Lavalmålet EG-domstolens besked i det s.k. Lavalmålet är ett av de allvarligaste hoten mot den svenska fackföreningsrörelsen sedan början av 1900-talet. Fackföreningar far, enligt domstolen, inte använda stridsåtgärder för att få till stånd hela innehållet i ett kollektivavtal, utan endast minimimvåerna. Strejkrätten underordnas den fria rörligheten av tjänster och det blir fritt fram för utländska kollektivavtal i Sverige.
Historik Lavalmålet har sin upprinnelse i att Vaxholms kommun för fyra år sedan lade ut uppdraget att bygga om en skola på det lettiska företaget Laval un Partneri. Företaget hade vid tidigare projekt i Sverige haft avtal med Byggnads och förhandlingarna var därför inledningsvis rutinartade. Men när två advokater, trädde in i bilden bröt förhandlingarna samman. De visade upp ett nyligen tecknat lettiskt avtal och hävdade att detta gällde i Sverige. Konflikten, som skulle leda till att företaget gick i konkurs och att hela den svenska modellen hamnade under EU-juristernas lupp, var därmed ett faktum. Frågan drogs till arbetsdomstolen som inte var säker på hur EG-rätten skulle tolkas och begärde ett förhandsutlåtande från EG-domstolen.
De flesta svenska bedömare trodde att Byggnads skulle frias. Om inte, varnade LO-ledningen, kunde det svenska EU-medlemskapet komma att omprövas.
Domen I slutet av förra året slog därför domen i Laval-målet ned som en bomb. Domstolen går längre än vad som tidigare betraktats som det värsta scenariot. Den förklarar att den svenska utstationeringslagen inte är förenlig med EG-rätten och ifrågasätter det svenska kollektivavtalssystemet. Domstolen konstaterar att de svenska kollektivavtalen har så hög täckningsgrad på arbetsplatserna i Sverige att det skulle kunna motsvara en lagstiftad allmängiltigförklaring. Men de svenska kollektivavtalen går utöver den “hårda kärnan” i EG-direktivet och behöver därför inte tillämpas av utstationerande företag.
Vad det gäller löner har Sverige inte utnyttjat möjligheten till lagstiftade minimilöner. 1 alla andra frågor i den “hårda kärnan” i EG-direktivet har Sverige lagstiftning. Därför leder det inte till social dumpning att utländska företag tillämpar utländska kollektivavtal i Sverige utan det är fritt fram enligt EG-domstolen.
Byggavtalet får underkänt av EG-domstolen. Huvudlöneformen är ackord och ett bygge startar med en förhandling av löneformen. Att kräva förhandlingar med arbetsgivaren för att komma fram till en lönenivå accepteras inte av domstolen.
Svensk lagstiftning Den svenska Lex Britannia, som ger fackföreningarna rätt att kräva svenska kollektivavtal, även om det redan finns utländska avtal är i strid med EG-rätten skriver domstolen.
Likabehandling av svenska och utländska arbetare betraktar EG-domstolen som diskriminering av utländska företag! Det visar återigen att EU: s lagstiftning gynnar arbetsgivarparten. Fri rörlighet är viktigare än strejkrätten. På denna punkt är domen mycket långtgående. Arbetsrätten, sociala rättigheter, ja till och med yttrande- och mötesfrihet, är inte, enligt domstolen, några absoluta rättigheter eller friheter, som är oberoende av gemenskapsratten. Så underordnas det som fram tills nu varit självklara sociala rättigheter i Sverige marknadens norm.
Lissahonfördraget gör stadgan om de mänskliga rättigheterna “bindande”. Det har vilselett många att tro att Laval-domen varit omöjlig om Lissabonfördraget varit på plats. Men EG-domstolen har redan tagit hänsyn till Lissabonfördraget i domen. EG-domstolen skriver att trots att hänsyn skall tas till Stadgan så gäller “att de grundläggande rättigheterna, dvs yttrande- och mötesfriheten respektive skyddet för mänsklig värdighet, undgår inte rillämpningsområdet för bestämmelserna i fördraget“.
För att ytterligare poängtera EU-rättens överhöghet står i Förklaring 29 i Lissabonfördraget “... Stadgan, ... ändrar inte de befogenheter och uppgifter som fastställts genom fördragen”.
Ratificeras Lissabonfördraget av Sveriges Riksdag godkänner Sverige Laval-domen och konsekvenserna den får på svensk arbetsmarknad eftersom EG-domstolen redan tagit hänsyn till Lissabonfördraget i domen.
Enda möjligheten att undanröja EG-domstolens beslut är att säg nej till Lissabonfördraget och kräva förändringar i fördragstexten. Det är inte rimligt att några oavsättbara domare i EU skall få avgöra spelreglerna på svensk arbetsmarknad.
Byggnads säger nej till Lissabonfördraget.
Byggnads kräver förändringar i fördragstexten.
Ovanstående uttalande togs vid sektionsmötet i
Lunds Sektion 14 Byggnads Södra Skåne den 17 april 2008.
Clas Fleming (sektionsordförande)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar