Läget av Gunnar Stensson

Plötsligt har vi över 80 hamnat i corona-pandemins centrum. Vi är pestsmittade genom att inte vara sjuka. Vi ska helst inte visa oss utomhus och inte träffa någon. Vi ska inte visa oss på COOP. Barn, barnbarn, syskon och vänner ska lämna kassar utanför dörren, men absolut inte stiga innanför den. Vi är de oberörbara. Vi kan infekteras och trilla av pinn, knall och fall.
   Det har gått fort. Vi skulle fira Nourus i onsdags. Det blev inställt. Förra veckan förberedde jag en liten föreläsning i Virvelvindens träffpunkt. Träffpunkten stängdes i måndags. Jag kallade till byalagsmöte och promenad - idag inställde jag både möte och promenad.  I förrgår avtalade jag med Röda Kapellet och Lunds allmänna sångförening om framträdanden vid Valborg – nu vet jag inte om firandet blir möjligt. Blir det någon 1 maj-demonstration? Om ett par veckor har läsecirkeln möte – eller? I måndags åt Pascal, vår dotterson, hamburgare hos oss i pausen mellan skolan och fotbollen. I tisdags stängdes Hedda-gymnasiet. Pascal ska hålla sig undan.
   Mina barn föreslog att vi ska flytta till torpet i Kvartebo och Karins syster för att rädda oss från smittan. Det var av en rad skäl omöjligt. De ska däremot resa till Småland i påsk. Vi får inte följa med. - av hänsyn till det hot de utgör mot vår hälsa. Återstår att vi isolerar oss i vår trygga vrå i Klostergården. De enda som vågar sig in är unga och äldre kvinnor och män från hemtjänsten. De är hjältar. Men de blir färre. Måtte de inte bli smittade och försvinna eller överlupna av arbete!
   Vi klagar inte. Många har det mycket värre.