Appellmöte på Mårtenstorget

 

Strax innan lunch på lördagen den 3 oktober arrangerade Röda kapellet ett appellmöte på Mårtenstorget och bjöd in Vänsterpartiet för korta tal mellan spelningarna. Det var fyra talare: Ann Schlyter, Jesper Sahlén, Rebecca Johansson och Steingrimur Jonsson. Alla med två anföranden förutom Rebecca som hade en. Fin stämning; blev lyckat!

   Eftersom inte så många får samlas numera så publicerar vi tre av appelltalen i VB så att fler får möjlighet att ta del av dem.
 

---

Apelltal på Mårtenstorget 3 oktober

Steingrimur Jonsson 

Bilar, bilar, bilar

Det finns många som tror att vi vänsterpartister inte tycker om bilar. Så fel! Visst tycker vi om bilar. Både nya och gamla. Vi vill bara att de ska inte vara så många. Det är vad vi tycker.
   Vi vill inte att bilarna används i onödan. Finns det andra färdsätt så ska dessa väljas. Bilen ska få stå.
Visst kan bilarna vara bra. Exempelvis i glesbygden där kollektivtrafik inte kan drivas på ett vettigt sätt. Och för alla som på grund av funktionshinder har svårt att ta sig fram. Att erbjuda trygg färdtjänst kanske är ett av det viktigaste som samhället kan göra för sina funktionshindrade medborgare.
   Men bilar är också farliga. Flesta reagerar vi när en mus eller en rotta springer framför oss. Att inte snacka om spindlar. Kalla kårar ner ryggraden. Men hur reagerar vi när vi ser en bil? Vi kanske fascineras, kanske till och med tycker bilen är attraktiv. Paradoxalt!
   De senaste 10 åren har mer än 2500 personer mist livet i trafiken i Sverige. Antalet trafikdöda har tack och lov minskat de senaste åren, men vi är långt från noll-visionen. Visst har bilarna blivit säkrare, framför allt för bilisterna. Tyvärr är de oskyddade trafikanterna lika oskyddade nu som tidigare. Målet måste vara att antal bilar ska minska, och onödiga resor ska inte göras med bil.
   Det är inte bara de fysiska kollisionerna som dödar. Trafikbuller dödar också. I Sverige och EU. Bullret kommer allt närmare vår hemmiljö. Vårt hörselsinne stängs aldrig av, vår hjärna tar emot och analyserar ljudet även när vi sover. 
   I en stor, svensk utvärderingen år 2011 konstaterades att ungefär två miljoner svenskar utsätts för buller som överstiger 55 decibel (dB). Världshälsoorganisationen WHO:s rekommendation ligger på 50 dB, men i Sverige har reglerna inte skärpts utan numera tillåts nivåer på upp till 65 dB.
   Forskare har kommit fram till att stressreaktioner framkallas hos människor som utsätts för ljudföroreningar under lång tid, med symptom som högt blodtryck och höga nivåer av blodglukos. Enligt Europeiska miljöbyrån (EEA) kan trafikbuller varje år orsaka 43 000 fall av hjärtsjukdom och 10 000 fall av förtida död i EU.  
   Det är framför allt däck/asfalt som orsakar trafikbullret. Således orsakar el-bilar lika mycket buller som de som körs på fossila bränslen. El-bilar som av miljöskäl subventioneras av staten för de rika som har råd med dyra el-bilar.
   Som inte detta var nog så är det mycket smuts som förknippas med bilar. I VA-SYD:s lilla infoblad ”Hållbart” som delas ut till alla hushåll kunde man för ett tag sedan läsa att i smutsvattnet när man tvättar bilen finns flera miljöfarliga tungmetaller och gifter som kadmium, bly, nickel, krom och zink. På frågan varifrån dessa tungmetaller kommer svarade VA-SYD att de inte undersökt det, utan endast analyserat smutsvattnet. Kanske en kvalificerad gissning kunde vara asfalt som slits upp, gummidäck som slits upp, bromsbelägg som slits upp, etc.
   Att tillföra de av miljöskäl subventionerade el-bilarnas batterier gör inte listan vackrare. Batteriet som vid tillverkning orsakar stora utsläpp. Vilket för tankarna tillbaka till de tyska biltillverkarnas manipulering av dieselbilarnas utsläpp – dieselgate – som svenska staten halkade på och införde rabatt på trafikskatt av dieselbilar. Av miljöskäl! Idag har vi i Sverige fler dieselbilar på gatorna än någonsin tidigare, dieselbilar som visserligen släpper ut minimalt med växthusgasen koldioxid CO2 men uppåt 60 gånger mer av giftgasen kolmonoxid CO jämfört med bensindrivna bilar.
   Vad gör vi då för att minska bilanvändandet? Just nu byggs järnvägen mellan Lund och Malmö ut till fyra spår och beräknas vara i full drift om tre år. Det ska vara enkelt och lätt att ta sig mellan Lund och Malmö. Och tågen ska komma och gå i rätt tid.
   I Lund öppnas spårvägen om drygt två månader. Då kommer man att kunna ta sig från Centralstationen upp mot Lunds Tekniska högskola och Ideon, och så vidare till Brunnshög med Max IV och ESS. Spårvägen är av järn och spårvagnarnas hjul är också av järn. Således ingen asfalt, inga däck av gummi.
   Bussarna kommer vi att ha kvar i Lund framöver. Men kanske vi kan ta ett nytt steg och göra centrala Lund inom vallarna helt bilfri? Endast bussar och färdtjänst skulle få köra där. Inga andra, inte ens taxi. Och kanske vi kunde ha mindre bussar som körde i centrum, för t ex 20 till 30 passagerare? Bussarna skulle köra konstant, utan tidtabell, så alla kunde när som helst ta sig ut mot vallarna varifrån de stora bussarna skulle köra.
   Redan nu testas en laddskena för el-bussar på Getingevägen. Förhoppningsvis försvinner således gasbussarna under de närmaste åren.
   Cykelvägarna bör byggas ut. Och byggas fler. Vi ska kunna cykla i stan, men också ut till byarna och mellan byarna, framför allt Södra Sandby, Dalby, Veberöd och Genarp, utan att tvingas ut på bilvägar. Regeringen föreslår i ett pressmeddelande i mitten av september miljonsatsning för att fler ska cykla. Under år 2021 och 2022 ska 550 miljoner kronor satsas nationellt med särskilt fokus på cykel. Det var på tiden!
   Summan 550 miljoner kronor för cykelvägar i hela Sverige kan visserligen jämföras med de totalt 555 miljoner kronor, som den planerade breddningen av E22 och väg 108 beräknas kosta.
   Vilket bevisar att alla har inte förstått att vi måste ställa om nu, att vi måste bygga nytt, hållbart samhälle. På alla nivåer.
 

---

Politiker som vågar tänka om: Finns de?

Coronaepidemin har redan satt sina djupa spår i flera av världens samhällen. Värst är förstås alla liv som sjukdomen taget. Det är mycket svårt och mycket sorgligt. Att vi trots vår styrka och kunskap ändå är så svaga.
   Epidemin har dock visat oss andra saker. Efter att västvärlden varit nerstängd mer eller mindre under ett halvt år så upptäcker vi en del förändringar till det bättre. Den alvarliga miljökris som vi står inför verkar ha stannat av. Luften har blivit renare. Horisonten är klarare än på länge. Den kraftiga nerbromsningen i den totala transporten märks redan. Flygplanen står på marken, inga vita streck på himlen, bilproduktionen ligger nere, varutransporterna blivit färre eftersom folk handlar mindre kapitalvaror. Det är ovanligt glest på vägarna när allt fler arbetar hemifrån och pendlar således inte, varken kollektivt eller i egen bil. Nyligen fick vi höra att det inte längre är lönsamt att bygga ut Preems oljeraffinarie i Lysekil. Tack vare corona. Stort tack, corona!
   Hur absurd det än låter så ser det plötsligt ljusare ut på grund av epidemin. Vi kanske kan nå målen i Parisavtalet som verkade så hopplösa långt borta bara för ett halvt år sedan?
   Tyvärr finns det många som fortfarande lever i sin gamla bubbla. Som om ingenting hade hänt. Politikerna i den styrande kvintetten i Lund som tillsammans med Socialdemokraterna under våren 2019 röstade för utbyggnaden av E22 till sexfilig motorväg och nya av- och påfarter vid Ideon. Och i slutet av september 2020 röstade de ner Vänsterpartiets förslag om att utreda möjligheten till att införa trängselskatt på E22. För att minska trafiken. För problemet är inte att motorvägen är för smal; problemet är att bilarna är för många. Och lösningen är att minska antalet bilar. – Men tyvärr: De styrande politikerna varken ser eller hör.
   Det är inte bara de styrande politikerna i Lund som lever i sin gamla bubbla. De verkar ha sällskap av Trafikverket som jobbar för fullt med att planera vägbyggen. Som ingenting hade hänt. Det är inte bara E22 mellan Gastelyckan och Ideon som ska bli 6-filig. Det ska också E22 mellan Lunds södra avfart och trafikplats Råby. Som inte det var nog så arbetar Trafikverket med utbyggnad av väg 108 mellan Staffanstorp och Lund i Staffanstorps kommun, strax bortom kommungränsen, med jättelika karuseller på åkermark med klass 10-jord. En väg som i dag är 9 m bred ska bli 16 m bred med två filer i vardera riktningen, med mitträcke och hastighet på 100 km/timmen istället för det som gäller i dag 80 km/timmen. Samtliga korsningar stängs. Denna “motorväg“ kallar man i arbetsmaterialet „mötesfri landsväg“! Månne Edvard Persson vända sig i graven?
   Tankarna går tillbaka 50 år när Lunds kommunpolitiker planerade en 42 m bred motorväg tvärs igenom Lund. Från Spyken till Svanevägen. Men i sista stunden, kanske rentav i sista sekunden, var det några som tänkte om och stoppade detta vansinnesprojekt. Det är bara att konstatera att ingen – ingen – idag ångrar att inte „Genombrottet“ blev av. Idag är Lunds stadskärna bilfri. Tack vare kloka politiker som vågade tänka om.
   Det hjälper föga att EU-kommisionens ordförande Ursula von der Leyen i sitt linjetal säger att EU måste skärpa sina utsläppsmål. Om dagens politiker inte lever som de lär och inser hur alvorlig situationen är så går vi mot avgrunden. 
   För att uppnå miljömålen – och för att rädda framtiden för livet på jorden måste vi tänka efter. Nu! Nu finns det möjlighet att lägga om vår destruktiva livsstil och trygga framtiden för våra barn och barnbarn. Vi får inte försöka återställa det samhälle som vi på bekostnad av naturen byggt upp under de senaste decennierna. Vi ska bygga nytt, hållbart samhälle. På alla nivåer.

 

Rebecca Johansson

Det pratas ju en del om klimatförändringar, även om det inte pratas tillräckligt mycket om det. Men en sak som lika fruktansvärda konsekvenser, men som glöms bort, det är vår biologiska mångfald. Vi är helt beroende av den, inte bara för vår natur och våra ekosystem, men för vår matproduktion. Stora delar av vår mat produceras idag i industriella växthus där man tar hjälp av en särskilt art bin för att pollinera våra frukter och grönsaker. Samtidigt tränger vi undan våra egna inhemska arter och pollinerare för människans krav av prylar och att expandera. Vi breder ut oss på bekostnad av vår omgivning, och om vi fortsätter så här kommer det slutligen ske på bekostnad av oss själva och våra grundläggande behov som tillgång till mat och medicin.
   I en ny rapport av SCB kan vi se vart Lund hamnar i listan av mängden grönområden för Sveriges 2000 tätorter. Områden som inte bara är viktiga för livet omkring oss, men som också har positiva hälsoeffekter för människor och som minskar buller och värmeböljor. I den här listan hamnar Lund bland de städer med allra minst grönytor per person. Så ska vi inte ha det här. Det måste vi ändra på.
   Därför borde vi göra allt vi kan för att konservera de naturområden som vi har, men också se till att vi får fler grönytor och naturområden. Vänsterpartiet vill skapa ett grönt bälte omkring Lund, alltså ett sammanhängande grönt område som inte avbryts av bebyggelse eller vägar. Sådana här områden behövs för att återställa naturen, men skänker samtidigt glädje till Lundaborna. I de här områdena borde vi ha inhemska växter som är en del av vår naturliga fauna. Växter som våra djur, insekter och mikrober är anpassade för. Det är också någonting som borde tas i beaktande när man formar parker. Att den stora gamla eken eller boken är lämpligare att stå kvar istället för att tas bort och ersättas av ett litet körsbärsträd.
   Utöver det gröna bältet borde vi också låta fler gräsplättar, rondeller och vägkanter omvandlas till ängar, som inte konstant trimmas ner. På så sätt kan vi få ett mer levande Lund, samtidigt som vi stöttar den biologiska mångfalden.