Inget är som ett svenskt smörgåsbord av Anders

De tre oppositionspartierna hade för några dagar sedan en tidig valupptakt i Stockholm. Arrangemanget var välbesökt av såväl sympatisörer som media. Inslaget i TV fokuserade som vanligt på skillnaderna mellan de tre partierna och spekulerade i framtida samarbetssvårigheter. Om jag minns rätt talade Mona Sahlin om ekonomi och skatter, Lars Ohly om svensk trupp i Afghanistan och miljöpartisten om ett nytt vägbygge i Stockholm.
Nu vet jag faktiskt inte heller hur väljare i allmänhet reagerar på en sådan bild av regeringsalternativet. Förhoppningsvis är de mogna nog att inse att anledningen till att det finns tre partier är att de det finns olika åsikter och lösningar i politiken och att dessa tävlar i demokratiska val.
Jag är ingen anhängare av detta med att bilda två block i svensk politik och jag är tveksam till att detta ger mer röster för vänstern. Miljöpartiet, som var mest angelägna att få regeringstaburetter, stöter helt klart bort en hel del sossar in i det borgerliga fältet. Vänstern har sossar accepterat så långe de inte kräver inflytande. En stor del av tillbakagången i opinionssiffrorna är ett resultat av samarbetet.
Vad skall man då vinna valet på. Ja inte är det frågan om svenskt militär närvaro i Afghanistan. För alla dem som vill ha en ny regering så är det andra mera nära frågor som är avgörande.
Att ta upp frågan om trupp i Afghanistan när man skall visa upp ett regeringsalternativ är idiotiskt också för att det ger borgarna vatten på kvarn. Visst Lars Ohly får ha sin åsikt och föra fram den men han måste vara ärlig och medge att i en sådan fråga måste vänsterpartiet som mindre del av vänsteralternativet böja sig för majoriteten av sossar och miljöpartister som ej avser att dra tillbaka truppen.
Nu sägs att sossarna i fråga om skatter avser att åter ta upp förmögenhetsskatt och fastighetsskatt. Sossarnas förslag kommer troligtvis att ha ett upplägg som gör att endast de rikaste drabbas. Men vad kommer det att ge? Risken är att vänsterns förslag skrämmer upp en hel del i väljarkåren utan att det i det fall det genomförs ger några större pengar till statskassan. Min uppfattning, vänta med ett sådant förslag som bara leder till att vi i valdebatten tvingas lägga tid på att försvara ideer som ideologiskt kan vara rätt men i ekonomiskt avseende är skit samma.
En sosseregering kan göra mycket dåligt men en borgarregering är alltid betydligt farligare. Vänsteralternativet måste se taktiskt på valet. Vi måste helt enkelt bjuda över borgarna. Jobbskatteavdraget är som sossarna insett svårt att ta bort i sin helhet. Detta betyder att vi måste sänka skatten för de som ej har inkomst av förvärvsarbete. Ta fram en kalkyl och se vad det kommer att kosta att få en och samma skattesats enbart varierande med inkomstnivån. Sedan kan vi fortsätta med hälsovården. Vad skulle det kosta att minska den enskildes kostnader för t.ex. tandvård?
Det viktiga är att med alla medel se till att vi får bort nuvarande regering och då får man tillfälligt stå tillbaka. Utan att ha granskat statsfinanserna påstår jag att regeringens nuvarande resultaträkning inte går ihop, vi lägger ut mer än vad vi tar in. Låt oss fortsätta med detta. Lägg en politik för den första delen av nästa mandatperiod som är underfinansierad men samtidigt stimulerar ekonomin. Låt oss ta makten med ett rejält smörgåsbord.