Jakten på vinst förutsätter tystnad.
Affärshemligheter måste skyddas när man ska lura konkurrenter och
konsumenter. Nedan några exempel.
Finansbolaget Allras styrelses gjorde medvetet dåliga affärer för att tjäna pengar, men alla kunde inte hålla tätt. Därför hotas de nu med långa fängelsestraff.
Skolor i Stockholm har lagt ut en miljon på terrorövningar som arrangeras av privata företag. Företagens marknad gynnas av varje skjutning på gatorna.
Vinstjagande kriminella gäng är en del av samma kultur och tillämpar tystnadsplikten brutalt, vare sig de sysslar med knark eller avokado. Det kan kosta livet att vara lösmynt.
Farligast är tystnadskulturen förstås i de globala fossilföretagen. Förnekargängen där tiger, ljuger, mutar forskare och anstiftar krig för sin profit och för att skydda sin osynliga hand.
För några år sedan nådde tystnadskulturen de svenska skolorna. När de hamnade på marknaden förvandlades eleverna till på samma gång vinstfaktorer och konsumenter. Skolpengen gjorde det nödvändigt att tiga om sådant som kunde skada de stora skolkoncernernas vinstintressen, exempelvis betygsinflation, segregerande urvalssystem, mobbning, stora klasser, avsaknad av hjälpmedel och andra problem.
Även icke vinstdrivande kommunala skolor drabbades.
Finansbolaget Allras styrelses gjorde medvetet dåliga affärer för att tjäna pengar, men alla kunde inte hålla tätt. Därför hotas de nu med långa fängelsestraff.
Skolor i Stockholm har lagt ut en miljon på terrorövningar som arrangeras av privata företag. Företagens marknad gynnas av varje skjutning på gatorna.
Vinstjagande kriminella gäng är en del av samma kultur och tillämpar tystnadsplikten brutalt, vare sig de sysslar med knark eller avokado. Det kan kosta livet att vara lösmynt.
Farligast är tystnadskulturen förstås i de globala fossilföretagen. Förnekargängen där tiger, ljuger, mutar forskare och anstiftar krig för sin profit och för att skydda sin osynliga hand.
För några år sedan nådde tystnadskulturen de svenska skolorna. När de hamnade på marknaden förvandlades eleverna till på samma gång vinstfaktorer och konsumenter. Skolpengen gjorde det nödvändigt att tiga om sådant som kunde skada de stora skolkoncernernas vinstintressen, exempelvis betygsinflation, segregerande urvalssystem, mobbning, stora klasser, avsaknad av hjälpmedel och andra problem.
Även icke vinstdrivande kommunala skolor drabbades.
Tystnadskulturen innebär att lärare som uppmärksammar problem och påkallar åtgärder straffas med trakasserier, dåliga arbetsvillkor, sämre lön eller förlorar jobbet. Lärare som skryter med skolan och tiger om bristerna belönas.
Fyra av tio lärare uppger i en undersökning som Skolvärlden genomfört att de straffats för att de brutit mot tystnadskulturen.
55 procent av lärarna har övervägt att byta arbetsplats för att slippa tystnadskulturen.
Sveriges lärarbrist är inte förvånande.
Utbildningsminister Anna Ekström, S, är bekymrad. Hon skriver:
”Om lärare förväntas marknadsföra snarare än informera sakligt och opartiskt, och om lärare förväntas tala väl om sin skola snarare än larma om missförhållanden så går det ut över undervisningen, skolmiljön, eleverna och kollegorna. Den utvecklingen arbetar jag för att bryta.”
2054 av Lärarnas Riksförbunds medlemmar tillfrågades i undersökningen. 981 personer deltog, vilket motsvarar 48 procent. Källa TT.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar