Han deltog i den stora
Vietnam-debatten 1965, var i Stockholm under Russelltribunalen om USA:s
krigsförbrytelser 1966, chockerades av polisattacken mot
Vietnamdemonstranter 1967, gladdes åt Palmes medverkan i
demonstrationen i februari 1968, entusiasmerades av FNL:s Tet-offensiv
och kom på kant med skolledningen i Framnäs.
Morden på Martin Luther King och Robert Kennedy, den militanta amerikanska fredsrörelsen, kravallerna och valet av Richard Nixon till president fick honom att hoppas på en revolution i USA. Han läste Malcolm X, Stokely Carmichael, Noam Chomsky och Norman Mailer.
Chansen att flytta till Lund kom när betyg i kulturgeografi krävdes för samhällslärare. Han flyttade till Ulrikedal i Lund, blev medlem i FNL-gruppen, läste kulturgeografi och ekonomisk historia, skrev en omfattande uppsats om ”Sveriges ekonomiska relationer med USA och den svenska Vietnampolitiken 1965 till 1970” och utbildade sig ett år på lärarhögskolan i Malmö.
Det betydde att han började om och kom att ansluta sig till en generation som var tio år yngre än han själv.
FNL-grupperna var en enhetsfront, han studerade Dimitrovs bok Enhetsfrontens och folkfrontens problem, tryckt i DDR 1970, och undvek att engagera sig partipolitiskt. I Lunds FNL-grupp fanns maoister, trotskister, kfml-are och vpk-are och han umgicks och diskuterade med personer som var anslutna till alla dessa partigrupper och sekter.
Socialdemokrater och kpml(r)-are försökte bilda egna Vietnamorganisationer. Lunds FNL-grupp var en studentrörelse och hade lokal högst uppe i AF-borgen.
Lilla Teatern var politisk och spelade agitationspjäser som Flotten och Joakim von Anka. Aten var det stora åsiktstorget och ständigt fyllt av diskuterande studenter.
Han läste Jan Myrdal, attraherades en tid av maoismen som ett alternativ till den förtryckande moskvakommunismen, men reagerade skarpt när Kina och Nixons USA öppnade diplomatiska förbindelser. Kina svek Vietnam och stödde de röda khmererna.
Han debatterade i Heleneholmsskolans aula med argument från Pentagonrapporten.
Sara Lidman agiterade i Ungdomens hus i Malmö mot USA:s julbombningar av Hanoi 1972.
Olof Palme jämförde dem i ett radiotal med nazisternas krigsförbrytelser. USA bröt de diplomatiska förbindelserna med Sverige.
Morden på Martin Luther King och Robert Kennedy, den militanta amerikanska fredsrörelsen, kravallerna och valet av Richard Nixon till president fick honom att hoppas på en revolution i USA. Han läste Malcolm X, Stokely Carmichael, Noam Chomsky och Norman Mailer.
Chansen att flytta till Lund kom när betyg i kulturgeografi krävdes för samhällslärare. Han flyttade till Ulrikedal i Lund, blev medlem i FNL-gruppen, läste kulturgeografi och ekonomisk historia, skrev en omfattande uppsats om ”Sveriges ekonomiska relationer med USA och den svenska Vietnampolitiken 1965 till 1970” och utbildade sig ett år på lärarhögskolan i Malmö.
Det betydde att han började om och kom att ansluta sig till en generation som var tio år yngre än han själv.
FNL-grupperna var en enhetsfront, han studerade Dimitrovs bok Enhetsfrontens och folkfrontens problem, tryckt i DDR 1970, och undvek att engagera sig partipolitiskt. I Lunds FNL-grupp fanns maoister, trotskister, kfml-are och vpk-are och han umgicks och diskuterade med personer som var anslutna till alla dessa partigrupper och sekter.
Socialdemokrater och kpml(r)-are försökte bilda egna Vietnamorganisationer. Lunds FNL-grupp var en studentrörelse och hade lokal högst uppe i AF-borgen.
Lilla Teatern var politisk och spelade agitationspjäser som Flotten och Joakim von Anka. Aten var det stora åsiktstorget och ständigt fyllt av diskuterande studenter.
Han läste Jan Myrdal, attraherades en tid av maoismen som ett alternativ till den förtryckande moskvakommunismen, men reagerade skarpt när Kina och Nixons USA öppnade diplomatiska förbindelser. Kina svek Vietnam och stödde de röda khmererna.
Han debatterade i Heleneholmsskolans aula med argument från Pentagonrapporten.
Sara Lidman agiterade i Ungdomens hus i Malmö mot USA:s julbombningar av Hanoi 1972.
Olof Palme jämförde dem i ett radiotal med nazisternas krigsförbrytelser. USA bröt de diplomatiska förbindelserna med Sverige.
