Sedan 2009 får elever välja fritt bland alla gymnasier i Skåne och Blekinge. Systemet kallas Fritt sök. Det har särskilt gagnat universitetsstaden Lund som är centralt belägen och har goda kommunikationer.
Närbelägna städer med anrika läroverk som Eslöv och Landskrona har drabbats hårt. I Eslöv har elevantalet halverats.
Kostnaden för undervisningen är densamma vare sig man har 20 eller 30 elever i klassrummet. Har man som i Lunds stora kommunala gymnasieskolor alla klassrum fulla blir elevpengen låg. Genomsnittskostnaden för en gymnasieplats i Lund är 92 000 kronor, rejält under riksgenomsnittet på 114 000 kronor.
Eslöv och Landskrona har färre elever i klassrummen och det krävs därför en avsevärt högre skolpeng för att finansiera undervisningen.
Till råga på eländet måste Eslöv utbetala denna högre elevpeng till de Eslövsgymnasister som väljer att gå i Katedralskolan i Lund i stället för i Eslövs läroverk. Vinst för Lund, förlust för Eslöv.
Helt orimligt, naturligtvis!
Argumenten för Fritt sök var att den fria skolmarknaden och konkurrensen mellan gymnasier skulle ge bättre utbildning till lägre kostnader. Det blev tvärtom.
Kostnaderna att ökade, samtidigt som skolresultaten försämrades. Lunds förre skoldirektör Sten-Bertil Olsson undrade varför.
I våras presenterade han fram sitt forskningsresultat i doktorsavhandlingen Marknadsreglering och dess effekter på regionala och lokala gymnasiemarknaders funktion.
Han jämförde skolkostnaderna i Lund och Malmö. Ett enkelt faktum kunde han genast konstatera. Gymnasieeleverna i Malmö kostar mycket mer än de i Lund. Genomsnittskostnaden för en gymnasist 2015 var 126 000 kronor i Malmö att jämföra med 92 000 i Lund. I Malmö kostade alltså en gymnasieelev 34 000 mer än i Lund.
Malmö har en snabbt växande befolkning, hög arbetslöshet och tar emot fler invandrare än andra kommuner. Det förklarar en del av kostnadsskillnaden.
Den skillnaden gjorde Malmö till ett eldorado för vinstdrivna friskolor. Så här fungerar marknaden. Ett litet friskolegymnasium i Malmö med 100 elever får genom elevpengs-systemet in 3 430 000 kronor mer i Malmö än i Lund.
Sten-Bertil Olsson fann dessutom att kostnadsskillnaden ökade ju fler friskolorna blev När friskolor etablerar sig i Malmö ökar antalet tomma platser – alltså ökar genomsnittskostnaderna.
Han försökte räkna ut hur mycket de tomma platserna kostar Malmö kommun och kom fram till summan 200 miljoner.
Det fria valet och konkurrensen mellan skolor leder alltså till dyrare och sämre utbildning för kommunerna och större vinst för de privata skolkoncernerna.
Skolmarknaden fungerar inte – utom för dem som profiterar på den. Ju sämre de svenska skolorna blir, desto mer ökar skolkoncernernas vinst.
Sten-Bertil Olsson vill behålla det fria skolvalet och friskolesystemet. Han vill inte att Reepalus förslag om en vinstbegränsning genomförs.
Men han har funnit att den svenska skolmarknaden måste reformeras i grunden. Gymnasieskolan har ju blivit så mycket dyrare och sämre under de få år som gått sedan han var skoldirektör i Lund.
Sten-Bertil Olssons förslag till lösning är en nationell skolpeng som är samma för alla. Det skulle innebära att skolan förstatligades. Kanske skulle möjligheterna att styra bort skolan från segregation och stigande kostnader öka. Kanske skulle förlusterna via vinstuttag minska. Men går det att ta bort marknadens orättvisor utan att ta bort marknaden?
Problemen är många. Skolpengen kan i praktiken aldrig vara lika för alla. Skillnaderna i elevernas förkunskaper och sociala förutsättningar måste alltid kompenseras.
Sten-Bertil Olssons avhandling visar att skolmarknaden i nuvarande form inte fungerar och att konsekvenserna för den svenska skolan är skrämmande destruktiva.
Det är hans stora insats i den svenska skoldebatten.
Gunnar Stensson
Närbelägna städer med anrika läroverk som Eslöv och Landskrona har drabbats hårt. I Eslöv har elevantalet halverats.
Kostnaden för undervisningen är densamma vare sig man har 20 eller 30 elever i klassrummet. Har man som i Lunds stora kommunala gymnasieskolor alla klassrum fulla blir elevpengen låg. Genomsnittskostnaden för en gymnasieplats i Lund är 92 000 kronor, rejält under riksgenomsnittet på 114 000 kronor.
Eslöv och Landskrona har färre elever i klassrummen och det krävs därför en avsevärt högre skolpeng för att finansiera undervisningen.
Till råga på eländet måste Eslöv utbetala denna högre elevpeng till de Eslövsgymnasister som väljer att gå i Katedralskolan i Lund i stället för i Eslövs läroverk. Vinst för Lund, förlust för Eslöv.
Helt orimligt, naturligtvis!
Argumenten för Fritt sök var att den fria skolmarknaden och konkurrensen mellan gymnasier skulle ge bättre utbildning till lägre kostnader. Det blev tvärtom.
Kostnaderna att ökade, samtidigt som skolresultaten försämrades. Lunds förre skoldirektör Sten-Bertil Olsson undrade varför.
I våras presenterade han fram sitt forskningsresultat i doktorsavhandlingen Marknadsreglering och dess effekter på regionala och lokala gymnasiemarknaders funktion.
Han jämförde skolkostnaderna i Lund och Malmö. Ett enkelt faktum kunde han genast konstatera. Gymnasieeleverna i Malmö kostar mycket mer än de i Lund. Genomsnittskostnaden för en gymnasist 2015 var 126 000 kronor i Malmö att jämföra med 92 000 i Lund. I Malmö kostade alltså en gymnasieelev 34 000 mer än i Lund.
Malmö har en snabbt växande befolkning, hög arbetslöshet och tar emot fler invandrare än andra kommuner. Det förklarar en del av kostnadsskillnaden.
Den skillnaden gjorde Malmö till ett eldorado för vinstdrivna friskolor. Så här fungerar marknaden. Ett litet friskolegymnasium i Malmö med 100 elever får genom elevpengs-systemet in 3 430 000 kronor mer i Malmö än i Lund.
Sten-Bertil Olsson fann dessutom att kostnadsskillnaden ökade ju fler friskolorna blev När friskolor etablerar sig i Malmö ökar antalet tomma platser – alltså ökar genomsnittskostnaderna.
Han försökte räkna ut hur mycket de tomma platserna kostar Malmö kommun och kom fram till summan 200 miljoner.
Det fria valet och konkurrensen mellan skolor leder alltså till dyrare och sämre utbildning för kommunerna och större vinst för de privata skolkoncernerna.
Skolmarknaden fungerar inte – utom för dem som profiterar på den. Ju sämre de svenska skolorna blir, desto mer ökar skolkoncernernas vinst.
Sten-Bertil Olsson vill behålla det fria skolvalet och friskolesystemet. Han vill inte att Reepalus förslag om en vinstbegränsning genomförs.
Men han har funnit att den svenska skolmarknaden måste reformeras i grunden. Gymnasieskolan har ju blivit så mycket dyrare och sämre under de få år som gått sedan han var skoldirektör i Lund.
Sten-Bertil Olssons förslag till lösning är en nationell skolpeng som är samma för alla. Det skulle innebära att skolan förstatligades. Kanske skulle möjligheterna att styra bort skolan från segregation och stigande kostnader öka. Kanske skulle förlusterna via vinstuttag minska. Men går det att ta bort marknadens orättvisor utan att ta bort marknaden?
Problemen är många. Skolpengen kan i praktiken aldrig vara lika för alla. Skillnaderna i elevernas förkunskaper och sociala förutsättningar måste alltid kompenseras.
Sten-Bertil Olssons avhandling visar att skolmarknaden i nuvarande form inte fungerar och att konsekvenserna för den svenska skolan är skrämmande destruktiva.
Det är hans stora insats i den svenska skoldebatten.
Gunnar Stensson
Sydsvenskans skolreporter Emma Leijnse har i ett par artiklar (14 och 23/1) analyserat orsakerna till de privata skolkoncernernas stora vinster i på kommunernas – och skattebetalarnas - bekostnad. I den senare artikeln har hon redogjort för Sten-Bertil Olssons forskningsresultat. Skolpolitikerna tycks ännu inte ha reagerat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar