Tre klimatnotiser av Gunnar Stensson

Trycket längs Trumps mur ökar

Klimatförändringarna – hetta, torka och översvämningar – tvingar jordbrukare i Guatemala, Honduras och Nicaragua att lämna sina hem och migrera norrut. På vägen utsätts de för rån och överfall av beväpnade ligor, vid USA:s gräns möts de av militär, interneras, separeras från sina familjer och skickas tillbaka. Men migrationen fortsätter som en naturkraft, driven av klimatförändringarna, hur mycket Trumpregimen än försöker bromsa den med murar, våld och terror. Det finns 64 miljoner klimatmigranter och de blir hela tiden fler.
   Läs Lauren Merkham, How climate change is pushing Central American migrants to the US.
The Guardian 8/4.

Slaskigt runt nordpolen

Grönlandsglaciologen Jason Box rapporterar om en månad av rekordvärme i Berings hav som gjort den arktiska isens yta mindre än någonsin och slår det tidigare rekordet som sattes i april förra året. Samtidigt smälter det arktiska permafrostlagret. Arktis biofysiska system är på väg bort från sitt hittillsvarande tillstånd och in i en ny okänd utveckling med konsekvenser långt utanför Arktis. Arktis blir slaskigare, med mer regn och färre kalla dagar.
   Glaciärerna smälter mycket fortare än experterna förutsåg. 90 procent av alpernas glaciärer kommer att försvinna före århundradets slut, enligt Michael Zemp som leder World Glacier Monitoring Service vid universitetet i Zürich. Konsekvenserna blir på många håll katastrofala som i Anderna, där stora områden och flera städer riskerar att bli helt utan vatten.
   Några av jordens största ekosystem befinner sig i seismisk omvandling. Varken våra politiska ledare eller företagsledarna tycks inse allvaret.
   Läs Bill McKibben. Glaciers and Arctic ice are vanishing. Time to get radical before it is too late. Guardian 11/4.
(Såg någon de fruktansvärda sekvenserna i morgon-tv med valrossar som störtade utför klippbranter och krossades, sedan de tvingats söka sig inåt land efter det att isen som utgör deras livsmiljö smält?)

Moderaterna i EU-valet: Kärnkraft är klimatsmart

Vi vill fördubbla EU:s satsning på kärnkraft, säger Tomas Tobé, Moderaternas EU-kandidat.

   Hiroshima inledde atomåldern. På 1950-talet kunde man märka en ökande spridning av radioaktivitet i atmosfären i breda band runt jorden, drivna av vindar och luftströmmar. Radioaktiva partiklar kastades upp i stratosfären varifrån de sedan sjönk ner mot jorden. På 1960-talet byggdes skyddsrum mot radioaktivt nedfall i USA. Man fann strontium i barnens tänder.
   Trots det fortsatte utbyggnaden av kärnkraftverk. Sedan inträffade det osannolika Harrisburg.  Öresundsregionen hotades av Barsebäck. Vi marscherade och till slut var Barsebäck väck.
   Radioaktiviteten från Tjernobyl i Ukraina förgiftade bär, svampar och renar i Norrland. Sannolikt också människor. Men Ukraina var ju inte med i EU.
   Fukushimahaveriet ödelade ett stort område i Japan, spred cesium i havet och runt världen. Cesium från Fukushima påträffas nu i kaliforniska viner.
   Men de smarta Moderaterna tänker kämpa för kärnkraft i EU för att uppnå klimatmålen. Deras EU-kandidat Tomas Tobé vill mätta atmosfären med radioaktivitet i stället för den koldioxid som finns där efter 200 år av utsläpp. Fortsatt tillväxt ska säkras med kärnkraft. Och växa och växa och växa. Tills det smäller.
   Tobé or not Tobé, that is the question.