Kollektivtrafiktaxan av Sven-Hugo Mattsson

Om jag snappat det rätt så finns det ungefär 40 bussar till kollektivtrafiken i Lund, staden. Fyrfaldiga den siffran, till 160, och jag tror att vi väl får in det antal bussar som betjänar kommunens kollektivtrafik. Dom nya vägar och vägbreddningar som gjorts de senaste årtiondena beror inte på kollektivtrafiken, den hade på det stora helt rymts på befintligt vägnät. Till kollektivtrafiken räknas också järnvägen som skär genom Lund, där den med viss breddning ”alltid” funnits. Detta är den enda järnvägen i den arealmässigt rätt stora kommun som Lund är.

Många bilar
Bilismen, den idé som bygger på att varje familj skall ha en bil, som skall ha plats hemma, vid jobbet, vid köpcentrat och flera andra ställen, tar desto mer plats. I kommunen finns drygt 40.000 bilar. Alla dessa tillhör inte bilismen, exempelvis bilar i pool, taxi, hantverksbilar, utryckningsfordon, servicebilar och de bilar som används i färdtjänst. Men det är främst bilismen som lett fram till Autostradan, Norra ringen, Sydvästra vägen, snart Sydöstra vägen, och de trafikplatser som tillhör dessa. Det är på grund av bilismen vi har flera stora p-hus i centrum, p-anläggningar vid köpcentra och på andra ställen. Med en barriär på 80 meter, där ingen annan verksamhet kan finnas tar ovanstående vägavsnitt och p-anläggningar upp en yta lika stor som hela Norra fäladen. Man kan alltid diskutera siffrorna ovan, men proportionerna finns där.

Mycket plats
Den plats som bilismen tar innebär att staden växer mer än eljest. Det innebär att kollektivtrafiken blir dyrare eftersom man får ge sig längre ut från staden centrum, bilismen fördyrar alltså kollektivtrafiken. Jag tycker mig se en tendens till att ju större en tätort är ju högre är också kollektivtaxan.
Angående mina siffror ovan, kolla en väg, till exempel Fjelievägen, i Lund där det går bussar. Det är bilen som helt dominerar.
Visst finns det ett busselände i centrala Lund, men då finns det ju anledning att ge bussarna större plats och lösa problemen. Hur kan någon i ansvarig ställning acceptera miljöer som de vid Bankgatan, Stora Södergatan, Klostergatan och Bangatan med flera avsnitt? Alla dessa vägavsnitt ligger nära p-anläggningar ändå finns här delvis kantparkeringar. Ett konkret förslag, tag lite, lite plats från Ban- Clemens- Stor- och Mårtenstorget och giv till bussarna i särskilda filer. Torgen är stora nog.

Miljölarm
Det finns, åtminstone, fyra olika miljölarm som är verkliga. Växthusgaserna som värmer upp vår planet, vattenbristen, bland annat i länder som försörjs av glaciärer, haven som mår illa och, utan att gradera, markbristen som redan gör sig påmind i form av ökade matpriser. På sikt tror jag att maten kommer att bli riktigt dyr och därmed förödande för världssvälten.
Jag menar att det är det perspektivet vi måste se när vi diskuterar trafikpolitik. De resurser vi använder för transporter är redan större än vad de borde vara. Resandet kommer att fortsätta växa, men då måste tillväxten helt och hållet ske i kollektivtrafiken som är betydligt mindre resurskrävande.

På alla plan
Jag är inte, längre, någon tillskyndare av 0-taxa. Gränsdragningarna blir för svåra att göra och vi kan knappast begära 0-taxa för ”nöjesresor”. Ändå tycker jag att Vänsterpartiets förslag att på försök ha 0-taxa i Skånetrafiken är ok. Säg att vi provar i fem år och därmed verkligen får en storskalig erfarenhet vad det skulle innebära. Blir det fler nöjesresor, förmodligen ja. Innebär det att många fler, förhoppningsvis, ställer bilen och åker kollektivt gratis? Eller innebär det bara att vi åker kollektivt istället för att cykla? Kommer det att innebära, åter förhoppningsvis, att vi inte behöver lägga mer resurser på vägar och p-platser? Hur mycket mer resurser krävs i kollektivtrafiken om den ökar kraftigt? Allt detta vet vi faktiskt inte förrän vi provar i stor skala. Ett annat förslag kan ju vara 0-taxa på arbetsresor om det nu är praktiskt genomförbart. Teoretiskt är finansieringen av 0-taxa i Skåne lätt, för över de pengar som nu subventionerar ”miljöbilar” och etanol. För övrigt anser jag att det är orimligt att ställa kollektivtrafikens kostnader mot sjukvård, skola, omsorg och kultur. Den satsning som framöver måste ske i stor skala på kollektivtrafiken bör ske över statskassan.
Vi måste satsa på kollektivtrafiken på alla plan. Den måste bli billigare, bekvämare, tätare avgångar och byggas ut betydligt. För mig är det märkligt att jag inte kan nå stora orter som Staffanstorp, Dalby, Veberöd, Sjöbo, Tomelilla, Simrishamn och Ystad med tåg och utan att byta. Jag påstår inte att kollektivtrafiken blivit sämre, generellt sett. Men det har funnits en tid då man kunnat ta mig med järnväg österut, västerut och rakt söderut från Lund. Jag har kunnat ta mig till Sösdala och Tjörnarp, som bägge ligger på stambanan, utan att byta till buss. Jag har kunnat ta mig till tågstationerna Maglasäte och Frostavallen. Att det fortfarande är bilismen som gäller visar det faktum att vi talar om motorvägsstandard på E 22 istället för att bygga en direktjärnväg till Kristianstad och därmed också få närmare till Blekinge. Här, till Kristianstad, ligger stora orter som Gårdstånga, Hurva, Hörby Linderöd och Tollarp, alla orter som saknar järnväg. Vi måste satsa stort på järnvägen. Detta som svar på Ulf Nymarks helt rätta påpekande, i dessa spalter, att även kollektivtrafikens bussar släpper ut koldioxid. Vi som förespråkar mer och bättre kollektivtrafik har goda argument. Problemet är att politiskt föra över resurser från väg och bil till järnväg och tåg.
I motsvarande grad måste bilismen bli dyrare och otillgängligare. Varför inte en lagstiftning om att all parkering utanför hemmet skall kosta?
Till sist: angående att bilismen tar plats. Kolla p-ytan vid CC-house, mellan Kaprifolievägen och Kobjersvägen. Vilket slöseri i en värld där vi uppenbart har markbrist? Ytan är stor nog för en byggnation på runt 300 lägenheter.
Sven-Hugo Mattsson
Demokratiskt vänster