2009-12-03

Bhopal - katastrofen som inte tar slut
av Amnesty Internationals Lundaavdelning

Den 3e december i år är det 25 år sedan giftkatastrofen i Bhopal ägde rum. Amnesty Internationals Lundaavdelning markerar 25-årsminnet med en manifestation på Stortorget lördagen den 5e december.

Tidigt denna ödesdigra decembermorgon, 1984, vaknade människorna som bodde runt Union Carbide's kemikaliefabrik i den centralindiska staden Bhopal av svidande ögon, hostningar och en känsla av att något var fel.

Känslan bedrog dem inte. Tusentals människor dog som en direkt följd av olyckan, och mer än 20 000 har dött i sviterna. 100 000-tals har överlevt, men med nevurologiska och andra skador. Än idag föds fler missbildade barn i Bhopal än någon annanstans i Indien.

Kvar på fabriksområdet där Union Carbide's faciliteter byggnader en gång låg står nu ruiner. Gift ligger kvar i marken, i direktkontakt med grundvattnet. Eftersom företaget, sedemera uppköpt av Dow Chemicals, så lyckosamt bevarat sina företagshemligheteter vet ingen vilka ämnen som faktiskt läcker.

Katastrofen i Bhopal väckte till liv var starten på en av Indiens starkaste och mest långlivade solidaritetsrörelser, som efter 25 år fortfarande är aktiv. Man arbetar såväl med opinionsbildning som med projekt för de efterlevande i Bhopal, projekt som ofta aktivt motarbetats av politiker på stats-och delstatsnivå. De officiella reaktionerna har ofta drivits av rädsla att skrämma bort utländska direktinvesteringar, snarare än omsorg om medborgares liv och hälsa.

Inom Amnesty Internationals Lundaavdelning vill vi visa vårt stöd för Bhopalrörelsen. Bhopalkatatrofen och det sätt den hanterats på är ett flagrant brott mot grundläggande mänskliga rättigheter, som rätten till liv och rätten till hälsa.

De regler som gäller för västerländska multinationella företag måste gälla oavsett i vilket land dessa företag verkar. Individer vars mänskliga rättigheter har kränkts av företag måste kunna lita på rättstatens beskydd. Företag inom utvinningsindustrin måste underläggas krav på investeringar i sina anställdas säkerhet, och anställda och de som bor i närheten av fabriker måste få möjlighet att göra sin röst hörd när de viktiga besluten fattas.

Ingen regering kan förhandla bort sina medborgares mänskliga rättigheter.

Amnesty Internationals Lundaavdelning



Inga kommentarer: