Lund och massakern i Peking 1989 av Gunnar Stensson

För 25 år sedan tog en flicka som hette Jenny och VPK Lund initiativ till en stor demonstration i solidaritet med de unga frihetskämparna på Himmelska Fridens torg i Peking. Gunnar Sandin hade sett till att framställa en vit banderoll med texten ”Studenter i Lund och Malmö plus några kinesiska tecken”, som bars i täten. Man hade inte hunnit söka tillstånd, så inga poliser syntes till. Flera hundra anslöt sig när demonstrationen genomfördes lördagen den 10 juni.
   Junisolen gassade när de sommarklädda demonstranterna passerade Gleerups bokhandel och fortsatte längs den vita dammiga Kyrkogatan förbi Lundagårds skuggande träd i ett Lund som präglades sommarlovsstiltje. Skolornas vårtermin hade upphört föregående dag. Demonstranterna skred tysta fram, det var som en sorts sorgeprocession. Detta intryck förstärktes när en buss otåligt tutade vid Klostergatans mynning. Ändå var det få som trodde att demokratirörelsen i Kina var besegrad. Att en manifestation på Himmelska Fridens torg brutalt hade krossats behövde inte betyda slutet för frihetskampen.
   Klockan 4 genomfördes ett eftermöte på Smålands nation. En av deltagarna var Mattias Lenz som just återvänt från Peking. Några kinesiska studenter var närvarande. Gillian Nilsson från ABF uppmanade dem som ville fotografera att avstå, för det kunde vara farligt. Studenterna skulle återvända till Kina. Följande dag kunde man dock urskilja dem på ett par bilder i Sydsvenskan.
   Majoriteten i VPK Lund hade under flera år varit kritisk mot Sovjetimperiet och intensivt följt frigörelseprocessen i Östeuropa som kulminerade 1989 i länder som Polen, Tjeckoslovakien och Ungern. Man hoppades på en motsvarande omvälvning i Kina efter vårens demokratidemonstrationer på Himmelska Fridens torg. Känslorna 1989 kan jämföras med dem under den arabiska våren, men var intensivare, eftersom det handlade om vårt närområde. Frigörelsen där skedde nästan helt utan våld, och förhoppningarna om ett slut på det kalla kriget infriades.
   Men den kinesiska demokratirörelsen krossades den 4 juni. Kommunistpartiet har sedan dess enväldigt styrt den utveckling mot en kapitalistisk marknadsekonomi som påbörjats redan tidigare och som nu gjort Kina till en ekonomisk och politisk stormakt. En fjärdedel av Kinas nuvarande befolkning är född efter massakern och saknar kunskap om den. 
   Den maoistiska ideologin – som hade starka nationalistiska inslag - har ersatts av en nationalistisk. Upprustning och gränskonflikter med Japan och inte minst Vietnam om ögrupper i
Sydkinesiska havet underblåser den kinesiska nationalismen.