Frågor om dammarna

Den tydligen ogenomtänkta och för djurlivet katastrofala tömningen av reningsverkets dammar i Lund har fått två av VB:s skribenter att ställa frågor i ärendet.
Demokratisk Vänster har genom sin ersättare i den s k Ägarnämnden i Lund, skrivit nedanstående brev till Tomas Avenborg, som bland annat är ordförande i ägarnämnden och vice ordförande i styrelsen för VA Syd m m

Hej Tomas!
Jag skriver till dej med anledning av kommunförbundet VA Syds fiskutrotning vid Källby Reningsverk. Du är ju vice ordförande i styrelsen för VA Syd och därmed en av de politiskt ansvariga för verksamheten. Jag föreslår att du till nästa sammanträde med Ägarnämnd Lund – där du är ordförande - sätter upp en punkt på dagordningen där vi i Ägarnämnden får information om bakgrunden till detta katastrofala missgrepp och – allra viktigast – vilka åtgärder ni i styrelsen vidtagit för att liknande dråpslag mot fisk- och fågellivet vid dammarna i fortsättningen ska undvikas. För att det som skett aldrig, aldrig någonsin, ska komma att upprepas hoppas jag vi kan vara eniga om, eller hur?
Vänliga hälsningar
Ulf Nymark

---------------

Dammarna
Fyra dammar är tömda. I två av dem har källflöden delvis bevarar livet. Hittade en död ål. Hur många finns i slammet? Karpen har blivit symbol för människoskapade miljökatastrofer. Men det handlar inte bara om fisk. Dammarna utgör ett helt ekosystem. Och viktigast är fågellivet. Tre frågor.
1. Den långa dammens vattenspegel är ännu intakt fast den sänkts en halv meter. Den utgör en viktig viloplats för flyttfåglarna. Just nu trängs sothöns, knipor, viggar, storskarvar och hägrar. Över vattnet pilar ladusvalor.
Den långa dammen kan räddas. Men. Tiden rinner ut. Beslut krävs nu! Linn Linde påstår i Anna Mansfelds utmärkta reportage att det är tekniskt omöjligt eftersom vattnet flödar genom alla dammarna. Ett uppenbart osant påstående. För ett par månader tömdes dammen närmast järnvägen. Bara den dammen. Den är nu åter vattenfylld. Och steril. En fråga till Linn Linde:
Är du beredd att bevara vattnet i den långa dammen?
2. Det har också framkommit att reningsverket är så effektivt att vattnet kan släppas direkt i Höje å. Dammarna är tråg av cement. En fråga till länsstyrelsen:
Varför inte göra dem till riktiga dammar och området till en våtmark som kan ta emot fosfor och kväve från åkrarna ovanför? Här finns ett rikt naturområde mitt i Lund mellan Värpinge och Klostergården.
3. Och till sist: Är ornitologerna, de politiska partierna och naturorganisationerna beredda att skaffa sig kunskap och göra en insats för biologisk mångfald mitt i Lund?
Gunnar Stensson