränser. Det är därför kaos uppstår när sk ”sällanhändelser” som snörika och kalla vintrar kommer. Detta har gjorts trots att alla vet att vårt land, som ju är en utväxt på den sibiriska halvön, med ojämna mellanrum drabbas av vinterväder.
Men de verkligt ansvariga, regering och riksdag, är upprörda över att det inte fungerar. Eftersom medicinen med avkastningskrav, uppstyckning och konkurrensutsättning gett detta resultat är nu svaret - en total avreglering. Kära medresenär; många frusna timmar på perronger och utkylda, stillastående tåg ligger framför oss – ta fram skidorna!
Stig Henriksson
"Det enda sättet att hinna med ett tåg är att missa det föregående"
G K Chesterton
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar