Det blev som bekant inga statliga pengar till spårväg i Lund. Inte helt
oväntat valde M-ministern och M-regionrådet att prioritera utbyggnad
av motorvägar i syfte att stimulera till mer biltrafik. Men än år ju
inte hoppet ute om statliga pengar – en ny regering i höst kan om
viljan finns göra snabba korrigeringar av planeringen. MP:s Karin
Svensson Smith har ställt i utsikt att MP kommer att verka för
omdispone-ringar i den händelse MP kommer med i en ny regering. Jag är
osäker på var S- och V-riksdagsgrupperna står i denna fråga.
Men vad händer om det inte blir någon spårväg till Brunnshög inom
överskådlig tid? Moderaterna verkar av Helmfrids uttalanden att döma
vara helt inne på att utbyggnaden av bostäder och verksamheter ska ske i
planerad omfattning. Och spårvägen ska ersättas med bussar, bussar och
bussar. Fast bussar kan inte ersätta spårvägen, dvs bussarna kommer
inte att klara av eller ens locka tillnärmelsevis så många resande som
en spårväg. Bussar, bussar och bussar innebär mera bilar, mera bilar och
ännu mera bilar. Målsättningen om högst en tredjedel biltrafik till
Brunnshög kan slopas, kommunens klimatmål försvinner i fjärran.
För min del anser jag det självklart att hela planeringen för
Brunnshög måste tas om från början om spårvägen inte kommer till stånd.
Utbyggnaden därute på den prima åkerjorden långt från Lunds centrum
måste kraftigt begränsas i förhållande till nuvarande planering.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar