Nyliberal skolrevolution av Gunnar Stensson

Pengar från behövande till privilegierade

– Det blir alltid vinnare och förlorare när man reformerar organisationen, säger Tove Klette, fp, kommunråd med ansvar för skola och utbildning. Lund satsar 10 000 kronor mer än andra kommuner på skolan. Jag har alltid undrat vad vi får för pengarna. (Någon kunde ha svarat: Sveriges bästa skola). Nu pressas Lunds skolor tillbaka till vanlig bedrövlig genomsnittsstandard i medelstora svenska städer.

Inga vinnare
Klostergårdsskolan är en av de skolor som förlorar mest på den direkta skolpengen. Modersmålsundervisningen är den hårdast drabbade verksamheten. Det var därför Klostergårdens byalag inbjöd till skolpolitiskt möte. Men hur är det med de skolor som utpekas som vinnare?
– Jag har rest runt och talat med rektorerna i de östra kommundelarna som påstås vara vinnare. Men inte en enda upplever sig som vinnare, sa Monica Brundin Samuelsson, Sydsvenskan, i skoldebatten på Klostergården den 14/2. Jag kan inte hitta någon vinnare i skolpengssystemet.
Lars Hansson, fp, grubblade länge, sedan svarade han: - Friskolorna och skolorna i de östra kommundelarna är vinnare
Liksom Monica Brundin Danielsson har Lars Lovén, Skånskan, vittnat om stor oro bland rektorerna i de östra kommundelarna.
Ingen jublar och känner sig rik, säger de. Det finns skolor som inte har ordning på ekonomin, som i Dalby och Veberöd.
Bsn Öster har ett underskott på elva miljoner. Den direkta skolpengen ger nämnden ett extra tillskott på sju miljoner, pengar som tas från Lunds stad. De räcker till lite mer än halva underskottet. Resten måste man spara sig ur.
– Tillskottet genom direkt skolpeng räcker inte till några synbara kvalitetsökningar, säger
utvecklingsledare Lars Persson.
Det är inget vinnarläge
Men nämndens ordförande Carolina Nordbeck, fp, är förstås lika optimistisk som ordföranden för bsn Lunds stad, Lars Hansson, fp.

47 lärartjänster bort
Enligt Therese Thomasson, Sydsvenskan, försvinner 47 lärartjänster i Lunds stad. Olof Blomqvist, Skånskan får summan till 46. Det handlar om den sista tre fjärdedels lärartjänsten.
– Det är jättemycket, säger Kerstin Torstensson, ordförande i Lärarnas Riksförbund i Lund. Om det blir så här i slutändan är det hemskt!
– Uträkningen gäller per helår som vi förstått, säger ordföranden för Lärarförbundet, Mats Andersson. Det innebär att konsekvenserna kan bli ännu värre under hösten.
Tjänster som ska bort: Gunnesbo/Nöbbelöv 10, Norra Fäladen 9, Kloster 7, Vårfru/Svane/Paletten 5,75, Järnåkra/Klostergården 5, Östra Torn/Linero 5, Tuna 0.
Värst drabbas skolor med många elever med utländsk bakgrund. Där blir det inte färre elever men dyrare för skolan när nu kommunen ändrar system, skriver Therese Tomasson, Sydsvenskan.
Ulla-Britt Petersson, tidigare ordförande bsn Söder, sammanfattade den borgerliga skolpolitiken.
– Pengarna tas från invandrartäta skolor i Lund och skickas till skolorna på Öster och friskolorna där det mest går svenska medelklassbarn.

Fortsatta nedskärningar
Alliansens nya ramar för budgeten 2009 innebär ytterligare nedskärningar på 38 miljoner i kommunal verksamhet.
För skolorna i Lunds stad leder det att de tvingas spara 10 miljoner till. Det blir en kvalitetsförsämring i undervisningen och tjänster kommer att försvinna, säger Mats Olsson,v.
– Det kommer att sätta sig, säger kommunrådet Tove Klette, fp.

Vi hann inte, sa Lars Hansson
Rolf Englesson, mp, tidigare kommunråd med ansvar för skolor och utbildning, kritiserade det nya systemet för att det gör skolorna till företag och rektor till vd. I stället för huvuduppgiften att vara pedagogisk ledare tvingas rektor att arbeta med administration, inköp av tjänster från t ex modersmålsundervisningen och att med otillräckliga tillgångar fördela pengarna mellan stridande intressen. Det är sällsynt olyckligt.
Klostergårdsskolans rektor Marita Christoffersson, som kommit för att lyssna på debatten, suckade i sitt hörn.
Anders Almgren, s, tidigare ordförande för Centrala skolnämnden beklagade att alliansen ensidigt drivit igenom skolpengssystemet. Det värsta är att den har ljugit om konsekvenserna. De är helt andra än den utlovat. 50 procent av borgarnas skattesänkning tas från skolorna. Fördelningen av pengar är absurd. En del skolor får pengar så att det endast täcker 20 procent av kostnaden för hemspråksundervisningen. Andra skolor får åtta gånger mer än vad som krävs.
Också Sven-Bertil Persson, dv, tidigare ordförande i socialnämnden, beklagade att de borgerliga valt konflikt i skolfrågan. Tidigare år talade man med varandra i Lund och fattade beslut i relativ enighet. Resursfördelningssystemet borde kallas indirekt skolpeng med tanke på allt det slarviga lappande som blivit nödvändigt vid konfrontationen med verkligheten.
Hanna Gunnarsson (v) fastslog kort och gott att besparingen innebär att 40 miljoner tas från skolan.
Lärarförbundets ordförande Mats Andersson beklagade att beslutet om direkt skolpeng tagits på ett odemokratiskt sätt och utan remissförfarande. Lärarna och skolkonferenserna blev aldrig tillfrågade.
– Vi hann inte, svarade Lars Hansson.
Skolpengsbeslutet har fattats över huvudet på alla dem som berörs.

Total okunnighet om skolan
De enda närvarande av alla de som bär ansvaret för nedskärningarna och den direkta skolpengen var Lars Hansson, fp, ordförande i bsn Lunds stad, och Karl Axel Axelsson (m), vice ordförande i samma nämnd. Men egentligen har väl beslutet om skolpeng och nedskärningar genomdrivits av kommunstyrelsen med den i skolfrågor oerfarne Mats Helmfrid i spetsen. Den mest ansvariga, skolkommunalrådet Tove Klette, fp, lyste med sin frånvaro. Det visade sig dessutom att den moderate vice ordförande i nämnden totalt saknade kunskaper om skolfrågor. Lars Hansson och Karl Axel Axelsson är de politiker som leder arbetet i skolnämnden! Att moderaterna utsett en sådan representant tyder på ett totalt ointresse för skolan. Varken c eller kd skickade någon företrädare alls trots att de är representerade i bsn Lunds stad. Men de röstar bara med majoriteten.
Det kan dock i bästa fall tyda på att de vill distansera sig från den utbildningspolitiska katastrof som den direkta skolpengen håller på att utvecklas till. Men i så fall måste de snart säga till. Lars Hansson var alltså ensam om att ha möjlighet att ge svar på frågorna. Men hans intresse för skolan är i stort sett begränsat till den direkta skolpengen, det nyliberala flipperspel som han hoppas ska fungera automatiskt och göra all skolpolitik onödig. Skolpolitik betecknar han som godtycklighet. Gapet mellan oppositionsföreträdarnas kunskaper och majoritetens okunnighet var svindlande.

Du svarar inte på en enda fråga
Kultur- och fritidsförvaltningens lokal i Klostergårdens centrum var full till sista plats, vilket innebär 70 till 80 åhörare. Deras frågor och iakttagelser upptog större delen av debatten.
Mecca Noru, som tidigare var bosatt i Göteborg, tog upp hemspråkundervisningen. I Göteborg var den väldigt eftersatt. Hon hade varit glad att få komma till Lund, men sedan den borgerliga majoriteten fått makten höll Lund på att bli sämre än Göteborg. Varför?
Modersmålslärare Qudos Shaur berättade att undervisningen och studiestödet i det afghanska språket shaur halverats.
Lars Hansson svarade att skolan kunde spara genom att beställa modersmålsundervisning per timme och genom att organisera den som gruppundervisning.
– Hur ska det gå till när vi har 20 språk och 80 utlandsfödda elever? frågade någon. I många av språken har vi bara en elev.
Antalet specialpedagoger minskar från 1, 75 tjänst till 0,75, alltså mer än en halvering. De mindre studiegrupperna kommer att halveras och läxläsningshjälpen rationaliseras bort.
Nina Gynnerstedt påpekade att barn kan ha särskilda behov även om föräldrarna har hög utbildning. Lars Hansson hävdade att motsatsen statistiskt sett var giltig. - Du är en duktig politiker. Du svarar inte på en enda fråga, replikerade Nina.
Specialpedagogen Lisbeth Snitting och flera föräldrar påpekade att när man placerar barn med särskilda behov i vanliga klasser så får de sämre undervisning eftersom vanliga lärare saknar utbildning för att lösa deras problem. Dessutom förväntas lärarna ha samma kvalitet som tidigare på undervisningen för de vanliga barnen i de nu större klasserna. Det blir stora försämringar för barnen med särskilda behov och lika stora försämringar för de andra barnen.

Vilseledande budget
Klostergårdsskolans budget delades ut under mötet. Av den tycktes framgå att skolan fått en något ökad tilldelning. Men den ökningen var bara skenbar eftersom skolan pålagts nya kostnader på cirka en och en halv miljon som tidigare legat centralt. Totalt innebar budgeten minskade anslag. Detta doldes genom det sätt siffrorna presenterades på. – Det är för att kostnaderna ska bli synliga som vi lagt ut sådant som tidigare legat centralt till skolorna, förklarade Lars Hansson.

Årligt ansvarsutkrävande
Slutligen enades de närvarande om att ställa skolpolitikerna mot väggen vid ett motsvarande debattmöte i februari 2009. Sådana debattmöten ska i fortsättningen bli en stående institution i Klostergården. Någon uttryckte sin oro för att situationen 2009 skulle komma att vara mycket värre än den nuvarande, eftersom det stora flertalet besparingar inte kan göras förrän på höstterminen. Anders Almgren menade att det skulle komma att ta tid och krävas stora insatser för att efter valsegern 2010 reparera allt det som allianspartierna raserat. För många av de barn som nu går i skolan skulle åren fram till 2010 vara förlorade år. En namninsamling genomförs för att stoppa nedskärningarna. Byalaget kallade till sammanträde måndagen den 25 februari för att diskutera den fortsatta verksamheten.