För första gången slog en amerikansk president fast att freden och tvåstatslösningen måste bygga på 1967 års gränser.
Det klargjorde Barack Obama i torsdagens stora linjetal om Israel-Palestina och Mellanöstern.
”Det internationella samhället har tröttnat på en process som aldrig leder till något resultat,” sa han. De israeliska bosättningarna måste stoppas. Nuvarande status quo är ohållbart.
Inför besöket i Washington markerade Netanyahu sin orubblighet genom att godkänna uppförandet av 1500 bostäder på palestinsk mark.
President Obama upprepade att 1967 års gränser är grunden för fredsförhandlingarna vid toppmötet med Netanyahu på fredagen och ännu en gång på söndagen inför ett auditorium på 10 000 medlemmar ur AIPAC, den mäktiga israeliska lobbygruppen. 1967 års gränser utgör och har alltid utgjort utgångspunkten för den amerikanska Mellanösternpolitiken.
Delar av den sionistiska publiken buade. President Obama försökte blidka dem med uttalandet: ”Ingen FN-omröstning kommer någonsin att skapa en palestinsk stat.”
Han sa också: ”USA:s engagemang för Israels säkerhet är stålklätt.” Då applåderade de.
Men Binyamin Netanyahu protesterade bittert. Kanske ångrade han att han godkänt de där 1500 illegala bostäderna i Har Homa och Pisgat Ze´ev som båda ligger på den palestinska sidan om 1967 års gränser.
Ledande republikaner tog givetvis tillfället i akt att ställa sig på Netanyahus sida och anklaga Obama för att ”kasta Israel framför lastbilen.”
1967 års gränser är omöjliga att försvara, upprepade Netanyahu gång på gång. Men vid EU-ministrarnas ordinarie möte i måndags förklarade Catherine Ashton, EU:s Höga Representant för utrikes- och säkerhetsfrågot att EU intar samma positionsom president Obama när det gäller 1967 års gränser.
Utrikesminister Carl Bildt förklarade att Obama på många punkter var ”very much on the European line.”
Med formuleringen ”the only defense that is possible is peace” kritiserade Bildt Netanyahus uttalande att 1967 år gränser var omöjliga att försvara.
Det klargjorde Barack Obama i torsdagens stora linjetal om Israel-Palestina och Mellanöstern.
”Det internationella samhället har tröttnat på en process som aldrig leder till något resultat,” sa han. De israeliska bosättningarna måste stoppas. Nuvarande status quo är ohållbart.
Inför besöket i Washington markerade Netanyahu sin orubblighet genom att godkänna uppförandet av 1500 bostäder på palestinsk mark.
President Obama upprepade att 1967 års gränser är grunden för fredsförhandlingarna vid toppmötet med Netanyahu på fredagen och ännu en gång på söndagen inför ett auditorium på 10 000 medlemmar ur AIPAC, den mäktiga israeliska lobbygruppen. 1967 års gränser utgör och har alltid utgjort utgångspunkten för den amerikanska Mellanösternpolitiken.
Delar av den sionistiska publiken buade. President Obama försökte blidka dem med uttalandet: ”Ingen FN-omröstning kommer någonsin att skapa en palestinsk stat.”
Han sa också: ”USA:s engagemang för Israels säkerhet är stålklätt.” Då applåderade de.
Men Binyamin Netanyahu protesterade bittert. Kanske ångrade han att han godkänt de där 1500 illegala bostäderna i Har Homa och Pisgat Ze´ev som båda ligger på den palestinska sidan om 1967 års gränser.
Ledande republikaner tog givetvis tillfället i akt att ställa sig på Netanyahus sida och anklaga Obama för att ”kasta Israel framför lastbilen.”
1967 års gränser är omöjliga att försvara, upprepade Netanyahu gång på gång. Men vid EU-ministrarnas ordinarie möte i måndags förklarade Catherine Ashton, EU:s Höga Representant för utrikes- och säkerhetsfrågot att EU intar samma positionsom president Obama när det gäller 1967 års gränser.
Utrikesminister Carl Bildt förklarade att Obama på många punkter var ”very much on the European line.”
Med formuleringen ”the only defense that is possible is peace” kritiserade Bildt Netanyahus uttalande att 1967 år gränser var omöjliga att försvara.
På tisdag talar Netanyahu tala till den samlade amerikanska kongressen. Vi får snart veta hur det går.
Obamas skarpa avståndstagande från den Palestinska myndighetens kampanj för FN-medlemskap i september försätter USA på kollisionskurs mot resten av världen.
Men kanske är uttalandet bara ett försök att lugna den israeliska opinionen. Obama är medveten om att det är tomt, eftersom USA inte kan stoppa en FN-omröstning.
Flertalet EU-länder ser alltmer positivt på ett FN-erkännande. En debattör menade att en FN-omröstning om Palestina skulle ge utfallet 187 stater för Palestina och 2 mot, nämligen USA och Israel. Men en omröstning om att erkänna ett suveränt, självständigt Palestina måste rent formellt först godkännas av FN:s säkerhetsråd. Där har USA vetorätt.
Frågan är om det är politiskt möjligt att gå emot en hel värld.
Obama stödde Israel på många punkter. Han avvisade Palestinska myndighetens krav att flyktingfrågan och frågan om Jerusalem måste diskuteras samtidigt som gränsfrågan. Obama fastslog att ett framtida Palestina måste vara demilitariserat.
Dessa reservationer förbittrade inte bara palestinierna utan också israeliska debattörer som Daniel Levy på tidningen Haaretz.
USA:s judar har dragits in i en konflikt mellan lojaliteten med den amerikanska regeringen och lojaliteten med Israels politik. Obama underströk ju att en fredsöverenskommelse byggd på 1967 års gränser är Israels enda möjlighet att förbli en judisk (med judisk majoritet) och demokratisk stat. Endast förhandlingar med den utgångspunkten gör det möjligt att förhindra att FN ensidigt erkänner Palestina.
Tidningen Haaretz vädjar till det stora judiska fredslägret att stödja president Obama och förkasta de politiska aktivister som gör Israels öde till ett tillhygge i den amerikanska maktkampen.
Obamas skarpa avståndstagande från den Palestinska myndighetens kampanj för FN-medlemskap i september försätter USA på kollisionskurs mot resten av världen.
Men kanske är uttalandet bara ett försök att lugna den israeliska opinionen. Obama är medveten om att det är tomt, eftersom USA inte kan stoppa en FN-omröstning.
Flertalet EU-länder ser alltmer positivt på ett FN-erkännande. En debattör menade att en FN-omröstning om Palestina skulle ge utfallet 187 stater för Palestina och 2 mot, nämligen USA och Israel. Men en omröstning om att erkänna ett suveränt, självständigt Palestina måste rent formellt först godkännas av FN:s säkerhetsråd. Där har USA vetorätt.
Frågan är om det är politiskt möjligt att gå emot en hel värld.
Obama stödde Israel på många punkter. Han avvisade Palestinska myndighetens krav att flyktingfrågan och frågan om Jerusalem måste diskuteras samtidigt som gränsfrågan. Obama fastslog att ett framtida Palestina måste vara demilitariserat.
Dessa reservationer förbittrade inte bara palestinierna utan också israeliska debattörer som Daniel Levy på tidningen Haaretz.
USA:s judar har dragits in i en konflikt mellan lojaliteten med den amerikanska regeringen och lojaliteten med Israels politik. Obama underströk ju att en fredsöverenskommelse byggd på 1967 års gränser är Israels enda möjlighet att förbli en judisk (med judisk majoritet) och demokratisk stat. Endast förhandlingar med den utgångspunkten gör det möjligt att förhindra att FN ensidigt erkänner Palestina.
Tidningen Haaretz vädjar till det stora judiska fredslägret att stödja president Obama och förkasta de politiska aktivister som gör Israels öde till ett tillhygge i den amerikanska maktkampen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar