Den stora omprövningen av Gunnar Stensson

All kunskap, alla värden, alla mål, all historia måste omprövas. Allt vetande måste ses ur nya perspektiv, antropocens perspektiv. Människan har makt att förändra världen, men varje förändring leder till kedjor av konsekvenser eftersom det livsuppehållande jordsystemet består av en oändlig mängd undersystem som balanserar varandra.
   Klimatperspektivet måste styra varje lokalt beslut om stadsplanering och kommunikationer. Varje enskild individ måste ta ansvar. En fjärils vingslag i Lunds stadspark kan leda till en orkan i Florida
   Klimatet blir varmare, en eller två grader. Ökar värmen med 3 grader innebär det katastrof. Det är en oförutsedd konsekvens av att vi för ett par hundra år sedan började förbränna fossil som under miljontals år lagrats under jorden. Vi vet att förbränningen av fossil måste upphöra, men i stället ökar den hela tiden. Förra året var förbränningen större än någonsin tidigare. När inlandsisar och glaciärer smälter blir nya fossila lager tillgängliga för pollutokraterna, de mäktiga nedskitarna, med Trump i spetsen.
   Häromdagen offentliggjorde FN:s klimatpanel en rapport om den genomgripande omdaning av all markanvändning som är nödvändig och krävde stopp för bekämpningsmedel, konstgödsel, plöjning och harvning, köttproduktion och i stort sett allt industriellt jordbruk, och i stället återplantering av skog och anläggning av våtmarker och torvmossar.
   Världsekonomins makthavare, Exxon, Shell, Monsanto och allt vad de heter satsar miljarder på att stoppa de nödvändiga samhällsförändringarna så att de kan fortsätta sin jakt på kortsiktig profit, nu i de nya områden som frilagts vid polerna till följd av havsuppvärmningen.
   Först nu är alla (även förnekarna) medvetna, men kunskapen har funnits under lång tid. Koldioxidhalten i atmosfären började mätas 1957 i den så kallade Keeling-kurvan, som stigit oavbrutet sedan dess. Romrapporten Tillväxtens gränser kom 1972. För ett par dagar sedan passerade vi gränsen för årets förbrukning av jordens resurser.
 

Keelingkurvan klättrar till ny rekordnivå

Keelingkurvan är döpt efter den amerikanska geokemisten och oceanografisten Charles David Keeling (1928-2005), som var den som inledde mätningarna på toppen av berget Mauna Loa i Hawaii år 1958.
Han var också den som först uppmärksammade världen på människans möjliga påverkan på växthuseffekten och på den globala uppvärmningen.
Många forskare menar att man, för att hålla den globala uppvärmningen på en säker nivå, bör hålla sig under 350 PPM, något som dock överskeds 1987.
   

Vetenskapsmän inom alla forskningsområden har i årtionden arbetat med de nya perspektiven.  Det har givit upphov till en bred litteratur, mest engelskspråkig men också på svenska, som Sverker Sörlins Antropocen, Alf Hornborgs Myten om maskinen och Clive Hamiltons Den trotsiga jorden. Människans öde i antropocen.
   Ämnet ekonomi, som snarare är en kapitalistisk ideologi än en vetenskap, är i omedelbart behov av förändring eftersom det påverkar de styrandes beslut.
   Förra året tilldelades den amerikanske ekonomen William Nordhaus riksbankens pris i ekonomi till Nobels minne för sin forskning som lett till slutsatsen att en temperaturhöjning i atmosfären på tre grader är ekonomiskt optimal. Därmed visar han, och prisutdelarna, ofrivilligt hur verklighetsfrämmande hela den ekonomiska ”vetenskapen” med sina dogmer om privatisering, marknadsstyrning och tillväxt är.
   Men revisionenen av det ekonomiska tänkandet är på gång. Pikettys Kapitalet och Branco Milanovics Global ojämlikhet är ett par exempel.
   Världens historia måste skrivas om, i synnerhet de avsnitt som handlar om den industriella revolutionen som ledde till att miljontals slavar kidnappades från Afrika och tvingades arbeta på bomullsfälten i Amerika, vilket gav upphov till rikedom i USA och Storbritannien med dess ångmaskiner och mekaniska vävstolar, folkmord i Afrika och förödelse och fattigdom i Indien.
   Rebecca Solnits artikel Vårt ständiga krig på annan plats i VB är ett exempel på den omvärderingen.
   Forskare läser världs-litteraturen med nya ögon. Piketty och Milanovic hänvisar till Proust och Balzac. Andreas Malms The progress of this storm använder Joseph Conrads roman Seger som ram för analysen av kapitalism och miljöförstöring.

Själv måste jag – som alla andra - ompröva tankar, handlingar, erfarenheter och attityder. Efter det andra världskriget inleddes den stora accelerationen mot och över tillväxtens gränser. Jag var tolv år då. Atombomben över Hiroshima markerar enligt många inledningen till antropocen, människans tidsålder, då människan på gott och ont grep makten över jordens framtid. Allt som skett under de snart 75 år som gått sedan dess har gjort avtryck i mitt medvetande, avtryck som jag måste omtolka ur antropocens perspektiv för att söka ny tillhörighet med livet och allt levande.