En fullmäktigetittares våndor av Göran Persson

Att vara VB-redaktör har ibland oväntade konsekvenser. När jag "skärmlade" veckans nummer så fick Ulf Nymarks artikel mig att börja titta på webbsändningen från Lunds kommunfullmäktige för att ta del av behandlingen av Vänsterpartiets motion om nyval i Lund för att få ordning på maktförhållandena i fullmäktige.
   En skrämmande upplevelse. Visst har jag läst här i spalterna om den låga kvalitén på fullmäktiges debatter, Lucifer hade ämnet uppe för någon veka sedan exempelvis. Det var värre än jag inbillade mig. Visst det fanns undantag men påfallande många av debatörerna verkade antingen medvetet eller omedvetet oförmögna att argumentera på ett stringent sätt. Och mitt i allt annat som t ex litterära citat, inlägg i andra debatter och allmänna beskyllningar dök socialdemokraternas och moderaternas ledande företrädare upp som gubben i lådan för att med arga röster försäkra att han minsan kunde kompromissa om allting men den andre han varken ville eller kunde det. I detta var dom rörande överens, i allt annat var de oense.
   När så alla andra partier bevisat hur oense man var om det mesta så begärde nån ledamot från SD ordet och talade om hur ense de övriga partierna var. Det är vi mot "sjuklövern" sa en av dom. Det kan inte vara den debatt som jag såg på som han talade om.
   Med en djup suck återvände jag till mitt skärmläggande och tackade min lyckliga stjärna för att jag under 40 års partimedlemskap lyckats undvika det parlamentariska träsket. Fast det kan ju vara med fullmäktige som Bosse Larsson säger att det är med fotboll, jätteroligt att spela men dötrist att titta på.

   Sakfrågan då? V och sd ville ha nyval, resten ville fortsätta misslyckas med att kompromissa på samma framgångsrika sätt som nu. Kanske lite orättvist, det kunde ju blivit ännu värre efter ett nyval.