Såg i helgen partiledardebatten i TV. Ja nu har Maud Olofsson fått det partisystem hon strävade efter genom bildandet av den borgerliga alliansen. I mitten hos de borgerliga stod moderatledaren Reinfeldt och sökte se intelligent och erfaren ut. Så fort han tog till orda ställde sig de andra in i ledet med en slags salig beundran i blicken. Och här har han lyckats. Reinfeldt är den partiledare som väljarna har störst förtroende för.
I debatten blev Reinfeldt så ivrig att han försökte få oss att tro att sysselsättningen från september 2006 fram till nu ökat med cirka 100 000 jobb! Vad jag minns var det ingen bland politiker eller journalister som ifrågasatte siffrorna. Det man undrar är vad för känsla statsministern har för verkligheten. Är han så övertygad över den borgerliga politikens förträfflighet att han verkligen tror att Sverige som enda land skulle ha en ökad sysselsättning mitt inne i en lågkonjunktur? Detta vittnar om brist på eftertanke i kombination med desperation. Dagen efter justerades ökningen ner till cirka 10 000 jobb.
Sedan tycker jag att september 2006 som utgångspunkt för värdering av borgarnas sysselsättningspolitik är fel. Borgarnas budget lades väl först 2007 och slog igenom kanske sommaren samma år. Ser vi på SCB AKU statistik var antalet sysselsatta maj 2007 4.535.000 individer. Därefter minskade sysselsättningen i marginellt fram till december 2008. Under år 2009 sjönk sysselsättningen med ytterligare cirka 70 000 för att hamna på 4.452.000 jobb.
Här saknas uppenbarligen tillgång till statistik. Man kan fråga sig varför inte dessa viktiga siffror kan presenteras i tidningar eller TV direkt av SCB så att politikerna slipper lägga tid på att ljuga i media.
Lika irriterande är det när politikerna, och jag menar i detta fall främst borgarna, presenterar en politik som jobbskatteavdrag och säger att detta resulterar i fler jobb. Detta gör de utan att nämna vilka mekanismer detta triggar. Sänkt skatt påverkar naturligtvis konsumtionen men av vad, importerade platttisar eller utlandsresor? Vad betyder detta för inflation och kronans värde. Kanske sparandet också ökar hos dem som redan har pengar över. Allt detta skall sedan jämföras med effekterna av samma pengar investerade i offentliga jobb.
Sorgligt nog ser jag ingen debatt bland dem som borde vara proffs i ämnet, nationalekonomerna. En lundaekonom Åsa Hansson har ställt samman en rapport åt Svenskt Näringsliv som säger att statligt stöd är dyrt och ineffektivt. Är detta priset för att universiteten allt mer knyts till näringslivet?
Så kort över till oppositionens sida. I mitten står mamma Sahlin och supportar sina stödtrupper på höger och vänsterflygeln. Peter Eriksson var lugn och övertygande men Lars Ohly var inte så tokig han heller.
Den klart svagaste insatsen kom från Ohly när han skulle förklara varför vi skulle lämna Afghanistans kvinnor och barn i sticket och ta hem våra soldater. Ohlys inställning är partiets men det kan ju aldrig komma på tal att ett litet parti i ytterkanten skall tvinga igenom sin syn på en viktig del i vår utrikespolitik. Lars Ohly kunde nöjt sig med att förklara sin och partiets syn på Afghanistan insatsen men med tillägget att vi måste acceptera att majoriteten inom oppositionen har en annan syn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar