Gaza tio år senare av Gunnar Olofsson

Det är i år tio år sedan Israel inledde blockaden av Gaza. En blockad som haft förödande konsekvenser för de nu närmare 2 miljoner invånarna i den lilla strandremsan vid Medelhavet. Enligt en färsk FN-rapport - ”Gaza tio år senare” - har situationen hela tiden gått från dålig till sämre, och Gaza är snart en plats obeboelig för människor.
   Enligt FN har ekonomin i Gaza gått kraftigt tillbaka till följd av restriktioner vad gäller import av viktiga saker som byggmateriel för att bygga upp allt som förstörts vid Israels olika anfall mot området, reservdelar för reparation av vatten- och avloppssystem och produkter för utveckling av jordbruket. 40% av befolkningen lever under fattigdomsgränsen, arbetslösheten bland unga uppgår till 60,3% och bland kvinnor till 64,4%. 1,2 miljoner människor är beroende av humanitärt bistånd. 35% av jordbruksmarken och 85% av fiskevattnen är inte tillgängliga på grund av ständiga överfall och beskjutningar från den israeliska armén. Sedan 2007 har 389 palestinier dödats och 2.829 skadats när de vistats inom dessa områden.
   Energibristen är alarmerande. Behovet av el motsvarar idag 450 Megawatt per dag, men Gazas enda kraftverk har aldrig kommit upp i mer än hälften av detta. Sedan kraftverket bombades av israelerna 2006 har produktionen ytterligare halverats, och brist på bränsle och underhåll, tillsammans med sviktande leveranser från Egypten och Israel - och senast den palestinska myndighetens politiskt motiverade ovilja att betala för någon el alls till Gaza – har resulterat i att området nu hankar sig fram på 3-4 timmars el-försörjning per dygn. En situation som allvarligt drabbar inte minst sjukvården som hela tiden måste avstå från allt annat än de mest nödvändiga akuta åtgärderna.
   Över 95% av allt vatten är numera, till följd av bristande avloppsrening och tillblandning av saltvatten, otjänligt som dricksvatten. Varje dag rinner orenat avloppsvatten motsvarande 43 stycken 50-meterspooler rakt ut i Medelhavet, och framför allt barn drabbas av olika infektionssjukdomar, blodbrist och undernäring till följd av den kraftigt förorenade miljön. Tillgången till sjukvård minskar hela tiden på grund av brist på sjukhussängar och personal till den växande befolkningen, och problem att importera viktiga läkemedel. Människor tillåts i allt mindre utsträckning lämna Gaza för vård, och till exempel har överlevnaden i bröstcancer minskat från 59% 2010 till 46% idag till följd av uteblivna vårdinsatser.
   Gaza har en utbildad befolkning med en läskunnighet på 97%. Under Israels anfall sommaren 2014 förstördes dock 547 olika utbildningsenheter som endast till viss del kunnat återuppbyggas. Skolklasserna har idag uppemot 40 elever i varje klass, och majoriteten av skolorna arbetar i dubbla skift, vilket skapar försämrade förutsättningar för undervisning. Möjligheterna till högre utbildning är små på grund av reserestriktionerna, det fattas tjänster för akademiker och arbetslösheten bland högt utbildade är stor. Speciellt drabbas högt utbildade kvinnor som idag har en högre arbetslöshet (!) än de utan utbildning.
   Situationen i Gaza beror inte på någon naturkatastrof utan på en ondsint politik i avsikt att driva området i fördärvet. Det är det internationella samfundets oavvisliga plikt att agera och se till att det här får ett slut. Sverige, som medlem i FN:s säkerhetsråd, måste omedelbart ta initiativ i frågan. Varningsklockorna har ringt länge nu. Blockaden måste hävas innan det går alldeles över styr.