Är en rödgrön miljöpolitik möjlig?
Det är bra att att det finns många skolor i Sankt Lars-parken, Lunds biologiskt mest diversifierade miljö. Bra för barnens inlärnings- och koncentrationsförmåga. Bra för deras hälsa. Bra att deras föräldrar från alla delar av stan genom kontakten med parken inser dess betydelse.
De som anlade den för snart 150 år sedan var medvetna om naturens terapeutiska och pedagogiska värden. Nu håller vi på att återerövra deras insikter. Men parken misssköts. Hela Lund har ett intresse av att parkens vårdas.
Naturen längs Höje å mellan Höjebromölla och Värpinge är viktig för Lund. Där ska vandringsstigar anläggas på båda sidor om ån. De sjuttio år gamla reningsdammarna sjuder av fågelliv året runt. Just nu, denna grå februarimorgon, finns där gäss, svanar, storskarvar, hägrar, sothöns, viggar och många andra varianter av andfåglar. I snåren kommer snart näktergalarnas starka sång att överrösta bruset från de passerande tågen. Reningsverk, järnväg och natur samexisterar.
Ån erbjuder ett sammanhängande naturstråk tvärsigenom Västskåne från Lomma till Svedala. Det är kommunerna medvetna om. Därför har de tagit fram Höje å landskapsplan, som nu är ute på remiss.
BUP-området
En viktig pusselbit i komplexet St Lars – Höje å är BUPområdet. Det måste planeras så att det blir en integrerad del av naturmiljön. Den föreslagna planen duger inte. Den måste avvisas av kommunstyrelsen och fullmäktige när den kommer upp till beslut i mars. Utgången av omröstningen blir ett avgörande test på de rödgröna partiernas miljöpolitik. Nyckelrollen har socialdemokraterna.
Den nya bebyggelsen ska finnas innanför det gamla BUP-områdets vallar, husen som ska ersätta den nuvarande byggnaden ska vara hus i park och de ska vara lika låga som i det angränsande bostadsområdet Regnbågen. Detta är inget särintresse. En progressiv miljöpolitik förutsätter att Lunds gröna kil vårdas.
Klostergårdsfältet
De fyra nya Akelius-husen inkräktar på Klostergårdsfältet. Enligt balanseringsprincipen ska exploateringen av parken ersättas med nya parkområden. Gör därför park av de fem fotbollsplanerna och ge plats till daghem. Nu liknar de mest en rastplats för fångar med sina tre meter höga stängsel.
Sommartid belastar biltrafiken Västanväg. Buller, avgaser och svåröverskådlig trafik utgör en stor fara för de boende. I stället kunde Västanväg med sina vackra lindar utvecklas till en parkväg med gles trafik och hastighetsbegränsing till 10 km. Exempel finns i Malmö.
Ombildades fotbollsplanerna till park skulle Lunds Energis fula byggnad skymmas av träd och ljudet från järnvägen dämpas. Kontakter med Kultur och fritid har gett vid handen att korpfotbollen kan få nya anläggningar i Ladugårdsmarken.
Detta skulle berika lundabornas promenader till Höje å och öka Lunds attraktionskraft. Det är inget särintresse.
Grön kil mot Lunds hjärta
Som ni märker rör vi oss allt närmare centrum. Den livgivande gröna kilen når snart Lunds hjärta. Men det finns hinder.
Den planerade evenemangs- och ishallen kan i värsta fall bli en barriär som avskärmar stadsparken från naturen i söder. Det får inte ske! Ett grönt stråk förbi Klostergårdens idrottsplats måste bevaras och förstärkas, så att lundaborna kan röra sig från park till park.
Och inte bara lundaborna. Flora och fauna i Stadsparken är beroende av förbindelsen med andra naturområden. Forskare förklarar utarmningen av ett gammalt naturområde i Boston med att det blivit avskuret från andra grönområden.
Det är inget särintresse. Ett grönt stråk är viktigt för alla lundabor.
Kultur i Sankt Lars och stadsparken.
Just nu arbetar Lars Jacobsson och hans stab på Park- och naturkontoret med utveckling och förnyelse av Stadsparken inför dess hundraårsjubileum. Det är kunniga och engagerade människor, som tyvärr har alldeles för små resurser.
Stadsparken skulle berikas hundrafalt genom en grön artär från och till naturområdena vid Höje å.
Parker handlar inte bara om natur utan också om kultur. Förbind Sankt Lars-kulturen med stadsparkskulturen!
Flytta den vackra danspaviljongen på Sankt Lars till Stadsparken! Den är rik på lundensisk kulturhistoria. Placera den i anslutning till Mejeriet på Gröningen. Musik, dans, teater, film, valborgs- och första maj-firande under sommarhalvåret i Stadsparken i centrala Lund! I natur men under tak!
Paviljongens grundkonstruk-tion är enkel och elegant med massiva bågformade trävalv på en bottenram av stål. Arkitekter har försäkrat mig att den vore lätt att flytta! Titta på den när ni promenerar vid ån!
Efter tio års vanskötsel behöver naturligtvis delar av paviljongen renoveras. Men grundstrukturen är sund, storslagen och vacker. Den behöver räddas och den skulle bli en stor tillgång i Stadsparken!
Centrumutredningen
Därmed är vi inne på den aktuella centrumutredningen. Centrum är mera än hus, gator och torg. Hela Lunds gröna kil hör förstås dit! Den skär förbi de planerade höghusen på parkeringsplatsen vid Klostergårdens idrottsplats, sjuttonvåningshuset på Karhögs torg och höghusen vid Södra vägen på sin väg till Stadsparken. Den våldsamma förtätningen av centrums södra del måste balanseras. Professor Erik Skarbäck påpekar i Sydsvenskan den 11/2 att en progressiv miljöpolitik lockar till sig nya företag, anställda och boende.
Biodiversiviteten i Berlin är större än på Tysklands landsbygd. Den biologiska mångfalden i de områden jag beskrivit ovan är större än på monokulturerna söder om Höje å. På många ställen i Europa görs försök att återställa stadsnära skogspartier för att få tillbaka fågellivet, bland annat i Ruhrområdet.
De som arbetar med centrumutredningen måste ha en helhetssyn och en politiska vilja att föra en progressiv miljöpolitik! Det gäller att skydda och utveckla Lunds gröna kil, från Höje å till Stadsparken.
Helhetsvisionen
Politiker och tjänstemän arbetar med den gröna kilen i sex olika politiska och strategiska processer: Höje å vattendragsförbund med Höje å-naturen, Byggnadsnämnden och Tekniska nämnden med utbyggnaden av BUP-området, Park och naturkontoret med Klostergårdsfältet, Byggnadsnämnden och Fritidsnämnden med evenemangs- och ishallen, Park och naturkontoret med stadsparksförnyelsen inför hundraårsjubileet och slutligen en härskara i den kommande Centrumutredningen, där det gröna Lund, den gröna kilen måste vara av central betydelse.
Fragmenterat! Många politiker och tjänsteman delar nog på ett eller annat sätt visionen om en grön kil. Men den måste åskådliggöras. Den måste vara styrande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar