”Lämna tillbaka makten till folket” av Gunnar Stensson

”Min far tålde inte att ha nån över sig. När jag var barn bodde vi i Oskarshamn och han var arbetare där. Han var en sorts individuell anarkist, även om han inte kallade sej så. Han ville vara fri från kollektivet. Vi barn var alltid rädda att polisen skulle komma och ta oss. Jag tror det finns många såna som han i Sverige. Vi behöver en social ekonomi som tar vara på deras insatser.”
Ungefär så uttryckte sig Carin Högstedt spontant i sitt svar på en publikfråga om den offentliga sektorns ordinarie regelsystem och organisationer i samtalet efter den föreläsning om social ekonomi, som ägde rum i onsdags i Demokratisk vänsters arrangemang. Hon sa också att hon egentligen velat att föreläsningen skulle ha haft den rubrik som vi använt ovan.

Barmhärtig entrepenör
Vad är social ekonomi? Den officiella svenska definitionen (som regeringskansliet utarbetat!) lyder på följande sätt:
”Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organiserade fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheten inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft.”
Karl Palmås bok ”Den barmhärtige entreprenören” tecknar en teoretisk bakgrund till begreppet social ekonomi.
Man får Robert Putnams begrepp socialt kapital i tankarna. Det berör delvis samma verklighet, men Putnam behandlar snarast demokratins förutsättningar medan Palmås är inriktad på den ekonomiska nytta som den sociala ekonomin kan producera genom arbetsförmedling, kooperativ företagsamhet och social service.

Kvinnojourer är social ekonomi
Putnam är för resten lämplig att referera till i de aktuella diskussionerna om skattemoral och svartarbete som ju innebär en fruktansvärd förödelse av socialt kapital inte bara för moderata politiker.
Carin Högstedt analyserar samhället som bestående av tre sektorer: det privata näringslivet, den offentliga sektorn och den sociala ekonomin.
Nästan hälften av alla svenskar ingår på ett eller annat sätt i den sociala ekonomin. Växjö kommun har formulerat en policy för den lokala sociala ekonomin. Den är bland annat inriktad på att öka integrationen i arbetslivet för människor, ofta invandrare, som står utanför ordinarie arbetsmarknad. Carin, som är kommunalråd i Växjö, v, är ansvarig för social ekonomi och landsbygdsutveckling.
Kvinnojourerna utgör ett klockrent typexempel på social ekonomi, sa hon. De fyller en lucka i offentlig sektor genom att ta emot kvinnor som av olika skäl inte vill komma i kontakt med den, t ex misshandlade invandrarkvinnor. Kvinnojouren i Växjö utför et viktigt arbete.
Den efterföljande diskussionen handlade mycket om gränsen mellan offentlig och den social sektor. Är det önskvärt att den offentliga sektorns uppgifter övertas av verksamheter inom den sociala ekonomin? Hur fria från den offentliga sektorn är verksamheter som helt eller delvis finansieras offentligt?
Carin pekade på den strikta könsuppdelningen i det svenska samhället: Männen finns inom privat sektor, nästan alla kvinnor inom offentlig. Det begränsar bland annat tillgången till arbetsgivare för kvinnorna och ger ett sämre utgångsläge i löneförhandlingarna. Kanske tillgång till andra arbetsgivare inom t ex vården är nödvändiga för att öka kvinnornas valmöjligheter.
Demokratisk vänster fortsätter sin mötesserie med en tredje kvinna efter Karin Svensson-Smith och Carin Högstedt. Det blir en föreläsning om feminism och vänsterpolitik av Tiina Rosenberg tisdagen den 27 november.