Gränskonflikten mellan Lund och Staffanstorp av Gunnar Stensson

Alla berörda är förfärade över Staffanstorps planer att bebygga åkermarken i Flackarp söder om Höje å. Tekniska nämnden i Lund formulerade härom veckan ett ytterst kritiskt yttrande. Dessutom skickade S en särskild skrivelse.
   Den 8 september kom nästa utspel. För att förhindra Staffanstorp från att bygga bostäder söder om Höje å föreslår FNL att Lunds kommun tar över marken. FNL:s avsikt är troligen att fånga upp den växande opinionen mot utbyggnaden
   Övertagandet av marken skulle innebära att 1974 års beslut att tilldela Staffanstorp socknarna Flackarp och Knästorp till viss del förändras. Gränsen mellan de båda kommunerna skulle flyttas från Höje å till väg 108 så att Staffanstorps utbyggnadsområden hamnar i Lunds kommun. I gengäld skulle Staffanstorp erbjudas ett andra områden.
   Detta är nog något som alla lundabor, inklusive kommunpolitikerna, skulle gilla. Liksom majoriteten av Flackarpsborna.
   Men de övriga partierna i Lundakvintetten var inte informerade om FNL:s utspel och Fredrik Ljunghill, M, är irriterad.

Christian Sonesson, M, kommunstyrelseordförande i Staffanstorp, framhåller att länsstyrelsen utpekat Flackarp som ett bra utbyggnadsområde.
   Om FNL säger han: det är ”ett oerfaret låtsasparti som gör en massa skumma uttalanden i tidningen. Jag tror inte att de är seriösa.”
   Samtidigt backar han lite i utbyggnadsfrågan. Den fördjupade översiktsplanen är ett tjänstemannaförslag, säger han. Det är inte där vi har vårt stora fokus. Det är inte ett så viktigt område för oss, om man ska vara ärlig.
   Uttalandet kan tolkas som att den föreslagna utbyggnaden i Flackarp är ett försöksutspel som kan förändras eller dras tillbaka. Utspelet har underlättats av Lunds inbjudan till samråd i samband med byggandet av Klostergårdsstationen.

Klostergårdens byalag vill helt stoppa Staffanstorps planer på bebyggelse av åkermarken söder om Höje å på grund av klimatkrisen och den hotande globala livsmedelskrisen. Kravet på ett stopp gäller givetvis oavsett gränsdragningen.
   Byalaget menar att förutsättningarna för tidigare beslut och planer förändrats, och att vi står inför mycket snabba förändringar i framtiden. Byalagets förslag skiljer sig alltså från FNL:s och de övriga kommunala partiernas.
   Byalaget hänvisar till Miljöbalken som i tredje kapitlet, paragraf 4 stadgar att åkermark inte får tas i anspråk för bebyggelse annat än när det är nödvändigt för väsentliga samhällsintressen. Den bestämmelsen har fått ökad tyngd de senaste åren och blir alltmer central.
   Det går att stoppa utbyggnaden.