IB, den socialdemokratiska spionorganisationen,
avslöjades våren 1973. Socialdemokrater registrerade kommunister och
vänstersocialister. FNL-grupper infiltrerades och namn utlämnades till
CIA. Olof Palme förnekade och ljög. Han var djupt besviken och tappade
det förtroende han haft för socialdemokraterna
General Pinochet genomförde med stöd av USA en militärkupp i
Chile. President Allende mördades. Politiska fångar fördes till stadion
i Santiago, torterades och mördades. Snart strömmade välutbildade och
radikala chilenska flyktingar till Lund.
Watergate-affären dominerade USA och därmed världen. President Nixon tvingades avgå 1974.
DFFG:s ledning ville, inspirerad av Jan Myrdal, följa den kinesiska politiken att stödja de röda khmererna på Vietnams bekostnad. Sara Lidman tog upp striden mot maoisterna. Han stödde henne i en kritisk artikel i Aftonbladet sommaren 1974. Han kontaktades av Vietnams ambassad och fick uppdraget att förmedla den vietnamesiska nyhetsbyråns telegram om striderna i Vietnam till FNL-gruppernas aktivister. I Lunds FNL-grupp blev stämningen hård, men majoriteten kom till slut att stödja Sara Lidmans linje. 1975 befriades Vietnam. I Saigon utspelades kaotiska scener när amerikanerna och deras anhängare flydde.
Strax därefter höll FNL-grupperna en kongress. Han var delegat för Lunds FNL-grupp. Majoriteten av delegaterna var maoister. Vietnams ambassadör var inbjuden. I sitt tal kritiserade han ledningens ställningstaganden. Stämningen blev pinsam.
Han blev överraskande invald i den nya styrelsen som enda representant för Sara Lidmans linje. Styrelsens uppdrag var att lägga ner FNL-grupperna och bilda en ny solidaritetsorganisation till stöd för Pol Pots röda khmerer. FNL-grupperna upplöstes. Tillsammans med Beppo Persson tog han initiativ till en ny organisation, Solidaritet med Vietnam.
Under Vietnamkrigets decennium hade han undvikit att ansluta sig till något politiskt parti, men nu var det nödvändigt. Socialdemokratin var omöjlig efter IB-affären. SKP hade han bekämpat sedan 1972. Återstod VPK. Hösten 1976 gick han in i partiet, framför allt för att fortsätta solidaritetsarbetet för Vietnam. Han deltog i valkampanjen i Lund. Jörn Svensson var ledande VPK-politiker i Skåne. I valet 1976 förlorade socialdemo-kraterna makten för första gången sedan 1932.
Watergate-affären dominerade USA och därmed världen. President Nixon tvingades avgå 1974.
DFFG:s ledning ville, inspirerad av Jan Myrdal, följa den kinesiska politiken att stödja de röda khmererna på Vietnams bekostnad. Sara Lidman tog upp striden mot maoisterna. Han stödde henne i en kritisk artikel i Aftonbladet sommaren 1974. Han kontaktades av Vietnams ambassad och fick uppdraget att förmedla den vietnamesiska nyhetsbyråns telegram om striderna i Vietnam till FNL-gruppernas aktivister. I Lunds FNL-grupp blev stämningen hård, men majoriteten kom till slut att stödja Sara Lidmans linje. 1975 befriades Vietnam. I Saigon utspelades kaotiska scener när amerikanerna och deras anhängare flydde.
Strax därefter höll FNL-grupperna en kongress. Han var delegat för Lunds FNL-grupp. Majoriteten av delegaterna var maoister. Vietnams ambassadör var inbjuden. I sitt tal kritiserade han ledningens ställningstaganden. Stämningen blev pinsam.
Han blev överraskande invald i den nya styrelsen som enda representant för Sara Lidmans linje. Styrelsens uppdrag var att lägga ner FNL-grupperna och bilda en ny solidaritetsorganisation till stöd för Pol Pots röda khmerer. FNL-grupperna upplöstes. Tillsammans med Beppo Persson tog han initiativ till en ny organisation, Solidaritet med Vietnam.
Under Vietnamkrigets decennium hade han undvikit att ansluta sig till något politiskt parti, men nu var det nödvändigt. Socialdemokratin var omöjlig efter IB-affären. SKP hade han bekämpat sedan 1972. Återstod VPK. Hösten 1976 gick han in i partiet, framför allt för att fortsätta solidaritetsarbetet för Vietnam. Han deltog i valkampanjen i Lund. Jörn Svensson var ledande VPK-politiker i Skåne. I valet 1976 förlorade socialdemo-kraterna makten för första gången sedan 1932.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar