Allianspartierna sviker väljarna av Gunnar Stensson

Igår, när Alliansens partiledare och Jimmy Åkesson i nyliberalt raseri över angreppet på den heliga profiten i Välfärdsutredningen förbannade den, stampade på den, slet sönder den och spottade på bitarna, fällde Annie Lööf plötsligt ett yttrande som kom mig att haja till eftersom det rymde en gnutta rationalitet.
   ”Av respekt för riksdagsmajoriteten borde socialdemokraterna avstå från att lägga fram förslaget om vinster i välfärden.” Ungefär så sa hon.
   Parlamentariska majoriteter bör respekteras, tänkte jag först. De kan ju röstas bort i framtiden.

Nej, absolut nej, tänkte jag sedan. De bör absolut inte respekteras. Hur ska man då bli av med dem? Det har funnits, finns och kommer alltid att finnas parlamentariska majoriteter som måste bekämpas! Riksdagsmajoriteten för vinster i välfärden är en sådan! Att bekämpa den innebär att företräda den majoritet av väljarna som finns även i allianspartierna.

Sifo-undersökningen i höstas visade att åtta av tio svenskar vill minska möjligheterna för privata företag att göra vinst inom skola, vård och omsorg.
   Det vill också flertalet väljare i allianspartierna och Sverigedemokraterna.
   Jag kan inte finna annat än att C, M, L, KD och SD i sin blinda tro på nyliberalismens mammonsdyrkan begår ett gigantiskt svek mot sina väljare när de helt nonchalerar deras motstånd mot vinster i välfärden. De företräder inte längre väljarna utan helt andra intressen.
   Men inte heller folkviljan ska villkorslöst respekteras. Bort med respekten. Det finns situationer när det är rätt att göra motstånd.