Några läsare har frågat varifrån VB har hämtat påståendet, att Lunds kommun illegalt donerade mark till Å&R på 1930-talet. (Se förra veckans VB).
Källan är Sverker Oredssons Lunds historia – staden och omlandet. 3. Modern tid. Där tankar möts. Sid 123. ”År 1938 tog Lunds stadsfullmäktige beslutet att ge mark till Åkerlund
& Rausing. Beslutet togs under stort hemlighetsmakeri och innebar
att staden gav företaget en subvention i strid mot kommunallagarna.”
I en offentlig utredning om näringslivets lokalisering 1951 skrev
landshövding Arthur Thomsson: ”Då en av landets större industrier i
pappersbranschen skulle lokaliseras till Lund, fick bolaget utan
vederlag 30 000 kvadratmeter mark för industribyggnad och staden
förband sig att kostnadsfritt iordningställa vägar samt elektricitets-,
vatten- och avlopps-ledningar. Fri anslutning till av staden anordnat
anslutningsspår till SJ medgavs.”
Ingen överklagade emellertid detta illegala kommunala beslut.
Lund, som hade förvärvat marken från greve
Wachtmeister, byggde Källby reningsverk, grävde reningsdammar från
järnvägen till Värpinge, ordnade vatten, avlopp, el och industrispår
till järnvägen och presenterade det hela till Å&R för fritt bruk.
Var så god!
1939 invigdes lokalerna. 1951 var antalet anställda 800. En hållplats anlades för tillresande arbetskraft.
Vart den jordbrukande befolkningen i Källby försvann är oklart. I området bor ingen.
Lund har nu återköpt den donerade marken för att anlägga
Källby-staden. Man kan tycka att den åtminstone borde återlämnats
gratis.
Beslut om framtiden för Källby reningsverk tas i
torsdagens fullmäktige. M, L och C vill lägga ner Källby reningsverk och
pumpa Lunds kloakvatten till Sjölunda-verket. De genomdriver sannolikt
sin vilja och avvisar en ny återremiss. Men beslutet är inte
definitivt utan ska bekräftas nästa år.
Det röda strecket visar det skyddsavstånd på 400 meter
för bostäder som krävs runt ett reningsverk om det inte är täckt.
Eftersom Lund har planer på att expandera kraftigt kan det vara bättre
att denna attraktiva mark runt Källby används för bostäder, menar VA
Syds ledning. FOTO: VA SYD
Hur går det då med Källbystaden? Källby
reningsverk blir under alla förhållanden kvar i minst tio år till.
Industriområdet ligger till största delen öde, inhägnat bakom tre
meters taggtrådskrönt ståltrådsstängsel. Ägarkontrakten i det stora
koloniområdet norr om Maskinvägen är giltiga tio år till. Ska ingenting
börja hända förrän på 2030-talet?
Vi menar att man borde börja riva gamla lokaler på det 30 000
kvadratmeter stora Å&R-området snarast och ställa det i ordning för
bostadsbyggande.
I värsta fall är området förgiftat med toluen och andra gifter. På
1990-talet drev de stickande gaserna in i Klostergården. Somliga blev
sjuka. Föräldrar tog hem sina barn från dagiset vid Västanväg. Först
efter några års opinionsbildning minskade toluenutsläppen, men risken
finns marken är förgiftad. Noggrann kontroll och eventuell sanering
måste genomföras.
Så snart det är gjort borde man börja bygga utan att
invänta att reningsverksområdet och kolonierna eventuellt kan tas i
bruk.
Det som behövs är billiga hyreslägenheter i olika storlekar i höga hus för att spara grönområden och orörd natur.
Byggandet av Klostergården kan tjäna som exempel.
1961 gjorde man sig av med 1958 års stadsplan och antog en ny
genomarbetad och revolutionerande plan med 10 kringbyggda höghusgårdar,
skola, köpcentrum, ungdomsgård, kyrka och Robert Montans och Lars
Lundgrens stora park ”som måste räknas till sällsyntheterna” och som
blev möjlig tack vare de höga husen.
1962 började man bygga och 1966 var husen
inflyttningsklara. De är 55 år sedan, de boende trivs, många av de
första boende, nu mellan 75 och 95 år gamla, bor fortfarande kvar och
gymnastiserar utomhus på de vackra gårdarna. Allt eftersom de går bort
flyttar nya barnfamiljer in. Byggprocessen beskrivs i detalj av Tomas
Tägil i uppsatsen Klostergården – den modernaste stadsdelen i Föreningen Gamla Lunds årsbok 2017, som också innehåller flera andra artiklar om bostadsområdet. Läs!
Om vi vore lika kreativa och effektiva som
1960-talets arkitekter och byggherrar skulle vi börja bygga nästa år
och ha Å&R-området – som är hälften så stort som Klostergården –
färdigt för inflyttning till 2026, två år efter invigningen av
Klostergårdsstationen.
Korpfotbollsplanerna öster om järnvägen måste hållas
fria. Antalet ungdomar i Lunds skolor växer och har vuxit hela
millenniet. Inte heller vill vi ha en stor regional inomhusanläggning
där.
Nu börjar de gröna naturgräsplanerna fyllas av fotboll
och andra utomhusverksamheter. Ett par extra höghus inom
Å&R-området kan befria dem från klåfingrig bebyggelse.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar