USA:s förnekelsemaskineri av Gunnar Stensson

På 1990-talet grupperade sig oljeindustrin tillsammans med neoliberala och neokonservativa tankesmedjor i USA för att attackera klimatvetenskapen.
   American Petroleum Institute grundade lobbyorganisationen The Global Climate Coalition, vari företag inom olje-, gas- och kolbranschen ingick tillsammans med fordonsindustrin, bland andra Volvo och Saab.
   Den gröna rörelsen framställdes som ett hot mot den kapitalistiska friheten och miljörörelsens företrädare beskrevs som vattenmeloner, gröna utanpå och röda inuti.
 

William Happer, en av Donald Trumps viktigaste rådgivare, grundade The CO2 Coalition.
 

Efter FN-mötet som ledde till Kyotoavtalet satsade The Global Climate Coalition tolv miljoner dollar på en kampanj mot avtalet och. American Petroleum Institute tog fram en strategi för att bekämpa det.
   90 procent av all klimatförnekande litteratur som publicerades i USA mellan 1972 och 2005 saknar vetenskapligt värde.
   För att bekämpa FN:s klimatpanel IPPC grundade The Heartland Institute NIPPC, där N står för Nongovernmental.  Avsikten är att skapa förvirring.
   När IPPC skrev rapporten om 1,5 grader som gräns för upphettningen, släppte NICCP en annan rapport som hävdade att människor, djur och människor kommer att må bra om vi tar upp alltmer fossila bränslen ur marken.
   Och amerikanerna är lätta att lura, särskilt äldre vita män.
   Yaleprofessorn Justin Farrell har visat att amerikanska medier påverkades starkt. De organisationer som bäst lyckats påverka media och politiker är knutna till bröderna Koch och Exxon.
   President George Bush och vicepresident Dick Cheney hade sin bakgrund i oljeindustrin. Republikanerna blockerade effektivt klimatpolitiken i kongressen.
   Ordföranden i kongressens miljöutskott, den konservative republikanen James Inhof påstod att ”klimatförändringarna är det värsta lurendrejeri som någonsin pådyvlats det amerikanska folket.”
   Förnekarnas utspel är farsartade. Vi skulle skratta om de inte var så dödligt effektiva.

När Donald Trump blev president 2016 tog förnekelsemaskineriet makten över USA:s klimatpolitik.
   Chef för USA:s miljömyndighet är Andrew Wheeler som under flera år arbetat som lobbyist för kolindustrin.
   Exxon, Shell, Chevron, BP och Total har lagt ner mer än en miljard dollar på politisk påverkan och reklamkampanjer mot Parisavtalet.
   USA, Kanada och Australien är demokratiska länder som styrs av den fossila industrin.
   Men inte för alltid. Australiens brandkatastrofer har försvagat landets förnekelsepolitruker och i Kanada växer opinionen mot delstaten Albertas utvinning av olja. Återstår alla folks fiende, USA:s förnekelsefront. Dess makt måste brytas. Att besegra Trump i presidentvalet är en nödvändig, men inte tillräcklig förutsättning.
 

Fragmenten ovan är hämtade från Upphettning. Demokratin i klimatkrisens tidav Daniel Lindvall, Kjell Vowles och Martin Hultman. Boken är full av analyser, fakta och historia. Allt är belagt i 795 noter. Litteraturförteckningen upptar 55 sidor. En rad vetenskapsmän rekommenderar den. Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria i KTH skriver: ”Den här boken är angelägen för att den i detalj avslöjar sambanden mellan förnekelsen av klimathotet och undergrävandet av demokratin och det öppna samhället.”

Det talas om klimatångest. Och ångesten existerar. Den existerar hos alla de förnekare som inte vågar se verkligheten, trots att de haft den inför ögonen sedan decennier. Den existerar hos den elit som ser sin privilegierade ställning hotas.
   Själv hyser jag ingen klimatångest. All nyvunnen ekologisk kunskap om min delaktighet i hav och is, i bin och humlor, i skog och träd, ger mig ro. Lufthavet som jag känner när det blåser kallt, pollen och föroreningar som jag ständigt andas in, vattnet jag dricker, maten jag äter, avföringen jag spolar ut. En värld är varje människa befolkad av blinda varelser, skriver Ekelöf. Av jord är jag kommen. Jord ska jag åter varda. Jag är en del av livet på jorden sedan dess uppkomst och kommer att vara det så länge liv existerar. Detsamma gäller de tusentals människor jag levt med och de som ska komma. Jag känner en allt starkare hunger att lära mer om detta oöverskådliga ekologiska system där allt står i ständig förbindelse med allt. Mitt engagemang att bevara det blir allt starkare. Men också viljan att bekämpa de onda fossiler som hettar upp biosfären och de krafter som profiterar på dem. Jag vet att vi är allt fler som upplever detta.

En värld är varje människa av Gunnar Ekelöf
En värld är varje människa, befolkad
av blinda varelser i dunkelt uppror
mot jaget konungen som härskar över dem.
I varje själ är tusen själar fångna,
i varje värld är tusen världar dolda
och dessa blinda, dessa undre världar
är verkliga och levande, fast ofullgångna,
så sant som jag är verklig. Och vi konungar
och furstar av de tusen möjliga inom oss
är själva undersåtar, fångna själva
i någon större varelse, vars jag och väsen
vi lika litet fattar som vår överman
sin överman. Av deras död och kärlek
har våra egna känslor fått en färgton.
Som när en väldig ångare passerar
långt ute, under horisonten, där den ligger
så aftonblank. – Och vi vet inte om den
förrän en svallvåg når till oss på stranden,
först en, så ännu en och många flera
som slår och brusar till dess allt har blivit
som förut. – Allt är ändå annorlunda.
Så grips vi skuggor av en sällsam oro
när något säger oss att folk har färdats,
att några av de möjliga befriats.