Vårt motstånd av Gunnar Stensson

Nazismen uppstod i ett allmänt kulturklimat präglat av övermänniskotro, nationalism, rasism och kolonialism, framväxt under den industriella revolutionens och imperialismens tid.

   Att det skedde just i Tyskland berodde på det tyska nederlaget i första världskriget. Att det blev Hitler som personifierade och formulerade nazismen i sin självbiografi ”Mein Kampf” var snarast en slump.
   Den bästa framställning jag läst av den utveckling som ledde till nazismen och Förintelsen har jag till min förvåning funnit i Karl Ove Knausgårds Min Kamp, del VI , där drygt 400 sidor ägnas åt en analys av 1930-talets kulturklimat, Hitlers liv, nazismen och Förintelsen.
   Tyska kulturpersonligheter som Freud, Thomas Mann, Kafka, Rilke, Brecht, Heidegger och Hannah Arendt ingår i analysen. För Knausgård framstår ondskan på ett sätt som banal, liksom hos Hannah Arendt. 
   Att jag hittade Knausgårds text beror på att Knausgård framställs som en av vår tids viktigaste tänkare i Martin Hägglunds hyllade verk Vårt enda liv.

Teserna i Hitlers Mein Kampf uttryckte tankar och trosföreställningar som var gängse i 1930-talets ideologi och kultur – och som alltjämt är levande i vår tid. Det var därför de blixtsnabbt spred sig i Tyskland, men inte bara där.
   Majoriteten i Lunds studentkår krävde att regeringen skulle avvisa 8 judiska läkare som flydde undan nazismen. Professorer i Lund och ansedda svenska intellektuella stödde de nazistiska idéerna.
   Det Hitler gjorde, gjorde han inte ensam. Det var ett vi, som gjorde det. Stod emot det gjorde bara de som var starka i sig själva.
   Nazisterna i dödslägren kunde privat vara hyggliga bland sina ”rasfränder”, kunde tröttna på arbetet i dödslägren, men kände sig av sina samveten förpliktade att utföra det. Att avliva mindervärdiga var inte främmande i Lund heller. Tänk på Vipeholm!

Nu, i vår tid, hotas åter demokratin och alla människors lika värde, i Ungern och Polen, liksom i Donald Trumps USA. Och i Sverige.
   Det är därför Karl Ove Knausgård ägnar 400 sidor åt att försöka förstå hur människor blir omänskliga. Omänskligheten tränger fram i det vardagliga, i synen på flyktingar, på romer, på muslimer, på svarta. Den finns på nätet, bland politiker, i tidningar.
   Vi måste göra motstånd, och för att göra motstånd måste vi veta var hotet finns och vilka uttryck det tar sig. Att läsa Min Kamp, VI, avsnittet ”Namnet och siffran” är ett sätt att skaffa sig kunskap. Boken finns i pocket. De 400 sidorna om Hitler och nazismen hör till det viktigaste man kan läsa just nu.